SPBI Drivmedelsanläggningar

Relevanta dokument
BENSINSTATIONER Utgåva 2

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden

Bensinstationshandboken i praktiken BJÖRN HERLIN Enheten för brandskydd och brandfarliga vara

Sammanställd av branschorganen

Leverans av petroleumprodukter. Information till dig som beställer och tar emot bränsle

Metodhandbok för kontroll av cisterner, rörledningar och tillhörande utrustning för brandfarliga vätskor Utgåva 2, 2016

MSBFS 2014:5 Seminariet inleds 13.00

TILLSYN AV BENSINSTATIONER OCH DRIVMEDELSFÖRSÄLJNING

Anmälan om förvaring av diesel, eldningsolja eller spillolja i cistern

LISTA 2. FÖRVARING. Se också punkt 5 i lista 3 om utrustning för att samla upp spill, stoppa utflödande vätskor m.m.

Krav och tips för Kemikalieförvaring

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om återföring av bensinångor på bensinstationer; (konsoliderad elektronisk utgåva)

Hantering av brandfarlig vara på lantbruk

PROJEKT. Drivmedelsstationer

DOM Stockholm

Anmälan miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken

Förvaring i fat: st. liter

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007

Brillinge 4:4. Översiktlig bedömning av risker på bensinstation enligt 7. Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE)

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd(tsfs 2016:36) om återföring av bensinångor på bensinstationer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Remiss: Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer

Anmälningspliktiga och icke anmälningspliktiga drivmedelsanläggningar i Haninge, Tyresö och Nynäshamn

BENSINSTATIONER. Regelverket är indelat i följande kapitel A. Syftet med regelverket B. Lagenliga krav C. SPIs rekommendationer

Tillståndsansökan för hantering av för grundvattnet skadliga ämnen inom vattenskyddsområde. Sökande. Fastighetsägare (om annan än den sökande)

Naturvårdsverkets författningssamling

Cisterndagarna 2017 Göteborg januari

Bensin & dieselhantering. Anders Westerfors

Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om återföring av bensinångor steg II på bensinstationer

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Branschens kompetenskrav för arbeten på drivmedelsanläggningar

Återföring av bensinångor. Seminarium MID-direktivet och återföring av bensinångor 2015 Linda Norberg, Transportstyrelsen

Information till dig som har eller tänker skaffa oljetankar/cisterner

Kalmar Kommun Utredning av bensinmacks riskpåverkan mot närliggande verksamheter i samband med ny detaljplan för Södra staden

PM SPRÄNGÄMNESINSPEKTIONEN B-enheten Tord Börjesson BENSINÅTERVINNINGSSYSTEM

INFORMATION OM KEMIKALIE- ANVÄNDNING I FÖRETAG

LKB Riskhantering AB. Kvalitativ riskbedömning: Bostäder på fastigheten Gladan 7 intill bensinstation på fastigheten Vråken 9 i Söderhamns Kommun

RÄDDNINGSVERKETS SYN PÅ E85 Björn Herlin Verksamhetsansvarig brandfarliga varor Statens räddningsverk

%(16,1c7(59,11,1*66<67(0 958

DIESELANLÄGGNINGAR. REKOMMENDATIONERNA ÄR FASTSTÄLLDA AV SPIs STYRELSE DEN 16 SEPTEMBER 2005

Information om miljötillsyn på mindre företag - En broschyr från miljöenheten i Öckerö kommun

Cisterner. Lagring och hantering av brandfarliga vätskor och andra flytande kemikalier

The Swedish Plastics & Chemicals Federation. Bo Olsson - Senior Advisor

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

Kontroll inom vattenskyddsområde enligt NFS 2017:5 Omfattas inte av ackreditering

Bensinstationshandboken mars Några nyheter: Stationsbyggnad Containerstationer Sjömackar

ETANOL E85 REKOMMENDATIONER TILL MEDLEMSFÖRETAGEN ANGÅENDE GOD PRAXIS FÖR SÄKER HANTERING AV ETANOL E85

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om återföring av bensinångor på bensinstationer;

1. Gårdscistern (Teckning med några risker markerade) 2. Inomhuscistern (Teckning med några risker markerade)

Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer

Kemikalieanvändning. Susann Henriksson

Transportstyrelsens föreskrifter om återföring av bensinångor på bensinstationer;

