VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013

Transkript

1

2 2 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013

3 MILJÖRAPPORT Grunddel För Sjölunda Avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: VA SYD Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: Sjölunda Avloppsreningsverk Postnummer: Ort: MALMÖ Besöksadress för anl.: Spillepengsgatan 15 Fastighetsbeteckningar: Sjölunda 9 Kommun: Malmö Huvudbransch och kod: Rening av avloppsvatten (90.10) Övriga branscher och koder: EPRTR huvudverksamhet: 5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: ISO REVAQ certrifikat. Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :16:43 Version:2 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 1 / 2

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För Sjölunda Avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 2 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Benny Efternamn: Wraae Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: benny.wraae@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Box 19 Postort: MALMÖ JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efternamn: Nyberg Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Box 19 Postort: MALMÖ Inlämnad: :16:43 Version:2 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 2 / 2

5 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Innehåll GRUNDDEL... 1 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 9 VERKSAMHETSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER Ledningsnät Pumpstationer ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Lokalisering Reningsprocessen VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET EGENKONTROLL Beskrivning av verksamhetsledningssystemets uppbyggnad REVAQ ISO ISO och ISO Systematiskt brandskyddsarbete hos VA SYD Ny central krishanteringsorganisation Periodisk undersökning Utsläppskontroll och driftkontroll Funktion hos mätutrustning Kontroll av utloppsledningar Drift- och underhållsystem Riskvärdering GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSBESLUT ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER ÅRET ÖVRIGA BESLUT UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR BEAKTANDE AV ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Produktvalsprincipen Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Lokaliseringsprincipen

6 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 ÖVRIGA KOMMENTARER RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR REGN BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING BRÄDDNING OCH FÖRBILEDNING PÅ VERKET Utsläppsvärden UNDERSÖKNING AV RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN HANTERING AV AVVATTNAT SLAM LUKT KEMIKALIEANVÄNDNING Fällningskemikalier Kolkälla Natriumhydroxid (Lut) Fosforsyra Polymerer Freon BIOGASPRODUKTION ENERGIBALANS HANTERING AV AVFALL Rens- och sandhantering Fettavskiljarslam och externslam Farligt avfall Övrigt avfall FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET UNDERHÅLLSARBETE Ledningsnätet Avloppsreningsverket ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV AVVIKELSER Överskridande av riktvärden för BOD 7 och P tot som månadsmedelvärde under juli och november ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA AVVIKELSER Överskridande av riktvärden för BOD 7 som månadsmedelvärde Ledningsnät KEMIKALIEANVÄNDNING UPPDATERING AV RISKGENOMGÅNG UTVECKLINGSARBETE Högbelastat aktivtslam Pilotförsök för deammonifikation i huvudströmmen Mätning av metan och lustgasemissioner UPPSTRÖMSARBETE KOMMENTARER TILL EMISSIONSDEKLARATIONEN FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR EMISSIONSDEKLARATION

7 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Inledning Denna rapport utgör textdelen i Miljörapporten för Sjölunda avloppsreningsverk avseende Sjölundaverket ligger i norra Malmö och är ett av två reningsverk i staden. Det andra är Klagshamns avloppsreningsverk som behandlas i separat rapport. 7

8 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD är en regional organisation i sydvästra Skåne som levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten åt mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 anställda. VA SYD är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA-verksamheter och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheten. Organisationen utgår från tre huvudprocesser, tillhandahålla dricksvatten, ta hand om avloppsvatten och ta hand om hushållsavfall. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag- och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen som är en stor del av huvudprocessen att ta hand om avloppsvatten. Avdelningen är indelad i två driftområden. Driftområdena leds av en enhetschef. Varje reningsverk har en platschef. I driftområde Mitt, DOM, ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr, DON, ingår Ellinge, Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en Stab samt en enhet för Planering och uppdrag. Staben arbetar exempelvis med strategiska frågor, uppströmsarbete, REVAQ, slamhantering samt olika myndighetsfrågor. Planering och uppdrag arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. 8

9 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Miljönämnden, Malmö Stad. Verksamhetsområde Sjölundaverket tar emot och behandlar avloppsvattnet från större delen av Malmö stad. Avloppsledningsnätet i Malmö har indelats i sju avloppsområden. Fem av områdena är anslutna till Sjölundaverket och två till Klagshamnsverket. Avloppsvatten från Turbinens, Rosendals, Spillepengens, Södra Sallerups och Hamnens avloppsområden leds till Sjölundaverket. Se figur 1. Dessutom behandlas avloppsvattnet från Burlöv samt delar av Lomma, Staffanstorp och Svedala kommuner. Grannkommunerna i norr organiseras i ett bolag, ABMA Aktiebolaget Malmöregionens Avlopp. Figur 1. Verksamhetsområde för Sjölunda Avloppsreningsverk 9

10 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Ledningsnät och pumpstationer LEDNINGSNÄT Avloppssystemet i Malmö utgörs av både kombinerat system, duplikatsystem och icke-verksamt duplikatsystem. En sammanställning av avloppssystemet inom de fem avloppsområdena anslutna till Sjölundaverket redovisas i tabell 1. Totalt är cirka 6500 ha anslutet till Sjölundaverket. Omkring 60 % av arean dräneras av ett duplikatsystem och 40 % av ett kombinerat eller icke-verksamt duplikatsystem. 12 % av duplikatsystemet är icke-verksamt duplikatsystem. Inom Spillepengens avloppsområde finns ett väl utbyggt fungerande duplikatsystem och andelen här uppgår till nästan 90 %. I tabell 1 redovisas även övrig mark som inte har avloppsledningar, exempel på övrig mark är jordbruksmark. Under 2013 har VA SYD investerat i olika förbättringsprojekt men trots att projekten är färdigbyggda så kommer själva ytorna att uppdateras först när alla berörda fastighetsägarna är färdiga med separering på den egna tomtmarken. Tabell 1. Sammanställning av avloppssystem, ha, inom olika avloppsområden anslutna till Sjölundaverket Avloppsområde Kombinerat Icke verksamt Verksamt Övrig mark, Totalt, avloppssystem, ha duplikatsystem, ha duplikatsystem, ha Ha ha Turbinen Rosendal Spillepengen Södra Sallerup Hamnen Summa Fördelning på system 30 % 6 % 64 % Fördelning duplikatsystem 9 % 91 % En större pumpstation finns i nedströmsdelen av de olika avloppsområdena. Avloppsvattnet pumpas till ett tryckavloppssystem som leder till Sjölunda. Tryckavloppssystemet utnyttjas även för utjämning av flödesvariationer speciellt under torrvädersförhållanden. För de större pumpstationerna som betjänar områden med kombinerat ledningssystem är kapaciteterna anpassade för normala nederbördssituationer. Vid mycket kraftiga regn eller starka regn över våt mark blir tillflödena större än pumpkapaciteten och avloppsvatten bräddas. På ledningsnätet inom upptagningsområdet finns 23 bräddavlopp. Bräddning kan härvid ske till Malmös kanaler, Risebergabäcken, Malmö hamn samt Sege kanal. Bräddningspunkternas läge framgår av figur 2. 10

11 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Figur 2. Bräddpunkter på ledningsnätet i Malmö I syfte att minska bräddningarnas antal och omfattning samt risken för källaröversvämningar finns vissa utjämningsvolymer anordnade i ledningsnätet. I ledningssystemets nedre delar har utjämningsvolymer anlagts för att minska toppar i inflödet till de större pumpstationerna. Dessa magasinsvolymer ligger i Erikslustvägen och Föreningsgatan. Längs gränsen mellan zonerna för kombinerade och separerade avloppsledningar finns utjämningsmagasin anlagda, ofta som sidokopplade rörpaket, med syftet att dämpa dagvattenflödet till de kombinerade ledningarna. Antalet magasin samt storleken framgår av tabell 2. Tabell 2. Utjämningsvolymer inom avloppsområden anslutna till Sjölunda. Avloppsområde Dagvatten Kombinerat Totalt antal volym, m 3 antal volym, m 3 antal volym, m 3 Turbinen Rosendal Spillepengen Hamnen Södra Sallerup PUMPSTATIONER Inom Sjölunda ARVs verksamhetsområde fanns ca 140 st. pumpstationer och regleranordningar vid utgången av En förteckning över pumpstationer inom Malmö kommun för hantering av avloppsvatten och i vissa fall dagvatten och grundvatten framgår av bilaga 2, där det även redovisas lokalisering och typ av vatten som anläggningen hanterar. 11

12 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Samtliga av de förtecknade anläggningarna som hanterar avloppsvatten ägs av VA SYD. Utöver dessa finns ca 70 st sk LTA-stationer (Lätt Tryck Avlopp) som var och en betjänar ett hushåll och som också ägs av VA SYD. Uppräknade pumpstationer för dag- och grundvatten drivs på entreprenad med annan ägare. Bland de olika ägarna kan nämnas Gatukontoret, SVEDAB, Vägverket och Banverket. Varje mellanstor och större pumpstation har minst en reservpump att kopplas in vid behov. I de större pumpstationerna finns flera pumpar (mellan tre och nio) vilka aktiveras automatiskt i olika kombinationer allt efter tillrinningen. Fasta reservaggregat för fullständig drift finns vid de tre största pumpstationerna Turbinen, Rosendal och Spillepengen inom Sjölundaverkets tillrinningsområde. Anläggningsbeskrivning LOKALISERING Sjölunda avloppsreningsverk är beläget inom industriområdet vid oljehamnen i Malmö. Anläggningens utsträckning omfattar en område på cirka m 2 som begränsas av Öresund, Sege å, SYSAV avfallshanteringsanläggning och Spillepengsgatan (se figur 3). Inga bostäder finns i närheten. Närmaste grannar till reningsverket är SYSAV avfallsförbränningsanläggning, SYSAV:s anläggning för omhändertagande av farligt avfall samt Spillepengens avfallsupplag. Figur 3. Flygfoto över anläggningen och den närmaste omgivningen. RENINGSPROCESSEN Förändrade utsläppskrav, som fastställdes i koncessionsnämndens tillståndsbeslut från 1997, ledde fram till behov av utbyggnad för avskiljning av kväve. Utbyggnaden utgjordes delvis av en ombyggnad av befintliga bassängvolymer och delvis av en tillbyggnad av nya bassängvolymer. Utbyggnadsarbetet påbörjades under 1997 och större delen av utbyggnaden färdigställdes under

13 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Delar av den nya anläggningen för utökad kväveavskiljning togs i drift under 1998 men samtliga åtgärder och installationer kunde inte färdigställas förrän i juni Biogasanläggningen utökades under med ett nytt rötkammarpar med mottagningsstation för organiskt avfall. Under 2007 färdigställdes en bräddvattenanläggning. Utbyggnaden genomfördes i form av en totalentreprenad och påbörjades under Under 2009 godkändes entreprenaden och anläggningen överlämnades av entreprenören. Ett översiktligt flödesschema framgår av figur 4. En kortfattad beskrivning av anläggningen framgår av bilaga 1. Här framgår dimensionerande belastningar samt bassängstorlekar. Figur 4. Uppbyggnad av Sjölundaverket. Schematiskt flödesschema. Reningsprocessen omfattar förbehandling med järnsulfatdosering, en högbelastad aktivtslamprocess för BOD-reduktion, biobäddar för nitrifikation, denitrifikation i en process med bärarmaterial med tillsats av externt kol samt partikelavskiljning i flotationsanläggning. Fosforavskiljningen sker normalt genom förfällning. Järnsulfat utnyttjas som fällningskemikalie i förfällningen. Som komplement till fosforavskiljningen kan polyaluminiumklorid doseras som efterfällning i flotationsanläggningen. Vid höga flöden leds ett delflöde till bräddvattenanläggningen varifrån vattnet antingen kan ledas tillbaka till verket eller renas och ledas ut tillsammans med utgående vatten från reningsverket. Denitrifikation sker i en anläggning baserad på bärarmaterial. Bassängerna för denitrifikation är uppdelade i två seriekopplade zoner med mekaniska omrörare och där den första zonen även försetts med luftningssystem. Detta medför en ökad flexibilitet genom att luftning kan ske om biobäddarnas nitrifikationskapacitet av någon anledning skulle vara otillräcklig. 13

