Inledande riskanalys Väsjön Norra, Sollentuna - avseende transporter med farligt gods på Norrortsleden

Inledande riskanalys Väsjön Norra, Sollentuna - avseende transporter med farligt gods på Norrortsleden Samråd, mars 2013 Stockholm Karlstad Falun Gävle Lidköping Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm Telefon/Fax 08-588 188 00 08-588 188 62 Internet www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer 556634-0278 Innehar F-skattebevis

2 (23) PROJEKTNUMMER PROJEKTNAMN VÄSJÖN NORRA, SOLLENTUNA PROJEKTLEDARE Lisa Åkesson PROJEKTANSVARIG Martin Olander UPPDRAGSGIVARE Riksbyggen REFERENS UPPDRAGSGIVARE Kristina Kallin 073-800 82 00 DOKUMENTTYP Inledande analys av olycksrisker förknippade med transporter av farligt gods på Norrortsleden ÖVRIGT UPPRÄTTAT AV Lisa Åkesson INTERNKONTROLL Rosie Kvål 2013-03-01 Inledande riskanalys, version 1 RKl DATUM STATUS INTERNKONTROLL (IK)

3 (23) SAMMANFATTNING Som en del av utvecklingen av Väsjöområdet i Sollentuna planerar Riksbyggen att uppföra bostäder inom den del som kallas Väsjön Norra. Då den aktuella bebyggelsen ligger i anslutning till Norrortsleden har Brandskyddslaget fått i uppdrag att upprätta en inledande riskanalys för området. Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt utbyggnadsförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. I denna inledande analys föreslås dock inga specifika åtgärder eftersom analysen endast är översiktlig och därför utgör ett ofullständigt underlag till förslag på åtgärder, endast rekommendationer för fortsatt planering ges. Som ett första steg i analysen har en inventering av möjliga risker som kan påverka området gjorts. Möjlig konsekvens av dessa har sedan bedömts kvalitativt och en grov uppskattning har gjorts av om händelserna bedöms kunna inträffa eller ej. Identifierade olyckshändelser har varit olycka med farligt gods på Norrortsleden. Av den inledande analysen konstateras att det är större olyckor med explosiva ämnen samt brännbara och giftiga gaser som skulle kunna medföra konsekvenser för det aktuella området. Frekvensen för denna typ av olyckor är dock mycket låg och den sammanvägda risknivån bedöms inte hamna på en oacceptabel nivå inom någon del av området men skulle kunna hamna lågt inom det område där åtgärder ska undersökas. Åtgärder ska dock enbart vidtas i den mån som de bedöms vara rimliga ur ett kostnads- /nyttoperspektiv. Efter en genomgång av möjliga åtgärder för att lindra konsekvensen av aktuella olyckor är bedömningen att det med gällande förutsättningar (stor höjdskillnad och minst 50 meters avstånd mellan planerad bebyggelse och riskkälla) inte finns några åtgärder som är rimliga att vidta ur kostnads-/nyttoperspektiv för den planerade bebyggelsen. Planerad bebyggelse bedöms kunna uppföras enligt förslag utan krav på säkerhetshöjande åtgärder. Någon mer detaljerad analys av identifierade risker bedöms inte nödvändig.

4 (23) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Omfattning... 5 1.4 Underlag... 5 1.5 Revideringar... 5 1.6 Metod... 6 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET... 9 2.1 Områdesbeskrivning... 9 2.2 Planerad bebyggelse... 10 2.3 Omgivande planer/byggprojekt... 10 3 RISKINVENTERING... 12 3.1 Allmänt... 12 3.2 Norrortsleden... 12 4 INLEDANDE RISKANALYS... 16 4.1 Identifiering av olycksrisker... 16 4.2 Uppskattning av riskernas omfattning... 16 4.3 Sammanfattande bedömning inledande analys... 19 5 SLUTSATSER... 22 6 REFERENSER... 23