Brandfarliga varor. Lagstiftning i Sverige. Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Anmälan av miljöfarlig verksamhet, OKQ8 Minipris Rotebro, Ritaren 32, Kung Hans väg 1

MIRI PUMPFIX F. Bakvattenventil med inbyggd pump för fekaliehaltigt avloppsvatten

DOM Stockholm

INTERSPOL SYSTEMS AB

Arbetstillstånd. Säkerhetsregler för högriskarbeten

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om återföring av bensinångor på bensinstationer;

MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN. Riskhantering. Systematiskt arbete med miljörisker

DAGVATTENUTREDNING Rev

Tips för företagets miljöarbete

Vägledning för kontrollorgan Oljeavskiljarssystem

Konsekvensutredning Transportstyrelsens ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1991:1) om bensingasåterföring

Information om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning

Ändrade föreskrifter för användning och besiktning av trycksatta anordningar. Energi- & Industridagarna Skadegruppens Temadag

VÄGLEDNING OCH FÖRSLAG TILL POLICY FÖR KEMIKALIELAGRING VID TILLSYN ENLIGT MILJÖBALKEN SKÅNE LÄN

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor

Vägledning till tillståndsansökan för hantering av brandfarliga varor

Statens naturvårdsverks författningssamling

Cisterner Lagring och hantering av brandfarliga vätskor, spilloljor och andra flytande kemikalier

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden

Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon

Vad är ackreditering?

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN LOUDDEN STOCKHOLM

Riktlinjer för tillsyn av cisterner som innehåller brandfarlig vätska

CISTERNER SOM INNEHÅLLER

Ackreditering. Ett öppet system

Tillsyn på maskinstationer 2010

Förslag till nya föreskrifter

Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor i Uddevalla kommun

Nivåmätning. CGH Nordic A/S

TANKSTATIONER FÖR METANGASDRIVNA FORDON. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1998:5) om tankstationer för metangasdrivna fordon

Miljösäker hantering av oljeavfall

Gemensam policy för verksamheter som verkar på Södertörn. Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Nykvarn, Salem, Södertälje, Tyresö, Värmdö

Information om fordonstvätt

Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun

Egenkontroll på U- anläggningar

Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1

MILJÖ, ENKELHET & SÄKERHET

Årlig tillsynsrapport för Oljehamnen

Sökandes uppgifter Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras)

Utredning av risker på mindre företag olycksfäril / bow tie. Brandfarlig vara-konferensen 2016 Johan Ingvarson

Checklista för fordonsverkstäder

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)

Oljeavskiljare AVSKILJNING AV OLJA UR SPILLVATTEN FRÅN VERKSAMHETER

DC Slamavskiljare. Flik 6 Augusti 2018

handbok maj 2008 Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer

NFS 2017:5. Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor och spilloljor

Transkript:

SPBI Drivmedelsanläggningar UTGÅVA 3; 2016-05-23

NYA DRIVMEDELSANLÄGGNINGAR Rekommendationer till medlemsföretagen angående god praxis för konstruktion och drift av bensinstationer för att minimera spill och läckage av hanterade produkter. Rekommendationerna är fastställda av SPBIs styrelse 2016. 2 SPBI Drivmedelsanläggningar

Regelverket är indelat i följande kapitel. A Syftet med regelverket...4 B Lagenliga krav...4 C SPBIs rekommendationer...5

