VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 2

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 2

MILJÖRAPPORT Grunddel För Sjölunda Avloppsreningsverk(1280-50-001) år: 2016 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: VA SYD Organisationsnummer: 222000-2378 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 1280-50-001 Anlaggningsnamn: Sjölunda Avloppsreningsverk Postnummer: 21124 Ort: MALMÖ Besöksadress för anl.: Spillepengsgatan 15-17 Fastighetsbeteckningar: SJÖLUNDA 9 Kommun: Malmö Huvudverksamhet och verksamhetskod: 90.10 (Rening av avloppsvatten) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: 5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfattas av Förordning 2013:253: Nej Produktionsenhet: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: ISO 14001. REVAQ certrifikat. ISO 9001. Koordinater: 6167181 376719 Länk till anläggningens hemsida: http://www.vasyd.se/ Inlämnad:2017-03-31 13:40:18 Version:1 1 / 2

MILJÖRAPPORT Grunddel För Sjölunda Avloppsreningsverk(1280-50-001) år: 2016 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Benny Efternamn: Wraae Telefonnummer: 040-635 05 98 Telefanummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: benny.wraae@vasyd.se c/o: Gatu-/boadress: Bo 19 Postnummer: 201 21 Postort: MALMÖ JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efternamn: Nyberg Telefonnummer: 040-635 03 59 Telefanummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gatu-/boadress: Bo 19 Postnummer: 201 21 Postort: MALMÖ Inlämnad:2017-03-31 13:40:18 Version:1 2 / 2

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 5 Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 8 UPPTAGNINGSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 Ledningsnät... 9 Pumpstationer... 11 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 12 Lokalisering... 12 Reningsprocessen... 12 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 16 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 17 EGENKONTROLL... 17 Verksamhetsledningssystem... 17 REVAQ... 17 Systematiskt brandskyddsarbete... 18 Central krisledning... 18 Utsläppskontroll och driftkontroll... 18 Funktion hos mätutrustning... 18 Drift- och underhållsystem... 19 Riskvärdering... 19 GÄLLANDE BESLUT... 20 TILLSTÅNDSBESLUT... 20 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET... 20 ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 20 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK BELASTNING... 21 UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR... 21 EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 24 BEAKTANDE AV ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN... 24 ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN... 25 RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR... 27 REGN... 27 BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET... 27 AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN... 28 FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING... 30 UTSLÄPP TILL VATTEN... 31 UTSLÄPP AV METALLER OCH ANDRA FÖRORENINGAR... 33 FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET... 33 KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING... 34 HANTERING AV AVVATTNAT SLAM... 34 MOTTAGNING AV EXTERNSLAM... 35 FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER... 36 ENERGIANVÄNDNING... 39 HANTERING AV AVFALL... 41

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 6 Sanering av cyanidhaltig jord i marken... 41 LUKT... 42 BULLERMÄTNING... 42 KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR... 42 PERIODISK UNDERSÖKNING... 42 RECIPIENTKONTROLL... 42 ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET... 44 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 44 Ledningsnät... 44 Avloppsreningsverk... 45 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR ELLER OLYCKOR... 45 Ledningsnät... 45 Avloppsreningsverk... 45 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ... 47 Ledningsnät... 47 Avloppsreningsverk... 48 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN... 48 ÅTGÄRDER FÖR ATT ERSÄTTA KEMIKALIER... 49 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN AVFALL... 49 FORSKNING OCH UTVECKLING... 49 UPPSTRÖMSARBETE... 50 Anslutna verksamheter... 50 Allmänheten... 50 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 52

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 7 Inledning Denna rapport utgör tetdelen i Miljörapporten för Sjölunda avloppsreningsverk avseende 2016. Sjölundaverket ligger i norra Malmö och är ett av två reningsverk i kommunen. Det andra är Klagshamns avloppsreningsverk som behandlas i en separat rapport.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 8 Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD är en regional organisation i sydvästra Skåne som levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten åt mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 350 anställda. VA SYD är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA verksamheter och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheten. Organisationen utgår från tre huvudprocesser, Att tillhandahålla dricksvatten, Att ta hand om avloppsvatten och Att ta hand om hushållsavfall och presenteras i figur 1 nedan. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen. Avdelningen är indelad i två driftområden. I driftområde Mitt ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhet för Planering och Uppdrag som arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. Figur 1. VA SYDs organisation Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för Sjölunda avloppsreningsverk är Miljönämnden, Malmö Stad.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 9 Upptagningsområde Avloppsledningsnätet i Malmö har indelats i sju avloppsområden varav fem är anslutna till Sjölundaverket och två till Klagshamnsverket. Sjölundaverket tar emot och behandlar avloppsvatten från Turbinens, Rosendals, Spillepengens, Södra Sallerups och Hamnens avloppsområden, se figur 2. På Sjölundaverket behandlas även avloppsvattnet från Burlöv samt delar av Lomma, Staffanstorp och Svedala kommuner. Grannkommunerna i norr organiseras i ett bolag, ABMA Aktiebolaget Malmöregionens Avlopp. Figur 2. Upptagningsområde för Sjölunda avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnät Avloppssystemet i Malmö utgörs av både kombinerat system, duplikatsystem och icke verksamt duplikatsystem. En sammanställning av avloppssystemet inom de fem avloppsområdena anslutna till Sjölundaverket redovisas i tabell 1. Totalt är cirka 7 081 ha anslutet till Sjölundaverket.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 10 Sjölunda avloppsreningsverk renar även avloppsvatten från Lomma och Hjärup via ABMA avtalet, industriområde i västra Staffanstorp via Foodia avtalet samt Bara via avtal med Svedala kommun. Under 2016 arbetade VA SYD med att ta fram en gemensam definiering av avloppssystem för samtliga kommuner och en stor genomgång av det karttekniska ledningsnätet gjordes. Redovisade siffror kan därför skilja en del från tidigare år vilket förtydligats genom förändring av kolumnrubriker i tabell 1. Tabell 1. Avloppssystem inom avloppsområden anslutna till Sjölundaverket Avloppsområde Dagvattenpåverkan till reningsverk, ha Spillvatten till reningsverk, ha Totalt, ha (Kombinerat avloppssystem samt (Duplikatsystem samt endast spillvatten) Icke verksamt duplikatsystem) Burlöv 8,5 733,1 741,6 Hamnen 167,5 288,9 456,4 Turbinen 898 1468 2366 Rosendal 816 201 1018 Spillepengen 90,7 1 456,5 1547 Summa VA SYD 1 980,7 4 147,5 6 128,2 Fördelning 32 % 68 % ABMA (via avtal) Foodia (via avtal) Bara (via avtal) En större pumpstation finns i nedströmsdelen av de olika avloppsområdena. Avloppsvattnet pumpas till ett tryckavloppssystem som leder till Sjölunda. Tryckavloppssystemet utnyttjas även för utjämning av flödesvariationer speciellt under torrvädersförhållanden. För de större pumpstationerna som betjänar områden med kombinerat ledningssystem är kapaciteterna anpassade för normala nederbördssituationer. Vid mycket kraftiga regn eller starka regn över våt mark blir tillflödena större än pumpkapaciteten och avloppsvatten bräddas. På ledningsnätet inom upptagningsområdet finns 21 bräddavlopp. Bräddning kan härvid ske till Malmös kanaler, Risebergabäcken, Malmö hamn samt Sege kanal. Bräddningspunkternas läge framgår av figur 3.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 11 Figur 3. Bräddpunkter på ledningsnätet i Malmö I syfte att minska bräddningarnas antal och omfattning samt risken för källaröversvämningar finns vissa utjämningsvolymer anordnade i ledningsnätet. I ledningssystemets nedre delar har utjämningsvolymer anlagts för att minska toppar i inflödet till de större pumpstationerna. Dessa magasinsvolymer ligger i Erikslustvägen och Föreningsgatan. Längs gränsen mellan zonerna för kombinerade och separerade avloppsledningar finns utjämningsmagasin anlagda, ofta som sidokopplade rörpaket, med syftet att dämpa dagvattenflödet till de kombinerade ledningarna. Antalet magasin samt storleken framgår av tabell 2. Tabell 2. Utjämningsvolymer inom avloppsområden anslutna till Sjölunda Avloppsområde Dagvatten Kombinerat Spillvatten Totalt antal volym, m 3 antal volym, m 3 antal volym, m 3 antal volym, m 3 Turbinen 3 4 840 3 4 625 1 10 000 7 19 465 Rosendal 1 110 1 4 500 0 2 4 610 Spillepengen 2 600 1 450 0 3 1 050 Pumpstationer Inom Sjölunda avloppsreningsverks verksamhetsområde fanns ca 140 pumpstationer och regleranordningar vid utgången av 2016. En förteckning över pumpstationer inom Malmö kommun för hantering av avloppsvatten och i vissa fall dagvatten och grundvatten framgår av bilaga 2, där det även redovisas lokalisering och typ av vatten som anläggningen hanterar. Samtliga av de förtecknade anläggningarna som hanterar avloppsvatten ägs av VA SYD. Utöver dessa finns cirka 70 stycken s.k. LTA stationer (lätt trycksatt avlopp) som var och en betjänar ett hushåll och som också ägs av VA SYD. Uppräknade pumpstationer för dag och grundvatten drivs på entreprenad med annan ägare. Bland de olika ägarna kan nämnas Gatukontoret, SVEDAB, Vägverket och Banverket.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 12 Varje mellanstor och större pumpstation har minst en reservpump att koppla in vid behov. I de större pumpstationerna finns flera pumpar (mellan tre och nio) vilka aktiveras automatiskt i olika kombinationer allt efter tillrinningen. Fasta reservkraftaggregat för fullständig elförsörjning till anläggningen vid eventuellt strömbortfall finns vid de tre största pumpstationerna Turbinen, Rosendal och Spillepengen inom Sjölundaverkets tillrinningsområde. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Sjölunda avloppsreningsverk är beläget inom industriområdet vid oljehamnen i Malmö. Anläggningens utsträckning omfattar ett område på 193 000 m 2 som begränsas av recipienten Öresund, Sege å, SYSAV avfallshanteringsanläggning och Spillepengsgatan, se figur 4. Närmaste grannar till reningsverket är SYSAV avfallsförbränningsanläggning, SYSAVs anläggning för omhändertagande av farligt avfall samt Spillepengens avfallsupplag. Inga bostäder finns i närheten. Figur 4. Flygfoto över anläggningen och den närmaste omgivningen Reningsprocessen Vattenbehandling Den dimensionerande belastningen för Sjölunda avloppsreningsverk är 550 000 personekvivalenter vilket motsvarar en organisk belastning av 40 ton BOD7/d. Förändrade utsläppskrav, som fastställdes i koncessionsnämndens tillståndsbeslut från 1997, ledde fram till behov av utbyggnad för avskiljning av kväve. Utbyggnaden utgjordes delvis av en ombyggnad