14 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Extern kolkälla kan sparas genom att nitrifierat avloppsvatten från biobäddarna recirkuleras och leds tillbaka till inloppet av den ena aktivtslamanläggningen, där en zon drivs anoxiskt. Det nitrifierade rejektvattnet från slamavvattningsanläggningen leds in till en anoxisk zon i en av aktivtslamanläggningarna för att på så sätt även spara något av den externa kolkälla som behöver tillsättas till denitrifikationen. Partikelavskiljning sker i flotationsanläggning. Bräddvattenhanteringen bygger på ett bräddvattenmagasin med utrustning för sedimentering. Konceptet innebär att flödesbelastningen på verket kan begränsas till maximal kapacitet för den biologiska reningen. Vid flöden till verket som är högre än kapaciteten leds överskottet till ett första magasin via silar för avskiljning av rens. Härvid kan mindre regnskurar samlas upp i magasinet och återföras till reningsverket efter regnskuren. Bräddvattenmängderna vid större regntillfällen kan inte magasineras utan leds vidare till magasin 2 som är utrustat med lameller för avskiljning av partiklar. I samband med att vattnet leds till magasin 2 kan dosering ske av järnklorid och polymer för att förbättra avskiljningen av partiklar. Bräddningsmöjligheter Bräddning av avloppsvatten vid reningsverket kan ske före intagsgallerna. Dessutom finns möjlighet att på olika punkter på verket förbileda delvis renat avloppsvatten förbi vissa processteg. Allt bräddvatten och förbilett vatten leds ut genom utloppsledningarna. Kontrollen av utgående avloppsvatten från verket inkluderar därför all bräddning och allt förbilett vatten. Bräddning före gallren är inte avsiktlig utan sker då rensgallren sätter igen vid höga flöden och då det samtidigt blir en mycket stor momentan belastning av rens som ansamlats i avloppsledningarna utanför verket vid torrväder. En grov bestämning av bräddningens mängd kan göras. Om inte bräddvattenanläggningen fungerar på avsett sätt leds vatten behandlat mekaniskt i galler, sandfång och försedimenteringsbassänger till utloppskulverten. Detta system kontrolleras automatiskt. Gränsen för den hydrauliska belastningen då det inträffar är normalt satt till 4400 l/s. Vid de tillfällen då bassänger är avställda för underhåll eller reparation sätts gränsen tillfälligt lägre. Detta flöde mäts före aktivtslamanläggningarna. Intern förbiledning kan även ske av utgående avloppsvatten från aktivtslamanläggningarna. Denna träder i kraft vid problem eller kapacitetsbrist dels i pumpstationen som lyfter avloppsvattnet från aktivtslamanläggningarna in till efterfällningsanläggningen dels i pumpstationen som lyfter avloppsvattnet upp till biobäddarna. Vid verket finns ett nödutlopp som leder direkt till Sege Å och som förhindrar översvämning av reningsverksområdet vid extrema nödlägen. Nödutloppet står i förbindelse med utloppskulverten inne på reningsverksområdet och är utformat som ett fast skibord på en höjd av ca +2 m.ö.h. Bräddningsnivån vid nödutloppet kan uppnås vid en kraftig uppdämning i utloppskulverten. Detta kan endast ske i kombination av mycket höga flöden och att utloppspumpstationen står stilla eller pumpar med begränsad kapacitet. Slambehandling Primärslam, överskottsslam från biologisk rening samt slam från flotationsanläggningen vid verket behandlas i slambehandlingen. Avskilt slam behandlas genom förtjockning, rötning och avvattning. Genom förtjockning minskas vattenhalten och slammets volym minskar påtagligt före efterföljande behandling. Vattenfasen från förtjockarna (slamvattnet) leds tillbaka till inloppet av verket. 14

15 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Det förtjockade slammet leds till rötkammare där delar av det organiska materialet bryts ned under syrefria förhållanden. Här bildas energirik biogas bestående av metan och koldioxid. Rötningen sker vid en temperatur av ca 35 grader. Det rötade slammet mellanlagras i tankar före avvattning i centrifuger. En polymer tillsätts före centrifugerna för bättre avskiljning och högre TS-halt efter avvattningen. Vattenfasen från avvattningen (rejektvattnet) leds tillbaka till inloppet av verket via en satsvis biologisk rening (SBR) för nitritation. Det avvattnade slammet mellanlagras i en slamsilo före vidare transport. Från slamsilon tas det avvattnade slammet ut till den interna transporten till slamlager via en transportskruv. Det finns två slamlager vid Sjölundaverket för mellanlagring då slammet inte kan avsättas direkt. Aktuella avsättningsmöjligheter för det avvattnade slammet är för närvarande slamspridning på åkermark och tillverkning av en jordprodukt. Regnvatten och eventuellt lakvatten från blandning och lagring återförs till reningsverket för behandling. Rens- och sandhantering Sjölundaverket är utrustat med renstvätt och sandtvätt. Tvättat rens består till stor del av fiber och plast och går till förbränning. För att SYSAV ska ta hand om det tvättade renset krävs att det är lågt innehåll av organiskt material samt har hög TS-halt. Tvättad sand, som innehåller glödförlusthalt på mindre än 3 % används för anläggningsändamål. Kemikaliehantering Kemiska produkter används i avloppsvattenreningen och slambehandlingen vid Sjölunda avloppsreningsverk. Nedan ges en kortfattad beskrivning av de driftskemikalier som används kontinuerligt eller vid behov. En förteckning över de produkter som används i driften framgår av bilaga 5. Användningen av fällningsmedel erfordras för att uppfylla kravet på fosforavskiljning. Förfällning utnyttjas för fosforavskiljning vid Sjölundaverket. Järnsulfat tillsätts till avloppsvattnet i början av förluftningsbassängerna. Produkten levereras som pulver och det upplöses i en speciellt utformad bassäng före doseringen. I flotationsanläggningen finns för fosforavskiljning utrustning som möjliggör tillsats av fällningskemikalie till efterfällning. Här används PAX XL100 som är en flytande polyaluminiumklorid. Dosering av fällningskemikalie sker endast i samband med höga flöden då halten suspenderat material i utgående vatten annars riskerar att bli för hög. Vid bräddvattenanläggningen finns möjlighet att fälla med järnklorid och flytande polymer för att uppnå god avskiljning av suspenderad substans. En konditionering av slammet erfordras vid slamavvattningen för att uppnå ett rejektvatten av tillräckligt god kvalitet. Använd polymer levereras som pulver i storsäck. Upplösning av polymeren sker före dosering. Polymer används även vid mekanisk förtjockning av slam före rötning. Extern kolkälla tillsätts för att uppnå erforderlig denitrifikation. En anläggning för att hantera metanol och etanol i anslutning till denitrifikationsanläggningen togs i drift Under 2013 har endast metanol använts som kolkälla. 15

16 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Natriumhydroxid (lut) används i SBR-anläggningen för rejektvattenbehandling för ph-justering. Luten levereras med tankbil och mellanlagras i två stora slutna tankar. Dosering sker med hjälp av doseringspumpar som styrs av en kontinuerlig ph-mätare. Fosforsyra kan behöva användas under kortare perioder i efterdenitrifikationen när fosforbrist uppkommer av en alltför kraftigt förfällning. Ingen fosforsyra har använts under Mottagning externslam och fettavskiljarslam Externslam från slutna tankar, tillfälliga toalettlösningar med mera mottas vid Sjölundaverket för behandling. Slammet pumpas från sugbilar in i inkommande avloppskulvert före inloppsgallren. Det finns även möjlighet till provtagning i anslutning till mottagningssystemet. Den större delen av externslamhanteringen administreras och styrs av avfallsenheten på VA SYD som beställarorganisation och ansvarig för avfallshanteringen i Malmö. Fettavskiljare vid restauranger har som syfte att avlasta avloppsnätet från fett och matavfall. Det fettavskiljarslam som genereras i avskiljarna samlas in med sugbil och pumpas in i rötkammare på Sjölundaverket. Därigenom erhålls energi ur avfallet. Avfallet vägs och registreras och samlas upp i en mottagningstank. Inpumpning sker med hänsyn till lämplig belastning av rötkammare. Hanteringen av fettavskiljarslam administreras och styrs av avfallsenheten på VA SYD som beställarorganisation och ansvarig för avfallshanteringen i Malmö. Kapacitet på respektive reningssteg Aktivtslamprocessen och flotationsanläggningen har utformats för att hydrauliskt klara flöden upp till 4400 l/s (2 * qdim). Biobäddarna och denitrifikationsprocessen har dimensionerats för att klara flöden upp till 2200 l/s (qdim). Vid högre flöden än 2200 l/s behandlas 2200 l/s i biobäddarna och denitrifikationsanläggningen medan överskottsvattnet leds direkt in i flotationsanläggningen. Överskottsvattnet blir härvid behandlat genom biologisk och kemisk rening för långtgående BOD- och fosforavskiljning. Kvävehalten ut från reningsverket behöver dock inte bli högre eftersom inkommande kvävehalter är låga vid högre flöden. Flöden över 4400 l/s förbileds efter förbehandlingsanläggningen. Bräddvattenanläggningen ska dock förhindra att flödet överstiger 4400 l/s. Bräddvattenanläggningen kan ta emot 3600 l/s. Tillståndsgiven belastning Den tillståndsgivna belastningen för Sjölunda avloppsreningsverk uppgår till personekvivalenter. Detta motsvarar en organisk belastning av 40 ton BOD 7 /d. Energi och gasanvändning Energibehovet vid Sjölunda avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler. Elenergin till reningsverket levereras med 10 kv spänning. Elkraften distribueras till de olika reningsprocesserna i ett ringnät med transformatorer. En del av elkraften produceras av biogas från rötningsprocessen, i två gasmotorer, varvid såväl elektrisk energi som värme produceras. Elenergin används på verket. 16

17 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Reningsverkets behov av värmeenergi för uppvärmning av lokaler och processer tillgodoses genom inköp av fjärrvärme från Eon och genom egenproduktion internt i gasmotoranläggningen samt i en hetvattenbaserad pannanläggning. Förutom användning av producerad biogas i ovan nämnda gasmotorer, säljs biogas till E.ON för uppgradering och leverans till fordonsgasanvändning. Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs framför allt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till Öresund. Miljöpåverkan i form av buller, utsläpp av avgaser från biogasförbränning samt transporter av råvaror och avvattnat slam förekommer även. Utgående avloppsvatten leds ut i Öresund genom två ledningar av cirka 3 km längd. Ledningarna mynnar på cirka 10 meters djup. Ett nödutlopp från anläggningen finns till Sege å. Nödutloppet utgörs av en skibordsanordning och träder i funktion då utledningen av avloppsvattnet genom utloppsledningarna av någon anledning inte är möjlig. Larm uppkommer om nödutloppsanordningen träder i funktion. Dagvatten från anläggningsområdet leds i huvudsak till Sege å. Under 2013 har en miljöutredning färdigställts och resulterat i ett antal prioriterade miljöaspekter. 1. Inkommande vatten 2. Bräddning före galler 3. Utsläpp av NO x, överskrider tröskelvärdet enligt NFS 2006:9 4. Sandavskiljning 5. Energianvändning 6. Upphandlingar 7. Utsläpp av CH 4, överskrider tröskelvärdet enligt NFS 2006:9 Ovanstående är de miljöaspekter som erhåller högst poäng ur den givna bedömningsmallen. Dessa prioriterade miljöaspekter kommer att fokuseras på under kommande år. Upphandling av slamentreprenör har genomförts under 2013 och i denna ställdes en del miljökrav. Verksamhetsförändringar under året Under 2013 har inga större verksamhetsförändringar skett. 17

18 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Egenkontroll BESKRIVNING AV VERKSAMHETSLEDNINGSSYSTEMETS UPPBYGGNAD Verksamhetsledningssystemet (VLS) utgår från lagstiftning och myndighetskrav samt VA SYDs vision och affärsidé. Verksamhetsledningssystemet är ett integrerat ledningssystem som är uppbyggt med beaktande av kvalitet ISO 9001, miljö ISO 14001: 2004, arbetsmiljö AFS 2001:1 samt säkerhet ISO serien. Hela verksamhetsledningssystemets dokument struktur består av följande styrande dokument och rutiner som lagras digitalt i Tratten (Share Point) och finns tillgängligt på VA SYDs intranät Gemensamma processer och rutiner som innehåller Kvalitet och övergripande dokument, Miljö, Arbetsmiljö, Säkerhet, Ekonomi, IT, HR, Krishantering, Inköp & upphandling, Fordon, Brandskydd, Fastighetsförvaltning, kommunikation samt diarie & arkiv. Verksamhetens processer och rutiner där våra huvudprocesser Att tillhandahålla dricksvatten, Att ta hand om avloppsvatten, Att hantera hushållsavfall samt Ledningsnät och Rörnät presenteras med underliggande rutiner och instruktioner. Här ligger också stödprocesserna Laboratorier, Kundservice, Kommunikation, IT, HR, Ekonomi och Juridik. Rutin för avloppsvattenavdelningens egenkontroll ingår i avdelningens verksamhetsledningssystem enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Här finns det organisatoriska ansvaret beskrivet samt rutiner för att fortlöpande planera, kontrollera samt följa upp verksamheten. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Ellinge, Klagshamn, Källby, Sjölunda och Södra Sandby ARV är REVAQ-certifierade sedan 2008/2009. REVAQ-arbetet styrs av Regler för Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ återvunnen växtnäring. Under 2013 har utgåva gällt. Certifieringsreglerna fastställs av en styrgrupp med representanter från de REVAQ-certifierade reningsverken, berörda producenter, användare och andra aktörer. Regelrevideringar tas regelbundet fram av en regelkommitté och samtidigt skärps kraven för att uppnå en bättre kvalitet på utgående vatten och slam. VA SYD har rutiner för att styra upp arbetet enligt REVAQ:s regelverk. Certifieringen påvisar att VA SYDs hantering av inkommande vatten och avloppsslam lever upp till specificerade krav för att uppnå en högre kvalitet och ständig förbättring. Näringsämnen återförs från stad till land för att sluta kretsloppen av näringsämnen. Det är SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som kontrollerar att kraven uppfylls. De tittar på rutinerna kring analyser, provtagning, arbetet mot anslutna verksamheters utsläpp och hantering av produkten. De kontrollerar också att det finns ett pågående arbete för ständiga förbättringar, innan de utfärdar certifikatet. Fokus för REVAQ arbetet ligger på ett strukturerat arbete mot ständiga förbättringar där uppströmsarbetet är en av de viktigaste delarna. 18