GOD PRAXIS A Syfte med regelverket Syftet med detta regelverk är att införa god praxis för konstruktion och drift av drivmedelsstationer så att risken för spill och läckage av bensin, diesel och övriga flytande drivmedel minimeras. Detta regelverk omfattar utrustning och rutiner som berör hantering i bulk av de drivmedel som säljs till allmänheten på försäljningsstället. Sådana verksamheter som t. ex. automatiska biltvättar och verkstäder omfattas inte av detta regelverk. Det är heller inte i sin helhet tilllämpbart på sjöstationer och containerstationer. Bensin och diesel är blandningar av kolväten som kan förorsaka skador i miljön om utsläpp sker i form av spill eller läckage från anläggningen. Exempel på säkerhetsdatablad för drivmedels produkter finns på medlemsföretagens hemsida. Dessa rekommendationer beskriver vilken utrustning som bör finnas på stationerna och vilka kontroller som bör ske under drift för att minimera risken för att spill eller läckage uppstår och för att eliminera miljöskador om ett spill eller läckage trots allt inträffar. Med bör, avses i detta dokument att givna rekommendationer ska uppfyllas så långt som är möjligt. Avsteg från rekommendationen sker endast i undantagsfall och bör kunna motiveras med en teknisk lösning som motsvarar avsett skydd enligt denna rekommendation. Detta regelverk utgör SPBIs rekommenderade minimikrav. Institutet är medvetet om att medlemsföretagen därutöver kan ha företags speci fika konstruktions-, drifts- och under hålls rutiner som ställer ytterligare krav på driv medels verksamheten. B Lagenliga krav Den övergripande lagstiftningen som gäller för drivmedelsstationer rörande hantering av flytande drivmedel är Lagen om brandfarliga och explosiva varor och Miljöbalken. Dessutom finns regler som mer specifikt berör drivmedelsstationer i MSBs, Naturvårdsverkets, Arbetsmiljöverkets och Transportstyrelsens före skrifter. I reglerna ingår också krav på återkommande kontroll av cisterner. Cisternerna ska kontrolleras minst vart 12:e år, och cisterner som saknar korrosionsskydd ska kontrolleras vart 6:e år. Kontrollerna ska utföras av ackrediterade företag. Erfarenheterna av reglerna är goda. Idag är det sällan några korrosionsangrepp på cisternerna som gått så långt att läckage uppstått. Elektriskt överfyllningsskydd ska finnas på cisternerna. Återföring av bensinångor regleras av Transportstyrelsens föreskrifter om årliga kontroller samt kontroller efter reparationer och ombyggnader som ska utföras av Swedac ackrediterat kontrollorgan. 4 SPBI Drivmedelsanläggningar

REKOMMENDATIONER SPBIs rekommendationer Det förutsätts att de lagenliga kraven uppfylls på berörda anläggningar. Många av de anläggningar som behandlas i denna skrift har varit i drift under lång tid. Anläggningarna har etablerats och utrustats i enlighet med de regler som då gällt och successivt uppdaterats i enlighet med nya regler och krav. Anpassningen till nya regler och krav på dessa anläggningar sker successivt och behovsanpassat. Dessa rekommendationer är delade för befintliga och nya drivmedelsanläggningar. C Drivmedelsanläggningar S PBI 5

REKOMMENDATIONER PRINCIPBILD ÖVER EN DRIVMEDELSANLÄGGNING Brunn i spillplatta kundtankning Larmskåp Elskåp Gas- Âterföring Slangbrott sventil Pumpfundament Belysning Tryck/ vakuumventiler Avluftningsrör Oljevarnare Provbrunn Gasfälla Elledningar till pump Signalledning ATM Sugledning till kundpump Aut. tankmatning ATM Gasretur Produktslang Överfyllnadsskydd Vatten till kommunalt ledningsnät Bensin/ oljeavskiljare Brunn i spillplatta Gasretur Saneringsutrustning Släckningsutrustning Påfyllningsledning Pejlrör Överfyllnadsskydd Bränslecistern 6 SPBI Drivmedelsanläggningar

REKOMMENDATIONER UTBILDNING FÖR FÖRESTÅNDARE OCH PERSONAL För att förebygga läckage och spill av produkter bör varje anläggning, utöver att man uppfyller de rekommendationer som finns angående teknisk utrustning, också ha ett program för utbildning av personalen och ett internt kontrollsystem för anläggningen. Utbildningsprogrammet bör anpassas till personalens olika ansvarsområden och kan till exempel omfatta: gällande lagar, förordningar och föreskrifter produktkunskap hälso-, miljö- och säkerhetsfrågor incidenthantering (t. ex. vid spill- och läckagehantering) föreståndare för brandfarlig vara EGENKONTROLL För att säkerställa att utrustningen fungerar på avsett sätt utförs regelbundna egenkontroller. Egenkontrollerna skall dokumenteras enligt en kontrollplan som anläggningsägaren tar fram. Det skall finnas en systematik för avvikelserapportering och åtgärdande av konstaterade brister. Drivmedelsanläggningar S PBI 7