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 13 av befintliga bassängvolymer och delvis av en tillbyggnad av nya bassängvolymer. Utbyggnadsarbetet påbörjades under 1997 och större delen av utbyggnaden färdigställdes under 1998. Delar av den nya anläggningen för utökad kväveavskiljning togs i drift under 1998 men samtliga åtgärder och installationer kunde inte färdigställas förrän i juni 1999. Biogasanläggningen utökades under 2001 2002 med ett nytt rötkammarpar med mottagningsstation för organiskt avfall. Under 2007 färdigställdes en anläggningsdel bestående av regnvädersbassänger. Utbyggnaden genomfördes i form av en totalentreprenad och påbörjades under 2006. Under 2009 godkändes entreprenaden och anläggningen överlämnades av entreprenören. Ett översiktligt flödesschema framgår av figur 5. En kortfattad beskrivning av anläggningen framgår av bilaga 1. Där framgår dimensionerande belastningar samt bassängstorlekar. Figur 5. Flödesschema över Sjölunda avloppsreningsverk Reningsprocessen omfattar förbehandling med järnsulfatdosering, en högbelastad aktivslamprocess för BOD reduktion, biobäddar för nitrifikation, denitrifikation i en process med bärarmaterial med tillsats av eternt kol samt partikelavskiljning i flotationsanläggning. Fosforavskiljningen sker normalt genom förfällning med järnsulfat. Som komplement till järnsulfat kan polyaluminiumklorid doseras som efterfällning i flotationsanläggningen. Etern kolkälla kan sparas genom att nitrifierat avloppsvatten från biobäddarna recirkuleras och leds tillbaka till inloppet av ett av aktivtslamblocken, där en fjärdedel av volymen drivs anoiskt. Det nitrifierade rejektvattnet från slamavvattningsanläggningen leds in till en anoisk zon i det andra av de två aktivtslamblocken för att på så sätt även spara något av den eterna kolkälla som behöver tillsättas till denitrifikationen.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 14 Hantering av höga flöden sker med hjälp av regnvädersbassänger med utrustning för sedimentering. Konceptet med regnvädersbassängerna på Sjölunda innebär att flödesbelastningen på verket kan begränsas till maimal kapacitet för den biologiska reningen. Vid flöden till verket som är högre än kapaciteten leds överskottet till en första bassäng via silar för avskiljning av rens. Härvid kan mindre regnskurar samlas upp i bassängen och återföras till reningsverket efter regnskuren. Vid större regntillfällen kan inte hela vattenmängden magasineras utan leds vidare till bassäng 2 som är utrustad med lameller för avskiljning av partiklar. I samband med att vattnet leds till bassäng 2 sker dosering av järnklorid och polymer för att förbättra avskiljningen av partiklar. Förbiledning och bräddning På olika punkter på verket finns möjlighet att förbileda delvis renat avloppsvatten förbi vissa processteg. Allt förbilett vatten leds ut genom utloppsledningarna. Kontrollen av utgående avloppsvatten från verket inkluderar därför allt förbilett vatten. Förbiledning före gallren är inte avsiktlig utan sker då rensgallren sätter igen vid höga flöden och då det samtidigt blir en mycket stor momentan belastning av rens som ansamlats i avloppsledningarna utanför verket vid torrväder. En grov bestämning av mängden förbilett vatten kan göras. Om inte regnvädersbassängerna fungerar på avsett sätt leds vatten, behandlat mekaniskt i galler, sandfång och försedimenteringsbassänger till utloppskulverten. Detta system kontrolleras automatiskt. Gränsen för den hydrauliska belastningen då det inträffar är normalt satt till 4 400 l/s. Vid de tillfällen då bassänger är avställda för underhåll eller reparation sätts gränsen tillfälligt lägre. Detta flöde mäts före aktivtslamanläggningarna. Förbiledning kan även ske av utgående avloppsvatten från aktivtslamanläggningarna. Denna träder i kraft vid problem eller kapacitetsbrist, dels i pumpstationen som lyfter avloppsvattnet från aktivtslamanläggningarna in till efterfällningsanläggningen, dels i pumpstationen som lyfter avloppsvattnet upp till biobäddarna. Vid verket finns ett nödutlopp som leder direkt till Sege å och som förhindrar översvämning av reningsverksområdet vid etrema nödlägen. Nödutloppet står i förbindelse med utloppskulverten inne på reningsverksområdet och är utformat som ett fast skibord på en höjd av ca +2 m.ö.h. Bräddningsnivån vid nödutloppet kan uppnås vid en kraftig uppdämning i utloppskulverten. Detta kan endast ske i kombination av mycket höga flöden och att utloppspumpstationen står stilla eller pumpar med begränsad kapacitet. Slambehandling Primärslam, överskottsslam från biologisk rening samt slam från flotationsanläggningen vid verket behandlas i slambehandlingen. Avskilt slam behandlas genom förtjockning, rötning och avvattning. Genom förtjockning minskas vattenhalten och slammets volym minskar påtagligt före efterföljande behandling. Vattenfasen från förtjockarna (slamvattnet) leds tillbaka till inloppet av verket. Det förtjockade slammet leds till rötkammare där delar av det organiska materialet bryts ned under syrefria förhållanden. Här bildas biogas bestående av energirik metan och koldioid. Rötningen sker vid en temperatur av ca 35 grader. Det rötade slammet mellanlagras i tankar före avvattning i centrifuger. En polymer tillsätts före centrifugerna för bättre avskiljning och högre TS halt efter avvattningen. Vattenfasen från avvattningen (rejektvattnet) behandlas i en satsvis biologisk reaktor (SBR) för nitritation innan det leds tillbaka till inloppet av verket.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 15 Det avvattnade slammet mellanlagras i en slamsilo före vidare transport till slamlager. Det finns två slamlager vid Sjölundaverket för mellanlagring då slammet inte kan avsättas direkt. Aktuella avsättningsmöjligheter för det avvattnade slammet är för närvarande slamspridning på åkermark och tillverkning av en jordprodukt. Regnvatten och eventuellt lakvatten från blandning och lagring återförs till reningsverket för behandling. Kapacitet på respektive reningssteg Aktivtslamprocessen och flotationsanläggningen har utformats för att hydrauliskt klara flöden upp till 4 400 l/s (2 * qdim). Biobäddarna har dimensionerats för att klara flöden upp till 2 200 l/s (qdim) och denitrifikationsprocessen för 1600 l/s. Vid högre flöden leds överskottsvattnet direkt in i flotationsanläggningen. Överskottsvattnet blir härvid behandlat genom biologisk och kemisk rening för långtgående BOD och fosforavskiljning. Kvävehalten ut från reningsverket behöver dock inte bli högre eftersom kvävehalter är låga vid högre flöden. Flöden över 4 400 l/s förbileds efter förbehandlingsanläggningen. Regnvädersbassängerna ska dock förhindra att flödet överstiger 4 400 l/s. Regnvädersbassängerna kan ta emot 3 600 l/s. Rens och sandhantering Sjölundaverket är utrustat med renstvätt och sandtvätt. Tvättat rens består till stor del av fiber och plast och går till förbränning. För att SYSAV ska ta hand om det tvättade renset krävs att det är lågt innehåll av organiskt material samt har hög TS halt. Den tvättade sanden används för anläggningsändamål. Mottagning eternslam och fettavskiljarslam Eternslam från slutna tankar, tillfälliga toalettlösningar med mera mottas vid Sjölundaverket för behandling. Slammet pumpas från sugbilar in i avloppskulvert före inloppsgallren. Det finns även möjlighet till provtagning i anslutning till mottagningssystemet. Den större delen av eternslamhanteringen administreras och styrs av avfallsenheten på VA SYD som beställarorganisation och ansvarig för avfallshanteringen i Malmö. Fettavskiljare vid restauranger har som syfte att avlasta avloppsnätet från fett och matavfall. Det fettavskiljarslam som genereras i avskiljarna samlas in med sugbil och transporteras till en rötningsanläggning. Fram till 31 mars 2016 togs fettavskiljarslammet emot vid rötkamrarna på Sjölunda reningsverk för utvinning av biogas, därefter har hanteringen skötts av Sysav (det regionala avfallsbolaget). Kemikaliehantering Kemiska produkter används i avloppsvattenreningen och slambehandlingen vid Sjölunda avloppsreningsverk. Nedan ges en kortfattad beskrivning av de driftskemikalier som används kontinuerligt eller vid behov. En förteckning över de produkter som används i driften framgår av bilaga 4. Användning av fällningsmedel erfordras för att uppfylla kravet på fosforavskiljning. Förfällning utnyttjas för fosforavskiljning vid Sjölundaverket. Järnsulfat tillsätts till avloppsvattnet i början av förluftningsbassängerna. Produkten levereras som pulver och det upplöses i en speciellt utformad bassäng före doseringen. I flotationsanläggningen finns för fosforavskiljning utrustning som möjliggör tillsats av fällningskemikalie till efterfällning. Här används PAX XL100 som är en polyaluminiumkloridlösning.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 16 Dosering av fällningskemikalie sker oftast i samband med höga flöden då halten suspenderat material i utgående vatten annars riskerar att bli för hög. Vid regnvädersbassängerna finns möjlighet att fälla med järnklorid och flytande polymer för att uppnå god avskiljning av suspenderad substans samt viss avskiljning av fosfor. Polymer tillsätts till det rötade slammet vid slamavvattningen för att uppnå ett rejektvatten av tillräckligt god kvalitet. Polymeren levereras som pulver i storsäck. Upplösning av polymeren sker före dosering. Polymer används även vid mekanisk förtjockning av slam före rötning. Etern kolkälla tillsätts för att uppnå erforderlig denitrifikation. En anläggning för att hantera metanol och etanol i anslutning till denitrifikationsanläggningen togs i drift 1999. Natriumhydroid (lut) används för ph justering i den satsvisa SBR anläggningen för rejektvattenbehandling. Luten levereras med tankbil och mellanlagras i två slutna tankar. Dosering sker med hjälp av doseringspumpar som styrs genom kontinuerlig ph mätning. I efterdenitrifikationen finns möjlighet att tillsätta fosforsyra. Det skulle kunna krävas vid tillfällen när alltför kraftig förfällning leder till fosforbrist i efterdenitrifikationen. Energi och gasanvändning Energibehovet vid Sjölunda avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler. Elenergin till reningsverket levereras med 10 kv spänning. Elkraften distribueras till de olika reningsprocesserna i ett ringnät med transformatorer. En del av elkraften produceras i två gasmotorer, genom förbränning av biogas från rötningsprocessen, varvid såväl elektrisk energi som värme produceras. Reningsverkets behov av värmeenergi för uppvärmning av lokaler och processer tillgodoses genom inköp av fjärrvärme från E.ON och genom egenproduktion internt i gasmotoranläggningen samt i en hetvattenbaserad pannanläggning. Förutom användning av producerad biogas i ovan nämnda gasmotorer, säljs biogas till E.ON för uppgradering och leverans till fordonsgasanvändning. Hantering av avfall Källsortering av avfall bedrivs vid Sjölundaverket. Avfallet sorteras i trädgårdsavfall, brännbart avfall, wellpapp, pappersförpackningar, elektronikavfall, plastförpackningar och restavfall. Dessutom sker källsortering av kablar, rostfritt, skrot, kontorsavfall och hushållsavfall. Farligt avfall från verksamheten hanteras enligt en särskild rutin. Det finns uppsamlingsfat för spillolja, fat för lösningsmedel och behållare för lysrör placerade strategiskt i anläggningen. Dessutom finns ett miljöskåp i anslutning till den mekaniska verkstaden, där insamling sker av kvicksilver, sprayflaskor, syror, batterier, färgavfall, oljeavfall, m.m. Samarbete sker med SYSAV. VA SYD abonnerar på tjänsten som säkerhetsrådgivare i ett avtal med SYSAV. Denna tjänst omfattar farligt gods, både som produkter och som avfall. Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs framför allt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till recipienten Öresund. Miljöpåverkan förekommer även i form av buller, utsläpp till

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 17 luft samt transporter av råvaror och avvattnat slam. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. I verksamheten finns en stor medvetenhet om miljöpåverkan och fokus ligger på att minimera den samt även förbättra arbetsmiljön för människor som kommer i kontakt med avloppsvatten och avloppsslam. Utsläppen till luft, vatten och slam redovisas i emissionsdeklarationen. Verksamhetsförändringar under året Inga större verksamhetsförändringar har skett under året. Egenkontroll Verksamhetsledningssystem VA SYDs verksamhetsledningssystem är ett integrerat ledningssystem som är uppbyggt med beaktande av miljö, kvalitet, systematiskt arbetsmiljö AFS 2001:1 samt systematiskt brandskyddsarbete. Verksamhetsledningssystemet utgår från lagstiftning och myndighetskrav samt VA SYDs vision och affärsidé. VA SYD är miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004 sedan 2013 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2008 sedan 2014. Nya kvalitets och miljöstandarder utkom hösten 2015 och under 2016 har arbetet med att införa de ändringar som krävs för uppgradera miljö och kvalitetsledningssystemet till ISO 14001:2015 och ISO 9001:2015 påbörjats. Verksamhetsledningssystemets dokumentstruktur består av rutiner, styrande och redovisande dokument som finns tillgängliga på VA SYDs intranät. I verksamhetsledningssystemet finns en rutin för Avloppsvattenavdelningens egenkontroll, enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Här dokumenteras det organisatoriska ansvaret, rutiner för utsläppskontroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar. Lagar och föreskrifter följs upp årligen. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på Avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Sjölunda avloppsreningsverk är REVAQ certifierat sedan 2009. Certifieringen påvisar att VA SYDs hantering av vatten och avloppsslam lever upp till specificerade krav för att uppnå en hög kvalitet och ständig förbättring. Detta möjliggör att näringsämnen kan återföras från stad till land för att sluta kretsloppet av näringsämnen. Fokus för REVAQ arbetet ligger på ett långsiktigt och strukturerat arbete för att uppnå en god slamkvalitet. Uppströmsarbetet är en av de viktigaste delarna och målsättningen är att minska tillförseln av icke nedbrytbara eller toiska ämnen till reningsverket. En bättre kvalitet på avloppsvattnet som ska behandlas i reningsverket leder i sin tur till förbättrad kvalitet på både producerat slam och utgående vatten.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 18 VA SYD har rutiner för att styra upp arbetet enligt REVAQs regelverk. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, kontrollerar att kraven uppfylls genom granskning av arbetet med anslutna verksamheters utsläpp, provtagning, analys och slamhantering. Den årliga besiktningen enligt REVAQ utfördes i maj 2016. Systematiskt brandskyddsarbete En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning utför kvartalsvis brandsyn enligt ett givet protokoll och ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Det finns en SBA samordnare, som bl.a. stödjer brandskyddskontrollanterna i deras arbete och ser till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett brand och gasråd som har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. Central krisledning VA SYDs verksamheter är kritiska samhällsfunktioner som måste hållas igång även då det inträffat allvarliga och/eller etraordinära händelser som orsakat eller riskerar att orsaka störningar. Detta kräver att VA SYD har en god krishanteringsförmåga och att VA SYD dessutom kan bistå ägarkommunernas krishanteringsfunktioner på det sätt som efterfrågas vid en allvarlig händelse i respektive kommun. Vidare är det av vikt att VA SYD i en kris kan hantera informationsflödet på ett bra sätt. VA SYD har en central krishanteringsplan och krishanteringsorganisation. Den centrala krishanteringsorganisationen ska klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba verksamheten, däribland större miljöincidenter. Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version antogs i början av 2014. Utsläppskontroll och driftkontroll Utsläppskontrollen utförs huvudsakligen av laboratoriet vid Sjölundaverket. För de parametrar som laboratoriet inte är ackrediterat för används VA SYDs Miljölaboratorium, lokaliserat på Bulltofta vattenverk. Det innebär bl.a. att samtliga analyser på avvattnat slam samt metallanalyser på avloppsvatten analyseras där. Båda laboratorierna ingår organisatoriskt i Dricksvattenavdelningen på VA SYD och är ackrediterade enligt SS EN ISO 17025: 2005. Funktion hos mätutrustning Mätutrustning viktiga för egenkontrollen är vattenprovtagarna för och utgående avloppsvatten samt utrustningen för flödesmätning. På och utgående provtagare finns provvälare för helgens dygnsprover.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 19 Vid provtagning av utgående vatten finns en etra provtagare installerad. Resultatet från analys av vatten från provtagaren används endast vid problem med ordinarie provtagare. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. Flödesmätningen sker i sju mätrännor. Kalibrering av flödesmätarna sker regelbundet. Flödesuppgifterna lagras tillsammans med övriga mätdata i ett datorsystem för mätvärdesbearbetning. Överföring av data från olika undersystem på verket sker kontinuerligt. Drift och underhållsystem Ett regelbundet förebyggande underhåll genomförs för att driftstörningar och haverier skall undvikas. Planeringen av det förebyggande underhållet grundar sig på drift och underhållsinstruktioner samt erfarenhet rörande de olika utrustningarna. Ett modernt system (IDUS) som bygger på att information rörande utrustning och komponenter lagras i en databas används. Planeringen och uppföljningen av det förebyggande underhållet underlättas härigenom då all information såsom ritningar, sprängskisser, underhållsinstruktioner, manualer m.m. länkas till respektive utrustning vid en bildbaserad översikt av anläggningen. Två driftsingenjörer har ansvaret för att planering, utförande och uppföljning av underhållsåtgärder utförs. Det finns inom avloppsvattenavdelningen även två ingenjörer som har det övergripande ansvaret för att IDUS implementeras och utvecklas. Riskvärdering Arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso och miljösynpunkt. VA SYD har en rutin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligast utvärderas och sammanställs i en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten och följs sedan upp kontinuerligt.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 20 Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1974 06 20 Koncessionsnämnden Tillstånd enligt miljöskyddslagen 1997 05 15 Koncessionsnämnden Omprövning av samtliga villkor i ovanstående beslut 2001 11 09 Miljödomstolen Fastställande av slutliga villkor Anmälningsärenden beslutade under året Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser 2016 06 03 16/00542 Miljöförvaltningen, Malmö Anmälan om ändring från VA SYD rörande nytt inlopp och ny mekanisk rening på Sjölunda avloppsreningsverk Miljönämnden ser inget hinder för byggandet av nytt inlopp och ny mekanisk rening vid Sjölunda avloppsreningsverk (Sjölunda 9) enligt inkommen anmälan. Om byggnationen orsakar driftsstörningar eller annan väsentlig miljöpåverkan, eller om betydande risk för sådan uppkommer ska detta meddelas tillsynsmyndigheten snarast. 2016 08 26 16/01203 Miljöförvaltningen, Malmö Anmälan om ny polymer vid primärslamsförtjockningen. Miljöförvaltningen ser inga hinder för den anmälda användningen av ny polymer. Den anmälda verksamheten ska ske som beskrivet i anmälan. Om större avvikelser sker ska detta anmälas till miljöförvaltningen. 2016 10 07 16/01215 Miljöförvaltningen, Malmö Anmälan om pilotanläggning för skivfiltrering. Andra gällande beslut Miljöförvaltningen ser inget hinder för att pilotanläggningen uppförs och drivs i enlighet med anmälan. Om verksamheten avviker väsentligt från det som framgår i anmälan ska miljöförvaltningen informeras. Försöken ska utföras i enlighet med anmälan och vara avslutade senast den 31 december 2018. Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser 2002 11 28 Länsstyrelsen Skåne Tillstånd till rötning av 5000 ton organiskt material per år 2005 06 21 Länsstyrelsen Skåne Tidigare kontrollprogram upphävs. Kontroll av verksamheten sker tillsvidare genom VA verkets egenkontroll. 2007 06 25 Malmö Stad Tillstånd att uppgradera biogas