5 (23) 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund I området kring Väsjön i Sollentuna kommun planeras för totalt 2800 bostäder med blandad bebyggelse i form av villor och flerfamiljshus. I området planeras även för skola, förskolor, lekplatser och annan service. Området är i sin tur indelat i olika delområden där Väsjön Norra utgör ett av dessa områden. Inom Väsjön Norra planerar Riksbyggen att uppföra bostäder i en del av området. Då denna del av Väsjön Norra angränsar till Norrortsleden där det förekommer transporter med farligt gods har Brandskyddslaget fått i uppdrag att studera och analysera förekommande risker i planområdets närhet. Detta för att människor inom planområdet inte ska utsättas för oacceptabla risker. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län ska riskerna analyseras vid planläggning inom 150 meter från transportled för farligt gods. 1.2 Syfte Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 1.3 Omfattning Analysen omfattar aktuellt förslag för nya bostäder inom de delar av Väsjön Norra som ska uppföras av Riksbyggen, se utförlig beskrivning i avsnitt 2. Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på omgivande vägar omfattas inte av analysen. 1.4 Underlag Underlag till analysen utgörs av: Illustrationsplan Väsjön Norra, del 1, Arbetsmaterial inför plansamråd 2012-12-04 Förslag till detaljplan för Väsjö etapp 3, del 1, Sollentuna Kommun 2013-01-18 (arbetsmaterial) Övriga dokument där information inhämtats redovisas löpande och i avsnitt 0 - Referenser. 1.5 Revideringar Detta utgör en första version av analysen och innehåller därför inte några revideringar.

6 (23) 1.6 Metod 1.6.1 Riskinventering Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området. Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör sedan grunden för den fortsatta analysen. 1.6.2 Inledande analys Utifrån genomförd inventering görs en uppställning av möjliga händelser som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olyckshändelser görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas. Utifrån resultatet av den inledande analysen ges rekommendationer för den fortsatta planeringen av området. I den inledande analysen föreslås dock inga specifika åtgärder eftersom analysen endast är översiktlig och därför utgör ett ofullständigt underlag till förslag på åtgärder. 1.7 Förutsättningar 1.7.1 Lagstiftning och riktlinjer Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län ska möjliga risker studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla /1/. Vidare redovisas i Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse /2/ rekommenderade skyddsavstånd mellan riskobjekt och olika typer av bebyggelse. I tabell 1.1 redovisas de skyddsavstånd som är aktuella i detta fall. För att undvika risker förknippade med olyckor med petroleumprodukter rekommenderas dessutom att 25 meter närmast väg med transport av farligt gods lämnas byggnadsfritt. Rekommenderade skyddsavstånd omfattar markområden som ej är skymda av topografi eller annan bebyggelse. Dessa parametrar kan påverka, både öka och minska, behovet av skyddsavstånd.

7 (23) Tabell 1.1. Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd till vägar med transporter av farligt gods Typ av bebyggelse Bebyggelsefritt Tät kontorsbebyggelse Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet Avstånd 25 m 40 m 75 m 75 m De angivna skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån. En ny rapport från Länsstyrelsen har varit på remiss under hösten 2012 /3/. I denna redovisar Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd mellan transportled för farligt gods och olika verksamheter. I figur 1.1 redovisas förslaget på skyddsavstånd som redovisas i den nya rapporten. Observera att dessa eventuellt kan komma att ändras till följd av bland annat inkomna remissynpunkter och vidare bearbetning av rapporten. I rapporten tydliggör även Länsstyrelsen sin syn på skyddsavståndet 25 meter från transportled för farligt gods. Länsstyrelsen anser att det, i princip oberoende av den aktuella risknivån och andra säkerhetsåtgärder, bör finnas ett skyddsavstånd på minst 25 meter mellan vägar och järnvägar med transporter av farligt gods och kvartersmark i zon B eller C. Att upprätthålla skyddsavståndet på 25 meter anses vara särskilt viktigt för kvartersmark i zon C.

8 (23) Figur 1.1. Sammanfattning av Länsstyrelsens rekommendationer avseende skyddsavstånd till led för farligt gods från respektive kvartersmark, remissutgåva 2012. 1.7.2 Principer för riskvärdering Generellt vid bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. Exempelvis bör riskkällans nytta vägas in, likaså vilken som är den exponerade gruppen samt huruvida risk för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är: Principen om undvikande av katastrofer. Katastrofer ska undvikas. Fördelningsprincipen. Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Rimlighetsprincipen. En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Proportionalitetsprincipen. De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter och tjänster, etc.) som verksamheten medför. Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Vidare skall risker ej accepteras om de på ett enkelt tekniskt och icke kostsamt sätt kan undvikas.