19 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Kontroll och förbättring av kvaliteten på det avloppsvatten som ska behandlas i VA SYDs avloppsreningsverk är viktig och kräver stora arbetsinsatser. Målsättningen är att minska tillförseln av icke nedbrytbara eller toxiska ämnen till reningsverken och förbättra kvaliteten på slam och utgående vatten. Syftet är att både det avloppsvatten som leds till reningsverk och det dagvatten som leds direkt till recipient ska vara av bra kvalitet. Detta är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Den årliga besiktningen enligt REVAQ utfördes i augusti 2013 och endast ett fåtal mindre avvikelser och noteringar registrerades. ISO Laboratoriet utför analyser för utsläppskontroll och driftkontroll på alla VA SYDs reningsverk, stora som små. Organisatoriskt tillhör laboratorierna Dricksvattenavdelningen. Laboratorierna är ackrediterade enligt SS-EN ISO 17025: 2005 och den senaste bedömningen av verksamheten skedde under Laboratoriets ackrediteringsnummer är 2011 och det gäller för alla Laboratorierna inom VA SYD. ISO OCH ISO miljöcertifierades VA SYD enligt ISO 14001: Vi kommer framöver att arbeta med förbättringar av det vi startat med miljöcertifieringen. Kvalitetsarbetet pågår för att certifiera verksamheten enligt ISO 9001 och beräknas vara klart senast december Processkartläggningar är så gott som klara och verksamheten är i full gång med att identifiera de rutiner som behövs för att säkerställa kvaliteten i våra processer. Detta för att få än bättre kontroll och styrning av verksamheten. Verksamhetens rutiner finns digitalt. I verksamhetsledningssystemet finns miljöansvaret dokumenterat, rutiner finns för kontroll av utrustning, genomförda riskbedömningar dokumenteras och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar finns. Lagar och föreskrifter ska följas upp årligen. I varje rutin finns ansvaret tydligt beskrivet. SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE HOS VA SYD En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning har en utsedd brandskyddskontrollant som kvartalsvis utför brandsyn enligt ett givet protokoll, samt ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Brandskyddskontrollanterna rapporterar till en av förbundsdirektören utsedd brandskyddsansvarig person (vanligtvis avdelningschefen). Det finns också en av förbundsdirektören utsedd SBA-samordnare, vars uppgifter bland annat är att stödja brandskyddskontrollanterna i deras arbete och se till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett "Brand- och gasråd". Brand- och gasrådet består av föreståndarna för brandfarlig vara vid Klagshamn, Sjölunda, Källby och Ellinge, de två enhetscheferna samt VA SYDs SBA-samordnare (sammankallande). Rådet har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. 19

20 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 NY CENTRAL KRISHANTERINGSORGANISATION VA SYD antog under 2012 en ny central krishanteringsplan med ny central krishanteringsorganisation. Sedan 2012 har två större krisövningar genomförts samt tre kriser hanterats. Den centrala krishanteringsorganisationen skall klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba VA SYDs verksamhet, även större miljöincidenter. Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version kommer att antas i början av PERIODISK UNDERSÖKNING Periodisk undersökning har genomförts på reningsverket under Undersökningen genomfördes av VA SYD i egen regi av från driftsanläggningarna fristående person. UTSLÄPPSKONTROLL OCH DRIFTKONTROLL Utsläppskontrollen utförs av laboratoriet vid Sjölundaverket. Detta laboratorium är ackrediterat (SWEDAC 2011). Analysverksamheten vid Sjölundalaboratoriet omfattar ett begränsat antal parametrar men med hög frekvens. För parametrar som laboratoriet inte är ackrediterat för används Vattenlaboratoriet på Bulltofta (SWEDAC 2011). Det innebär bl.a. att samtliga analyser på avvattnat slam samt metallanalyser på avloppsvatten analyseras där, se bilaga 4. Båda laboratorierna ingår organisatoriskt i Dricksvattenavdelningen på VA SYD. Vattenlaboratoriet på Bulltofta analyserar samlingsprov på samma parametrar som Sjölundalaboratoriet. Den dubbla laboratorieverksamheten innebär att analys av prov från inkommande och utgående avloppsvatten sker av två oberoende laboratorier och detta ger en ytterligare kontroll av analyskvaliteten. Vid redovisningen av uppmätta utsläpp från Sjölundaverket sker dock alltid strikt resultaten endast från utsläppskontrollen utförd vid Sjölundalaboratoriet. Sjölundalaboratoriet har satt upp en målsättning för hur många godkända analyser som ska erhållas per månad. Målsättning och utfall för Tot-N, Tot-P och BOD 7 framgår av tabell 3. Tabell 3. Målsättning och utfall av antal godkända analyser på Sjölundalaboratoriet. Månad TOT-N INK TOT-N UTG TOT-P INK TOT-P UTG BOD 7-INK BOD 7 UTG Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul

21 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Aug Sep Okt Nov Dec Summa medel Mål /vecka 1-2/vecka Målsättningen för antalet godkända analyser på uppnåddes för hela året förutom avvikelsen för april, då inkommande provtagare inte fungerade tillfredsställande. FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING Mätutrustning viktiga för egenkontrollen är vattenprovtagarna för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustningen för flödesmätning. På inkommande och utgående provtagare finns provväxlare för helgens dygnsprover. På grund av en del driftproblem med har ej representativa dygnsprover kunnat tas för vissa dygn under april På grund av detta har inte målsättningen för antalet godkända analyser kunnat uppnås. Under april var det 7 dygn där inkommande provtagare inte fungerade tillfredsställande. Vid provtagning av utgående vatten finns en extra provtagare installerad. Resultatet från analys av vatten från provtagaren används endast vid problem med ordinarie provtagare. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. Flödesmätningen sker i 7 mätrännor. Mätutrustningarna har fungerat väl. Kalibrering av flödesmätarna sker regelbundet. Flödesuppgifterna lagras tillsammans med övriga mätdata i ett datorsystem för mätvärdesbearbetning. Överföring av data från olika undersystem i verket sker kontinuerligt. KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR Besiktning av verkets två utloppsledningar genomfördes i september Utloppsledningarna är lagda dels i slutet av 50-talet, dels i början av 70-talet. Den nyare ledningens yttersta del består av 500 m stålrör och i övrigt är ledningen av betong. Den gamla ledningen är av betong. Besiktningen avsåg att kontrollera ledningarnas läge, kondition och mängd upplagrat slam och sediment inne i ledningarna. Vid endast en av skarvarna fanns en skada som gav upphov till läckage. Läckaget bedömdes emellertid till försumbart varför ingen åtgärd har vidtagits. Sediment i ledningarna kunde konstateras på de yttersta 100 m i båda ledningarna. Mäktigheten av sedimenten var störst i den gamla ledningen men den bedömdes inte påverka dysornas funktion. 21

22 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSYSTEM För att planera, strukturera och dokumentera underhållet på anläggningarna används programmet IDUS IS. Objekten är upplagda i en databas med driftteknisk information. Verktyget stödjer organisationen i att hantera, planera och fördela avhjälpande samt förebyggande underhåll för objekten i avloppsreningsverken och pumpstationer. RISKVÄRDERING Allt arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara många risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker och faror samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso- och miljösynpunkt. En mall har tagits fram för att utföra riskanalyser. Mallen har under arbetets gång från 2011 utvecklats och förbättrats för att i framtiden kunna utföra riskanalyser på avloppsreningsverken inom VA SYD på ett strukturerat sätt. Analysmetoden HazOp (Hazard and Operability studies) i kombination med att händelsernas sannolikhet och konsekvenser har vägts mot varandra. Vid bedömningen av arbetsmiljöriskerna uteslöts dock HazOpmetoden eftersom denna analysmetod inte är lämpad för detta ändamål. Istället identifierades riskerna och majoriteten sammanställdes i en grovanalys. De risker vilka inte ansågs väsentliga sållades bort redan i grovanalysen. Samtliga riskers relevans och aktualitet har värderats och resultatet har sammanställts i så kallade riskmatriser. De risker vilka efter utvärderingen har visat sig vara mest allvarliga har slutligen utvärderats och sammanställts för att kunna utgöra en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten som sedan följs upp kontinuerligt. Senaste riskanalysen utfördes

23 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Koncessionsnämnden Tillstånd enligt miljöskyddslagen Koncessionsnämnden Omprövning av samtliga villkor i ovanstående beslut Miljödomstolen Fastställande av slutliga villkor Länsstyrelsen Tillstånd till rötning av 5000 ton organiskt material per år Malmö Stad Tillstånd att uppgradera biogas Åtgärdsplan/saneringsplan Under 2009 färdigställdes en åtgärdsplan för Malmös avloppsnät, vilken utgör beslutsunderlag för investeringsbehovet avseende förbättringar på det befintliga avloppsnätet inom Sjölundaverkets upptagningsområde. Därutöver fungerar åtgärdsplanen även som hjälpmedel inför exploateringar. avloppsområde. Åtgärdsplanen har till syfte att inventera och allsidigt belysa avloppsförhållandena inom verksamhetsområdet för den allmänna avloppsanläggningen. Utifrån detta syfte har tydliga mål för förbättringsarbetet lagts fast. Målen för åtgärdsarbetet i avloppsanläggningen i Malmö har formulerats utifrån kommunens och Malmöbornas krav på en tillförlitlig VA-försörjning. De viktigaste målsättningarna är att minimera risken för källaröversvämningar, begränsa bräddningarna från ledningsnätet samt att reducera mängden tillskottsvatten till spillvattenförande avloppsledningar. En uppföljning av hur ledningsnätet har förbättrats under 2013 beskrivs i bilaga 3. 23

24 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Anmälningsärenden under året Dnr Datum Ärende Datum Beslut från myndighet 13/00195 se anmälan från som är komplettering Anmälan om nedtömning av rötkammarpar J1-J2 på Sjölunda ARV VA SYD skickar kompletterande uppgifter gällande underhållsarbete på ett rötkammarpar vid Sjölunda ARV MF begär kompletteringar. 13/ Miljörapport enligt miljöbalken för / Tillsynbesök på Sjölunda ARV Tillsynprotokoll MF har granskat miljörapport samt begär om kompletteringar innan miljörapport kan godkännas. Naturvårdsverket skickar fellista angående anläggningskoordinaterna. 12/ Projektet 9927 SJR Modernisering gallerstation MF svarar. 13/ Komplettering till Anmälan om nedtömning av rötkammarpar J1-J2 på Sjölunda ARV daterat 15/ ; Förändring av tidsplan MF har ingenting att erinra. 09/ Tillsynbesök på Sjölunda ARV Tillsynprotokoll 13/ Anmälan om byte av ställverk på Sjölunda ARV MF har inget att erinra. 13/ Anmälan om förlängd tid innan rötkammare J1-J2 kan tas i drift. Komplettering till anmälan från Förändring av tidsplan 13/ Anmälan om ytterligare förlängt driftstopp av rötkammarpar J1-J2 13/ Anmälan om överskidande av riktvärde för totalfosfor juli MF har inget att erinra MF har inget att erinra. 13/ Beslut om klassificering av miljöfarligverksamhet (årlig tillsynsavgift) 13/ Överskridande av riktvärde för BOD7 juli 2013, Sjölunda ARV 13/ (via e-post) 13/ (se beslut med dnr 13/ ) Anmälan om ytterligare förlängt driftstopp av rötkammarpar på Sjölunda ARV MF har granskat inkomna handlingar Ändrat beslut om klassificering av miljöfarlig verksamhet (årig tillsynsavgift) 09/ Tillsynbesök på Sjölunda ARV Tillsynprotokoll 13/ Anmälan om nedtömning av rötkammarna J5 och J6 på Sjölunda ARV 13/ Överskidande av månadsmedelvärde för Ptot på Sjölunda ARV MF skickar beslut MF ser fram emot utsläppsrapporten och en beskrivning av vilka åtgärder ni avser vidta. 24

25 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK / Anmälan om överskridande av utsläppsvärdet för fosfor på Sjölunda ARV 09/ Tillsynbesök på Sjölunda ARV Protokoll MF bedömer att redovisade åtgärder är acceptabla. Uppföljningen av händelsen kommer att ske i samband med ordinarie tillsynbesök. Övriga beslut För denna anläggning har inga övriga beslut enligt miljölagstiftningen fattats av tillsynsmyndigheten under året. Uppfyllande av gällande villkor VILLKOR 1 Om inte annat framgår av detta beslut, skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen uppgett eller åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar av reningsprocess eller annat förfarande - som inte bedöms öka utsläppen eller störningarna för miljön - får vidtas efter anmälan till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Enstaka mindre ändringar har efter anmälan skett under året. VILLKOR 2 Det utbyggda reningsverket skall tas i drift senast och vara intrimmat senast Kommentar: Villkoret redovisades i miljörapporten för år 2000 och är därefter inte längre aktuellt. VILLKOR 3 Avloppsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Kommentar: Utsläppsvillkoren för reningsverket är ställda bl.a. med hänsyn till prövotidsredovisningen. De slutliga villkor som erhållits medför att verket i dess nuvarande utformning hela tiden måste drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. Vad gäller månadsmedelvärden avseende BOD 7 och fosfor så kan dessa till viss mån förbättras genom utökad användning av fällningskemikalier i efterfällningsprocessen. Detta är emellertid mycket dyrt och kan anses ha en negativ miljöpåverkan. Vad avser kväveavskiljning avgör främst nitrifikationen vid verket vilka totalkvävehalter som kan uppnås. Nitrifikationen är temperaturberoende vilket medför att ammoniumhalterna i utgående vatten är högre under vintern. Detta kompenseras av att lägre totalkvävehalter uppnås under sommarperioden då ammoniumhalterna är lägre och andelen denitrifikation då är större genom en större tillsats av extern kolkälla för denitrifikation. Villkoret anses därmed uppfyllt. 25