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 21 Tillståndsgiven och faktisk belastning I tillståndsbeslutet för Sjölunda avloppsreningsverk finns inte tydligt angivet någon tillståndsgiven belastning eller annat produktionsmått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning för Sjölunda avloppsreningsverk är 550 000 pe. Antal anslutna uppskattades till ca 332 500 personer under året. Faktisk belastning, beräknad på 70 g BOD 7 /pe,d ger ca 354 000 pe under året. Ytterligare information om beräkning av antal anslutna och faktisk belastning återfinns under avsnitt Resultat av mätningar och undersökningar. Uppfyllande av gällande villkor Villkor 1 Om inte annat framgår av detta beslut, skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska vatten och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen uppgett eller åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar av reningsprocess eller annat förfarande som inte bedöms öka utsläppen eller störningarna för miljön får vidtas efter anmälan till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Villkor 2 Det utbyggda reningsverket skall tas i drift senast 1998 10 01 och vara intrimmat senast 1999 03 31. Kommentar: Villkoret redovisades i miljörapporten för år 2000 och är därefter inte längre aktuellt. Villkor 3 Avloppsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Kommentar: Sjölundaverkets utsläppsvillkor medför att verket, i dess nuvarande utformning, hela tiden måste drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Vad gäller månadsmedelvärden avseende BOD 7 och fosfor så kan dessa till viss mån förbättras genom utökad användning av fällningskemikalier i efterfällningsprocessen. Detta är emellertid mycket dyrt och kan anses ha en negativ miljöpåverkan. Vad avser kväveavskiljning avgör främst nitrifikationen vid verket vilka totalkvävehalter som kan uppnås. Nitrifikationen är temperaturberoende vilket medför att ammoniumhalterna i utgående vatten är högre under vintern. Detta kompenseras av att lägre totalkvävehalter uppnås under sommarperioden då ammoniumhalterna är lägre och andelen denitrifikation då är större genom en större tillsats av etern kolkälla för denitrifikation. Villkoret anses därmed uppfyllt. Villkor 4 Vid driftstörningar i reningsverket eller i avloppsanläggningen i övrigt eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll, reparation o dyl. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter för omgivningen. Uppkommer det i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsutsläpp i recipienten, skall

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 22 kommunen vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Sådana händelser skall snarast möjligt anmälas till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Driftstörningar anmäls och utreds rutinmässigt. Villkor 5 Fällningskemikalier skall väljas så att minsta möjliga störningar uppkommer. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. För att optimera användningen av fällningskemikalier används en processkonfiguration med förfällning, där järnsulfat tillsätts för att öka fosforavskiljningen. Andra fällningskemikalier har testats i förfällningen men järnsulfat är den kemikalie som visat på lägst förbrukning. Efterfällning med aluminiumklorid kan utnyttjas vid behov, om ytterligare fosforavskiljning krävs. I efterfällningsapplikationen har aluminium visat sig vara den mest effektiva kemikalien. Villkor 6 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsanläggningen av grund och dräneringsvatten samt förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Kommentar: Villkoret uppfylls genom det arbete som utförs inom ramen för löpande saneringsplaner. En lägesrapport över utförda och pågående åtgärder redovisas under rubriken Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner. Villkor 7 Bräddning vid reningsverket på grund av hög tillrinning av avloppsvatten får ske endast genom därför avsedd utloppsledning. Planerad bräddning i samband med underhåll eller i andra planerade situationer som är påverkbara skall i förväg anmälas till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Villkor 8 Slamhanteringen skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Slammet har hanterats på sådant sätt att inga olägenheter har uppstått. Villkor 9 Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostadsbebyggelse än 50 db (A) dagtid kl. 07 18, 45 db(a) kvällstid kl. 18 22 och 40 db (A) nattetid kl. 22 07. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Bullerbegränsande åtgärder vidtas alltid vid installation av bullrande utrustning. Närmaste bostäder ligger mer än 1 km från anläggningen. En bullerutredning utfördes 21 mars 2012 avseende eternt industribuller från Sjölunda. Genom ljudmätning av de aktuella bullerkällorna på verket tillsammans med beräkningar har den totala bullersituationen vid verket kartlagts. Utredningen visar att bullervillkoren med god marginal klaras under hela dygnet alla dagar i veckan.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 23 Villkor 10 All metangas från bioreaktorerna skall samlas upp och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, värme eller elproduktionssystem skall kommunen vidta åtgärder för att minimera utsläppen. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Metangasen har antingen förbränts eller levererats för uppgradering till fordonsbränsle. Se vidare under rubriken Energianvändning. Villkor 11 Utsläppen av kväveoider från förbränning av rötgaser i befintlig gasmotor får som riktvärde inte överstiga 0,165 g NO/MJ. För nyinstallerade gasmotorer skall som riktvärde gälla 0,1 g NO/MJ. NO utgör summan av NO och NO2 räknat som NO2. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. En mätning utfördes i början av 2009 efter en omfattande renovering av motorerna. Resultatet blev ca 0,03 g NO/MJ. Under 2014 16 har ytterligare renovering genomförts, en ny mätning av kväveoidutsläpp ska genomföras under 2017. Villkor 12 Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall detta anmälas till tillsynsmyndigheten och erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna härav. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Inga luktstörningar av betydelse har förekommit. Villkor 13 Kommunen skall vid tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in förslag till reviderat kontrollprogram. Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte längre aktuellt. Kontrollprogrammet upphävdes 2005 i beslut från tillsynsmyndigheten. Villkor 14 Kommunen skall förbättra sitt avloppsledningsnät på sätt som i huvudsak överensstämmer med den saneringsplan som ingivits i målet. En reviderad saneringsplan omfattande återstående åtgärder för att minimera bräddning från ledningsnätet samt för att begränsa flödet till en nivå som inte överstiger reningsverkets kapacitet skall upprättas senast den 1 januari 2009. Kommentar: Villkoret uppfylls. En reviderad åtgärdsplan följs. Mer information finns under rubrikerna Åtgärdsplan/saneringsplan och Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner i kapitlet om Åtgärder som genomförts under året. Villkor 15 Kommunen skall meddela noggranna anvisningar och utföra erforderlig kontroll beträffande industriellt avloppsvatten som tillförs ledningsnätet. Kommunen skall verka för att andra kommuner som är anslutna till Sjölundaverket vidtar motsvarande åtgärder. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Arbetet med att minska tillförseln av oönskade industriella utsläpp, samt

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 24 oönskade ämnen från hushållen, är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Se vidare under rubriken Uppströmsarbete. Villkor 16 Resthalten av föroreningar i det behandlade avloppsvattnet får, utöver vad som följer av gällande föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7), inte överstiga följande koncentrationer Parameter Till och med den 31/12 2005 Från och med den 1/1 2006 BOD 7 15 mg/l, riktvärde kvartalsmedelvärde 12 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde P tot 0,4 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde 0,3 mg/l, riktvärde årsmedelvärde 0,3 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Föroreningar som släpps ut genom bräddning vid reningsverket skall inräknas i angivna begränsningsvärden. Kommentar: Riktvärdet för månadsmedelvärdet för BOD (12 mg/l) överskreds i maj samt riktvärdet för månadsmedelvärdet för totalfosfor (0,3 mg/l) i maj och oktober, se avsnitt Utsläpp till vatten. Dessa händelser är anmälda till tillsynsmyndigheten och utredda. Utförda och planerade åtgärder för att undvika överskridanden finns beskrivet i avsnitt Åtgärder för att minska risker för hälsa och miljö. Kravet avseende COD i utgående vatten enligt SNFS 1994:7 är uppfyllt, se avsnitt Utsläpp till vatten. Begränsningsvärde för totalkväve i utgående vatten regleras i SNFS 1994:7, där det finns tre möjliga alternativ för att uppfylla kravet. Verksamheten uppfyller kravet i alternativet för minsta procentuella reduktion som årsmedelvärde där kravet är 70 % och en reduktion på 73 % erhölls, se avsnitt Utsläpp till vatten. Efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter Kontroll av utsläpp har skett enligt SNFS 1990:14. Rutiner i verksamheten säkrar att föreskriften följs, vilka beskrivits till viss del under rubriken Egenkontroll. Provtagningsfrekvensen är för de flesta parametrar högre än vad som krävs i föreskriften. Analyserna utförs i huvudsak av eget eller andra ackrediterade laboratorium. I bilaga 3 redovisas antal uttagna prov med godkända analyser under året. När det gäller SNFS 1994:2 är det framför allt inom ramen för arbetet med REVAQ som VA SYD säkerställer att föreskriften följs. Uppgifter finns främst under rubrikerna Hantering av slam respektive i emissionsdeklarationen. Beaktande av Allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap Miljöbalken Kunskapskravet Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i eterna och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan och målsättning att delta i utbildning minst 5 dagar/år. Specialistkompetens finns på VA SYD eempelvis i