9 (23) 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET 2.1 Områdesbeskrivning Det aktuella området angränsar till Norrortsleden och tunnelmynningen till Törnskogstunneln i norr och till Frestavägen i söder, se figur 2.1. Området är i dagsläget relativt obebyggt men en omvandling av området pågår, se avsnitt 2.3. Norrortsleden ligger lägre i förhållande till det aktuella planområdet där höjdskillnaden mellan närmast planerad bebyggelse och väg är ca 10 meter, se figur 2.2. Avstånd från Norrortsleden till närmaste planerad bebyggelse är ca 50 meter. Avstånd till tunnelmynningen på Törnskogstunneln är ca 60 meter. Område i övrigt är relativt kuperat. Figur 2.1. Översiktsbild över aktuellt område (ungefärligt område för planerad bebyggelse rödmarkerat). Figur 2.2. Vy över området från Norrortsleden och Törnskogstunnelns mynning.

10 (23) 2.2 Planerad bebyggelse Den planerade bebyggelsen inom Riksbyggens delar består av flerbostadshus i upp till 3 våningar, se figur 2.3. Området mellan bebyggelsen och Norrortsleden/Törnskogstunneln utgörs av naturmark. Figur 2.3. Planerad bebyggelse, del ur förslag till detaljplan för Väsjön Norra (Riksbyggens delar rödmarkerat) 2.3 Omgivande planer/byggprojekt Väsjön Norra ingår som en del i utbyggnaden av området kring Väsjön i Sollentuna som när det är färdigställt ska omfatta 2800 bostäder, se figur 2.4 nedan /4/. Detaljplaner för Södersättra och Kastellgården samt Väsjön Mellersta har antagits av kommunfullmäktige men har överklagats till högre instanser. För Norrsätra Verksamhetsområde och Edsbergs sportfält har detaljplanearbete påbörjats medan arbete med Norrsätra respektive Norrsätra Västra förväntas påbörjas 2014-2105. Ingen av de övriga etapperna och planerna bedöms ha någon påverkan för resultatet av denna riskanalys.

11 (23) Norrortsleden Bostäder Riksbyggen Figur 2.4 Områdesindelning för Väsjöområdet, Sollentuna /4/

12 (23) 3 RISKINVENTERING 3.1 Allmänt Riskinventeringen omfattar verksamheter och infrastruktur i planområdets närhet där hantering eller transport av farliga ämnen, klassade som farligt gods, förekommer. Vid läckage och eventuell antändning av sådant ämne kan påverkan mot omgivningen uppstå. Utöver transport och hantering av farligt gods kan även avåkning vara en sådan risk att den behöver beaktas i den kommande analysen av olyckshändelser. Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa utgör därför en viktig i en riskanalys. Farligt gods kan delas in i olika klasser för ämnen med liknande egenskaper. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I tabell 3.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Tabell 3.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. Inerta gaser (kväve, argon etc.), oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.), brännbara gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.) Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 6 Giftiga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. För det aktuella planområdet har Norrortsleden identifierats som den enda riskkälla som på grund av dess transporter med farligt gods kan ge upphov till plötsliga oväntade olyckshändelser med påverkan på området. När det gäller avåkning bedöms detta inte relevant att beakta med hänsyn till den höjdskillnad som föreligger mellan vägen och området. I avsnitt 3.2 görs en mer detaljerad redovisning av Norrortsledens utformning och transporter med farligt gods. 3.2 Norrortsleden Norrortsleden (väg 265) som invigdes 2008 sträcker sig mellan E4 och trafikplats Häggvik till E18 och trafikplats Rosenkälla, se figur 3.1. Enligt ovan så ligger Norrortsleden lägre i förhållande till det aktuella planområdet och i anslutning till området ligger tunnelmynningen till Törnskogstunneln. I Törnskogstunneln leds de