26 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 VILLKOR 4 Vid driftstörningar i reningsverket eller i avloppsanläggningen i övrigt eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll, reparation o dyl. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter för omgivningen. Uppkommer det i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsutsläpp i recipienten, skall kommunen vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Sådana händelser skall snarast möjligt anmälas till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Driftstörningar anmäls och utreds rutinmässigt. VILLKOR 5 Fällningskemikalier skall väljas så att minsta möjliga störningar uppkommer. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Järnsulfat utnyttjas sedan många år tillbaka i en förfällningsapplikation för fosforavskiljning eftersom denna processvariant medför väsentligt lägre förbrukning av fällningskemikalier än den ursprungliga varianten med efterfällning. Andra fällningskemikalier har testats med väsentligt sämre resultat. VILLKOR 6 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsanläggningen av grund- och dräneringsvatten samt förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Kommentar: Villkoret uppfylls genom det arbete som utförs inom ramen för löpande saneringsplaner. En lägesrapport över utförda och pågående åtgärder redovisas i bilaga 3. VILLKOR 7 Bräddning vid reningsverket på grund av hög tillrinning av avloppsvatten får ske endast genom därför avsedd utloppsledning. Planerad bräddning i samband med underhåll eller i andra planerade situationer som är påverkbara skall i förväg anmälas till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. VILLKOR 8 Slamhanteringen skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Slammet har hanterats på sådant sätt att inga olägenheter har uppstått. VILLKOR 9 Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostadsbebyggelse än 50 db (A) dagtid kl , 45 db(a) kvällstid kl och 40 db (A) nattetid kl

27 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Bullerbegränsande åtgärder vidtas alltid vid installation av bullrande utrustning. Närmaste bostäder ligger mer än 1 km från anläggningen. En bullerutredning utfördes 21 mars 2012 avseende externt industribuller från Sjölunda. Genom ljudmätning av de aktuella bullerkällorna på verket tillsammans med beräkningar har den totala bullersituationen vid verket kartlagts. Utredningen visar att bullervillkoren med god marginal klaras under helat dygnet alla dagar i veckan. VILLKOR 10 All metangas från bioreaktorerna skall samlas upp och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, värme- eller elproduktionssystem skall kommunen vidta åtgärder för att minimera utsläppen. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Metangasen har antingen förbränts eller levererats för uppgradering till fordonsbränsle. Se vidare under rubriken Biogasproduktion. VILLKOR 11 Utsläppen av kväveoxider från förbränning av rötgaser i befintlig gasmotor får som riktvärde inte överstiga 0,165 g NOx/MJ. För nyinstallerade gasmotorer skall som riktvärde gälla 0,1 g NOx/MJ. NOx utgör summan av NO och NO2 räknat som NO2. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. En mätning utfördes i början av 2009 efter en omfattande renovering av motorerna. Resultatet blev ca 0,03 g NO x /MJ. VILLKOR 12 Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall detta anmälas till tillsynsmyndigheten och erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna härav. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Inga luktstörningar av betydelse har förekommit. VILLKOR 13 Kommunen skall vid tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in förslag till reviderat kontrollprogram. Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte längre aktuellt. Kontrollprogrammet upphävdes 2005 i beslut från tillsynsmyndigheten. VILLKOR 14 Kommunen skall förbättra sitt avloppsledningsnät på sätt som i huvudsak överensstämmer med den saneringsplan som ingivits i målet. En reviderad saneringsplan omfattande återstående åtgärder för att minimera bräddning från ledningsnätet samt för att begränsa flödet till en nivå som inte överstiger reningsverkets kapacitet skall upprättas senast den 1 januari

28 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Kommentar: Villkoret uppfylls. En reviderad åtgärdsplan följs. En lägesrapport över pågående och planerade åtgärder redovisas i bilaga 3. VILLKOR 15 Kommunen skall meddela noggranna anvisningar och utföra erforderlig kontroll beträffande industriellt avloppsvatten som tillförs ledningsnätet. Kommunen skall verka för att andra kommuner som är anslutna till Sjölundaverket vidtar motsvarande åtgärder. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Arbetet med att minska tillförseln av oönskade industriella utsläpp, samt oönskade ämnen från hushållen, är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Se vidare under rubriken Uppströmsarbete. VILLKOR 16 Resthalten av föroreningar i det behandlade avloppsvattnet får, utöver vad som följer av gällande föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7), inte överstiga följande koncentrationer Parameter Till och med den 31/ Från och med den 1/ BOD 7 15 mg/l, riktvärde kvartalsmedelvärde 12 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde totalfosfor 0,4 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde 0,3 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde 0,3 mg/l, riktvärde årsmedelvärde Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Föroreningar som släpps ut genom bräddning vid reningsverket skall inräknas i angivna begränsningsvärden. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Månadsmedelvärdet för BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet överskred gällande riktvärde i juli 2013 och månadsmedelvärdet för fosfor överskred riktvärdet i juli och i november Dessa händelser är anmälda och utredda. Se mer under rubriken Åtgärder med anledning av avvikelser. 28

29 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Beaktande av Allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap Miljöbalken KUNSKAPSKRAVET Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet (2 kap MB, 2). Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i externa och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare ska tillsammans med sin chef ta fram en kompetensutvecklingsplan vid det årliga målsamtalet. Ett mål i VA SYD är att varje medarbetare skall delta i någon utbildning under minst 5 dagar/år. Genomförda utbildningar dokumenteras i en kunskapsdatabas. Härutöver håller sig medarbetarna informerade genom branschtidningar och den informationsbevakning som finns på VA SYDs intranät. Interna möten är ett återkommande forum för information och kunskapsöverföring i det dagliga arbetet. Specialistkompetens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms- och nedströmsarbete. Omvärldsbevakning sker genom deltagande i konferenser och olika forsknings- och utvecklingsprojekt. FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (2 kap MB, 3). VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem. Detta medför att kontrollen över processen är mycket god vilket minskar risken för drift- och processtörningar. Reningsverket är bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. Under beredskapen skickas larm till jourhavandes mobiltelefon som via dator kan kontrollera var problemet har uppstått. Den on-linemätning av syre, temperatur, slamhalt samt koncentration av ammonium, nitrit/nitrat, fosfat och totalfosfor som sker ger goda möjligheter till processoptimering genom avancerad styrning. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och tillsyn och förebyggande underhåll sköts i ett informationssystem för drift och underhåll. Genom egenkontroll och genom att utöva regelbunden tillsyn och besiktning av anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Vid lossning av järnklorid skyddas närliggande dagvattenbrunnar med s.k. tättingar. Delar av dagvattensystemet är kopplade till avloppsreningsverket. Dagvatten från slamplattor leds inte ut i dagvattennätet utan pumpas tillbaka för rening vid bra förhållanden på reningsverket. Övrigt förekommande flytande kemiska produkter i dunk och fat förvaras invallat inomhus (gallerdurk över spilltråg). Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status har skett fortlöpande under åren. Eventuella åtgärder planeras och styrs på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och den kan även anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. 29

30 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. PRODUKTVALSPRINCIPEN Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism (2 kap MB, 4). Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter sker i enlighet med kraven i miljölagstiftningen (inkluderande förordningen om egenkontroll) samt i arbetsmiljölagen. Rutinerna ska också säkerställa att de kemiska produkter som köps har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras. För registreringen av kemiska produkter på VA SYD används ett webbaserat verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad, EcoOnline. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda i EcoOnline och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. EcoOnline kan nås via VA SYDs intranät och är uppdelad efter arbetsplatsställe. Enklare riskbedömningar kan läggas in under respektive kemikalie- och kemikalielistor kan tas ut. Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. För att fälla fosfor används järnsulfat (Heptahydrat) i förfällningssteget och aluminiumklorid (PAX XL 100) i efterfällningssteget. För att separera suspenderat material och fälla ut fosfor i bräddvattenmagasinet används järnklorid (PIX 111). Dessa kemikalier har setts vara de bästa kemikalierna ur miljösynpunkt i kombination med att den ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Arbete pågår med att minska kemikaliedoseringen i den mån det går för att hålla utsläppskraven på en acceptabel nivå. HUSHÅLLNINGS- OCH KRETSLOPPSPRINCIPERNA Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas (2 kap MB, 5). Från var elkraften som köptes in till Eslöv och Lund el enligt Bra Miljöval. Från årsskiftet 2013/2014 gäller detta även Burlöv och Malmö. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Fördelningen är 95 % vattenkraft och 5 % vindkraft. Det ingår i VA SYDs affärsplan att minska energiförbrukningen med 10 % till För VA SYDs avloppsreningsverks verksamhet medför detta bl. a att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn till åtgärder för minskad energiförbrukning. Vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs därtill alltid utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Översyn och åtgärder planeras även under året för att minska energiförbrukningen. 30

31 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Slam som bildas i de mekaniska, biologiska och kemiska reningsprocesserna rötas, vilket ger biogas med hög metanhalt. För uppvärmning av avloppsreningsverket utnyttjas den producerade biogasen som förbränns i en gaspanna. Värmen går bland annat åt till att värma upp det inkommande slammet till rötkamrarna. Den värme som inte används på reningsverket går ut på fjärrvärmenätet och används som uppvärmning av bostäder och kontor. En del av biogasen uppgraderas och utnyttjas även som fordonsbränsle. Ett av våra miljömål är att VA SYDs personbilar som drivs med förnyelsebart bränsle ska öka från 55 % år 2011 till 80 % år Förbrukningen av fällningskemikalier optimeras med hjälp av processtyrningen. Slammet är certifierat enligt certifieringssystemet REVAQ, vilket medför att slammets kvalitet säkerställs. Slammet sprids i möjligaste mån på åkermark. Härigenom nyttiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnittet om REVAQ under kapitlet om Egenkontroll och kapitlet om uppströmsarbete. Sand tvättas i sandtvätt. Avskilt gallerrens tvättas och lämnas som hushållsavfall vilket förbränns. Avfall i form av matavfall, wellpapp, papper, glas, plast, metall, skrot, trä och kontorspapper källsorteras och omhändertas för återvinning. LOKALISERINGSPRINCIPEN För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön (2 kap MB, 6). Avloppsreningsverket har varit placerat på samma plats sedan det byggdes på 1960-talet. Den aktuella platsen är den mest lämpliga med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och de begränsade riskerna för människors hälsa och miljö som den medför. Placeringen av verket är vald med tanke på att störa de boende så lite som möjligt. Övriga kommentarer Kommentar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (SNF 1990:14 med senaste tilläggsbestämmelser från SNFS 1998:5 samt SNFS 1994:2 med senaste ändringsföreskrift NFS 2001:5) För VA SYDs del bedöms att det framför allt är nedanstående föreskrifter som är aktuella att kommentera enligt denna punkt: Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1990:14) Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. (SNFS 1994:2) Kontroll av utsläpp sker enligt SNF 1990:14 och det finns rutiner som ska säkra att föreskriften följs. Analyserna av avloppsvatten och slam utförs av eget ackrediterat laboratorium. Information om hur VA SYD uppfyller föreskriften beskrivs under olika rubriker i miljörapporten men framför allt under Egenkontroll respektive Utsläppsvärden. När det gäller 1994:2 är det framför allt inom ramen för arbetet med REVAQ 31

32 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 som VA SYD säkerställer att föreskriften följs. Uppgifter finns främst under rubrikerna Hantering av slam respektive i emissionsdeklarationen. Kommentar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport (NFS 2006:9 med senaste ändringföreskrift från NFS 2012:11) Av emissionsdeklarationen framgår att vår utsläppskontroll och andra undersökningar under året visar att VA SYD uppfyller vad som föreskrivs i gällande tillstånd för Sjölunda avloppsreningsverk. Inga gränsvärden har överskridits. Påverkan på miljön är därmed inte större än vad som accepterats av miljövårdande myndigheter. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. 32

33 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Resultat av mätningar och undersökningar Regn VA SYD förfogar över 8 st. regnmätare i Malmö, varav 6 st. är uppkopplade mot driftövervakningssystemet. Den uppmätta årsnederbörden 2013 vid SMHI:s station i Malmö uppgick till 546 mm, 58 mm mindre än normalvärdet. I nedanstående tabell 4 visas uppmätt nederbörd i Malmö 2013 vid SMHI:s mätstation samt referensvärden för Malmö perioden Tabell 4. Uppmätt nederbörd Malmö Malmö, SMHI (mm) Malmö (mm) JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Summa ,0 33

34 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Bräddningar på ledningsnätet Mängden vatten som bräddar från ledningsnätet är beroende av hur mycket det regnar och på regnens intensitet och varaktighet. Bräddningar från Malmös avloppsnät inom Sjölundaverkets upptagningsområde under 2013 redovisas i tabell 5. Den totala bräddvattenvolymen inom Sjölundaverkets upptagningsområde under 2013 har beräknats till cirka m 3, Bräddningen utgör ca 1,5 % av det totala avloppsvattenflödet till Sjölunda avloppsreningsverk. Ur tabellen framgår även bräddfrekvens för de olika bräddavloppen. Sk bräddningar och förbiledningar inom Sjölunda framgår av kommande avsnitt. Dessa mängder ingår i beräkningen av det totala flödet ut från verket och dessa strömmar ingår även i provtagningen. Tabell 5. Bräddningar på ledningsnätet inom Sjölundaverkets upptagningsområde Område Antal bräddutlopp Bräddvolym, m 3 /år Bräddfrekvens, ggr/år Inre kanaler Risebergabäcken Sege kanal Malmö hamn Summa Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Det totala avloppsvattenflödet till Sjölunda avloppsreningsverk under 2013 uppgick till cirka 36,0 Mm 3, vilket motsvarar ca m 3 /d eller ca 1,14 m 3 /s i genomsnitt. Flödet varierade mellan cirka och m 3 /d under enskilda dygn. En uppskattning av vattenbalansen för Sjölundaverket med tillrinningsområde har gjorts i tabell 6. Det totala flödet uppgick till cirka 36,309 Mm 3, varav 36,0 Mm 3 kom till Sjölundaverket och ca 0,309 Mm 3 bräddades på ledningsnätet. Lakvattenvolymen från Spillepengens avfallsdeponi uppgick till ca 0,16 Mm 3. Mängden spillvatten från Malmö har uppskattats till omkring 24,3 Mm 3 baserat på renvattenförbrukningen. Mängden dagvatten uppgick till cirka 2,6 Mm 3. Spillvattenmängden från ABMA (Burlöv, Lomma och Staffanstorp) var ca 2,0 Mm 3 och från Svedala har den uppskattats till ca 0,3 Mm 3. Då det inte finns tillförlitlig flödesmätning på avloppsvattenflödet från ABMA och Svedala uppskattas avloppsvattenflödet till ca 3,4 Mm 3. 34