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 25 kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms och nedströmsarbete. Utöver detta informeras VA SYD genom branschtidningar och omvärldsbevakning genom deltagande i konferenser och olika forsknings och utvecklingsprojekt. Försiktighetsprincipen VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem vilket minskar risken för drift och processtörningar. Reningsverket är bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och förebyggande underhåll sköts i ett drift och underhållssystem. Genom egenkontroll och att utöva regelbunden tillsyn anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status sker fortlöpande och på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och kan anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar och övrigt förekommande flytande kemiska produkter i dunk och fat förvaras invallat inomhus (gallerdurk över spilltråg). Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvattenbrunnar med s.k. tättingar och delar av dagvattensystemet är kopplat till reningsverket. Produktvalsprincipen Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras i ett verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. Hushållnings och kretsloppsprinciperna VA SYD arbetar ständigt för att minska energiförbrukningen. Detta sker eempelvis genom att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn för att minska energiförbrukningen och vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där det finns möjlighet används egenproducerad energi för t.e. uppvärmning samt att biogas används för framställning av fordonsgas. Slammet är certifierat enligt certifieringssystemet REVAQ, vilket medför att slammets kvalitet säkerställs. Slammet sprids i möjligaste mån på åkermark. Härigenom nyttiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnittet om REVAQ under kapitlet om Egenkontroll och kapitlet om uppströmsarbete. Avfall källsorteras och omhändertas för återvinning, se vidare under avsnittet Hantering av avfall. Åtgärdsplan/saneringsplan Åtgärdsplaner för Malmös och Burlövs avloppsnät färdigställdes under 2009 respektive 2013. Dessa utgör beslutsunderlag för investeringsbehovet avseende förbättringar på det befintliga avloppsnätet inom Sjölundaverkets upptagningsområde. Åtgärdsplaner har till syfte att inventera och allsidigt belysa avloppsförhållandena inom verksamhetsområdet för den allmänna avloppsanläggningen.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 26 Utifrån detta syfte har tydliga mål för förbättringsarbetet lagts fast. Därutöver fungerar åtgärdsplanen även som hjälpmedel inför eploateringar. Förslagen som redovisas i åtgärdsplanen för Malmö är i stort sett genomförda. Som följd av detta, och av de senaste årens omfattande översvämningar håller Ledningsnätsavdelningen på att ta fram en ny åtgärdsplan för Malmö med fokus på källaröversvämningar. Åtgärder förslagna i Burlövs åtgärdsrapport är i huvudsak fortsatta inventeringar och utredningar.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 27 Resultat av mätningar och undersökningar Regn VA SYD har 7 mätare i Malmö som kontinuerligt mäter nederbörd, sedan 1980 finns det en vid Turbinens pumpstation. I tabell 3 visas uppmätt nederbörd under 2016 vid SMHIs station i Malmö Jägersro och VA SYDs mätare på Turbinen samt referensvärdet för Malmö perioden 1961 90. Den uppmätta årsnederbörden vid SMHIs station i Malmö uppgick till 640 mm, vilket är 37 mm mer än normalvärdet. VA SYDs regnmätare på Turbinen registrerade 503 mm. Årsmedel från alla VA SYDs fungerande regnmätare är 517 mm, vilket är nästan 20 % mindre än SMHIs mätare i Malmö. Denna skillnad har observeras sedan 2013 och är meddelad till SMHI. Enligt VA SYDs egna regndata har det i verksamhetsområdet under 2016 inte inträffat några etrema regntillfällen som orsakade större problem på ledningsnätet. Tabell 3. Uppmätt nederbörd i Malmö Malmö 1961 90, SMHI (mm) Malmö, SMHI (mm) Turbinen, VA SYD (mm) Januari 49 38 25 Februari 30 50 38 Mars 40 30 32 April 38 54 47 Maj 41 27 20 Juni 52 98 70 Juli 61 82 63 Augusti 58 63 43 September 59 20 19 Oktober 57 66 65 November 61 72 52 December 58 40 30 Summa 1 602 640 503 1 Summan baseras på ursprungliga månadssummor med en decimal. Bräddningar på ledningsnätet Mängden vatten som bräddar från ledningsnätet är beroende av hur mycket det regnar och på regnens intensitet och varaktighet. Den totala bräddvattenvolymen inom Sjölundaverkets upptagningsområde under året har beräknats till cirka 80 200 m 3 vilket motsvarar cirka 0,2 % av det totala avloppsvattenflödet till Sjölunda avloppsreningsverk. Bräddningarna från Malmös avloppsnät inom Sjölundaverkets upptagningsområde under året redovisas i tabell 4. I tabellen framgår även bräddfrekvens för de olika bräddavloppen.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 28 Tabell 4. Bräddningar på ledningsnätet inom Sjölundaverkets upptagningsområde Område Antal bräddutlopp Bräddvolym, m 3 /år Bräddfrekvens, ggr/år Inre kanaler 10 45 600 1 19 Risebergabäcken 4 16 800 1 7 Sege kanal 2 16 800 12 19 Malmö hamn 5 7400 1 6 Summa 21 86 600 Bräddningar och förbiledningar inom Sjölunda framgår av kommande avsnitt. Dessa mängder ingår i beräkningen av det totala flödet ut från verket och dessa strömmar ingår även i provtagningen. Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Det totala avloppsvattenflödet till Sjölunda avloppsreningsverk under året uppgick till cirka 38,1 Mm 3, vilket motsvarar ca 104 000 m 3 /d eller ca 1,20 m 3 /s i genomsnitt. Det minsta uppmätta dygnsflödet var cirka 78 780 och det maimala uppmätta dygnsflödet var cirka 249 300 m 3 /d. En uppskattning av vattenbalansen för Sjölundaverket med tillrinningsområde har gjorts i tabell 5. Det totala flödet uppgick till cirka 38,2 Mm 3, varav 38,1 Mm 3 kom till Sjölundaverket och ca 0,08 Mm 3 bräddades på ledningsnätet. Mängden spillvatten från Malmö har uppskattats till omkring 24,8 Mm 3 baserat på renvattenförbrukningen. Mängden tillskottsvatten uppgick till cirka 9,8 Mm 3, varav dagvatten utgjorde cirka 4,2 Mm 3. Spillvattenmängden från ABMA (Burlöv, Lomma och Hjärup) och Svedala kommun (Bara/Klågerup) har uppskattats till cirka 2,5 Mm 3, baserat på renvattenförbrukningen. Avloppsvattenflödet från ABMA och Svedala kommun har uppmätts till totalt 3,6 Mm 3. Tabell 5. Vattenbalans för Sjölunda avloppsreningsverk Typ av vatten (Mm 3 /år) Malmö ABMA+Svedala Totalt Spillvatten 1 24,8 2,5 Tillskottsvatten Varav dagvatten 9,8 4,2 1,1 Total mängd vatten 1 Uppskattas utifrån renvattenförbrukningen 34,6 3,6 38,2 Föroreningsbelastningen på Sjölundaverket under året med avseende på organiskt material och närsalter har sammanfattats i tabell 6. Den organiska belastningen i form av BOD samt belastningen av kväve har minskat något medan belastningen av fosfor har ökat. Förändringarna i förhållande till 2015 är mindre än 5 %. Inkommande halter i tabell 6 är medelvärden av uppmätta värden i provtagare.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 29 Tabell 6. Inkommande flöde och belastning Parameter Inkommande halt och flöde, årsmedelvärde Inkommande belastning BOD 7 239 mg/l 9 070 ton COD 523 mg/l 20 140 ton P tot 5,3 mg/l 198 ton N tot 46 mg/l 1 710 ton Inkommande flöde 104 000 m 3 /d 38 069 400 m 3 Inkommande dygnsmedelflöde de senaste 10 åren visas i figur 6. Dygnsmedelflöde till verket under året samt förbilett vatten före galler och före biologisk behandling, visas i figur 7. 140000 Inkommande dygnsmedelflöde (m 3 /d) 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 6. Inkommande dygnsmedelflöde sedan år 2007

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 30 400000 Flöde in verket (m3/d) Förbilett flöde (m3/d) 50000 350000 45000 40000 300000 35000 Totalflöde (m 3 /d) 250000 200000 150000 100000 50000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 Förbilett flöde (m 3 /d) 0 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 7. Dygnsmedelflöde till Sjölunda avloppsreningsverk samt summan av förbilett vatten före galler och före biologisk behandling under 2016. Observera de olika skalorna på de två y alarna. Tillförseln av metaller med avloppsvatten har sammanfattats i bilaga 3. I avsnittet Utsläpp av metaller och andra föroreningar kommenteras vilka metaller som under året överstigit tröskelvärdena för rapportering i emissionsdeklarationen. Faktisk belastning i förhållande till tillståndsgiven belastning År 2016 var cirka 332 500 fysiska personer anslutna till avloppsnätet kopplat till Sjölunda avloppsreningsverk. Cirka 292 000 i Malmö, 34 700 från Burlöv/Lomma/Hjärup och 5800 från Klågerup/Bara i Svedala kommun. Den aktuella anslutningen i personekvivalenter (pe) kan uppskattas genom att använda nationell statistik avseende specifik föroreningsbelastning (g/p, d) där det genomsnittliga föroreningsutsläppet från en fysisk person i Sverige uppskattats till ca 70 g BOD 7 /p, d, ca 12 g N/p, d och ca 2 g P/p, d. Den faktiska belastningen uttryckt som personekvivalenter blir med en genomsnittlig belastning av 25 ton BOD 7 /d ca 354 000 pe baserat på specifik BOD 7 mängd. I denna siffra ingår även belastningen från anslutna industrier. Beräknat på specifik kvävemängd blir belastningen ca 390 000 pe och beräknat på specifik fosformängd ca 271 000 pe. Maimal genomsnittlig veckobelastning (ma gvb) har, i enlighet med Naturvårdsverkets utkast till vägledning, beräknats efter Malmö som största tätort. Den icke bofasta befolkningen uppskattas till totalt 4 100 personer och utgörs främst av turister. Den förväntade ökade belastningen de närmaste 10 åren har beräknats från kommunens prognos och uppgår till 70 000 personer. Industribelastningen uppskattas till 64 000 pe. Den summerade maimala veckobelastningen inklusive säkerhetsmarginal beräknas till 480 000 pe.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 31 Utsläpp till vatten Årsmedelvärden och totala utsläppsmängder för året avseende BOD 7, COD Cr, P tot och N tot i utgående vatten från Sjölunda avloppsreningsverk under året redovisas i tabell 7. Tabell 7. Utgående halter och mängder samt reningsgrad Parameter Utgående halt årsmedelvärde (mg/l) Utgående mängd (ton/år) Reningsgrad (%) BOD 7 8,6 324 96 COD 44 1 670 92 P tot 0,3 10,2 95 N tot 12 466 73 Resultatet av utsläppskontrollen för de parametrar som omfattas av utsläppsvillkoren i gällande beslut har sammanfattats i figurerna 8 10. Riktvärdet för månadsmedelvärdet för BOD 7 överskreds i maj, vilket anmäldes till tillsynsmyndigheten. Årsmedelvärdet för BOD 7 i utgående avloppsvatten var 8,5 mg/l. Reningsgraden med avseende på BOD 7 uppgick till cirka 96 % för året. Årsmedelvärdet för COD Cr i utgående avloppsvatten var 44 mg/l. Enligt SNFS 1994:7 är högsta tillåtna halt som årsmedelvärde 70 mg/l. Detta krav innehålls därmed. Reningsgraden uppgick till 93 %. Månadsmedelvärdet för totalfosfor i utgående vatten innehölls alla månader utom i maj och oktober, vilket anmäldes till tillsynsmyndigheten. Årsmedelvärdet för totalfosfor i utgående avloppsvatten var 0,3 mg/l. Reningsgraden avseende totalfosfor uppgick till cirka 95 % för året. Månadsmedelvärdena för totalkväve visas i figur 10 tillsammans med den procentuella reduktionen. Begränsningsvärden för totalkväve i utgående vatten regleras i SNFS 1994:7, där det finns tre möjliga alternativ för att uppfylla kravet. Årsmedelvärdet för reningsgrad var 73 % och verksamheten uppfyller därmed kravet vilket är på minst 70 %. Årsmedelvärdet för totalkväve uppgick till 12 mg/l. Utgående mängder avseende BOD 7, COD Cr och P tot har minskat jämfört med året innan. Utgående mängd N tot är nästan oförändrad i förhållande till 2015.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 32 BOD 7 (mg/l) 22 21 Ut, BOD, månadsmedel Riktvärde BOD 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 8. Flödesproportionellt månadsmedelvärde för BOD 7 i utgående vatten från Sjölundaverket under 2016 samt gällande villkor 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 9. Flödesproportionellt månadsmedelvärde för totalfosfor i utgående vatten från Sjölundaverket under 2016 samt gällande villkor

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 33 20 18 Ntot-reduktion, månadsmedel Ut Ntot, månadsmedel 100 90 16 80 14 70 N-tot (mg/l) 12 10 8 60 50 40 Reduktion (%) 6 30 4 20 2 10 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec 0 Figur 10. Flödesproportionellt månadsmedelvärde för totalkväve i utgående vatten från Sjölundaverket under 2016 samt den procentuella reduktionen som månadsmedelvärde Utgående mängd av metaller redovisas i bilaga 3 och i emissionsdeklarationen. Utsläpp av metaller och andra föroreningar Utöver mätningar av reningsverkets traditionella utsläppsparametrar har VA SYD vid ett tillfälle under året låtit analysera föroreningar enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) (konsoliderad version) om miljörapport och bilaga 2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006. Triklormetan (kloroform) har uppmätts i men inte i utgående vatten från reningsverket. Vi har gjort antagandet att ämnet har avdunstat till luft och mängden överstiger tröskelvärdet för utsläpp som skall rapporteras i emissionsdeklarationen. I utgående vatten överstiger följande ämnen tröskelvärdena för rapportering i emissionsdeklarationen: klorider, AOX och PCDD+PCDF. När det gäller metaller i utgående vatten ligger arsenik, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink över tröskelvärdena för rapportering i emissionsdeklarationen. Dessa beräkningar grundar sig på resultat från den ordinarie utsläppskontrollen (se bilaga 3). Förbiledning och bräddning på verket Det totala flödet till Sjölunda avloppsreningsverk tillsammans med förbilett flöde före galler och biologisk rening har visats i figur 7. Omkring 37,6 Mm 3 behandlades genom biologisk/kemisk rening under 2016.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 34 Omkring 92 000 m 3, motsvarande cirka 0,2 % av det totala avloppsvattenflödet till Sjölunda avloppsreningsverk, förbileddes efter försedimenteringsbassängerna till utloppskulverten. Förbiledning av vatten efter försedimenteringsbassänger har enbart skett i samband med regnväder då den hydrauliska belastningen för det biologiska reningssteget överskridits. Förbiledning av obehandlat avloppsvatten har skett före intagsgaller i samband med hög hydraulisk belastning på intagsgaller vid nio tillfällen under året. Förbiledning före galler har berott på höga flöden in till verket efter en längre tid av torrväder. Detta har orsakat att stora mängder rens har hamnat i gallerna som har satt igen, vilket har lett till förbiledning. Den totala volymen förbilett orenat avloppsvatten var 6 700 m 3 under året. Allt förbilett vatten ingår i ordinarie provtagning och flödesmätning av utgående vatten. Under året har det vid se tillfällen nödbräddat till Sege å. Under avsnittet Åtgärder med anledning av driftstörningar eller olyckor beskrivs dessa tillfällen ytterligare. En uppskattning av det bräddade flödet till Sege å har gjorts utifrån nivåmätning vid bräddpunkten samt uppmätt flöde till verket. Totalt under 2016 har bräddflödet varit cirka 800 m 3, vilket motsvarar ungefär 0,002 % av totala årsflödet. Kontroll av flödesmätning och provtagning Den interna målsättningen för antalet godkända analyser per månad är 25 stycken för P tot och N tot på och utgående avloppsvatten. Detta uppnåddes under hela året utom i april för prover av N tot och P tot då provtagningen inte fungerade tillfredsställande, se bilaga 3. Den interna målsättningen för antalet godkända analyser av BOD7 är 1 2 per vecka på och utgående prover. Målsättningen för BOD7 uppnåddes under alla månader 2016. Flödesmätning av flöde sker i parshallrännor. Två av rännorna, som mäter flödet till aktivtslamlinje G1 respektive G2, har bytts ut under 2016. Utbytet är gjort för att öka noggrannheten i flödesmätningen. Parshallrännor för mätning av flöde till resterande aktivtslamlinjer ska bytas ut under 2017. Övrig utrustning för flödesmätning har fungerat väl under året. Hantering av avvattnat slam Totalt producerades 27 221 ton rötat och avvattnat slam på Sjölunda under året med en genomsnittlig TS halt av 22,0 % och en GF halt av 62,6 %. Ett krav för att certifierat slam ska kunna användas på åkermark är att slammet hygieniseras innan det används. Hygieniseringen innebär på VA SYDs anläggningar långtidslagring i minst 6 månader. När slammet lagrats ska det analyseras med avseende på salmonella. Analyssvaret ska påvisa att ingen salmonella finns i slammet. Eftersom spridningssäsongen till stor del är i samband med vår och höstsådd har slam som producerats både under 2015 och 2016 spridits under året. Totalt har 11 772 ton slam spridits på åkermark under året. En massbalans över hanterade mängder presenteras i tabell 8. Massbalansen stämmer inte helt. Förklaringen är att avdunstning sker under långtidslagringen.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 35 Tabell 8. Massbalans över produktion och avsättning av avvattnat slam Lager, avsättning och produktion Mängd (ton) Ingående lager 2016 01 01 11 938 Ingående lager som färdig jordprodukt 0 Slamproduktion 27 221 Spridning på åkermark (2015 års produktion) Spridning på åkermark (2016 års produktion) 7 297 4 475 Jordtillverkning 2 290 Avsättning av ingående lager i färdig jord 0 Utgående lager internt 2016 12 31 21 130 Utgående lager eternt 2016 12 31 0 Slamspridningen på åkermark har skett på fodergrödor, energigröda samt olika spannmålssorter. Spridningen har skett i andra kommuner än Malmö kommun. I en databas redovisas all information kring användningen av aktuella slampartier. Slammets sammansättning av näringsämnen och metaller har bestämts genom proportionella månadsprov. Resultatet av bestämningen har sammanfattats i tabell 9 nedan och presenteras utförligare i bilaga 3 och bilaga 6. Gränsvärdena för åkermarksanvändning (SFS 1998:944) har inte överskridits under året. Under 2016 har inget slam pumpats till SYSAV för förbränning. Jordtillverkning sker genom att slam, sand och strukturmaterial blandas noggrant och lagras under minst 8 veckor före leverans. Slamanvändningen har följt gällande anvisningar. Tabell 9. Årsmedelvärde avvattnat slam och gränsvärden för åkermarksanvändning Parameter Årsmedelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde enligt SFS 1998:944 (mg/kg TS) Bly 24 100 Kadmium 0,88 2 Kvicksilver 0,67 2,5 Krom 30 100 Nickel 20 50 Koppar 508 600 Zink 670 800 Mottagning av eternslam Mängden mottaget eternslam uppgick till sammanlagt 4 930 ton från slutna tankar, tillfälliga toalettlösningar m.m. Slammet pumpades från spolbilar in i avloppskulvert före