13 (23) båda körriktningarna i separata tunnelrör. I höjd med planområdet har leden 2 filer i vardera riktning med mittbarriär, se även figur 2.2. Hastighetsbegränsningen är 90 km/h. Årsmedeldygnstrafiken på den aktuella sträckan av Norrortsleden var enligt trafikflödesmätningar utförda av Trafikverket år 2011 ca 24000 fordon/dygn summerat i båda riktningar. Av dessa fordon utgjordes 1850 fordon av tung trafik (ca 8 %)/5/. Prognosen för trafikflödet på Norrortsleden år 2030 anges i trafikutredning för Väsjöomårdet till 67000 fordon /6/. Figur 3.1 Norrortsledens sträckning med aktuellt planområde markerad med stjärna 3.2.1 Transport av farligt gods Norrortsleden är enligt Länsstyrelsen i Stockholms län klassad som en primär transportled för farligt gods vilket innebär att alla typer av gods får transporteras på vägen. Vidare tillhör Törnskogstunneln tunnelkategori A vilket innebär att inga restriktioner finns för tunneln avseende godstransporter. Hur stort antalet transporter av farligt gods är på Norrortsleden är osäkert, det finns i dagsläget ingen detaljerad statistik över mängder och fördelning av farligt godstransporter på våra vägar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (tidigare Räddningsverket) har vid ett par tillfällen samlat in statistik och sammanställt i olika rapporter men ingen kartläggning är gjord efter det att Norrortsleden togs i drift år 2008. Möjliga transporter med farligt gods på Norrortsleden kan förväntas komma via anslutningarna till E4 respektive E18. I tabell 3.2 redovisas de mängder som enligt MSB:s kartläggning från 2006 passerar på dessa vägar i anslutning till Norrortsleden /7/. Dessa flöden är dock större än vad som kan förväntas på Norrortsleden. Framför allt bedöms det vara E18 som kan ha avlastats i förhållande till när Norrortsleden inte hade öppnat. En omräkning till årsbasis har gjorts där det grovt antagits att transporterna är relativt jämnt fördelade över året. Som synes är variationerna i kartläggningen mycket stora och således även osäkerheten i materialet.

14 (23) Tabell 3.2 Statistik över transporter med farligt gods på E4 respektive E18 utifrån mätning av mängd under september 2006 /7/ Klass Kategori ämnen Godsmängd (ton/år) E4 E18 Min Max Min Max 1 Explosiva ämnen 0 840 0 840 2.1 Brännbara gaser 0 21600 0 21600 2.2 Icke brandfarliga och icke giftiga gaser 105600 158400 0 52800 2.3 Giftiga gaser 0 300 0 0 3 Brandfarliga vätskor 792000 990000 1200 198000 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. 13320 18000 0 3240 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 24 5940 24 5940 6 Giftiga ämnen 1080 2040 0 1080 7 Radioaktiva ämnen 12 588 0 0 8 Frätande ämnen 0 139200 0 139200 9 Övriga farliga ämnen och föremål 0 138000 0 138000 Totalt alla klasser 912036 1474908 1224 560700 När det gäller transporter med farligt gods nationellt sett ger myndigheten Trafikanalys ut statistik avseende lastbilstrafik, av denna framgår dock inte exakt var transporterna sker. I en redovisning av ett regeringsuppdrag avseende godstransporter i Sverige redovisas att transporter med farligt gods på väg sedan 2002 stadigt har minskat och att ca 3 % av den totala godsmängden (5 % av transportarbetet) på väg utgörs av transporter med farligt gods /8/. Under 2011 fraktades totalt 8,6 miljoner ton farligt gods på de svenska vägarna vilket kan jämföras med 15,3 miljoner ton år 2000. Även transportarbetet har minskat från 2 miljarder tonkilometer år 2000 till 1,5 miljarder tonkilometer år 2011 /9/. I tabell 3.3 redovisas utifrån nationell statistik över inrikes farligt godstransporter under 2011 fördelning mellan olika farligt godsklasser avseende godsmängd och antal transporter.

15 (23) Tabell 3.3 Fördelning av transporter med farligt gods på det svenska vägnätet år 2011 /9/ Klass Kategori ämnen Andel med avseende på godsmängd (%) Andel med avseende på antal transporter (%) 1 Explosiva ämnen 0,8 1,0 2 i Gaser 21,2 14,8 3 Brandfarliga vätskor 62,1 65,8 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. 0,3 0,15 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 3,7 3,9 6 Giftiga ämnen 0 0,13 7 Radioaktiva ämnen 0,3 0,19 8 Frätande ämnen 8,2 10,7 9 Övriga farliga ämnen och föremål 3,2 3,3 ii Underklasser redovisas ej.

16 (23) 4 INLEDANDE RISKANALYS 4.1 Identifiering av olycksrisker Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är transporter med farligt gods på Norrortsleden som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet och som är relevanta att beakta vad gäller risknivån för området. Eftersom Norrortsleden är klassad som en primär transportled för farligt gods kan ämnen ur alla klasser transporteras. 4.2 Uppskattning av riskernas omfattning Uppskattningen görs huvudsakligen i form av en bedömning av skadeområden för respektive olycksrisk. Även en övergripande diskussion kring frekvens genomförs. I den inledande analysen görs inga detaljerade beräkningar utan endast rekommendationer för fortsatt planering ges (avsnitt 5). 4.2.1 Olycka på Norrortsleden Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser med hjälp av det så kallade ADR-systemet. I tabell 4.1 görs en kortfattad beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till. Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR-klass. Klass Ämne Konsekvensbeskrivning 1 Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga 50-200 meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton. Riskgrupp 1.2-1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken. Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet. 2 Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca 20-200 meter. Klass 2.2: Inert och oxiderande gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Icke brännbar, giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100- tals meter. 3 Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 30-40 m. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie. 6 Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. 7 Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. 8 Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. Avståndet från planområdet till vägkant är som kortast ca 50 meter med en höjdskillnad på ca 10 meter där vägen ligger lägre än planerad bebyggelse. Vidare är avståndet från tunnelmynning på Törnskogstunneln (del av Norrortsleden) ca 60 meter. Utifrån