35 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Tabell 6. Vattenbalans för Sjölundaverket med tillrinningsområde för 2013 Typ av vatten (Mm 3 /år) Malmö ABMA+Svedala Lakvatten Totalt Avloppsvattenflöde 32,75 3,4 0,16 36,309 Spillvatten 24,3 2,3 Dagvatten 2,6 Läck- och dränvatten 5,9 Föroreningsbelastningen på Sjölundaverket under 2013 med avseende på organiskt material och närsalter har sammanfattats i tabell 7. Uppmätt mängd från inkommande provtagare innehåller en liten del internbelastning från mekanisk förtjockning. Siffrorna i tabell 7 är uppmätta värden i inkommande provtagare där mängden internbelastning från den mekaniska förtjockningen är avdraget. Tabell 7. Föroreningsbelastning på Sjölunda avloppsreningsverk 2013 Parameter Medel Min Max Flöde, m 3 /d BOD-belastning, kg/d Fosforbelastning, kg/d Kvävebelastning, kg/d Inkommande flöde in till verket var något högre än flödet under Inkommande flöde, sedan 2000, visas i figur 5. I figur 6, 7 och 8 redovisas Sjölundas medelbelastning och utsläppsmängder per dygn för samma period avseende BOD 7, totalfosfor och totalkväve. 35

36 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Flöde Flöde (m 3 /d) Figur 5. Inkommande dygnsmedelflöde sedan år BOD 7 in BOD 7 ut BOD 7 (kg/d) Figur 6. Inkommande medelbelastning och utsläppsmängder sedan år 2000 avseende BOD 7 36

37 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK P tot in Ptot ut P tot (kg/d) Figur 7. Inkommande medelbelastning och utsläppsmängder sedan år 2000 avseende totalfosfor (P) 5000 Ntot in Ntot ut Ntot in (kg/d) Figur 8. Inkommande medelbelastning och utsläppsmängder sedan år 2000 avseende totalkväve (N) 37

38 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Tillförseln av metaller med inkommande avloppsvatten har sammanfattats i tabell 8. Mängderna är beräknade av månadsmedel av 4 eller 5 veckoprov för varje månad på inkommande vatten. För en uppfattning om variationerna i inkommande metallhalter har minimi- och maximihalter för veckoproven även redovisats. Metallhalterna i avloppsvattnet är låga och det är svårt att få representativa prov från ett obehandlat avloppsvatten. Tabell 8. Metallmängder samt haltvariation i inkommande avloppsvatten till Sjölundaverket under 2013 Metall ink.halt min - max µg/l inkommande mängd kg/år Aluminium Järn Bly <1, Kadmium <0,05-1,5 8,0 Kvicksilver <0,05-0,6 3,5 Krom 1, Koppar Faktisk belastning i förhållande till tillståndsgiven belastning År 2013 var ca fysiska personer anslutna till avloppsnätet kopplat till Sjölunda avloppsreningsverk. Den faktiska belastningen uttryckt som personekvivalenter med en genomsnittlig belastning av 20,7 ton BOD 7 /d blir ca p.e. baserat på att en personekvivalent motsvarar 70 g BOD7/d. Industrier som har störst påverkan avseende organisk belastning är Stadex, Skånemejerier, Special Yeast och Nordic Sugar. Andra mått på en personekvivalent som används ibland baseras på en flödesbelastning av 181 l/d eller en kvävebelastning av 11 g N/p*d. Med ett totalt spillvattenflöde på 25,0 Mm 3 /år från Malmö blir beräknad belastning från den antagna specifika flödesbelastningen ca p.e, respektive med kvävebelastningen p.e. Tillkommer gör ca pe från övriga kommuner beräknat på deras renvattenkonsumtion. Med avseende på antagen specifik kvävebelastning motsvarar belastningen på verket ca p.e. Maximal genomsnittlig veckobelastning (Maxgvb) blev under året ca p.e. och detta inträffar under september. I figur 9 nedan visas den genomsnittliga veckobelastningen under

39 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK pe GVB 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 9. Genomsnittlig veckobelastning under Oavsett hur man beräknar belastningen inryms den i tillståndsgiven belastning. Bräddning och förbiledning på verket Omkring 34,8 Mm 3 behandlades genom biologisk/kemisk rening under Omkring m 3, motsvarande cirka 1,0 % av det totala avloppsvattenflödet till Sjölunda avloppsreningsverk, förbileddes efter försedimenteringsbassängerna till utloppskulverten. Vid ett tillfälle i november 2013 gick en bräddlucka sönder, varpå bräddning efter försedimenteringsbassängerna skedde över en helg innan det upptäcktes och kunde åtgärdas. Utöver detta tillfälle har bräddning efter försedimentering enbart skett i samband med regnväder då den hydrauliska belastningen för det biologiska reningssteget överskridits. Bräddning av obehandlat avloppsvatten har skett före intagsgaller i samband med hög hydraulisk belastning på intagsgaller vid fyra tillfällen under Bräddningarna före galler har berott på höga flöden in till verket efter en längre tid av torrväder. Detta har orsakat att stora mängder rens har hamnat i gallerna som har satt igen, vilket har lett till bräddning. Den totala mängden bräddat orenat avloppsvatten var under m3. Såväl bräddat som förbi lett vatten ingår i provtagning och flödesmätning av utgående vatten. Det totala flödet till Sjölunda avloppsreningsverk tillsammans med bräddat flöde före galler samt förbi lett flödet före biologisk rening framgår av figur

40 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK Bräddflöde Totalflöde dygn Totalflöde (m 3 /d) Bräddflöde (m 3 /d) Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec 0 Figur 10. Totalt flöde till Sjölunda avloppsreningsverk samt summan av bräddflöde före galler och förbilett vatten före biologisk behandling under Observera de olika skalorna på de två y-axlarna. 40

41 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 UTSLÄPPSVÄRDEN Resultatet av utsläppskontrollen för de parametrar som omfattas av utsläppsvillkoren i gällande beslut har sammanfattats i figurerna 11 och 12. I figurerna redovisas månadsmedelvärdena i utgående vatten för BOD 7 och totalfosfor med två värdesiffror i överstämmelse med angivna halter i utsläppsvillkoren. Tidskurvor över inkommande och utgående halter finns redovisade i diagramform i bilaga 7. Utgående halter av organiskt material mätt som BOD 7 visas i figur 11. Utgående halt uppgick i genomsnitt under året till 9 mg BOD 7 /l. Reningseffekten med avseende på BOD 7 har uppgått till cirka 96 % i medeltal under året som helhet. Utgående halter av totalfosfor visas i figur 11. Utgående halt uppgick som medelvärde av utsläppskontrollen till 0,3 mg P/l. Reningseffekten med avseende på totalfosfor har uppgått till cirka 95% i medeltal under året som helhet. Utgående halter av totalkväve visas i figur 13. Utgående halt under 2013 har som årsmedelvärde uppgått till 9,4 mg N/l. Reningseffekten med avseende på totalkväve har uppgått till cirka 79 % i medeltal under året som helhet. Utgående halt av COD har som årsmedelvärde uppgått till 53 mg/l. Reningseffekten med avseende på COD har uppgått till cirka 90 % i medeltal under året som helhet. BOD Riktvärde månadsmedel 16,0 14,0 12,0 10,0 BOD 7 (mg/l) 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Figur 11. Flödesproportionellt utgående medelvärde för BOD 7 från Sjölundaverket samt gällande villkor under

42 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 P-tot Riktvärde månadsmedel 0,60 0,50 0,40 P-tot (mg/l) 0,30 0,20 0,10 0,00 Figur 12. Flödesproportionellt utgående medelvärde för totalfosfor från Sjölundaverket samt gällande villkor under

43 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK Årsmedelvärde: 9,4 mg/l Medelvärde N-tot Villkor Ntot N-tot (mg/l) Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Figur 12. Utgående glidande medelvärde för totalkväve från Sjölundaverket samt gällande villkor under Beräknade utsläppsmängder under 2013 har redovisats i tabell 9. Utsläppen avseende BOD 7, COD, totalfosfor och totalkväve ligger något högre för 2013 än för Även utgående mängder aluminium och järn är högre för 2013 än för En mer detaljerad sammanställning redovisas i bilaga 4 och i emissionsdeklarationen. Tabell 9. Utsläppsmängder från Sjölunda 2013 Parameter enhet Mängd BOD 7 ton/år 316 COD ton/år 1920 P-tot ton/år 10,6 N-tot ton/år 348 Aluminium ton/år 14,9 Järn ton/år 11,5 Nickel kg/år 266 Koppar kg/år

44 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Undersökning av recipientförhållanden VA SYD har beslutat att ta en mer aktiv roll i de vattenvårdsorganisationer som berör vår verksamhet. VA SYD har under året gått in som fristående medlem i nybildade Kävlingeåns vattenråd samt förstärkt sin representation i Höjeå vattenråd och har i dessa organisationer egen representation i styrelse och arbetsgrupper, med både tjänstemän och politiker. Vi är också aktiva i Sege åns vattenråd, Öresunds vattenvårdsförbund samt Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen. Vi har organiserat oss internt för att på ett bra sätt kunna sprida information mellan våra olika verksamheter och vattenråden. Hantering av avvattnat slam Totalt producerades ton slam Sjölunda under 2013 med en genomsnittlig TS-halt av 21,9 %. Massbalans över hanterade mängder framgår av tabell ton slam har spridits på åkermark under året. Ett krav för att certifierat slam ska kunna användas på åkermark är att slammet hygieniseras innan det används. Hygieniseringen innebär på VA SYDs anläggningar långtidslagring i minst 6 månader. När slammet lagrats ska det analyseras med avseende på Salmonella. Analyssvaret ska konstatera att ingen salmonella finns i slammet. Eftersom spridningssäsongen till stor del är i samband med vår- och höstsådd har slam som producerats både under 2012 och 2013 spridits under året. Som framgår av tabellen stämmer inte massbalansen. Förklaringen är att avdunstning sker under långtidslagringen. Tabell 10. Massbalans över produktion och avsättning av avvattnat slam under 2013 Lager, avsättning och produktion Mängd (ton) Ingående lager Ingående lager som färdig jordprodukt 0 Slamproduktion Spridning på åkermark (2012 års produktion) Spridning på åkermark (2013 års produktion) Jordtillverkning Avsättning av ingående lager i färdig jord 0 Utgående lager internt Utgående lager externt Slamspridningen på åkermark har skett på fodergrödor, energigröda samt olika spannmålssorter. Spridningen har skett i andra kommuner än Malmö kommun. I en databas redovisas all information kring användningen av aktuella slampartier. 44

45 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Slammets sammansättning av näringsämnen och metaller har bestämts genom proportionella månadsprov. Resultatet av bestämningen har sammanfattats i tabell 11 nedan, i bilaga 8 och 9 samt i emissionsdeklarationen. Gränsvärdet för åkermarksanvändning överskreds vid tre tillfällen under I mars månad överskreds gränsvärdet för koppar, i maj månad överskreds gränsvärdet för nickel och i augusti månad överskreds gränsvärdet för kadmium. Jordtillverkning sker genom att slam, sand och strukturmaterial blandas noggrant och lagras under minst 8 veckor före leverans. Slamanvändningen har följt gällande anvisningar. Även i år har en mindre mängd slam (ca 24 m 3 ) pumpats in till SYSAV för förbränning. Detta har enbart gjorts för motionskörning av pumpar. Tabell 11. Årsmedelvärde avvattnat slam 2013 och gränsvärden för åkermarksanvändning Parameter Årsmedelvärde 2013 mg/kg TS Gränsvärde enligt SFS 1998:944 mg/kg TS Bly Kadmium 1,2 2 Kvicksilver 0,6 2,5 Krom Nickel Koppar Zink Lukt Inga luktstörningar av betydelse har förekommit. Kemikalieanvändning Mängden kemiska produkter som används i avloppsvattenreningen och slambehandlingen vid Sjölunda avloppsreningsverk anges nedan. En förteckning över de produkter som används i driften framgår av bilaga 5. Ytterligare uppgifter om respektive kemikalie och övriga kemikalier vid verket finns i kemikalieförteckningar inom ramen för egenkontrollen. FÄLLNINGSKEMIKALIER Förfällning på verket sker med järnsulfat (Heptahydrat) som levereras i form av pulver som löses upp innan dosering. Förbrukningen av järnsulfat uppgick till omkring 1882 ton, vilken levereras av Kronos Titan A/S. Koncentrationen av järn i denna produkt är ca 18 % vilket ger en doserad järnmängd på 339 ton. I relation till inkommande avloppsvatten doserades det ca 9,4 g Fe/m 3 avloppsvatten. 45