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 36 inloppsgallren. Beräknad andel totalkväve och totalfosfor som tillförs avloppsreningsverket är för N tot ca 0,2 % av den totala kvävebelastningen samt för P tot ca 0,3 % av den totala fosforbelastningen. I rötkammare har ca 3 340 ton fettavskiljarslam behandlats med ett totalt organiskt innehåll på ca 57 ton, vilket bör ha genererat en biogasproduktion på ca 52 800 Nm3. Mottagning av fettavskiljarslam avslutades 31 mars 2016 och hanteras istället av avfallsbolaget Sysav. Sedan dess har inget fettavskiljarslam tagits emot vid Sjölunda reningsverk. Förbrukning av kemiska produkter Mängden kemiska produkter som använts i avloppsvattenreningen och slambehandlingen vid Sjölunda avloppsreningsverk under året anges i det följande. En förteckning över de produkter som används i driften framgår av bilaga 4. Ytterligare uppgifter om respektive kemikalie och övriga kemikalier vid verket finns i kemikalieförteckningar inom ramen för egenkontrollen. Fällningskemikalier Förfällning på verket sker med järnsulfat (heptahydrat) som levereras i pulverform som löses upp innan dosering. Förbrukningen av järnsulfat uppgick till omkring 1 850 ton. Koncentrationen av järn i denna produkt är ca 18 % vilket ger en doserad järnmängd på 334 ton. Järnsulfatförbrukningen de senaste fem åren redovisas i figur 11. I relation till avloppsvatten doserades det ca 8,8 g Fe/m 3 avloppsvatten. 2000 1800 1600 Mängd (ton/år) 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 11. Förbrukad mängd järnsulfat på Sjölunda sedan 2012 Efterfällning sker vid behov och regleras bl.a. av onlineinstrument i flotationsanläggningen. Som kemikalie i efterfällningen används PAX XL 100 som är en polyaluminiumklorid. Förbrukningen under året var 878 ton. I figur 12 redovisas PAX förbrukningen på Sjölunda de senaste fem åren.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 37 1000 900 800 700 Mängd (ton/år) 600 500 400 300 200 100 0 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 12. Förbrukad mängd polyaluminiumklorid i efterfällningen sedan 2012 Ökningen av den förbrukade mängden PAX 2016 beror på att det under periodvis under året varit driftstörningar i slamhanteringsprocesserna på reningsverket. Detta i sin tur har lett till att förhöjda halter av partikulärt material letts till flotationssteget där dosering av PAX krävts för att reglera fosforhalten i utsläppt vatten. Vid behandling av avloppsvatten som leds in till den andra av de två regnvädersbassängerna används fällningsmedel för att avskilja partikulärt BOD och fosfor. Under året har 90 ton PIX 111 använts i regnvädersbassängerna. PIX 111 är en flytande järnklorid med aktiva trevärda järnföreningar. Polymerer Vid slamavvattning och förtjockning av bioslam doseras polymer för att konditionera slammet. Den totala förbrukningen av polymer vid avvattningen och förtjockningen av bioslam uppgick till omkring 71 ton under året. Polymer Flopam FO 4400 SSH har använts till silbandsförtjockare och polymer Flopam FO 4440 SSH har använts till centrifuger. Polymeranvändningen de senaste fem åren visas i figur 13. Den genomsnittliga doseringen av polymer till centrifugerna var under året 7,8 kg polymer/ton TS. Den genomsnittliga doseringen av polymer till silbandsförtjockarna var under året 6 kg polymer/ton TS vilket är detsamma som året innan.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 38 100 90 80 Mängd polymer (ton/år) 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 13. Förbrukad mängd polymer i slamförtjockning och avvattning sedan 2012 För att förbättra flockningen i regnvädersbassängerna kan förutom fällningsmedel även polymer tillsättas. Under året har ca 4,2 ton anjonisk polymer i lösning, med beteckningen Superfloc A 1883RS, använts. Kolkälla Under året har 1 580 ton metanol doserats till efterdenitrifikationen vid reningsverket. Totalt tillsattes kolkälla motsvarande ca 2 370 ton COD. Doseringen har styrts av flöde och nitrathalt till anläggningen. I figur 14 visas kolkälleförbrukningen de senaste fem åren. 2000 1800 1600 1400 Mängd (ton/år) 1200 1000 800 600 400 200 0 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 14. Förbrukad mängd kolkälla i efterdenitrifikationen sedan 2012 Natriumhydroid (lut) Vid nitrifikation av rejektvatten från slamavvattningen krävs ph justering eftersom ammoniumhalten i rejektvattnet är hög i förhållande till alkaliniteten. Alkalinitet förbrukas i och med att protoner