17 (23) beskrivningen i tabell 4.1 är det främst ämnen ur klass 1, 2.1, 2.3, 3 och 5 som är relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för området. Detta då konsekvensen av de övriga klasserna är begränsade till det absoluta närområdet. I avsnitten nedan görs en bedömning för olyckor med respektive ämnen och vilken påverkan de kan förväntas få på planområdet vid en olycka. 4.2.2 Olycka med explosiva ämnen (klass 1) En olycka utlöses exempelvis av yttre påkänning/stötar eller utvändig brand. Storleken på explosionen beror på den detonerade mängden explosivämne. Vägtransporter får inte medföra mer än 16 ton explosivämne i lasten /10/ och det är vanligt med betydligt mindre mängder. Människor klarar tryck relativt bra, men byggnader kan få omfattande skador till följd av en explosion. Vid detonation av stora laster kommer omgivningspåverkan bli stor med eventuella byggnadsras och fönsterkross som följd. Vid detonation av 2 ton explosivämne kan nyare betongbyggnader rasa på upp till ca 50-60 meter från explosionscentrum. Vid en olycka med 16 ton explosivämne blir konsekvenserna mycket stora och skador kan uppkomma hundratals meter från olycksplatsen. Om en explosion inträffar inne i en tunnel uppstår dels en i stort sett sfärisk tryckutbredning runt tunnelmynningen, dels kommer verkningarna i form av tryck och kast av föremål ut från mynningen att koncentreras i en riktning mer eller mindre parallell med tunnelns längsaxel. Betydande tryckpåverkan kan uppkomma upp till 150 meter från tunnelmynningen. Aktuella byggnader ligger på ett avstånd av som minst 50 meter från vägkant och 60 meter från Törnskogstunnelns tunnelmynning vilket innebär att det endast är olyckor med mer omfattande mängder explosiva ämnen i tunnelns mynning eller på den öppna delen av leden som bedöms kunna medföra en konsekvens för planerad bebyggelse. Antalet personer som befinner sig utomhus mellan bebyggelse och väg kan påverkas, dock antas persontätheten i dessa delar vara mycket låg. Frekvens De kartläggningar som finns avseende transporter av explosiva ämnen i närområdet (E18 och E4) visar inte på några omfattande transporter av explosivämnen. Att antalet transporter på Norrortsleden skulle vara högre än på E18 är inte troligt då det inte identifierats några verksamheter i anslutning till vägen som tillverkar eller nyttjar stora mängder explosivämnen. De transporter som möjligen passerar antas komma antingen från E4 eller E18. Transporter sker normalt även i mindre omfattning och arbeten pågår ständigt med att göra transporterna säkrare (ex genom att använda ämnen som kräver flera komponenter för att bli aktiva, det vill säga sannolikheten för explosion under transport minskar). Totalt sett bedöms sannolikheten för en olycka med explosivämnen vara mycket låg och ha en begränsad påverkan på risknivån för området. 4.2.3 Olycka med brännbara gaser (klass 2.1) En olycka med brännbar gas innebär att gas läcker ut och antänds (antingen under tryck eller när den spridits bort från utsläppskällan) eller att en gastank utsätts för utvändig brand vilket hettar upp gasen så att den expanderar snabbt. Beroende på utsläpps- och antändningsscenario kan konsekvenserna av olyckan variera. Konsekvensen består

