Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd Mål och inriktning 2016-2018 Beslutad 2015-11-25 1
Inledning och bakgrund Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 Vision Västra Götaland Det goda livet som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Ett centralt inslag i visionen är en god hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnden har antagit ett mål och inriktningsdokument med utgångspunkt i visionen och med hänsyn tagen till regionfullmäktiges budget. Sjukvården ska vara jämlik, jämställd och likvärdig och ges först till de som har störst behov. Inriktningen syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Arbetet med att förebygga ohälsa ges hög prioritet. I Mål och Inriktning formulerar nämnden uppdrag och aktiviteter som alla på olika sätt ska leda till att inriktningen uppnås. Målen gäller för hela befolkningen och är tillsammans med inriktningen en summering av vad nämnden vill uppnå med sitt arbete. Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året. Uppföljningen sker såväl i skriftlig form som i dialog. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen och ligger till grund för kommande års mål och inriktningsdokument. Vision Västra Götaland Det goda livet Det finns fyra perspektiv i Vision Västra Götaland Det goda livet som ska genomsyra alla insatser den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering i visionen som berör hälso- och sjukvårdsnämnderna - En god hälsa - Jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården - Möta behoven hos barn och unga Kraven och förväntningarna på hälso- och sjukvården stiger, och det finns behov av att utveckla nya strategier för att komma till rätta med aktuella problem såsom tillgänglighetsbrister och bristande samordning. För att vården ska fungera för hela befolkningen behöver samarbetet mellan äldreomsorg, primärvård och sjukhusvård utvecklas och fördjupas. Sahlgrenska Universitetssjukhus, SU, har stor betydelse för invånarnas tillgång till länssjukvård i Göteborgsregionen såväl som för invånarnas tillgång till riks-/regionvård i hela Västra Götaland. Även om hälsan är förbättrad som helhet, finns stora skillnader i hälsa i alla åldrar, oavsett kön. Barn som lever i familjer som är ekonomiskt och socialt mer utsatta rapporterar mer ohälsa såsom huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter. Det finns ett klart samband mellan inkomstklyftor och hälsa. Därför måste arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa ges hög prioritet. 2
Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i övriga delar för att höja den hälsorelaterade livskvalitén, reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten. Strategiskt mål: En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter Prioriterat mål: Den nära vården ska utvecklas och förbättras nämndmål Närsjukvård Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Angereds Närsjukhus ska utvecklas och säkerställas enligt plan Säkerställa att Lundby sjukhus och Frölunda specialistsjukhus fortsätter bedriva och utveckla sina verksamheter Följa upp att primärvårdsenheter lever upp till kraven i Krav- och kvalitetsboken Fungerande vårdkedjor för sjuka äldre Handlingsplanen för sköra äldre ska följas Utveckla och pröva nya metoder för att nå äldre utan tandvårdskontakt Bättre kontinuitet för läkare på äldreboenden och ordinarie personal med medicinsk/geriatrisk kompetens Förenklad telefonkontakt till sjukvården för äldre 3
Närsjukvårdsbegreppet bygger på tanken att befolkningens behov av hälso- och sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling, bör tillgodoses nära patienten. Närsjukvårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med problem och sjukdomar som är vanligt förekommande i befolkningen och samhällsekonomiskt och kvalitetsmässigt rimliga att tillhandahålla lokalt. För att närsjukvården ska fungera väl krävs ett nära samarbete mellan inblandade aktörer. Angereds Närsjukhus, ANS, har en särskild roll att koppla folkhälsoarbete som en del i sitt uppdrag, för att se hela människan och dennes/dennas behov, i samarbete med stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Kontinuitet och helhetssyn är grundläggande för att patienter inte ska behöva känna av organisationsgränser. Syftet är att på sikt föra över mer av dagens sjukhusvård till öppna vårdformer i närmiljön, så att en större del av patientens vårdbehov tillgodoses genom samordnade insatser i den nära sjukvården. Sköra äldre är en utsatt grupp som behöver särskild uppmärksamhet och stöd. Framförallt är det viktigt att samarbetet mellan primärvård, kommun och länssjukvård fungerar gränslöst. Prioriterat mål: Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomföra den