Lokal studieplan matematik åk 1-3



Relevanta dokument
Arbetsområde: Från pinnar till tal

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Förslag den 25 september Matematik

Kursplan Grundläggande matematik

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

48 p G: 29 p VG: 38 p

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

ARBETSPLAN MATEMATIK

Lokal pedagogisk planering

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Bedömning för lärande i matematik

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Extramaterial till Start Matematik

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Kursplanen i ämnet matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Södervångskolans mål i matematik

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.


Transkript:

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. Ramsräkna till 100 Uppdelning av talen 0-10 Ordningstalen 1:a- 10:e Talområdet 0-200 Ordningstalen Talområdet 0-1000 Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Veta skillnaden på tal och siffra Historisk utveckling av siffror. Veta vad tiotal och ental är. Positionssystemet, ental, tiotal och hundratal Positionssystemet tusental Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk. En halv Dela upp och kunna benämna ½, 1/3 och 1/4 Kunna använda ½ och 1/4

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0 20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Addition och subtraktion 0-10 Samband addition och subtraktion Deltar i samtal om tillvägagångssätt Samband mellan addition och multiplikation Addition och subtraktion i talområdet 0-200 Kunna använda någon skriftlig metod för uträkning Kunna använda en miniräknare Kan sätta ord på hur man tänker matematik Känna till sambandet multiplikation och division Kan visa med matematiska uttrycksformer hur man räknar val av metoder och räknesätt genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0 200 Kunna använda olika strategier vid räkning i talområdet 0-1000

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar. Eleven ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. resultatets rimlighet genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. Kunna avgöra om svaret är rimligt Kunna avgöra och motivera om svaret är rimligt Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Likheter och likhetstecknets betydelse Räkna och växla enkronor, femkronor och tiokronor Räkna och växla 20-, 50- och 100-sedlar Räkna och växla 500- och 1000-sedlar Geometri Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes. Beskriva och fortsätta enkla mönster Sortera och jämföra efter form och färg; cirkel, triangel, kvadrat och rektangel De geometriska formernas Lägesord Beskriva och tillverka egna mönster Punkter, linjer och sträckor och deras Beräkna omkrets lägesord Kunna se, beskriva och fortsätta enkla talmönster Klot, cylinder, koner och rätblock och deras Beräkna omkrets Jämföra och uppskatta ytors areor Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt. Förstora och förminska Dubbla och halvera storleken på enkla figurer

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras. Att se symmetri i t.ex bokstäver och bilder Att man hittar symmetriaxlarna i bilder Tillverka symmetriska bilder (spegling) Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet Veckodagarna, Årstiderna Klockan, hel- och halvtimme analogt Jämföra längder och volymer Månaderna, Dygn Klockan, kvart över, kvart i Mätning av tid Uppskatta och mäta längd (cm, m), volym(dl, l) Äldre måttenheter Uppskatta och mäta: massa (g, hg, kg) Längd ( mm km, mil) Volym (cl, ml) Klockan, 5- minutersintervaller Avläsa en analog termometer Sannolikh et och statistik Slumpmässiga händelser i experiment och spel. Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar. slumpmässiga händelser genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. Slumpmässiga händelser i t.ex spel Avläsa tabeller och diagram Undersöka och beskriva resultatet i tabeller och diagram Samband och förändrin gar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Eleven kan vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat Eleven kan använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer. Tillverka diagram Dubbelt och hälften Dubbelt och hälften Kan använda sig av dubbelt och hälften Känner till begreppet skala? Problemlö sning Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. Matematisk formulering av Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning Lösa enkla problem Lösa problem på olika sätt Lösa problem med flera steg på olika sätt och kunna beskriva tillvägagångssättet

frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer. till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.