18 (23) främst i en hög värmestrålning mot omgivningen, med exempelvis brandspridning till byggnader som följd, men kan i värsta fall även innebära att explosion uppstår. Brännbara gaser transporteras normalt trycksatta (och tryckkondenserade) i tankbilar eller i färdiga flaskpaket. Detta medför att behållarna normalt har högre hållfasthet än vanliga tankar för t.ex. vätsketransporter vilket i sin tur ger en begränsad sannolikhet för läckage även vid stor påverkan som vid exempelvis en trafikolycka. Då gasen kan spridas bort från olycksplatsen ökar dock sannolikheten för att utsläppet kommer i kontakt med en tändkälla och antänds. Vid mindre utsläpp bedöms skadan bli relativt begränsad och bedöms inte påverka planerade bostäder med hänsyn till avståndet. Även höjdskillnaden innebär att exempelvis jetflammor inte når upp och fram till byggnader. Vid stora utsläpp kan människor och byggnader påverkas på 100 meter eller mer från olyckan. På stora avstånd är det huvudsakligen människor utomhus som skadas. En olycka i tunnelmynningen bedöms inte ge större konsekvenser jämfört med om den uppstår i det fria med tanke på avståndet från tunnelmynning till byggnaderna. Frekvens Brännbara gaser transporteras normalt trycksatta (och tryckkondenserade) i tankbilar eller i färdiga flaskpaket. Detta medför att behållarna normalt har högre hållfasthet än vanliga tankar för t.ex. vätsketransporter vilket i sin tur ger en begränsad sannolikhet för läckage även vid stor påverkan som vid exempelvis en trafikolycka. Då gasen kan spridas bort från olycksplatsen ökar dock sannolikheten för att utsläppet kommer i kontakt med en tändkälla och antänds. Den höjdskillnad som föreligger mellan väg och bebyggelse i aktuellt fall är även den positiv då det försvårar spridningen av gaser. Omfattningen av transporter med brännbara gaser på Norrortsleden är osäker men kan maximalt antas ligga i nivå med E18 men högst troligt är att mängden är lägre. Sammanfattningsvis bedöms sannolikheten för olycka med brännbar gas som mycket låg. 4.2.4 Olycka med giftiga gaser (klass 2.3) Även giftiga gaser transporteras trycksatta i tankar. Större transporter av t.ex. klor, som är en av de giftigaste gaserna som transporteras i Sverige, går normalt på järnväg medan mindre transportmängder kan ske på väg. Giftig gas behöver inte aktiveras genom antändning för att bli farlig. Den är farlig så snart den läcker ut. Beroende på vind och topografi kan gasen spridas långa sträckor och fortfarande ha dödliga koncentrationer. Vid större utsläpp kan människor både utomhus och inomhus skadas eller omkomma på upp till flera hundra meters avstånd från utsläppet. Aktuellt avstånd och den höjdskillnad som föreligger innebär att små utsläpp inte bedöms ha någon påverkan på aktuell bebyggelse. En olycka i tunnelmynningen bedöms inte ge större konsekvenser jämfört med om den uppstår i det fria. Frekvens Mängden giftiga gaser som transporteras på väg är generellt mycket liten och på E18 finns ingen uppgift om sådana transporter överhuvud taget. Antalet transporter på Norrortsleden bedöms vara högst begränsat och frekvensen för en olycka med giftig gas bedöms därför vara mycket låg.