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 39 frigörs vid nitritationen. Doseringen av ph höjande kemikalie sker med en 50 % natriumhydroid (lut). Lutförbrukningen under året uppgick totalt till 890 ton. I figur 15 visas lutförbrukningen de senaste fem åren. 1000 900 800 700 Mängd (ton/år) 600 500 400 300 200 100 0 Figur 15. Förbrukad mängd natriumhydroid (lut) i rejektvattenbehandlingen sedan 2012 Fosforsyra Ingen fosforsyra har använts under året. Köldmedia Användningen av köldmedia vid Sjölundaverket under året sammanfattats i en årsrapport som har översänts till Miljöförvaltningen. Det finns totalt 14st aggregat innehållande köldmedia som överstiger 3 kg köldmedia vid verket. Den totala mängden HFC i dessa aggregat är 75,2 kg. Ur dessa aggregat läckte ingen köldmedia ut. Sammanlagd omhändertagen köldmediemängd var 4,5 kg. Energianvändning 2012 2013 2014 2015 2016 El, fjärrvärme och biogas är de energislag som används på Sjölunda. Den biogas som produceras på verket omvandlas till energi i form av fordonsgas, el och värme. Den totala biogasproduktionen under året har uppmätts till ca 5 632 000 Nm 3. Metanhalten i den producerade biogasen har hållit en medelhalt på 63 % vilket gör att den totala metanproduktionen blev ca 3 548 000 Nm 3. Det är enbart metan som kan omvandlas till andra energislag. I enlighet med villkor 10 i tillståndet ska biogasen samlas upp och förbrännas. I första hand ska gasen användas för högvärdig energiproduktion, vilket innebär elproduktion eller utnyttjande för fordonsbränsle. Under 2016 har ca 3 566 000 Nm 3 biogas levererats för uppgradering till fordonsgas (drygt 60 % av totalt producerad). Det är något mer än året innan. 840 000 Nm 3 har förbränts och omvandlats till el i gasmotorerna (15 % av totalt producerad) och 24 % har förbränts i gaspanna för värmeproduktion. Vid kapacitetsbrist i gashanteringen kan biogas facklas. Under 2016 har 1,5 % av gasen facklats. I tabell 10 summeras biogasproduktionen samt det teoretiska energiinnehållet, fördelat på användningsområden.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 40 Tabell 10. Fördelning av energi i producerad biogas Metanhalt 63 % Nm 3 rågas Energiinnehåll 1 (MWh) Fordonsgas 3 566 000 22 400 Gaspanna + fackling 1 226 000 7 700 Gasmotor 840 000 5 300 Totalt producerad biogas 5 632 000 35 400 1 Teoretiskt beräknat energiinnehåll, 9,97 kwh/nm3 metan Den totala energianvändningen på Sjölunda var cirka 30 600 MWh. I tabell 11 sammanfattas energianvändning och produktion. Utöver el används värme för att värma lokaler och rötkammare. Gaspannor finns för värmeutvinning och även i gasmotorerna bildas värme vid omvandling av biogas till el. När biogas levereras till uppgraderingsanläggningen för fordonsbränsle understiger värmeproduktionen på verket förbrukningen, och inköp av fjärrvärme görs för att täcka värmebehovet. Då uppgraderingsanläggningen inte är i drift levereras överskottet av värme till fjärrvärmenätet. Tabell 11. Energianvändning och energiproduktion Energislag Energiinnehåll (MWh) El 17 500 Energianvändning Fjärrvärme 300 Biogas 12 700 Energiproduktion El 1 700 Biogas (teoretiska energiinnehållet) 35 400 Den totala elanvändningen under året uppgick till cirka 17 547 MWh, vilket motsvarar ett genomsnittligt effektuttag av cirka 1 998 kw. Elanvändningen har legat relativt stabil sedan 2012 (figur 16). Den specifika elanvändningen uppgick till 50 kwh/pe.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 41 Elförbrukning (MWh) 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2012 2013 2014 2015 2016 Elförbrukning (MWh) Elförbrukning (kwh/pe) 70 60 50 40 30 20 10 0 Elförbrukning (kwh/pe) Figur 16. Elförbrukning på Sjölundaverket sedan 2012 Den i gasmotorerna producerade mängden elkraft under året var omkring 1 727 MWh el. Elenergin användes helt för det interna behovet vid verket. Metanförluster E.ON har regelbundet utfört mätning på metanförluster vid uppgraderingsanläggningen, som minst utförs mätningar vart tredje år. Den senaste mätningen genomfördes 2015 och medelvärdet de mätningarna var 0,36 %, relaterat till metan i rågas, i restgasen som går till den katalytiska reningen. Detta kan jämföras med 0,39 % för 2014. Metanslippet ligger på samma nivå som 2014 och befinner sig fortfarande på låga nivåer i förhållande till andra liknande anläggningar. Hantering av avfall Mängden av farligt och övrigt avfall som uppkommit från verksamheten redovisas i bilaga 5 uppdelat på olika avfallsslag. Under året har dessutom 441,5 ton tvättat rens förbränts i SYSAVs förbränningsanläggning. Sanering av cyanidhaltig jord i marken I E.ONs regi är en värmepumpsanläggning under uppförande på Sjölunda. I anläggningen ska värme utvinnas ur utgående avloppsvatten och användas i Malmös fjärrvärmenät. Anläggningen planeras tas i drift under hösten 2017. Vid markarbeten, när schaktning skulle utföras av jordmassor på området, upptäcktes att en del av jordmassorna var förorenade av cyanid. De prover som togs ut visade att massorna klassades som icke farligt avfall (IFA), cyanidhalterna översteg dock värdena för användning som mindre känslig mark. Anledningen till att det fanns cyanid i marken är att den bestod av utfyllnadsmassor från 60 talet och kemikalier och andra avfallsslag har troligtvis lagts här under den tiden.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 42 Efter kommunikation med Miljöförvaltningen och i samarbete mellan E.ON och VA SYD forslades de cyanidförorenade massorna bort. För att minimera risken för eponering av cyanid för människor infördes en avspärrning med ett 40 meter långt säkerhetsavstånd till det förorenade området och lastbil och grävmaskiner arbetade med avstängt luftintag. Alla massor lastades direkt på lastbil för transport till Sysav, ingen mellanlagring har skett. Prover på jorden inom och utanför planerad byggnation gjordes regelbundet under hela saneringen; saneringen avslutades först när inga prover visade på innehåll av cyanid. Totalt har 978 ton massor transporterats till Sysav för behandling. Lukt Inga luktstörningar av betydelse har förekommit. Bullermätning Ingen bullermätning har genomförts under året. En bullerutredning utfördes 21 mars 2012 avseende eternt industribuller från Sjölunda. Genom ljudmätning av de aktuella bullerkällorna på verket tillsammans med beräkningar har den totala bullersituationen vid verket kartlagts. Utredningen visar att bullervillkoren med god marginal klaras under hela dygnet alla dagar i veckan. Kontroll av utloppsledningar Besiktning av verkets två utloppsledningar genomfördes i september 2002. Utloppsledningarna är lagda dels i slutet av 50 talet, dels i början av 70 talet. Den nyare ledningens yttersta del består av 500 m stålrör och i övrigt är ledningen av betong. Den gamla ledningen är av betong. Besiktningen avsåg att kontrollera ledningarnas läge, kondition och mängd upplagrat slam och sediment inne i ledningarna. Vid endast en av skarvarna fanns en skada som gav upphov till läckage. Läckaget bedömdes emellertid till försumbart varför ingen åtgärd har vidtagits. Sediment i ledningarna kunde konstateras på de yttersta 100 m i båda ledningarna. Mäktigheten av sedimenten var störst i den gamla ledningen men den bedömdes inte påverka dysornas funktion. Periodisk undersökning Periodisk undersökning utfördes på Sjölunda avloppsreningsverk under hösten 2015 av etern konsult. Recipientkontroll Recipient till Sjölunda avloppsreningsverk är Öresund, vattenförekomst Malmö hamnområde. Malmö hamnområdes ekologiska status år 2015 bedöms som måttlig utifrån den fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorn siktdjup. I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet för god kemisk status i alla ytvattenförekomster. Även ett nytt Europeiskt gränsvärde för polybromerade difenyletrar (PBDE) i fisk tycks överskridas i alla ytvatten. Dessa gränsvärden bedöms även överskridas i Öresund och Malmö hamnområde vilket ger ej god kemisk status. Malmö hamnområdes kemiska status med undantag för kvicksilver och PBDE bedöms som god.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 43 VA SYD är medlem i Öresunds vattenvårdsförbund. En samordnad recipientkontroll sker i stort antal provpunkter i Öresund inom ramen för Öresunds vattenvårdsförbund. Kontrollen består av bottenfauna, sediment och ålgräsundersökningar samt hydrografi och vätplankton.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 44 Åtgärder som har genomförts under året Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Ledningsnät VA SYD arbetar med att så effektivt som möjligt lösa vatten och avloppsfrågorna inom verksamhetsområdena oberoende av kommungränser. Under året har VA SYD investerat i olika förnyelse och förbättringsåtgärder samt nyläggningar. Totalt har det resulterat i 1471 meter spillvattenförande ledningar och 629 meter dagvattenledningar i förnyelse och förbättringsprojekt på Malmös ledningsnät. I Burlöv var resultatet 313 meter spillvattenförande ledningar och 489 meter dagvattenledningar. Nedan listas förbättringsåtgärder som utförts under 2016 inom Sjölundaverkets upptagningsområde: Projekt Östanväg I Östanväg lades en ny dagvattenledning vilket gjorde att område på ca 3,5 ha blev verksamt duplikat. Det kombinerade system avlastades därmed vilket minskar risken för källaröversvämningar. Rådmansvången Sista etappen i projekt Rådmansvången där VA SYD i flera etapper har byggt ut ett ca 45 ha stort område till verksamt duplikatsystem. Rostorp Högvattenluckor och bakvattenstopp installerades i 3 stycken brunnar längs med Stockholmsvägen för att minska risken för översvämningar i Rostorp vid hög vattennivå i Sege kanal. Tågarp I Burlövs kommun, Tågarpsområdet, installerades backvattenstopp för att skydda flertal fastigheter som drabbas av återkommande källaröversvämningar. Tidigare översvämningar orsakats av dämningen i dagvattensystemet i samband med höga havsnivåer som uppstod p.g.a. stormen Sven. Åtgärdsplaner i Lomma och Staffanstorp för att minska mängden tillskottsvatten Åtgärder för att minska mängden tillskottsvatten till spillvattennätet har funnits på agendan i både Lomma och Staffanstorps kommuner under flera år. Arbetet som pågår kortfattat sammanfattats nedan. Tekniska nämnden i Lomma har satt upp ett mål att minska tillskottsvattnet. Arbetet påbörjades 2014 då en modellering och flödesmätning genomfördes på huvudledningsnätet i Lomma. Under 2016 har arbetet omfattat både undersökningar med två pågående parallella konsultuppdrag, och felavhjälpande åtgärder. WSP har fått i uppdrag av Lomma kommun att ta fram åtgärdsplaner för att förstärka eventuella svaga punkter på dagvattennätet och för att minska mängden tillskottsvatten. Ett viktigt underlag till åtgärdsförslagen är fältkontroller i översvämningsdrabbade områden, vilket genomfördes av SWECO under 2016. Lomma VA har som mål att genomföra minst två arbeten per år i egen regi, där översvämningsfrekvensen styr prioriteringen. Tekniska nämnden i Staffanstorp har tagit ett principbeslut att arbeta för att minska mängden tillskottsvatten. Under 2016 har filmning och kartläggning av huvudledningarna i Hjärup genomförts. Undersökningarna har inriktats på att kartlägga stora inläckage. Resultatet av filmningarna håller på att sammanställas och en åtgärdsplan skall tas fram för att minska mängden tillskottsvatten till spillvattennätet. Planen skall vara klar under 2017.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 45 Avloppsreningsverk Under 2014 påbörjades ett stort projekt som löper över flera år och som innebär att ett nytt inlopp med nya rensgaller och sandfång med tillhörande rens och sandhantering kommer att uppföras på Sjölunda. Under 2016 har bygglovshandlingar tagits fram och förberedande markarbeten har gjorts på platsen där anläggningen ska stå. Den nya anläggningen beräknas tas i drift 2018. I och med att den nya anläggningen dimensioneras för dagens och framtidens belastning kommer troligtvis antalet förbiledningar på grund av igensatta rensgaller i framtiden att minska drastiskt. Även andra problem på anläggningen som kan kopplas till rens och sand som inte avskilts i tillräcklig grad beräknas minska framöver. Verket är uppbyggt med flera parallella enheter för respektive delfunktion vilket medför att det förebyggande underhållet normalt kan genomföras på ett sådant sätt att erforderliga avstängningar inte medför försämrat reningsresultat eller störningar på verket i övrigt. I tabell 12 redovisas de avstängningar för större förebyggande underhåll som genomförts under året. Tabell 12. Genomförda större avstängningar för underhållsarbeten Anläggningsdel Aktivitet Minskad kapacitet per anläggningsdel Datum Avställda dygn Mätränna F101 Mätränna F102 Silbandsförtjockning av bioslam Försedimenteringsbassänger E5 och E7 Försedimenteringsbassänger E6 och E8 Avstängning av aktivslamlinje G1 Avstängning av aktivslamlinje G2 Avstängning för service och renovering Renovering av skrapor och byte av kanter Renovering av skrapor och byte av kanter 17 % 22 nov 28 nov 7 17 % 14 sep 3 okt 20 50 % 10 nov 17 nov 8 25 % 25 april 29 aug 127 25 % 1 jan 7 jan 7 Primärslamsförtjockare H5 Reparerade skrapan 33 % 19 sep 14 okt 25 Sandtvätt, S Byte av slitjärn i båda trågen till skruvarna 50 % 12 dec 23 dec 12 Åtgärder med anledning av driftstörningar eller olyckor Ledningsnät VA SYD har miljöberedskap för akuta utsläpp och kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. Under året har utryckningar gjorts till totalt 36 miljöincidenter i samtliga medlemskommuner, varav 15 i Malmö och 7 i Burlöv. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i avsnitt Åtgärder för att minska risker för hälsa och miljö. Avloppsreningsverk Anmälda driftstörningar under året återfinns i tabell 13.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 46 Vid flera tillfällen har avloppsvatten nödbräddats från Sjölunda avloppsreningsverk till Sege å i samband med regn. Orsakerna till detta har varierat, men ett återkommande problem är att det vid intensivare regnväder förs med mycket rens till avloppsreningsverket. Detta leder till att rensgallren sätter igen vilket får till följd att avloppsvatten nödbräddas. Att förebygga igensättning av rensgallren är inte möjligt i nuvarande utformning, men då det nya inloppet med nya rensgaller och sandfång har tagits i drift förväntas denna typ av driftstörning minska betydligt. En annan anledning till att vatten ibland bräddas är att utloppspumparna, som vid regn förbileder avloppsvatten, tar tid på sig att starta upp till full kapacitet. Med hänsyn till pumparnas storlek och kraft är det dock nödvändigt att de tar tid på sig för att ej gå sönder. Tabell 13. Anmälda driftstörningar under 2016 Datum VA SYDs dnr Driftstörning Vidtagna åtgärder 2016 02 17 16/00255 Stopp i pumpgropen för vatten från sandtvätten vilket orsakade översvämning av markytan och att vatten rann ner i brunnar som mynnar ut i Sege å. 2016 05 30 16/00835 Nödbräddning av avloppsvatten från Sjölunda ARV till Sege å i samband med ett intensivt regn. 2016 06 13 16/00897 Överskridande av riktvärden för BOD 7 och P tot under maj månad. 2016 07 01 16/01021 Nödbräddning av avloppsvatten från Sjölunda ARV till Sege å i samband med regnväder. Utrustningen åtgärdades och en sugbil anlitades för att samla upp vattnet på marken. Larmsignal har aktiverats igen. Felsökning av ena sandpumpen fortsätter. Signalblockeringslista kommer att gås igenom regelbundet. Miljöförvaltningen bedömer (enl. bemötande 2016 02 22) att de inte behöver ytterligare uppgifter i nuläget och följer upp händelsen i den löpande tillsynen. Rensgallrena rensades och var i full drift igen efter ca 1 timme. Miljöförvaltningen bedömde (enl. bemötande 2016 06 02) att ytterligare åtgärder inte var nödvändiga. Eventuell uppföljning görs i den löpande tillsynen. Överskridandet berodde på de höga utsläppen i samband med regnet den 30 maj. Miljöförvaltningen bedömde (enl. bemötande 2016 06 23) att redovisade åtgärder var acceptabla. Eventuell uppföljning görs i den löpande tillsynen. Endast 2 av 6 utloppspumpar startade. För att starta övriga fick först alla pumpar stängas och återställas. För att undvika översvämning på verket skedde nödbräddning till Sege Å under 1 timme och 9 minuter. Utloppspumparna genomgick service under maj 2016. Felsökning i programmet för startfrekvensen av utloppspumparna. Miljöförvaltningen bedömde (enl. bemötande 2016 07 07) att inga ytterligare åtgärder behövde vidtas utöver felsökningen men att anledningen till pumparnas bristande funktioner följs upp vid kommande tillsynsmöte. 2016 08 23 16/01216 Nödbräddning av avloppsvatten från Sjölunda ARV till Sege å i samband med regnväder. En renscontainer hade hamnat snett vilket medförde att alla rensgaller stannade. Innan utloppspumparna för intern förbiledning var igång skedde en nödbräddning från verket. Beredskapen var på plats inom 30 minuter och åtgärdade problemet. Driftpersonalen bör, efter varje containerskifte, se över så att de står rakt på skenan. Detta ska föras in i rutinen för daglig tillsyn.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 47 2016 10 20 16/01490 Nödbräddning av avloppsvatten från Rosendals pumpstation till Sege kanal i samband med haveri på en rörledning från pumpstationen. Ledningen reparerades akut under natten. Delar av det bräddade avloppsvattnet (vattenfasen) samlades upp med sugbil från Sege Kanal och kördes till Sjölunda för rening. VA SYD tittar på lösningar för att förbättra tryckavloppssystemet i staden och utredningen runt Malmö avloppstunnel är en del i detta arbete. Miljöförvaltningen bedömde (enl. bemötande 2016 11 08) att VA SYD vidtagit åtgärder för att minska den negativa effekten av utsläppet, men att frågetecken kring haveriet och eventuella möjligheter till ytterligare åtgärder kvarstår. Uppföljningen sker lämpligast i den ordinarie tillsynen. 2016 10 21 16/01499 Nödbräddning av avloppsvatten från Sjölunda ARV till Sege å i samband med regnväder. 2016 11 14 16/01630 Överskridande av riktvärden för P tot under oktober. Utrustningen åtgärdades. Miljöförvaltningen bedömde (enl. bemötande 2016 11 10) att VA SYD vidtagit rimliga åtgärder för att minimera driftstoppstiden och mängd utsläppt avloppsvatten under rådande förhållanden. I övrigt följs händelsen upp i den löpande tillsynen. Överskridandet berodde på höga utsläpp i samband med regn samt problem med de nyrenoverade skraporna i försedimenteringsbassängen. Entreprenören har fått i uppdrag att göra om delar av konstruktionen. Miljöförvaltningen bedömde (enl. bemötande 2017 03 13) att inga ytterligare åtgärder kan vidtas. Ärendet följs upp i den löpande tillsynen. 2016 12 13 16/01801 Nödbräddning av avloppsvatten från Sjölunda ARV till Sege å i samband med regnväder. Den stora mängden rens medförde att 3 av 4 avvattningsskruvar för rens satte igen likväl som transportskruvarna till renscontainern. Beredskapen var på plats under natten och fick bort stoppet. Miljöförvaltningen bedömde (enl. bemötande 2017 03 13) att inga ytterligare åtgärder behöver vidtas i nuläget. Ärendet följs upp i den löpande tillsynen. 2016 12 29 17/00016 Nödbräddning av avloppsvatten från Sjölunda ARV till Sege å i samband med regnväder. Den stora mängden rens medförde att avvattningsskruvar för rens satte igen och renset inte transporterades bort till containrarna. Beredskapen var på plats under natten och fick bort stoppet. Miljöförvaltningen bedömde (enl. bemötande 2017 03 13) att inga ytterligare åtgärder behöver vidtas i nuläget. Ärendet följs upp i den löpande tillsynen. Åtgärder för att minska risker för hälsa och miljö Ledningsnät VA SYD har miljöberedskap för akuta utsläpp och kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. Samarbete sker med räddningstjänsten och vid större utsläpp kontaktas även pumpstationer och miljöförvaltningen. I miljövagnen finns en pärm med information om farliga verksamheter (enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4 ), riskanläggningar samt information om avlopps och dagvattennätet

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 48 inom VA SYDs verksamhetsområde. Vagnen är utrustad med proppar i olika dimensioner för att stoppa flöde från serviser och tryckavlopp samt huvudledningar. Miljövagnen är även utrustad med bland annat dränkbara pumpar, mät och provtagningsutrustning, tättingar, länsar och olika sorters absorbent för att omhänderta föroreningar. I vagnen finns också skyddsutrustning, syrgas och utrustning för nedstigning i brunnar. Beredskapspersonalen har under året gått utbildning i avloppsvattenprovtagning och haft en gemensam övning i länsning, proppning, pumpning och fallskyddsutrustning. Beredskapspersonalen har även varit ute och visat upp miljövagnen på arbetsplatsträffar på VA SYD, för Miljöförvaltningar samt varit med på industrinatten. Figur 17. VA SYDs miljövagn från utsidan och insidan Avloppsreningsverk För att förhindra avvikelser bedrivs ett kontinuerligt arbete med förebyggande underhåll vid Sjölunda avloppsreningsverk och rutiner finns för nödlägen. Underhållsarbeten som genomförts under året har beskrivits tidigare under avsnitt Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner. På Sjölunda pågår, vilket nämnts ovan, ett projekt där ett nytt inlopp med nya rensgaller och sandfång ska byggas. I och med nybyggnationen ökar kapaciteten i rensgallerna och då minskar risken för bräddning till Sege å drastiskt. Under hösten 2016 hade Räddningstjänsten Syd tillsyn vid de reningsverk inom VA SYD som producerar biogas. Det noterades avvikelser på gasledningarna avseende brister i svetsförbanden. En massa för att säkerställa att läckage inte uppstår kommer att penslas på i avvaktan på en mer permanent lösning. Denna lösning är i skrivande stund under framtagande. Åtgärder för att minska energianvändningen VA SYD arbetar aktivt för att minska elförbrukningen för hela verksamheten och att använda el som är producerad på ett miljömässigt bra sätt. Ett avloppsreningsverk innehåller många pumpar och andra rörliga delar som drivs av el. Från och med 2014 har alla anläggningar inom VA SYD el av Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioidutsläpp i produktionsskedet. Fördelningen är 95 % vattenkraft och 5 % vindkraft.