46 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Efterfällning sker vid behov och regleras bl.a. av onlineinstument i flotationsanläggningen. Efterfällningen sker med PAX XL 100 som är en polyaluminiumklorid som levereras av Kemira Kemi AB. Mängden polyaluminiumkroid som använts under 2013 var 503 ton. Vid behandling av avloppsvatten som leds in till andra magasinsdelen i bräddvattenanläggningen används fällningsmedel för att skapa flockar för avskiljning av partiklar. Under 2013 har 76,5 ton PIX-111 från Kemira Kemi AB använts i bräddvattenanläggningen. PIX-111 är en flytande järnklorid med aktiva 3-värda järnföreningar. KOLKÄLLA Under 2013 har 1473 ton metanol doserats till efterdenitrifikationen vid reningsverket. Leveranserna har skett genom Perstorp AB. Totalt tillsattes kolkälla motsvarande ca 2180 ton COD. Doseringen har styrts av flöde och inkommande nitrathalt till anläggningen. NATRIUMHYDROXID (LUT) Vid nitrifikation av rejektvatten från slamavvattningen krävs ph-justering eftersom ammoniumhalten i rejektvattnet är hög i förhållande till alkaliniteten. Doseringen av ph-höjande kemikalier sker med en 50 % natriumhydroxid (lut) från Helm Skandinavien A/S. Lutförbrukningen under 2013 uppgick totalt till 351 ton. FOSFORSYRA Fosforsyra kan vid vissa situationer behöva tillföras vid dentrifikationsanläggningen då fosforbrist uppstår. Under 2013 har inga mängder fosforsyra behövt användas. POLYMERER Vid slamavvattning och förtjockning av bioslam doseras polymer för att konditionera slammet. Den totala förbrukningen av polymer vid avvattningen och förtjockningen av bioslam uppgick till omkring 73,5 ton under Den genomsnittliga doseringen av polymer till centrifugerna var under ,7 kg polymer/ton TS. Under året användes ca 22,4 ton polymer till silbandsförtjockarna. Den genomsnittliga doseringen av polymer till silbandsförtjockarna var under ,3 kg polymer/ton TS. En polymer från SNF Nordic, Nordfloc C-121, har använts till båda applikationerna under året. För att förbättra flockningen i bräddvattenanläggningen kan förutom fällningsmedel även polymer tillsättas. Under 2013 ca 4,2 ton anjonisk polymer i lösning använts. Polymeren levereras av Kemira Kemi AB och har beteckningen Superflock A-1883 RS Floculant. FREON Användningen av köldmedia vid Sjölundaverket under år 2013 har sammanfattats i en årsrapport som har översänts till Miljöförvaltningen. Det finns totalt 12 st aggregat innehållande köldmedia som överstiger 3 kg köldmedia vid verket. Den totala mängden HCFC i dessa aggregat uppgår till 8,5 kg och den totala mängden HFC till 53,9 kg HFC. Biogasproduktion Den totala rötgasproduktionen under 2013 har uppmätts till ca Nm 3. Metanhalten i den producerade biogasen har hållit en medelhalt på 63 % vilket gör att den totala metanproduktionen blev ca 46

47 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK Nm 3. I enlighet med villkor 10 i tillståndet ska gasen samlas upp och förbrännas. På Sjölunda finns det möjlighet att uppfylla villkoret genom förbränning i gasmotorer, gaspanna, gasfackla samt leverans till naturgasnätet för förbränning i gasdrivna fordon. I första hand ska gasen användas för högvärdig energiproduktion, vilket innebär elproduktion eller utnyttjande för fordonsbränsle. E.ON har regelbundet utfört mätning på förluster vid uppgraderingsanläggningen. Medelvärdet för de mätningar som genomförts är 0,10 % metanförlust, relaterat inkommande metan i rågas, i restgasen som går till den katalytiska reningen. Detta kan jämföras med samma värde för Energibalans Elanvändningen under 2013 uppgick till cirka MWh, vilket motsvarar ett genomsnittligt effektuttag av cirka kw. Nettoenergianvändningen har minskat med 0,71 % jämfört med Den specifika elanvändningen uppgick till 0,48 kwh/m 3 renat avloppsvatten, samma som året innan. Elanvändningen mäts på flera ställen i reningsverket och det är därför möjligt att göra en grov fördelning av elanvändningen mellan olika reningsprocesser. Drygt 40 % av elanvändningen erfordrades för biologisk rening, omkring 18 % för efterfällningsanläggningen och omkring 9 % för pumpning inom verket. Övrig el användning fördelades lika på övriga processavsnitt. Under 2013 har ca Nm 3 (31 %) har förbränts i gasmotorerna, Nm 3 (65 %) har levererats för uppgradering till fordonsbränsle, Nm 3 (6 %) har förbränts i gaspanna, resterande mängd, Nm 3 har förbränts i fackla p.g.a. tillfällig kapacitetsbrist. Den i gasmotorerna producerade mängden elkraft under året var omkring MWh el. Elenergin användes helt för det interna behovet vid verket. Vid såväl förbränning av rötgasen i gasmotorerna som i gaspannan produceras värmeenergi. Totalt under året producerades ca MWh värme. Det interna värmebehovet vid Sjölunda avloppsreningsverk under 2013 var ca MWh. När biogas levereras till uppgraderingsanläggningen för fordonsbränsle understiger värmeproduktionen på verket förbrukningen och inköp av fjärrvärme görs för att täcka värmebehovet. Då uppgraderingsanläggningen inte är i drift levereras överskottet av värme till fjärrvärmenätet. Leverans av värme från fjärrvärmenätet till Sjölunda var ca MWh. Det teoretiska energiinnehållet i producerad biogas är ca 34 GWh för I figur 14 redovisas hur energiinnehållet utnyttjats under året. Elproduktion och värmeproduktion avser faktisk produktion. Vid leverans till naturgasnätet beräknas energiinnehållet teoretiskt vilket alltså innebär att inga förluster vid användning av gasen i fordon är medräknade. 47

48 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Gasmotor Gaspanna Gasfackla Fordongas Figur 13. Fördelning av energi i producerad biogas under 2013 Hantering av avfall Rens- och sandhantering Sjölundaverket är utrustat med renstvätt och sandtvätt. Tvättat rens består till stor del av fiber och plast och går till förbränning. För att SYSAV ska ta hand om det tvättade renset krävs att det är lågt innehåll av organiskt material samt har hög TS-halt. Tvättad sand, som innehåller glödförlusthalt på mindre än 3 % används för anläggningsändamål. Under 2013 har 433 ton tvättat rens förbränts i SYSAVs förbränningsanläggning och 83 ton sand har används till anläggningsändamål. Fettavskiljarslam och externslam Under 2013 levererades ton externslam från slutna tankar, tillfälliga toalettlösningar, m.m. Slammet pumpades från spolbilar in i inkommande avloppskulvert före inloppsgallren. I rötkammare har ca ton fettavskiljarslam behandlats med ett totalt organiskt innehåll på ca 227 ton, vilket bör ha genererat en biogasproduktion på ca Nm 3. Farligt avfall Farligt avfall från verksamheten hanteras enligt en särskild rutin. Det finns uppsamlingsfat för spillolja, fat för lösningsmedel och behållare för lysrör placerade strategiskt i anläggningen. Dessutom finns ett miljöskåp i anslutning till den mekaniska verkstaden, där insamling sker av kvicksilver, sprayflaskor, syror, batterier, färgavfall, oljeavfall, m.m. Samarbete sker med SYSAV. VA SYD abonnerar på tjänsten som säkerhetsrådgivare i ett avtal med SYSAV. Denna tjänst omfattar farligt gods, både som inkommande produkter och som avfall. Mängden av farligt avfall som uppkommit från verksamheten har redovisats i bilaga 6 uppdelat på olika avfallsslag. 48

49 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Övrigt avfall Källsortering av avfall bedrivs vid Sjölundaverket. Avfallet sorteras i trädgårdsavfall, brännbart avfall, wellpapp, pappersförpackningar, elektronikavfall, plastförpackningar och restavfall. Dessutom sker källsortering av kablar, rostfritt, skrot, kontorsavfall och hushållsavfall. Mängderna av övrigt avfall som omhändertagits har redovisats i bilaga 6. 49

50 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Förbättringsåtgärder som har genomförts under året Underhållsarbete LEDNINGSNÄTET Se sammanfattning av åtgärder i bilaga 3. AVLOPPSRENINGSVERKET Ett regelbundet förebyggande underhåll (FU) genomförs vid anläggningen för att driftstörningar och haverier skall undvikas. Planeringen av det förebyggande underhållet grundar sig på drift- och underhållsinstruktioner samt erfarenhet rörande de olika utrustningarna. Underhållet dokumenteras i ett digitalt drift- och underhållssystem som samtidigt underlättar planering, ökar tillgängligheten samt säkerställer att dokumentationen lagras på ett säkert sätt. Systemet som heter Idus är en viktig del i arbetet med egenkontroll på reningsverket. Verket är uppbyggt med flera parallella enheter för respektive delfunktion vilket medför att det förebyggande underhållet normalt kan genomföras på ett sådant sätt att erforderliga avstängningar inte medför försämrat reningsresultat eller störningar på verket i övrigt. I tabell 12 redovisas de avstängningar för större förebyggande underhåll som genomförts under Dessutom redovisas avstängningar för haverier. Av utförda underhållsinsatser skall speciellt några av de mera omfattande arbetena beskrivas. Tabell 12. Genomförda större avstängningar under 2013 för underhållsarbeten Anläggningsdel Aktivitet Minskad kapacitet per anläggningsdel Datum Avställda dygn G4 linje 1-3 Installerade omrörare för framtida eloptimering 16,7% G4:1 24/6-28/6 G4:2 10/6-13/6 4 3 G4:3 28/5-5/6 8 Rensgaller 3 Byte av element och kedjor 25% 29/11-31/12 33 J1/J2 H7 Nedtömning och renovering av rötkammarna Nedtömning av H3, H4 och H5 för rensning och renovering 28% 15/4-26/ % 16/9-10/10 10 H3 Renovering skrapa efter storm 33% 6/12-15/12 9 Gallerstationen är central med fyra parallella galler, renstvättar och skruvtransportörer för transport till container. Det förebyggande underhållet vid rensgallerhanteringen är väsentligt då haverier i samband med högflöde kan leda till bräddning före galler. Underhållet planeras så gott det går att utföras i samband med god väderlek. 50

51 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Åtgärder med anledning av avvikelser ÖVERSKRIDANDE AV RIKTVÄRDEN FÖR BOD 7 OCH P TOT SOM MÅNADSMEDELVÄRDE UNDER JULI OCH NOVEMBER Under juli månad överskreds riktvärdet för totalfosfor och BOD 7. Det flödesproportionella månadsmedelvärdet uppgick till 0,5 mg/l för fosforn och 15 mg/l för BOD 7. Överskridandet orsakades av mycket höga halter ut från verket då det bräddades före galler samt efter försedimenteringen i samband med det regn som inträffade den 31:a juli och som inföll efter en lång torrperiod. Allt bräddvatten leddes ut genom utloppsledningen och kontrollen av utgående avloppsvatten från verket inkluderar därför all bräddning som sker på verket. I november överskreds månadsmedelvärdet för utgående totalfosfor. Månadsmedelvärdet, flödesproportionellt beräknas till 0,4 mg/l inklusive bräddningen från verket. Anledningen till höga utsläppet är en klafflucka som har öppnat och bräddat avloppsvatten. Luckan var tagen ur drift och var manuellt upphängd. Veckan innan denna händelse påbörjades arbetet på kopplingen och luckan hakades fast så den inte öppnar, dock har denna släppt under helgens högflöde. Luckan har varit öppen i 2 dygn. Efter denna händelse har efterfällning med polyaluminiumklorid pågått resten av månaden. Åtgärder för att förhindra avvikelser ÖVERSKRIDANDE AV RIKTVÄRDEN FÖR BOD 7 SOM MÅNADSMEDELVÄRDE Det är svårt att göra något för att den här typen av överskridande av riktvärde inte ska ske igen. Inloppsledningarna till Sjölunda består av ett tryckavloppssystem med tre ledningar med diametrar på 2000, 1600 respektive 1200 mm med en total längd på ungefär 8 kilometer. Ledningarna är helt horisontella och har ett flertal dykare. De är därför inte självrenande under normalflödet utan det krävs regn för att ledningarna ska spolas rena. Under torrväder sker sedimentering av rens och sand i inloppsledningarna som sedan spolas till Sjölunda vid regn. Detta orsakar en mycket hög belastning av sand och rens till verket då regn inträffar efter en tid av torrväder. Det har tidigare gjort en del försök till att spola ur ledningarna under torrväder för att slippa problemen som en urspolning vid högflöden medför, men det har inte gett några bra resultat. ÖVERSKRIDANDE AV RIKTVÄRDEN FÖR TOTALFOSFOR FÖR NOVEMBER MÅNAD Normalt har vi ett larm som berättar att luckan är öppen men detta var tagit ur drift under service och underhåll. Vi kommer i framtiden att riskbedöma bräddningen inför varje service och underhåll. LEDNINGSNÄT VA SYD, har en miljöberedskap för akuta utsläpp som kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. Samarbete sker med räddningstjänsten. Vid större utsläpp kontaktas även pumpstationer och miljöförvaltningen. I miljövagnen finns en pärm med information om 2:4 företag (farlig verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4 ) och riskanläggningar samt information om avlopps- och dagvattennätet. Under 2014 avser Rörnätsavdelningen fortsätta arbetet med de 2:4 företag som finns inom VA SYDs geografi. Vagnen är utrustad med proppar i olika dimensioner för att stoppa flöde från serviser och tyckavlopp samt huvudledningar. Flöden i huvudledningar är givetvis mycket svårare att stoppa än flöden från serviser. 51