19 (23) 4.2.5 Olycka med brandfarliga vätskor (klass 3) När det gäller brännbara vätskor förekommer tanktransporter av bensin, etanol, diesel och eldningsolja. Ett stort utsläpp av exempelvis bensin kan, om det antänds, innebära att hög värmestrålning drabbar omgivningen och kan orsaka brännskador på oskyddade människor eller antända byggnader. Allvarliga konsekvenser kan uppkomma inom cirka 30 meter från branden. Vidare avtar strålningen från en brand med höjden. Eftersom de planerade byggnaderna ligger ca 50 meter från Norrortsleden samt att det är en markant höjdskillnad är bedömningen att en olycka med utsläpp av brandfarliga vätskor inte har någon påverkan på planerad bebyggelse. Antalet personer som befinner sig utomhus inom skadeområdet bedöms högst begränsat med hänsyn till att området mellan väg och bebyggelse utgörs av naturmark. En olycka i tunnelmynningen bedöms inte ge större konsekvenser jämfört med om den uppstår i det fria. Frekvens Brännbara vätskor transporteras normalt i tunnväggiga tankar som inte har lika god hållfasthet som exempelvis transporter med gaser vilket ger en högre sannolikhet för utsläpp vid en olycka. En olycka med brännbar vätska bedöms vara den olycka som har högst frekvens. 4.2.6 Olycka med oxiderande ämnen (klass 5) Vissa oxiderande ämnen och organiska peroxider ur klass 5 kan, om de blandas med brännbart material bilda en blandning som kan självantända. Blandningen kan till och med innebära ett explosionsartat brandförlopp som motsvarar explosion med massexplosiva ämnen. Ett större utsläpp kan bilda en explosiv blandning som motsvarar flera ton explosivämne. Enligt beskrivningen av olycka med explosiva ämnen ovan bedöms ett sådant skadescenario kunna medföra mycket stora konsekvenser med avseende på personskador inom planområdet. Sannolikheten för en olycka är dock betydligt lägre. 4.3 Sammanfattande bedömning inledande analys Utifrån ovanstående konsekvens- och frekvensuppskattningar är bedömningen att den sammanvägda risknivån för planerad bebyggelse är låg. Detta med hänsyn till det avstånd som föreligger och att det är mycket omfattande olyckor som är nödvändiga för att ge konsekvenser för den aktuella bebyggelsen. Vidare är frekvensen för dessa olyckor uppskattningsvis mycket låg. Den olycka som normalt har den största påverkan på risknivån i anslutning till transportleder med farligt gods utgörs av olyckor med brandfarliga vätskor men det avstånd och den höjdskillnad som föreligger innebär att en sådan olycka inte bedöms medföra någon påverkan för det aktuella projektet. Eventuella personer utomhus kan påverkas av en olycka på vägen men den planerade utformningen med naturmark mellan bebyggelse och väg innebär att persontätheten i detta område är låg och ger liten påverkan på den totala risknivån. Risknivån bedöms inte hamna på en oacceptabel nivå inom någon del men skulle möjligtvis kunna hamna lågt inom det område där åtgärder ska undersökas, det så kallade ALARP-området 1. Rimligheten i att vidta riskreducerande åtgärder beror då på 1 ALARP As Low As Reasonably Practicable

20 (23) inom vilken del av ALARP som risknivån ligger. Risker inom övre delarna av ALARPområdet bör enbart tolereras om det bedöms vara praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. För risker i de lägre delarna av ALARP bör kraven på riskreduktion inte vara lika hårda, men möjliga åtgärder ska dock fortfarande beaktas. I de flesta fall anses risknivån vara acceptabel även om den hamnar inom ALARP-området, förutsatt att de åtgärder som bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv vidtas. Omfattningen av riskreducerande åtgärder är även beroende av vilken verksamhet som ska bedrivas inom området. Generellt krävs en lägre risknivå för bostäder, svårutrymda och personintensiva lokaler, hotell etc. jämfört med exempelvis industri, kontor och vissa typer av butiksverksamheter. Enligt ovan är bedömningen att de olyckor som har påverkan på området utgörs av olyckor med explosioner samt brännbara och giftiga gaser. I avsnitten nedan redogörs för exempel på åtgärder för att hantera dessa och en rimlighetsbedömning kring behovet av åtgärder. 4.3.1 Skydd mot explosion För explosioner där konsekvenserna kan bli stora på stora avstånd kan effekten mildras genom att byggnaderna konstrueras med hänsyn till höga tryck. Exempelvis kan man dimensionera stommen för en ökad horisontallast samt bygga en rasdämpande stomme. Detta ställer krav på seghet/deformationsförmåga i stommen samt att stommen klarar bortfall av delar av bärningen. Ytterligare en säkerhetshöjande åtgärd är att fönster förses med härdat och laminerat glas alternativt trycktåligt glas. Detta förhindrar att människor innanför fönster skadas till följd av att glas trycks in i byggnaden till följd av tryckvågen. Åtgärden innebär stor begränsning i byggmetod och materialval samt innebär stora kostnader. Kommentar aktuellt område Med hänsyn till det avstånd som föreligger mellan väg och bebyggelse, de stora begränsningar och kostnader explosionsåtgärder innebär samt den låga påverkan en explosion har på den totala risknivån är bedömningen att det inte är relevant att vidta denna typ av åtgärder för aktuellt område. Som en jämförelse anges i riskanalys avseende överdäckning av E18 Hjulsta/Rinkeby /11/ att en rimlig riskhänsyn med avseende på explosion är att intilliggande bebyggelse skadas nämnvärt av en explosion motsvarande 500 kg trotyl och att bebyggelsen inte skadas i större utsträckning vid en explosion motsvarande 2000 kg trotyl. Detta har i sin tur inneburit att byggnader i direkt anslutning till tunneln (inom 10 meter) rekommenderas utföras med robust stomsystem samt att fönster i byggnader inom 20 meter från mynningar ska hålla en kvalitet som minskar risk för skador från glassplitter och värmestrålning. I jämförelse med bostäderna i Väsjön Norra är dock dessa byggnader placerade i motsatt riktning mot tryckvågen ( bakom mynningen) men å andra sidan är avståndet till planerad bebyggelse i Väsjön stort samt att den höjdskillnad som föreligger bedöms ha en positiv inverkan. Projektet avseende överdäckning av E18