BEFINTLIGA STATIONER BEFINTLIGA STATIONER För att säkerställa att inte spill och läckage skall uppstå rekommenderas följande: PÅFYLLNINGAR Spilltråg för centralpåfyllningen installeras successivt enligt varje bolags interna plan. Spilltråget ska rymma 150 liter, vara försett med regnskydd som är låsbart. Spilltråget skall vara möjlig att anslutas till en oljeavskiljare. Vid centralpåfyllningen anordnas en tät spillzon enligt varje bolags interna plan. Storleken anpassas till lokala förhållanden och arbetet utförs i samband med större drivmedelsombyggnationer. Med tät yta avses, betong, betongsten eller asfalt. För att eliminera risken för överspolningar är det viktigt med korrekta beställningsrutiner som säkerställer att den beställda volymen ryms i cisternen. I samband med leverans kontrolleras också att överfyllningsskydden fungerar via tankbilens leveranssystem. I samband med återkommande kontroller av cisterner görs täthetsprovning av rörsystemet. CISTERNER Cisternerna på en drivmedelsanläggning skall genomgå en återkommande besiktning. Kontrollerna skall utföras av ackrediterade företag och periodiseringen skiftar beroende på typ av cistern samt om den är belägen inom eller utom vatten skyddsområde. Besiktning av cisterner ska följa MSBs och Naturvårdsverkets föreskrifter om de aktuella intervallerna för kontrollerna. Eventuella korrosionsskador på cisterner åtgärdas i samband med de återkommande besiktningarna. Erfarenheten inom branschen visar på att besiktningsintervallen är väl avvägda för att säkerställa att korrosionsskador upptäcks i god tid för åtgärd. DISTRIBUTIONSLEDNINGEN Distributionsledningen är en sugledning och den är alltid fylld av drivmedel, då det sitter en backventil i drivmedelspumpen. Det får inte finnas backventiler vid anslutning till cisternen som kan hindra produkten från att rinna tillbaka till cisternen vid eventuella otätheter. Efter genomförda underhålls-, inspektions- och byggnationsarbeten där ledningen brutits skall tätheten kontrolleras av ackrediterat kontrollorgan. Även dessa kontroller skall dokumenteras. Kontrollen ska utföras av ackrediterat kontrollorgan enligt gällande föreskrifter från föreskrivande myndighet. 8 SPBI Drivmedelsanläggningar

BEFINTLIGA STATIONER LEDNING FÖR ÅTERFÖRING AV BENSINÅNGOR Ledning för återföring av bensinångor är inte vätskeförande. Vid produktbyte skall det säkerställas att ledningen kopplas till rätt cistern för att säkerställa att bensingasåterföringen (steg 1) fungerar korrekt. Bensingasåterföring skall inte föras tillbaka till en dieselcistern. MÄTARSKÅP (PUMP) Vid pumpen skall det finnas en spillzon som täcker slangens längd + 1 meter. Spillzonen ska ha en lågpunkt som är ansluten till oljeavskiljaren och ha en tät beläggning. Med tät beläggning menas i detta fall betong, betongsten eller asfalt. En asfaltyta räknas som tät så länge beläggningen är hel och fri från sprickor. Ytan under pumpen ska vara tät så att läckande produkt blir synlig på refugen. I stationens egenkontroll ingår att kontrollera att inget läckage sker. Vid eventuellt läckage ska pumpen stängas av och felanmälas för åtgärd. Pumparnas slangar skall vara försedda med slangbrottsventil mellan pistolventil och slang. (breakaway valve). De flesta pistolventiler kan ha en upphakningsmekanism för användning vid tankning. Detta gäller dock ej för pistolventiler avsedda för E85, dessa får ej vara upphakningsbara. Pumpöarna ska vara försedda med påkörningsskydd. Ett påkörningsskydd kan vara en upphöjd refug, minst 10 cm hög eller en avbärare i form av en stålbalk alternativt betong. DAGVATTENAVLOPP INOM SPILLZON Spillzonerna för drivmedelsanläggningen skall vara kopplade till en oljeavskiljare som är dimensionerad för upptagningsytan. Oljeavskiljaren ska vara försedd med ett nivålarm. Rutiner för tömning ska finnas. Slammet från oljeavskiljaren är farligt avfall och ska hanteras enligt de regler som gäller. Finns andra verksamheter som t. ex. verkstäder och biltvätt bör dessa vara anslutna till separata system. Det ställs krav från de lokala miljömyndigheterna att oljeavskiljare skall genomgå en s. k. 5-årskontroll. Vid utförande av kontrollen skall detta utföras av ackrediterade organ som följer SSEN 858-2. SPBI rekommenderar att tillhörande ledningar för avloppssystemet till oljeavskiljaren kontrolleras i samband med den återkommande 5-årskontrollen. Drivmedelsanläggningar S PBI 9