regionala psykiatriplanen Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Prioritera barnpsykiatri, särskilt nyanlända barn Starta ACT-team i Göteborg (Acceptance and Commitment Therapy) Följ upp att enheter inom VGPV har fullgod psykosocialkompetens i enlighet med Krav och Kvalitetsboken Prioritera barn och unga med psykisk ohälsa Grön rehab. Säkerställa befintlig verksamhet Öka dialogen med Samordningsförbunden i Göteborg Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. I den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2011, uppgav 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. I synnerhet yngre kvinnor, i åldern 16 29 år, rapporterade en högre grad av psykisk ohälsa. Andelen som har självmordstankar är också högre i 4
denna åldersgrupp. Även HBTQ-personer har som grupp högre grad av psykisk ohälsa och självmordstankar. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg medelinkomst och utbildningsnivå. Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Principen om stegvisa vårdinsatser är viktig. Det är också av stor betydelse att alla vårdnivåer fullföljer det uppdrag och ger den behandling som anges i nationella och regionala riktlinjer. Prioriterat mål: Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Vårdgivarna ska leva upp till fastställda vårdgarantier - t ex minska kön till kataraktoperationer Tillgängliga öppettider på ungdomsmottagningarna som är anpassade till de ungas behov Utredningar och undersökningar inför behandling ska ske inom 90 dagar Personcentrerad vård ska bedrivas på alla nivåer Vårdpersonalens patient tid ska öka Respekt och bemötande för alla patienter måste förbättras Stödet till anhöriga ska utvecklas Informationskampanj på 1177 Informationen till patienter och anhöriga ska samordnas bättre Förbättra mottagandet (bemötande och service på själva mottagningen) på akuten och sänka väntetiden För att höja kvalitén för svårt sjuka ska på sikt erbjudas enkelrum vid sjukhusvistelse 5
Förbättra akutkedjan För att höja kvalitén ska förlossningen på sikt erbjuda enkelrum vid sjukhusvistelse Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemtjänst i syfte att minska akutbesök Ett särskilt fokus ligger på att vårdcentraler inom VG Primärvård har kompetens och kapacitet att ge evidensbaserad psykologisk behandling. Inom den specialiserade vården behöver detta också utvecklas. Här uppmärksammas även behovet av att förbättra behandlingsinnehåll och vårdmiljö inom heldygnsvården. Regionfullmäktige fattade 2014 beslut om en regional plan för utveckling av vuxenpsykiatrin 2014-2018 som styrdokument för specialistpsykiatrin i Västra Götalandsregionen. En av de stora utmaningarna är att utveckla en första linjens vård för barn och ungdomar med psykiska problem. I dagsläget är dessa hänvisade till specialistvård inom barn- och ungdomspsykiatrin. Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. En ny patentlag började gälla 1 januari 2015. Lagen är tänkt att stärka patienternas ställning ytterligare. Den nya patentlagen innehåller bestämmelser om vad som gäller för vården ur ett patientperspektiv. Vården ska bli säkrare genom att utvecklas tillsammans med patienterna. 6
Prioriterat mål: Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Minska antalet vård-skador och antalet vårdrelaterade infektioner Prioritera patientsäkerhetsarbete för att minska skador i vården Arbeta för säkrare läkemedelsanvändning Skapa ett sammanhållet vårdsystem Lägga vikt vid att försäkra sig om att patienter är mer medvetna om orsak till medicinering och vikten av att följa ordination Utveckla dialogen mellan kommunen (stadsdelsnämnden) och hälso- och sjukvårdsnämnden för bättre samverkan Tillsammans med kommunen (stadsdelsnämnden) skapa boende med medicinsk/geriatrisk kompetens för att ta hand om sköra äldre. Fortsatt utveckling av familjecentraler och familjecentrerade arbetssätt Hälso- och sjukvården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Patienterna ska inte drabbas av vårdskador. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs en helt ny samverkanskultur. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet måste säkerställas. 7