21 (23) Hjulsta/Rinkeby har även avsevärt högre persontäthet än aktuellt område vilket i sin tur leder till en högre risknivå. 4.3.2 Skydd mot spridning av gas Träd och buskar kan planteras nära en riskkälla där gaser transporteras för att försvåra spridning av utläckt gas. Växtligheten gör att gasen lättare skingras och koncentrationerna minskar. För att reducera sannolikheten för att brandgaser samt brännbara och giftiga gaser tar sig in i byggnader kan ventilationssystemet utformas så att: det på ett enkelt sätt kan stängas, av t.ex. fastighetsskötare eller brandförsvar, genom exempelvis central nödavstängning friskluftsintag för lokaler där personer vistas stadigvarande placeras mot en trygg sida, det vill säga bort från riskkällan. Åtgärden innebär normalt en låg kostnad men kan vara svår att följa upp och kan inte helt regleras som en planbestämmelse. Kommentar aktuellt område Höjdskillnaden mellan Norrortsleden och det aktuella området innebär att spridning av tunga gaser (exempelvis gasol) avsevärt försvåras. Vidare innebär naturområdet mellan väg planerad bebyggelse att gaser som sprider sig mot området lättare kan skingras med koncentrationerna som följd minskar. Med hänsyn till den låga frekvens som olyckor med både brännbara och giftiga gaser bedöms inträffa med (transporter med giftiga gaser finns inte ens noterat enligt flödesstatistik på intilliggande vägnät) och de topografiska förutsättningar som föreligger är bedömningen att ytterligare åtgärder som skydd mot spridning av gaser inte är rimligt att vidta för området.

22 (23) 5 SLUTSATSER Efter en inledande riskanalys avseende ny bebyggelse i anslutning till Norrortsleden i Sollentuna konstateras att det är större olyckor med explosiva ämnen samt brännbara och giftiga gaser som skulle kunna medföra konsekvenser för det aktuella området. Frekvensen för denna typ av olyckor är dock mycket låg och den sammanvägda risknivån bedöms inte hamna på en oacceptabel nivå inom någon del av området men skulle kunna hamna lågt inom det område där åtgärder ska undersökas. Åtgärder ska dock enbart vidtas i den mån som de bedöms vara rimliga ur ett kostnads- /nyttoperspektiv. Efter en genomgång av möjliga åtgärder för att lindra konsekvensen av aktuella olyckor är bedömningen att det med gällande förutsättningar (topografi och avstånd till riskkälla) inte finns några åtgärder som är rimliga att vidta ur kostnads-/nyttoperspektiv för den planerade bebyggelsen. Planerad bebyggelse bedöms kunna uppföras enligt förslag utan krav på säkerhetshöjande åtgärder. Någon mer detaljerad analys av identifierade risker bedöms inte nödvändig.

23 (23) 6 REFERENSER /1/ Riskhantering i Detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, September 2006 /2/ Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 /3/ Riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse, människors säkerhet intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods, Länsstyrelsen i Stockholms län, remiss september 2012 /4/ Sollentuna kommuns hemsida, www.sollentuna.se 2013-02-25 /5/ Årsmedelsdygnstrafik från stickprov och helårsmätning, i form av tabeller, med hjälp av klickbar karta, Statistik från Trafikverkets hemsida www.trafikverket.se, 2013-02-26 /6/ Väsjö Trafikanalys, Rapport version 0.85, Sweco Infrastructure AB 2013-01-10. /7/ Kartläggning av farligt godstransporter september 2006, Statens Räddningsverket, 2007 (finns att hämta på http://www.msb.se) /8/ Godstransporter i Sverige Redovisning av ett regeringsuppdrag, rapport 2012:7, Myndigheten Trafikanalys 2012 /9/ Lastbilstrafik 2011, statistikrapport 2012:6, Myndigheten Trafikanalys 2012 /10/ ADR-S Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng, MSBFS 2011:1 /11/ Riskanalys Bebyggelse invid E18 Hjulsta/Rinkeby, FAVEO Projektledning/Brandskyddslaget 2011-05-10