52 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Miljövagnen är även utrustad med bland annat dränkbara pumpar, mät- och provtagningsutrustning, tättingar, länsar och absol av olika sorter som används för att omhänderta föroreningar. I vagnen finns också skyddsutrustning, syrgas och utrustning för nedstigning i brunnar. VA SYD har även egna sugbilar med hydraulpumpar och större mobila pumpar som kan användas vid utsläpp. Under 2013 har avdelning Rörnät utvecklat samarbetet med resp. hemkommuns miljöförvaltning och till viss del även vissa försäkringsbolag. Rörnät har förstärkt med länsar och absorberande material för de lokalt mest akuta insatserna. Materialet är placerat strategiskt ute i VA SYDs lokaler runt om i geografin. Förstärkningar har även genomförts av utrustningen i själva miljövagnen. Under 2013 har bl.a. en mindre gummibåt inhandlats för att säkrare kunna lägga ut länsar samt att en ny provtagningsutrustning har införskaffats. Vi har under året haft utryckningar till miljöincidenter i samtliga medlemskommuner och totalt har vi ryckt ut 62 gånger. Eslöv representerar med 12 incidenter, Burlöv med 14 incidenter, Lund med 6 incidenter och Malmö således med 30 incidenter. Efter att vi satt fokus på dessa miljöincidenter under 2010 är trenden tydligt ökande. Figur 15. VA SYDs miljövagn från utsidan och insidan. Kemikalieanvändning Kemikalieanvändningen på Sjölunda avloppsreningsverk har inte förändrats under 2013 jämfört med Uppdatering av riskgenomgång Den senaste riskbedömningen har inte lett fram till behov av nya rutiner. 52

53 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Utvecklingsarbete HÖGBELASTAT AKTIVTSLAM Under juli 2012 stängdes en sjättedel av aktivslamanläggningen, hela G3, på Sjölundaverket ner med mål om att minska elenergianvändning och öka biogasproduktionen genom att erhålla högbelastade aktivslamanläggningar. Potentialen utreddes under våren 2013 via två examensarbeten. En tendens till minskad elenergianvändning har noterats i driftresultaten. Andra slutsatser är att vi (självklart) få färre instrument och motorobjekt att ta hand om när G3 är ur drift, vi oftare problem med skumning och att vi får pumpa en större andel av inkommande vatten till bräddvattenmagasinet, p g a lägre flödeskapacitet. G3 är också tilltänkt att användas ett extra kväveavskiljningssteg (nitrifikation eller nitritation-anammox) i ett framtida verk. Under år 2014 fortsätter arbetet med att förbättra driften av den högbelastade aktivslamanläggningen på Sjölunda med olika aktiviteter. PILOTFÖRSÖK FÖR DEAMMONIFIKATION I HUVUDSTRÖMMEN Under våren 2013 byggdes och driftsattes huvudströmsdelen i piloten på Sjölunda som ska utreda om deammonifikationsprocessen med ammoniakoxiderare och anammoxbakterier går att implementera i huvudströmmen på avloppsreningsverk. Uppstarten av huvudströmspiloten genomfördes genom en total ymp med bärare från Himmerfjärdsverket i Grödinge, söder om Stockholm. Denna pilot erhåller BOD-reducerat vatten från aktivtslamanläggning G2 linje 2. Under kommer VA SYD bedriva dessa pilotstudier på Sjölunda avloppsreningsverk i samarbete med Lunds universitet och Chalmers/Göteborgs universitet. Målsättningen är att upprätthålla deammonifikationsprocessen i huvudströmmen. En implementering i huvudströmmen skulle efter vissa ombyggnader innebära minskade driftkostnader genom en minskad energiåtgång genom att dosering av metanol och lut inte skulle behövas. MÄTNING AV METAN OCH LUSTGASEMISSIONER VA SYD är med i ett stort danskt forskningsprojekt, kallat LaGas, som ska utröna hur vi kan minska lustgasemissionerna från avloppsreningsverken. Ett fördjupat samarbete med en specifik forskargrupp på DTU har lett till plymmätningar av emissioner av lustgas och metan från Sjölunda. De mycket preliminära och första mätningarna visar på högre emissioner av dessa ämnen än förväntat. Fler mätningar ska genomföras under år Uppströmsarbete Arbetet med begränsning av utsläpp till reningsverken från anslutna eller nytillkommande verksamheter sker främst genom att VA SYD aktivt deltar vid verksamheternas tillstånds- och anmälningsärenden enligt miljöbalken. Under 2013 har VA SYD besökt sammanlagt 38 företag, varav 2 har skett vid samråd inför tillståndsprövning. (2 A-, 20 B-, 13C - och 3 U-verksamheter). Sammanlagt 40 remissvar har avgetts när det gäller tillstånds- och anmälningsärenden. Samarbete med miljöförvaltningarna i tillsynsärenden sker ofta och tillsynsbesök på verksamheter kan då göras tillsammans. 53

54 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Nya Tilläggsbestämmelser till ABVA började gälla , vilka beskriver de krav som ställs på avloppsvatten från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter. Bestämmelserna är dessutom till stöd då det även ingår i REVAQ-arbetet att ha kontroll på kemikalier och PRIO-ämnen som används på industrier inom upptagningsområdet. Under 2012 köptes ett digitalt verktyg, EnvoMap, in för att hålla ordning på verksamheter och de olika ämnen som kommer in till reningsverken runt om i VA SYDs upptagningsområde. Under 2012 fick alla A- och B-verksamheter med utsläpp av olika former av processvatten brev med krav om att lägga in sina kemikalier i VA SYDs kemikaliesystem. Alla A- verksamheter lade in sina listor under 2012 och B-verksamheterna lade in under Om verksamheterna har utfasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga kommer de att få ett brev med krav på utfasning från det kommunala avloppet. Under 2013 fylldes EnvoMap på med information om C- och relevanta U-verksamheter inom VA SYDs område och verksamheterna i Eslövs kommun fick brev med krav på att lägga in verksamheten. Alla pågående verksamheter för tandläkare samt nedlagda kliniker finns inlagda. Under februari 2014 skickades brev ut till ca 600 prioriterade C- och U-verksamheter. De verksamheter som prioriterades i denna omgång är verkstäder, avfallsanläggningar, tvättanläggningar och laboratorier. Information till allmänheten eller särskilda målgrupper är en viktig del av VA SYDs uppströmsarbete. Som ett led i detta arbete togs en kommunikationsplan för uppströmsarbete fram under 2012 och reviderades Ett nytt VA blad, HÅLLBART VATTEN, med första numret i dec 2012 har delats ut 3 gånger under Ett nytt VA-blad För miljön, nära dig kom med tre nummer under En broschyr om konstnärsfärger har tagits fram och används i olika sammanhang. Hemsidan har arbetats om gällande uppströmsarbetet Studiebesök för skolor på våra olika reningsverk Aktivt varit på plats under Malmöfestivalen, Havets Dag i Malmö, Näringslivsdag i Eslöv, Höstmarknad på Kirseberg i Malmö, Borgeby Fältdagar i Borgeby. Direktutskick av information om avlopp sker via fakturor En rad föredrag om kemikalier har hållits av VA SYDs medarbetare. Bland annat för frisörer i Lund, för allmänheten i Eslöv, Höör och Hörby samt för ett antal företag i Skåne. Nya riktlinjer för fordonstvättar och spolplattor, framtagna genom samarbete mellan Miljöförvaltningarna i Lund, Burlöv, Malmö och Eslöv samt VA SYD, har börjat gälla och användas under Samarbetet med miljö- och va-avdelningarna ökar. VA SYD har kallat till möte med alla miljöavdelningar och vaverksamheter i de kommuner som är anslutna till reningsverken i VA SYDs område. Under 2014 kommer olika grupper att arbeta för att ta fram gemensamma riktlinjer för några områden. Arbetsområdena blir oljeavskiljare, avfallshantering, tvätterier, klotter- och fasadsanering, tandläkare och laboratorier. Malmö 26 verksamheter som leder avloppsvatten till Sjölunda avloppsreningsverk har besökts under året (1 A-, 15 B-, 7 C- och 3 U-verksamheter). Av dessa ligger flera av verksamheterna i Burlövs kommun (1A-, 2 B-, 2 C- och 2 U-anläggningar). 1 A- anläggning inom Klagshamns upptagningsområde har fått besök under Av remissvar som har avgetts under år 2013 har 26 berört verksamheter i Malmö kommun (5 B-, 21 C- verksamheter), 1 B-verksamhet i Burlövs kommun och 1 C-verksamhet i Lomma kommun. 54

55 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Kartläggning av källor till kadmium i Sjölundas upptagningsområde har under sommaren 2013 intensifierats. VA SYD hade en praktikant som utförde provtagning och analys av en rad olika metaller. Provtagningen utökades under sommaren med ytterligare ett antal punkter för att täcka upp hela Sjölundas upptagningsområde. En pumpstation hade en förhöjd halt av kadmium i mitten av sommaren. Detta syntes tyvärr inte i inkommande prov på Sjölunda och inte heller i slamanalyserna. Trekammarbrunnslammet styrdes om till Klagshamn under sommaren för att utesluta en eventuell källa. Bortkoppling av lakvatten från avfallsdeponin på Spillepengen skulle varit genomförd senast vid utgången av 2012 men det har skjutits upp till Ett avtal har tecknats som reglerar detta. VA SYD har ökat provtagningsfrekvensen för externslam och fettavskiljarslam på Sjölunda och Klagshamn. Detta som ett led i kartläggningen av källor till tungmetaller i slammet. Lund Under året har 9 verksamheter fått besök (3 B- och 6 C-verksamheter), samtliga leder avloppsvatten till Källby avloppreningsverk. 12 remissvar har avgetts under 2013 (1 A, 3 B-, 7 C- och 1 U-verksamhet). Av dessa ligger, eller kommer att ligga, alla verksamheter inom Källbys verksamhetsområde utom 1 verksamhet som ligger i Dalby. Avloppsvatten från Dalby avleds numera till Källby avloppsreningsverk. Det gör även avloppsvatten från samhällena Björnstorp och Genarp sedan april Provtagning på inkommande och utgående vatten samt avvattnat slam i Södra Sandby har fortsatt en gång i månaden. Provtagningsrutiner för slam från yttre verk till Källby har implementerats och personalen tar ut prov från varje leverans till Källby ARV. VA SYD har även ökat provtagningsfrekvensen för externslam på Källby ARV. Efter att Astra Zeneca lade ner sin verksamhet i Lund har ett stort antal verksamheter flyttat in på området. Fastighetsägaren, Medicon Village, skriver i avtal med verksamheterna, att utsläpp till avlopp inte är tillåtet. Samråd ska ske med VA SYD innan utsläpp tillåts. Burlöv Under året har 7 verksamheter fått besök (1 A-, 2 B- 2 C- och 2 U-verksamheter), samtliga leder avloppsvatten till Sjölunda avloppreningsverk. 1 remissvar har avgetts under 2013 (1 B-verksamhet). En stor verksamhet har från kopplat bort sitt processvatten helt och transporterar numera detta till Sysav för omhändertagande. Många oönskade ämnen har på det sättet minskat i avloppsvattnet till Sjölunda. Detta har blivit verklighet på grund av ett aktivt och framgångsrikt uppströmsarbete under flera år. Eslöv Under året har 1 B-verksamhet fått besök i Eslöv med anledning av tillståndsprövning. Provtagningen av vatten från verksamheter med oljeavskiljare i Eslövs kommun fortsätter enligt schema. VA SYDs framtagna Riktlinjer för Fordonstvättar och spolplattor håller på att implementeras hos verksamheterna. 55

56 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Avtal med kvalitetskrav tecknades mellan Merab och Eslövs kommun VA SYD har tagit över detta avtal. Uppföljningsmöte har hållits tillsammans med Höörs och Hörbys kommuner i september VA SYD samarbetar med Eslövs kommuns miljöavdelning kring verksamheter som har haft utsläpp till Abullahagen. VA SYDs miljöberedskap byter oljelänsar med jämna mellanrum och tyvärr fylls dessa för snabbt. Verksamheterna har inventerats och läggs efterhand in i VA SYDs digitala uppströmsvertyg, Envomap. Verksamheterna kommer att besökas och följas upp under Tandläkarna kommer att följas upp under Miljöavdelningen har inte varit tillräckligt bemannade för att hinna utföra detta under Frisörerna har följts upp. Kopparhalten har minskat i slammet och detta beror på att en kopparkälla har identifierats och kopplats bort. Flyinge har fått en ny vattentäkt och det medför minskade kopparhalter i slammet från Ellinge. Lomma VA SYD har nekat en verksamhet anslutning till Sjölunda avloppsreningsverk under