NYA DRIVMEDELSANLÄGGNINGAR NYA DRIVMEDELSANLÄGGNINGAR PÅFYLLNINGSPLATS Vid påfyllningen skall det finnas ett spilltråg som rymmer 150 liter eller att tråget är ansluten till en oljeavskiljare. Spilltråget ska vara försett med regnskydd och vara låsbart. Framför påfyllningen anordnas en tät spillzon för tankbil. Spillzonens storlek anpassas till tankfordonets storlek. Om lossning ska kunna ske med bil och släp bör spillzonen vara 16 x 4 meter. Med tät yta avses betong eller behandlad asfalt. Påfyllningsledningarna skall utföras av korrosionsbeständigt material och vara jordade. Jordtagsskåp för tankbil skall placeras 4,5 meter från påfyllningsplatsen. Belysning Tryck/ vakuumventiler Avluftningsrör Gasretur Produktslang Överfyllnadsskydd Pejlrör Överfyllningsskydd Bränslecistern BILD PÅ CPF (CENTRALPÅFYLLNING) INKLUSIVE JORDPLINT 10 SPBI Drivmedelsanläggningar

NYA DRIVMEDELSANLÄGGNINGAR CISTERNER Det lagstadgade elektroniska överfyllnadsskyddet ska stänga av lossningen för att förhindra en överfyllning. I samband med installationsbesiktning av cisterner görs en installationskontroll av ett ackrediterat kontrollorgan enligt gällande föreskrifter från föreskrivande myndighet. Vid installation av underjordiska cisterner används endast så kallade K-cisterner, d. v. s. cisterner med fullgott korrosionsskydd, invändigt och utvändigt behandlade. Återkommande kontroll av cisterner sker oftast vart 12:e år och i samband med detta kontrolleras också den utrustning som hör till cisternerna. Erfarenheten inom branschen visar på att besiktningsintervallen är väl avvägda för att säkerställa att korrosionsskador upptäcks i god tid för åtgärd. Branschen anser att enkelmantlade cisterner bör användas framför dubbelmantlade cisterner, eftersom de enkelmantlade cisternerna går att besiktiga enligt normalt förfarande. På dubbelmantlade cisterner går det inte att besiktiga mellanrummet. För stationer som ligger inom vattenskyddsområde ska Naturvårdsverkets regler följas som kan innebära att cisternerna kan behöva utrustas med ett sekundärt skydd. Slangbrottsventil DISTRIBUTIONSLEDNINGEN Distributionsledningen är en sugledning, d. v. s. står under vakuum och är normalt fylld. Ledningarna bör ha så få skarvar som möjligt och ska ha ett fall tillbaka mot cisternen. Vid eventuella otätheter rinner då produkten tillbaka till cisternen. Det ska finnas en backventil i pumpen som hindrar drivmedlet i ledningen att rinna tillbaka i cisternen vid normal drift. Backventiler bör inte monteras direkt på ledningen. Efter genomförda underhålls-, inspektions- och byggnationsarbeten där ledningen brutits skall tätheten kontrolleras av ackrediterat kontrollorgan. Även dessa kontroller skall dokumenteras. Signalledning ATM Gasåterföring Sugledning till kundpump Aut. tankmätning ATM Pumpfundament Pejlrör Överfyllningsskydd Bränslecistern Drivmedelsanläggningar S PBI 11