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 49 Ett av VA SYDs resultatmål är att energianvändningen vid avloppsreningsverken ska minska med 1 % per år trots ökat antal anslutna personer. Energiförbrukning är också ett av utvärderingskriterierna vid upphandling av ny utrustning. Under året har nedanstående energibesparande åtgärder genomförts vid avloppsreningsverket. Tabell 14. Energibesparande åtgärder 2016 Åtgärd Beskrivning Förväntad energibesparing (kwh/år) Energislag Byte av ventilation och överbyggnad av bassänger i byggnad Z Syftet är att få en bättre arbetsmiljö och samtidigt spara energi i byggnad Z. Ventilationssystemet var gammalt och behövdes renoveras och för att få ner energikostnader täckte vi över de 16 bassänger som finns i byggnaden. Befintligt (före 2016) ventilationsaggregat i bassänghallen: el effekt 1000 kw, värme effekt 1470 kw Ny ventilation och avfuktare: el effekt 70 kw, värme effekt 269,4 kw el Åtgärder för att ersätta kemikalier Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Kemikalierna som används har ansetts vara de bästa kemikalierna ur miljösynpunkt i kombination med att de ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Optimering av tillförd mängd kemikalier kontra utsläppsresultatet är ett kontinuerligt pågående arbete. Åtgärder för att minska mängden avfall Att minska mängden avfall är ett ständigt pågående arbete. En stor del av avfallsmängden på avloppsreningsverken utgörs av rens, dvs. skräp som avskiljs i den mekaniska reningen. För att minska mängden rens har olika informationskampanjer genomförts under året. Likaså har ett stort antal studiebesök på reningsverken och utbildningar på Kretseum genomförts. Forskning och utveckling RESVAV VA SYD deltar i ett forskningsprojekt kring rening av svårnedbrytbara ämnen i avloppsvatten (RESVAV) i samarbete mellan SWR, Lunds Tekniska högskola, Gryaab, Göteborgs stad Kretslopp och vatten, Aarhus universitet, Sweco samt Primozone Production AB. Inom ramen för projektet har en studie i labbskala uppförts på Sjölunda reningsverk. I labbstudien ska effekten av tillsats av aktivt kol i en MBBR process (Moving Bed Biofilm Reactor, en process med rörligt bärarmaterial) studeras med avseende på kvävereningen samt reduktion av mikroföroreningar. Studien påbörjades i oktober 2016 och ska fortsätta några månader in på 2017. MBBR är en förhållandevis vanlig biologisk reningsteknik i Sverige och därför är det av stort intresse att studera hur reduktion av mikroföroreningar så som läkemedelsrester och biocider kan uppnås. Tillsats av aktivt kol för reduktion av mikroföroreningar är i sig en välkänd metod och används i såväl Schweiz som i Tyskland i fullskala och i pilotskala. Tillsats i MBBR har dock inte studerats och effekten på bärarmaterialet är okänd. I slutet av 2016 har labbstudien på Sjölunda inte visat på någon negativ effekt på vare sig bärarmaterial eller kväverening. Inga resultat för reduktion av mikroföroreningar finns dock tillgängliga vid 2016 års slut. Pilotförsök med deammonifikation i huvudströmmen Under året har ett nytt projekt om implementering av anaerob ammoniumoidation (anammo), som en ny kväveavskiljande process på Sjölunda avloppsreningsverk, studerats i en tvåstegsprocess

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 50 (nitritation respektive anammo i två seriekopplade reaktorer) med reaktorer med rörligt bärarmaterial behandlades vatten utifrån den högbelastade aktivtslamanläggningen. Projektet kallades Nanammo. Efter en lovande inledning av projektet så förstördes stora delar av projekttiden av störningar beroende på mekaniska problem med pilotutrustningen. Den knappa tiden för studier av en väl fungerande pilot bedömdes ändå vara tillräcklig för att kunna gör en bedömning att pilotuppställningen inte vara tillräckligt intressant för att fortsätta studierna efter årets slut. Uppströmsarbete Anslutna verksamheter Arbetet med begränsning av utsläpp till reningsverken från anslutna eller nytillkommande verksamheter sker främst genom att VA SYD deltar vid verksamheternas tillstånds och anmälningsärenden enligt miljöbalken. Under året har 13 remissvar avgetts som berör verksamheter eller åtgärder kopplade till Sjölunda (7 B och 6 C ). Samarbete med miljöförvaltningarna i tillsynsärenden sker vid behov och tillsynsbesök på verksamheter kan då göras tillsammans. Under året har VA SYD besökt 11 verksamheter som leder avloppsvatten till Sjölunda avloppsreningsverk (1 A, 6 B, 3 C och 1 U verksamheter). Av besökta verksamheter ligger en i Burlövs kommun (1 C anläggning), som leder avloppsvattnet till Sjölunda avloppsreningsverk. Dialog sker med olika yrkesmässiga verksamheter angående tillåtna/otillåtna utsläpp och bedömningar av kemiska ämnen och avloppsvattenkvalitet. Tilläggsbestämmelser till ABVA beskriver de krav som ställs på avloppsvatten från yrkesmässiga verksamheter. Ett digitalt verktyg, EnvoMap, används för kartläggning av verksamheter med utsläpp av processvatten som kommer in till reningsverken i VA SYDs upptagningsområde. Verksamheterna kontaktas med krav om att lägga in sina kemikalier i EnvoMaps kemikaliesystem. Om verksamheterna har utfasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga får de ett brev med krav på utfasning från det kommunala avloppet. Under året har arbete lagts på att utveckla verktyget inför inventering under våren 2017. Allmänheten Information till allmänheten och särskilda målgrupper är en viktig del av VA SYDs uppströmsarbete. Under året har 764 personer varit på studiebesök på något av våra avloppsreningsverk. Kretseum kretslopp och kunskapscentrum är navet i VA SYDs pedagogiska verksamhet och ligger i Malmö, bredvid Hyllie vattentorn. Under 2016 har 1354 skolelever besök Kretseum. Förutom guidade turer för skolelever har 3740 mötesdelegater besökt Kretseum, varav 1667 besökare i regi av VA SYD och övriga i regi av våra hyresgäster. I mars besökte t e dåvarande miljöminister Åsa Romson Kretseum i regi av vår hyresgäst EON. Kretseum har deltagit i samverkansprojekt som Innocarneval med Malmö Stad och sommarskola tillsammans med Vattenhallen science center, Lund. På Världsvattendagen och Hylliedagen slog Kretseum upp dörrarna för allmänheten och bjöd på guidade visningar samt underhållning och tipspromenad i Vattenparken. Kretseum deltog även på Malmö Stads gemensamma lärardag i september. Under senhösten påbörjades produktion av Kretseum film, en verksamhetsberättelse på tre minuter för lärare och politiker som släpps under slutet av januari 2017. Kommunikationsarbetet under 2016 innehöll bland annat:

VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk 51 Informationsbladet Hållbart har gått ut regelbundet till VA SYDs kunder, med tips om hur man hanterar vatten och avfall på ett hållbart sätt. Hållbart nyskapades 2016 som en sammanslagning av Sorterat och Hållbart vatten för ett visa att avfall och vatten hänger ihop. En läsvärdesmätning i slutet av 2016 visade att kännedomen är mycket hög, flertalet har ett positivt intryck och tycker att innehållet är trovärdigt. Nästan 7 av 10 svarar att de är beredda att ändra sina vardagliga rutiner för att värna om miljön. VA SYD har regelbundet kommunicerat uppströmsinformation via vår webbsida och sociala medier, som Facebook och Twitter. Vi når allmänhet och andra specifika målgrupper via regelbundet pressarbete med pressmeddelanden, blogg och nyheter. Arbete med och deltagande i Svenskt Vatten kampanjer t e i samband med stora biltvättarhelgen och Världsvattendagen under våren och Världstoalettdagen under hösten VA SYD har deltagit på olika aktiviteter för att lyfta uppströmsfrågor och miljöfokus på t e Malmöfestivalen och Borgeby Fältdagar

Förteckning över bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Tekniska uppgifter Sjölunda avloppsreningsverk Pumpstationer och bräddvattenmagasin i Malmö och Burlöv Sammanställning av vatten och slamanalyser Förteckning av kemiska produkter använda i driften Förteckning över farligt samt övrigt avfall Metallhalter i avvattnat slam Emissionsdeklaration

Bilaga 1 Tekniska uppgifter Sjölunda avloppsreningsverk Anläggningsdel Uppgift Enhet Förbehandling Galler antal 4 med 3 mm spaltvidd st Sandfång D1 antal volym 2 1 310 st m 3 Sandfång D2 antal volym 2 570 st m 3 Förluftning antal volym 4 1 480 (kombinerat sandfång i D1) st m 3 Försedimentering antal yta volym 8 5 600 7 900 st m 2 m 3 Upplösning FeSO4 antal volym 1 130 st m3 Biologisk behandling Luftningsbassänger G1 G3 antal volym 6 9 900 st m 3 Mellansedimentering antal yta volym 12 2 800 10 700 st m 2 m 3 Luftningsbassänger G4 antal volym 3 10 000 st m 3 Mellansedimentering antal yta volym 14 3 270 11 670 st m 2 m 3 Biobäddar antal yta volym 4 2 400 8 640 st m2 m3 Efterdenitrifikation (MBBR) antal volym fyllnadsgrad, nuv. 6 6 230 50 (3 115) st m 3 % (m 3 ) Tank för kolkälla volym 4 * 62,5 m 3 Efterbehandling Flockning antal volym 16 3 960 st m 3 Flotation antal yta 16 2 000 st m 2

Bilaga 1 Tank för PAX (polyaluminiumklorid) volym 2 * 28 m 3 Regnvädersbassänger Silar antal 3 med 6 mm håldiameter st Lamellsedimentering projicerad lamellyta ma. ytbelastning 6 480 2 m 2 m/h Tank för FeCl 3 volym 1*20 m 3 Slambehandling Förtjockare antal yta volym 3 390 1 275 st m 2 m 3 Rötkammare antal volym 6 16 300 st m 3 Centrifuger antal kapacitet 3 3 * 45 st m 3 /h Silbandsförtjockare antal kapacitet 2 2*200 st m 3 /h Rejektvattenbehandling Utjämning antal volym 2 154 + 323 st m 3 SBR reaktor antal volym 1 1 920 st m 3 Tank för lut antal volym 2 25 st m 3 Slamlager Rötslam/bioslam antal volym 2 5 000+2 000 st m 3 Avvattnat slam antal yta volym 3 50 + 10 000 + 8 500 300 + 15000 + 10 000 st m 2 m 3

Bilaga 1 Pumpstation Kapacitet Enhet Inloppspumpstation till regnvädersbassänger 3*1 800 l/s Återpumpning regnvädersbassänger 2*1 200 l/s Till G4 3 * 1 100 l/s Till biobäddar 2*450 3*750 l/s Till DN 4 * 733 l/s Bypass till flotation 2*1 000 l/s Utloppspumpstation 6*1 850 l/s

Bilaga 2 Pumpstationer och bräddvattenmagasin i Malmö kommun De pumpstationer som ligger inom Sjölundaverkets avrinningsområde är markerade i kursiv/fetstil. Pstn Plats Tillhör AAA Avfarten Arenan Annetorpsleden 392 D GK AEA Augustenborgsskolan D VA SYD AFA Amiralsgatan Frölichs väg D GK AGA Amiralsgatan Gustav Möllers gata S VA SYD AKA Amiralsgatan Kontinentalbanan D GK ANA Annetorpsleden Kvarteret valvet D GK APA Ael Danielssons väg Pildammsvägen Gctunnel D GK ASA Ael Danielssons väg Sofieholmsparken D GK BAA Bronsåldersvägen Arrievägen D GK BFA Borrgatan Fårögatan S VA SYD BKA Borrgatan Kosterögatan S/D VA SYD BMA Barlastgatan Magasinsgatan S VA SYD BOA Bo 01 Västra Hamnen HAV GK BPA Barometergatan Parkeringen S VA SYD BRA Bulltofta Riksväg 11 D GK BSA Bunkeflostrand mät VA SYD BTA Byggmästargatan Tågmästargatan D GK BVA Bunkeflo Vintrie S VA SYD BYA D Bunkeflovägen Yttre Ringvägen D GK CLA Cypressvägen Lärkträdsgatan D GK CPA Carlsgatan Posten S VA SYD CSA Centralstationen S VA SYD DAA Dalaplan D GK DSA Kv Draken Sallerupsvägen cykelbana D GK EGA Elinelundsvägen Grönbetet D GK EYA Ekodukt Yttreringvägen D GK FBA Flintrännegatan Blidögatan S/D VA SYD FJA Frihamnsallén Jörgen Kocksgatan S VA SYD FKA Föreningsgatan Kamrergatan S VA SYD FLA Förlägning Lindeborg D GK FOA Flintrännegatan Oljevägen S/D/O VA SYD FYA E65 Yttreringvägen D+G GK