Prioriterat mål: Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Samarbete med skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård med flera för att stärka barn och ungdomars förutsättningar för hälsa och samtidigt erbjuda generella hälsofrämjande insatser riktade till barn/ungdomar och deras vårdnadshavare Arbeta i enlighet med Samling för social hållbarhet, åtgärder för en jämlik hälsa i hela Västra Götaland Öka samarbetet med frivilligorganisationer och ideella organisationer Hälsofrämjande insatser tillsammans med stadsdelsnämnderna med fokus på grupper med särskilda behov Följa upp och granska att den vård som ges är jämlik och jämställd Individbaserad, relevant, statistik ska vara könsuppdelad Det hållbara samhället och de förutsättningar som det skapar för invånarnas hälsa är ett strategiskt mål i Regionfullmäktiges budget 2016. Regionfullmäktige antog i september 2013 handlingsplanen Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Planen är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland vilken i sin tur vilar på den regionala visionen Det goda livet. Planen är framtagen för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Den tar sikte på åtgärder för att på regional och lokal nivå hantera konsekvenser av den samhällsutveckling som skapar ojämlika förhållanden. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper, alltså såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. Hälsan är ojämlikt fördelad. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet. 8
Prioriterat mål: Livslängden ska öka för alla, speciellt för de grupper som har den kortaste livslängden nämndmål Barn och unga En analys i vilka områden många uteblir från hälsokontroller inom mammografi och cytologiska hälsokontroller för kvinnor, och lämna förslag på hur dessa kan ökas i dessa områden Upptäcka och förebygga sjukdomar i tid Ökad överlevnad för nyfödda barn i synnerhet i de områden överlevnaden är lägre Fluorlackning ska erbjudas från förskoleklass tom årskurs 5, med utökad frekvens till barn med speciellt dålig tandhälsa Bättre samordnad sjukvård för barn med funktionsnedsättning Vårdgivare ska ha rutiner och följa dessa för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa För att förstärka föräldrastödet ska nämnden arbeta för att familjecentraler etableras i varje stadsdel Vårdgivarna ska verka för en fördjupad samverkan mellan kommunens elevhälsa och regionen Kartlägga upplevd sämre hälsa hos kvinnor med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Personer med cancersjukdom Personer med kroniska sjukdomar Tiden från diagnos till behandling för cancer ska sänkas Se till att cancerbehandling sätts in omedelbart efter diagnos Kompetenscentrum för smärta som stödjer primärvården Nationella riktlinjer och regionala riktlinjer/vårdprogram ska följas. 9
Patienten, och anhöriga ska vid behov, ska ges psykosocialt stöd samt stödjas i att bedriva egenvård. Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser är att bidra till en god hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är universella och gäller alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang är födda fria och lika i värde och rättigheter. För att stärka de mänskliga rättigheterna finns diskrimineringsgrunderna samt kända målgrupper. Forskningen visar att personer bemöts olika utifrån kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Detta måste särskilt uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. Barns hälsa är nära förknippad med deras uppväxtvillkor, och trots att Sverige är ett relativt jämlikt samhälle finns det stora skillnader i samhälleliga förutsättningar för hälsa bland barn och unga. Familjens sociala levnadsvanor påverkar barns hälsa från allra första början genom familjens livsvillkor och levnadsvanor. Det finns stora skillnader i hälsa bland barn och unga inom nämndens område. Barns och ungas behov ska tillgodoses i enlighet med barnkonventionen. Nedsatt hälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. En stor del av ohälsan hör samman med kända bestämningsfaktorer såsom brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärt-kärlsjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnos ställs. Tack vare intensiv forskning har cancervården gjort stora framsteg. Nya behandlingsmetoder, där läkemedel är en viktig del, har betytt mycket för att förbättra vården för många cancerpatienter men fortfarande finns skillnader som till exempel beror på var man bor eller hur gammal man är. 10
En kronisk sjukdom är en sjukdom som utvecklas långsamt och som inte kan botas, endast lindras. Förekomsten av vissa kroniska sjukdomar, främst de som är livsstilsrelaterade, ökar. Att öka medvetandet om betydelsen av ett hälsosamt liv är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Konsekvenserna för individen av en kronisk sjukdom kan variera från stora inskränkningar i det dagliga livet till symtomfrihet, till exempel med hjälp av läkemedel. För att leva ett fullgott liv som möjligt är också tillgång till hjälpmedel, och hur miljön i övrigt ser ut, viktigt. Flertalet behöver en långvarig eller fortlöpande kontakt med vården och kontinuitet är då särskilt viktig. För vissa sjukdomsgrupper är brist på personal med rätt kompetens ett hinder för att få optimal behandling och omvårdnad i närmiljön. 11