NYA DRIVMEDELSANLÄGGNINGAR LEDNING FÖR ÅTERFÖRING AV BENSINÅNGOR STEG 1 Ledningen är dragen från klass 1 cistern till påfyllningsplats för tankbil. Ledningen skall vara utrustad med flamskydd vid kopplingspunkten för tankbilen typ ABK ventil. LEDNING FÖR ÅTERFÖRING AV BENSINÅNGOR STEG 2 Ledningen är dragen från cistern till mätarskåpen och skall ligga med fall mot cistern. Den skall kopplas till klass 1 cistern oftast 95 oktan cistern. Vid produktbyte skall det säkerställas att ledningen kopplas till rätt cistern för att säkerställa att bensingasåterföringen (steg 1) fungerar korrekt. Bensingasåterföring skall inte föras tillbaka till en dieselcistern. MÄTARSKÅP (PUMP) Vid pumpen anordnas en spillzon som täcker slangens längd + 1 meter. Spillzonen ska ha en lågpunkt som är ansluten till oljeavskiljaren och ha en tät beläggning. Med tät beläggning menas betong eller asfalt. Av underhållsskäl rekommenderas därför att området närmast en pump förses med en beläggning av betong på ca: 2 x 2 meter alternativt behandlad asfalt. Ytan under pumpen ska vara tät så att läckande produkt blir synlig på refugen. I stationens egenkontroll ingår att kontrollera att inget läckage sker. Vid eventuellt läckage ska pumpen stängas av och felanmälas för åtgärd. Pumparnas slangar skall vara försedda med slangbrottsventil mellan pistolventil och slang (s. k. breakaway valve). De flesta pistolventiler kan ha en upphakningsmekanism för användning vid tankning. Detta gäller dock ej för pistolventiler avsedda för E85, dessa får ej vara upphakningsbara. 12 SPBI Drivmedelsanläggningar

NYA DRIVMEDELSANLÄGGNINGAR DAGVATTENAVLOPP INOM SPILLZON Spillzonerna för drivmedelsanläggningen skall vara kopplade till en oljeavskiljare som är dimensionerad för upptagningsytan. Oljeavskiljaren bör uppfylla kraven som ställs i SSEN858-1. Dessutom kan information om dimensioner erhållas från tillverkarna. Finns andra verksamheter som t. ex. verkstäder och biltvätt skall dessa vara anslutna till separata system. Brunn i spillplatta kundtankning Larmskåp Elskåp Oljevarnare Provbrunn Gasfälla Elledningar till pump Vatten till kommunalt ledningsnät Bensin/ oljeavskiljare Brunn i spillplatta Saneringsutrustning Släckningsutrustning Gasretur Påfyllningsledning Drivmedelsanläggningar S PBI 13

NYA DRIVMEDELSANLÄGGNINGAR ETANOLBLANDAD BENSIN Bensin innehåller ofta etanol som en blandningskomponent. Koncentrationen är i dagsläget normalt 5 % men den kan komma att höjas i framtiden. OLJEAVSKILJARENS FUNKTION VID ETANOLINBLANDAT DRIVMEDEL Avlopp För att minimera utsläpp av bensin och diesel till vattennätet ska det på stationerna finnas en oljeavskiljare. Oljeavskiljaren bör uppfylla standarderna SS-EN 858-1. Då Etanol E85 till största delen består av en vatten löslig komponent har funktionen av en sådan oljeavskiljare undersökts. Undersökningen av oljeavskiljarens funktion gjordes dels genom laboratorieförsök och dels genom fältförsök med en oljeavskiljare av den typ som idag installeras på bensinstationer. En slutsats från laboratorieförsöken var att polära lösningsmedel som kan komma att tillföras en oljeavskiljare från Etanol E85 endast marginellt påverkar avskiljarens förmåga att avskilja bensinoch dieselkolväten. En slutsats från fältförsöken var att befintlig bensin eller diesel i en oljeavskiljare inte löses ut och följer med etanolen till spillvattennätet. En oljeavskiljares funktion på en bensinstationsplan är att hindra att spill som uppstår vid oriktig hantering eller olyckor kommer ut i avloppsnätet. Stora spill är sällsynta. Spill av bensin och etanol E85 droppar eller mindre spill som kan ske då en kund tankar avdunstar innan det når oljeavskiljaren. Större spill som kan uppstå genom olyckshändelser, t. ex. då en slang går sönder eller vid lossning av tankbilar samlas upp i oljeavskiljaren. Varje bolag bör ha rutiner som säkerställer att oljeavskiljaren töms efter ett större spill av drivmedel. Samma avskiljningssystem kan användas för bensin, diesel och Etanol E85. 14 SPBI Drivmedelsanläggningar

NYA DRIVMEDELSANLÄGGNINGAR

Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet, SPBI Service AB, Nybrogatan 11, 114 39 Stockholm Tel 08 667 09 25 Fax 08 667 09 54 www.spbi.se