Bilaga 2 GSA Gessie Södra Vägen S VA SYD GYA Gång/Cyckelväg Yttre Ringvägen D Vägverket GÖA Görslöv S VA SYD HAA Hammars Park S/D VA SYD HKA Hindbyvägen Kontentalbanan D GK HMA Havannagatan Kvarteret Majsen S VA SYD HRA Hemsögatan Kvarteret Renö S VA SYD HUA Husiemosse D GK IAA Inre Ringvägen Arlövsjärnvägen D GK IFA Inre Ringvägen Flygfältsvägen D GK IKA Inre Ringvägen Kontinentalbanan D GK IMA Inre Ringvägen Munkhättegatan D GK IPA Inre Ringvägen Per Albin Hanssons väg D GK ISA Inre Ringvägen Segesvängen D GK IVA Inre Ringvägen Valdemarsro D GK IYA Inre Ringvägen Ystadvägen D GK JSA Järnvägen Sofiedal (Tvärförbindelsen Väg 101) D GK JYA Jägersrovägen Yttre Ringvägen D GK KAA Kungsgatan Amiralsgatan D GK KBA Kontinentalbanan Kvarteret Bokvik D GK KHA Kungshälla Sallerupsvägen D GK KIA Kontinentalbanan Industrigatan D GK KKA Krombyvägen Käglinge S VA SYD KLA Kvarnbyleden Sallerupsvägen D GK KOA Kockums Fritid S VA SYD KRA Kromby Byvägen S VA SYD KSA Klagshamnsvägen Södra Vägen D GK KYA Kalkbrottsgatan Yttre Ringvägen D GK LBA Lorensborgsg Ö Bunkeflovägen D GK LFA Lorensborggatans förlängning D GK LHA Ljusterögatan Hemsögatan S VA SYD LIA Limhamn D VA SYD LKA Lundavägen Kontinentalbanan D GK LLA Lockarp S VA SYD LLA S Lockarp Slav Vilande S VA SYD LLA DS lockarp Dykarslav Ur Drift S VA SYD LPS Glostorp LPS 30st S VA SYD LPS Bunkeflostrand LPS 30st S VA SYD LPS Lockarp 38st S VA SYD

Bilaga 2 LSA Limhamns Småbåtshamn S VA SYD LTA Lodgatan Terminalgatan S VA SYD LYA Lockarp Yttreringvägen D Vägverket MAA Madrigalgatan Ael Danielssons väg D GK MJA Mejselgatan Jörgen Kocksgatan S VA SYD MYA Magasinet Yttre Ringvägen D Vägverket NSA Nummertolvsvägen Sallerupsvägen D GK NTA Nobeltunneln S GK NYA Nordanå Yttre Ringvägen S VA SYD OGA Orkangatan Grimsbygatan S VA SYD OIA Oljevägen Driftas Av Cmp S/D/O VA SYD OTA Oie Tegelbruksgataan S VA SYD OXA Oie S/D VA SYD OYA Oshögavägen Ystadjärnvägen D GK PAA Pildammsvägen Annetorpsleden vid rondellen D GK PGA Pildammsvägen Gröndalsparken D GK PRA Petersborg Renspump R+G Svedab PYA Pildammsvägen Yttre Ringvägen D GK RBA Ribersborgs Badstrand S VA SYD RJA Risebergabäcken Jägersrovägen D GK RMA Rödkullastigen Munkhättegatan D GK ROA Rosendal S/D VA SYD ROA L Rosendal S Banverket ROA T Rosendal S Banverket RTA Regementsgatan Thottsgatan D GK RYA Renspumpanl. Yttre Ringvägen/Lockarp D+R/S Vägverket SAA Stockholmsvägen Almedalsbron D Banverket SBA Stadiongatan Bellevueparken D GK SDA Svängedammsvägen S VA SYD SIA Sibbarp S VA SYD SJA Stockholmskajen Jörgen Kocksgatan S VA SYD SKA Stockholmsvägen Krusegatan D GK SLA Slussen Slussplan D GK SMA Stadiongatan Mässhallarna D GK SPA Spillepengen S/D VA SYD SPBd Spillepengen Blidögatan D GK STA Strandhem S/D VA SYD SUA Skumparpsvägen S VA SYD SUN38 Ön Sundholmsgatan 38 S HSB

Bilaga 2 SVA Skruvgatan Västkustvägen S VA SYD SYA Skånegården Yttre Ringvägen D Svedab SÅA Stensåkervägen D GK SÄA Stadiongatan Ärtholmsparken D GK SÖA Sallerupsvägen Östra Kyrkogården D GK TDA Toftanäs dagvatten D GK TIA Timotejvägen S VA SYD TKA Trafikplats Kronotorp D Vägverket TLA Trelleborgsvägen Lockarps Kyrkoväg D GK TOA Toarp S VA SYD TSA Toftanäsvägen Sallerupsvägen D GK TUA Turbinen S/D VA SYD TVA Tullstorpsvägen Sallerupsvägen D GK VBA Västra Kattarpsvägen Bennets väg D GK VCA Västra Citytunnel anslutning D Svedab VDA Västrahamnen Docktorget S VA SYD VIA Västkustvägen Inre Ringvägen D GK VPA Västra Kattarpsvägen Persborgsgatan D GK VRA Vintrie renspumpanläggning D+R/S Svedab VSA Västrahamnen Stapelbädden S VA SYD VVA Västkustvägen Vinkelgatan D GK VYA D Vintrie Tygelsjöstigen Yttre Ringvägen D GK YCA Ystadsjärnvägen Citytunneln D Svedab YLA Yttreringvägen Lundaavfarten D Vägverket YVA D Yttreringvägen Vintrieleden D GK ÄHA Ärtholmsvägen Holmastigen D GK ÄTA Ättehögsvägen S VA SYD ÖCA Östra Citytunnel anslutning D Svedab ÖLA Ön Limhamn S VA SYD ÖNA Östra Älvgatan Neptunibron S VA SYD ÖSA Östanväg Sövdeborgsgatan S VA SYD

Bilaga 3 Sammanställning av vatten och slamanalyser Vattenanalyser Vattenanalyser utförda på Sjölundalaboratoriet och metallanalyser på Vattenlaboratoriet Antal prov och typ 2 Inkommande vatten Utgående vatten Utsläppta mängder 2016 1 Prov under det.gräns Medelvärde (mg/l) Antal prov och typ 2 Prov under det.gräns Medelvärde (mg/l) BOD 7 5 dp/v 239 5 dp/v 8,6 324 ton COD Cr 7 dp/v 523 7 dp/v 44 1670 ton Total P 7 dp/v 5,3 7 dp/v 0,3 10 ton Total N 7 dp/v 46 7 dp/v 12 466 ton NH4 N 7 dp/v 28 7 dp/v 7 258 ton Aluminium 52 vp 0,73 17 vp 0,64 24 ton Järn 52 vp 1,6 17 vp 0,35 13 ton Bly 52 vp 3 0,0035 17 vp 17 e.d 3 e.d 3 kg Kadmium 52 vp 2 0,00014 17 vp 17 e.d 3 e.d 3 kg Kobolt 52 vp 1 0,00074 17 vp 1 0,00125 48 kg Koppar 52 vp 0,091 17 vp 5 0,012 461 kg Krom 52 vp 2 0,0052 17 vp 13 0,0011 42 kg Kvicksilver 52 vp 28 <0,00005 17 vp 15 0,00004 1,3 kg Nickel 52 vp 0,0077 17 vp 0,0064 244 kg Silver 52 vp 12 0,0003 17 vp 14 0,00006 2,3 kg Zink 52 vp 0,100 17 vp 1 0,012 464 kg Arsenik 52 vp 20 0,0015 17 vp 14 0,0009 35 kg 1 Utsläppt mängd utgår från faktiskt uppmätta värden samt ett antagande om halva detektionsgränsen när det finns åtminstone ett värde över detektionsgräns. 2 Antal uppmätta värden under detektionsgräns. 3 Samtliga värden under detektionsgräns.

Bilaga 3 Antal prover på och utgående avloppsvatten Målsättning och utfall av antal godkända analyser på Sjölundalaboratoriet presenteras nedan. De månader då antalet analyser understigit det interna målet är markerade med rött. BOD 7 INK BOD 7 UTG P TOT INK P TOT UTG N TOT INK N TOT UTG Jan 20 20 31 31 31 31 Feb 18 20 25 28 25 28 Mar 19 19 26 28 26 28 Apr 16 20 22 30 22 30 Maj 15 21 25 31 25 31 Jun 19 20 29 30 29 30 Jul 19 21 29 30 29 30 Aug 21 23 25 29 27 31 Sep 16 20 25 30 25 30 Okt 20 22 29 31 29 31 Nov 18 22 25 30 25 30 Dec 20 20 31 29 31 29 Summa 221 248 322 357 324 359 Medel 18 21 27 30 27 30 Mål 1 2/vecka 1 2/vecka 25 25 25 25

Bilaga 3 Slamanalyser Slamanalyser utförda på Vattenlaboratoriet Parameter Antal prov och typ 1 Medelvärde Mavärde Enhet Mängd (kg/år) ph 1 mp/mån 8,1 8,6 TS 1 mp/mån 22,0 23,1 % 5 981 820 Glöd. förlust 1 mp/mån 62,6 64,9 % av TS 3 745 120 Total P (kungsvatten) 1 mp/mån 35 600 46 000 mg/kg TS 212 950 Total N (Kjeldahl) 1 mp/mån 43 330 57 000 mg/kg TS 259 210 NH 4 N 1 mp/mån 14 170 16 000 mg/kg TS 84 740 Aluminium 1 mp/mån 14 510 23 000 mg/kg TS 86 790 Järn 1 mp/mån 73 330 120 000 mg/kg TS 438 670 Bly 1 mp/mån 24 37 mg/kg TS 142 Kadmium 1 mp/mån 0,90 1,5 mg/kg TS 5,4 Kobolt 1 mp/mån 7,4 9,7 mg/kg TS 44 Koppar 1 mp/mån 504 580 mg/kg TS 3 017 Krom 1 mp/mån 30 54 mg/kg TS 178 Kvicksilver 1 mp/mån 0,67 0,98 mg/kg TS 4,0 Nickel 1 mp/mån 20 24 mg/kg TS 117 Silver 1 mp/mån 1,8 2,7 mg/kg TS 10,8 Zink 1 mp/mån 670 780 mg/kg TS 4 010 Nonylfenol 1 mp/mån 16,8 27 mg/kg TS 100 PAH 1 mp/mån 1,7 2,4 mg/kg TS 10,3 PCB 1 mp/mån 0,05 0,10 mg/kg TS 0,27 1 Månadsprov (M) som blandprov av stickprov från respektive arbetsdag under en kalendermånad.

Bilaga 4 Förteckning över kemiska produkter använda i driften Produkt namn Leverantör Kemisk samman sättning Användning Omfattning/ förbrukning Metanol Perstorp Specialty Chemicals AB Metanol > 99 % Bakterieföda i denitrifikationsanläggning 1 580 ton Natriumhydroid 50 % lösning Helm Skandinavien A/S 50 vikt % natriumhydroid ph justering i rejektnitrifikationsanläggning 890 ton FLOPAM FO 4440 SSH SNF NORDIC AB Katjonisk vattenlöslig polymer FLOPAM FO 4400 SSH SNF NORDIC AB Katjonisk vattenlöslig polymer PAX XL100 Kemira Kemi AB 35 40 vikt % polyaluminiumklorid, 3 10 vikt % aluminiumsilikat, 50 60 vikt % vatten PIX 111 Kemira Kemi AB 38 41 vikt % Järn (III)klorid, ca 1,5 vikt % saltsyra, ma 1,0 vikt % järn (III)sulfat, ca 60 vikt % vatten Polymer till slamavvattning Polymer till slamförtjockning Fällningskemikalie i flotationsanläggning Fällningskemikalie i regnvädersbassänger 52 ton 20 ton 878 ton 90 ton Superflock A 1883 RS Floculant Kemira Kemi AB Anjonisk polymer i vatten i oljeemulsion Fällningskemikalie i regnvädersbassänger 4,2 ton QUICKFLOC Kronos Titan A/S Järn (II) sulfat heptahydrat Fällningskemikalie förfällning 1 850 ton

Bilaga 5 Förteckning över farligt samt övrigt avfall Farligt avfall Avfallsslag Avfalls nr EWC kod Mängd (kg) Transportör Spillolja <11 % vatten 3120 130205 1 720 SYSAV Asfalt från sanering, FA 3173 170301 43 150 SYSAV Surt/alkaliskt övrigt 3590 160305 1 430 SYSAV Totalt 46 300 Övrigt avfall Avfallsslag Mängd (kg) Transportör Blandskrot 9 300 Ragnsells Blandat avfall 10 560 Ragnsells Brännbart avfall, näringsliv 11 880 Ragnsells Restavfall, brännbart hushållsavfall 2 116 VA SYD Glasförpackningar, färgat 1) 2 810 Ragnsells Glasförpackningar, ofärgat 1) 2 865 Ragnsells Metallförpackningar 592 Ragnsells Papper, kontor 559 Ragnsells Plastförpackningar hårda och mjuka 1 670 Ragnsells Plastförpackningar, övriga 530 Ragnsells Pappersförpackningar 1 450 Ragnsells Träavfall obehandlat, omålat 4 410 Ragnsells Träavfall, behandlat 4 280 Ragnsells Elektronik, blandat 600 Ragnsells Matavfall 1), 3) 1 820 VA SYD Förorenade massor för behandling, ej farligt avfall 4) 977 500 SYSAV Sopsand 266 700 Ragnsells Sandfångssand, avvattnat 70 330 Ragnsells Totalt 11 448 838 1) Baserat på kärlets storlek och antal hämtningar 2) Antagen densitet på restavfall är 110 kg per kubikmeter 3) Antagen densitet på matavfall är 250 kg per kubikmeter 4) Avfall från ombyggnation och nybyggnation

Metallhalter i avvattnat slam Bilaga 6

Bilaga 6

Bilaga 6

Bilaga 6