57 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Kommentarer till emissionsdeklarationen Utöver mätningar av reningsverkets traditionella utsläppsparametrar har VA SYD under året låtit analysera föroreningar enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) (konsoliderad version) om miljörapport och bilaga 2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006. Eftersom det är stora vattenvolymer som hanteras på Sjölunda skulle värden som hamnar under detektionsgränsen i utgående vatten ändå kunna ligga över vissa av de tröskelvärden som anges i ovanstående bilaga. VA SYD har då följt Naturvårdsverkets rekommendation att sätta värde =0 om samtliga mätningar under året varit under detektionsgränsen. Om något värde för en viss parameter har varit över detektionsgränsen har övriga värden antagits till halva detektionsgränsen. Detta sätt att beräkna medelvärden anges även i EUkommissionens direktiv 2009/90/EG artikel 5, punkterna 1-3. Följande ämnen ligger över tröskelvärdet i utgående vatten och rapporteras i emissionsdeklarationen: klorider, cyanid, fluorid, trikloreten och AOX. När det gäller metaller i utgående vatten ligger kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink över tröskelvärdet. Dessa beräkningar grundar sig på resultat från den ordinarie utsläppskontrollen. Inga mätningar av utsläpp till luft har gjorts under året. Enligt modell framtagen av Helsinki Water har en uppskattning att Sjölundas förlust till luft är kg CH4 och kg N 2 O och kg NO x för Inga mätningar har utförts under 2013 för att bekräfta detta. Under 2007 samlade branschföreningen Svenskt Vatten organisationer med avloppsreningsverk med en belastning på > pe för en diskussion om hur rapporte-ringen av framförallt ämnen till det europeiska registret E-PRTR i enlighet med NFS 2006:9 ska genomföras. Gruppen diskuterade bland annat med Naturvårdsverket och redovisade arbetsgången vid en länsstyrelsekonferens. I huvudsak har gruppen enats om att analyser av utsläpp till vatten ska ske på respektive verk och att utsläpp till luft i första hand ska ske på ett reningsverk insprängt i berg för att underlätta mätning. Det senare ska framförallt fungera som ett första steg för att identifiera var framtida analyser måste göras. VA SYD har studerat mätningar på utgående luft från bl.a. Käppalaförbundet på Lidingö och Henriksdal Avloppsreningsverk i Stockholm. Dessa mätningar har dock mest fungerat för kontroll av att en modell framtagen i Helsingfors kan användas. Modellen är framtagen på Viikinmäki Avloppsreningsverk i Helsingfors. På avloppsreningsverket har en stor mängd analyser på utgående luft och vatten genomförts. Man har utifrån dessa mätningar gjort en modell som är tänkt att kunna användas av andra avloppsreningsverk. Som exempel beräknas utsläpp av metan baserat på inkommande BOD7- belastning samt biogasproduktionen. Modellen har presenterats på flera internationella konferenser, bl. a. på IWA World Water Conference i Wien 2008 (E-PRTR reporting of air emissions at Urban Waste Water Treatment Plants Case Viikinmäki WWTP). I årets emissionsdeklaration redovisas metan, NO x och N 2 O beräknat med den här metoden. Enligt denna modell överskrider även trikloreten (TRI) 19 kg/år (1) och tetrakloretylen (PER) 8 kg/år (1) tröskelvärdet som återges inom parentes och ska rapporteras. 57

58 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Förteckning över bilagor Bilaga 1. Tekniska uppgifter Sjölunda Avloppsreningsverk Bilaga 2. Pumpstationer och bräddvattenmagasin i Malmö och Burlöv 2013 Bilaga 3. Lägesrapport över genomförda åtgärder på ledningsnätet 2013 Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Sammanställning av vatten- och slamanalyser Förteckning av kemiska produkter använda i driften Förteckning över farligt samt övrigt avfall Tidskurvor för utsläppsparametrar Bilaga 8. Kvalitet (månadsvärden) i det avvattnade slammet för 2013 Bilaga 9. Kvalitet (månadsvärden) i det avvattnade slammet för

59 BILAGA 1 Tekniska uppgifter Sjölunda Avloppsreningsverk Anläggningsdel Uppgift Enhet Förbehandling Galler antal 4 med 3 mm spaltvidd st Sandfång D1 antal 2 st volym 1310 m 3 Sandfång D2 antal 2 st volym 570 m 3 Förluftning antal 4 st volym 1480 (kombinerat sandfång i D1) m 3 Försedimentering antal 8 st yta 5600 m 2 volym 7900 m 3 Upplösning FeSO4 antal 1 st volym 130 m3 Biologisk behandling Luftningsbassänger G1-G3 antal 6 st volym 9900 m 3 Mellansedimentering antal 12 st yta 2800 m 2 volym m 3 Luftningsbassänger G4 antal 3 st volym m 3 Mellansedimentering antal 14 st yta 3270 m 2 volym m 3

60 BILAGA 1 Biobäddar antal 4 st yta 2400 m2 volym 8640 m3 Efterdenitrifikation (MBBR) antal 6 st volym 6230 m 3 fyllnadsgrad, nuv. 50 (3115) % (m 3 ) Tank för kolkälla volym 4 * 62,5 m 3 Efterbehandling Flockning antal 16 st volym 3960 m 3 Flotation antal 16 st yta 2000 m 2 Tank för PAX (polyaluminumklorid) volym 2 * 28 m 3 Bräddvattenanläggning Silar antal 3 med 6 mm hålvidd st Lamellsedimentering projicerad lamellyta 6480 m 2 max. ytbelastning 2 m/h Tank för FeCl 3 volym 1*20 m 3 Anläggningsdel Uppgift Enhet Slambehandling Förtjockare antal 3 st yta 390 m 2 volym 1275 m 3

61 BILAGA 1 Rötkammare antal 6 st volym m 3 Centrifuger antal 3 st kapacitet 2 * 20 m 3 /h 1 * 40 m 3 /h Silbandsförtjockare antal 2 st kapacitet 2*200 m 3 /h SBR rejektvatten Utjämning antal 2 st volym m 3 Reaktor antal 1 st volym 1920 m 3 Tank för lut antal 2 st volym 25 m 3 Slamlager Rötslam/kemslam antal 2 st volym m 3 Avvattnat slam antal 3 st yta m 2 volym m 3

62 BILAGA 1 Pumpstation Kapacitet Enhet Inloppsstation 3*750 l/s Inloppsstation till bräddvattenanläggning 3*1800 l/s Återpumpning bräddvattenanläggning 2*1200 l/s Till G4 3 * 1100 l/s Till biobäddar 2*450 l/s 3*750 Till DN 4 * 733 l/s Bypass till flotation 2*1000 l/s Utloppsstation 6*1850 l/s

63 BILAGA 2 Pumpstationer och bräddvattenmagasin i Malmö kommun De pumpstationer som ligger inom Sjölundaverkets avrinningsområde är markerade i fett/kursiv. AAA Avfarten Arenan Annetorpsleden 392 D GK AEA AUGUSTENBORGSSKOLAN D VA SYD AFA AMIRALSGATAN-FRÖLICHS VÄG D GK AGA AMIRALSGATAN-GUSTAV MÖLLERS GATA S VA SYD AKA AMIRALSGATAN-KONTINENTALBANAN D GK ANA ANNETORPSLEDEN-KVARTERET VALVET D GK APA Axel Danielssons väg-pildammsvägen Gctunnel D GK ASA AXEL DANIELSSONS VÄG-SOFIEHOLMSPARKEN D GK BAA BRONSÅLDERSVÄGEN-ARRIEVÄGEN D GK BFA BORRGATAN-FÅRÖGATAN S VA SYD BKA BORRGATAN-KOSTERÖGATAN S/D VA SYD BMA BARLASTGATAN-MAGASINSGATAN S VA SYD BOA BO 01-VÄSTRA HAMNEN HAV GK BPA BAROMETERGATAN-PARKERINGEN S VA SYD BRA BULLTOFTA-RIKSVÄG 11 D GK BSA BUNKEFLOSTRAND mät VA SYD BTA BYGGMÄSTARGATAN-TÅGMÄSTARGATAN D GK BVA BUNKEFLO-VINTRIE S VA SYD BYA-D BUNKEFLOVÄGEN-YTTRE RINGVÄGEN D GK CLA CYPRESSVÄGEN-LÄRKTRÄDSGATAN D GK CPA CARLSGATAN-POSTEN S VA SYD CSA CENTRALSTATIONEN S VA SYD

64 BILAGA 2 DAA DALAPLAN D GK DSA Kv Draken-Sallerupsvägen cykelbana D GK EGA ELINELUNDSVÄGEN-GRÖNBETET D GK EYA EKODUKT-YTTRERINGVÄGEN D GK FBA FLINTRÄNNEGATAN-BLIDÖGATAN S/D VA SYD FJA FRIHAMNSALLÉN-JÖRGEN KOCKSGATAN S VA SYD FKA FÖRENINGSGATAN-KAMRERGATAN S VA SYD FLA FÖRLÄGNING-LINDEBORG D GK FOA FLINTRÄNNEGATAN-OLJEVÄGEN S/D/O VA SYD FYA E65-YTTRERINGVÄGEN D+G GK GSA GESSIE-SÖDRA VÄGEN S VA SYD GYA GÅNG/CYCKELVÄG-YTTRERINGVÄGEN D Vägverket GÖA GÖRSLÖV S VA SYD HAA HAMMARS PARK S/D VA SYD HKA HINDBYVÄGEN-KONTENTALBANAN D GK HMA HAVANNAGATAN-KVARTERET MAJSEN S VA SYD HRA HEMSÖGATAN-KVARTERET RENÖ S VA SYD HUA HUSIEMOSSE D GK IAA INRE RINGVÄGEN-ARLÖVSJÄRNVÄGEN D GK IFA INRE RINGVÄGEN-FLYGFÄLTSVÄGEN D GK IKA INRE RINGVÄGEN-KONTINENTALBANAN D GK IMA INRE RINGVÄGEN-MUNKHÄTTEGATAN D GK IPA INRE RINGVÄGEN-PER ALBIN HANSSONS VÄG D GK ISA INRE RINGVÄGEN-SEGESVÄNGEN D GK IVA INRE RINGVÄGEN-VALDEMARSRO D GK

65 BILAGA 2 IYA INRE RINGVÄGEN-YSTADVÄGEN D GK JSA JÄRNVÄGEN-SOFIEDAL (tvärförbindelsen väg 101) D GK JYA JÄGERSROVÄGEN-YTTRERINGVÄGEN D GK KAA KUNGSGATAN-AMIRALSGATAN D GK KBA KONTINENTALBANAN-KVARTERET BOKVIK D GK KHA KUNGSHÄLLA-SALLERUPSVÄGEN D GK KIA KONTINENTALBANAN-INDUSTRIGATAN D GK KKA KROMBYVÄGEN-KÄGLINGE S VA SYD KLA KVARNBYLEDEN-SALLERUPSVÄGEN D GK KOA KOCKUMS FRITID S VA SYD KRA KROMBY-BYVÄGEN S VA SYD KSA KLAGSHAMNSVÄGEN-SÖDRA VÄGEN D GK KYA KALKBROTTSGATAN-YTTRE RINGVÄGEN D GK LBA LORENSBORGSG-Ö-BUNKEFLOVÄGEN D GK LFA LORENSBORGGATANS FÖRLÄNGNING D GK LHA LJUSTERÖGATAN-HEMSÖGATAN S VA SYD LIA LIMHAMN D VA SYD LKA LUNDAVÄGEN-KONTINENTALBANAN D GK LLA LOCKARP S VA SYD LLA-S LOCKARP SLAV Vilande S VA SYD LLA-DS LOCKARP DYKARSLAV Ur drift S VA SYD LPS GLOSTORP LPS 30st S VA SYD LPS BUNKEFLOSTRAND LPS 30st S VA SYD LPS Lockarp 38st S VA SYD LSA LIMHAMNS SMÅBÅTSHAMN S VA SYD

66 BILAGA 2 LTA LODGATAN-TERMINALGATAN S VA SYD LYA LOCKARP-YTTRERINGVÄGEN D Vägverket MAA MADRIGALGATAN-AXEL DANIELSSONS VÄG D GK MJA MEJSELGATAN-JÖRGEN KOCKSGATAN S VA SYD MYA MAGASINET-YTTRE RINGVÄGEN D Vägverket NSA NUMMERTOLVSVÄGEN-SALLERUPSVÄGEN D GK NTA NOBELTUNNELN S GK NYA NORDANÅ-YTTRE RINGVÄGEN S VA SYD OGA ORKANGATAN-GRIMSBYGATAN S VA SYD OIA OLJEVÄGEN Driftas av cmp S/D/O VA SYD OTA OXIE-TEGELBRUKSGATAAN S VA SYD OXA OXIE S/D VA SYD OYA OSHÖGAVÄGEN-YSTADJÄRNVÄGEN D GK PAA Pildammsvägen-Annetorpsleden vid rondellen D GK PGA PILDAMMSVÄGEN-GRÖNDALSPARKEN D GK PRA PETERSBORG-RENSPUMP R+G Svedab PYA PILDAMMSVÄGEN-YTTRE RINGVÄGEN D GK RBA RIBERSBORGS -BADSTRAND S VA SYD RJA RISEBERGABÄCKEN-JÄGERSROVÄGEN D GK RMA RÖDKULLASTIGEN-MUNKHÄTTEGATAN D GK ROA ROSENDAL S/D VA SYD ROA-L ROSENDAL S Banverket ROA-T ROSENDAL S Banverket RTA REGEMENTSGATAN-THOTTSGATAN D GK RYA RENSPUMPANL.-YTTRERINGVÄGEN/LOCKARP D+R/S Vägverket

67 BILAGA 2 SAA STOCKHOLMSVÄGEN-ALMEDALSBRON D Banverket SBA STADIONGATAN-BELLEVUEPARKEN D GK SDA SVÄNGEDAMMSVÄGEN S VA SYD SIA SIBBARP S VA SYD SJA STOCKHOLMSKAJEN-JÖRGEN KOCKSGATAN S VA SYD SKA STOCKHOLMSVÄGEN-KRUSEGATAN D GK SLA SLUSSEN-SLUSSPLAN D GK SMA STADIONGATAN-MÄSSHALLARNA D GK SPA SPILLEPENGEN S/D VA SYD STA STRANDHEM S/D VA SYD SUA SKUMPARPSVÄGEN S VA SYD SUN38 ÖN-SUNDHOLMSGATAN 38 S HSB SVA SKRUVGATAN-VÄSTKUSTVÄGEN S VA SYD SYA SKÅNEGÅRDEN-YTTRERINGVÄGEN D Svedab SÅA STENSÅKERVÄGEN D GK SÄA STADIONGATAN-ÄRTHOLMSPARKEN D GK SÖA SALLERUPSVÄGEN-ÖSTRA KYRKOGÅRDEN D GK TDA TOFTANÄS DAGVATTEN D GK TIA TIMOTEJVÄGEN S VA SYD TKA TRAFIKPLATS KRONOTORP D Vägverket TLA TRELLEBORGSVÄGEN-LOCKARPS KYRKOVÄG D GK TOA TOARP S VA SYD TSA TOFTANÄSVÄGEN-SALLERUPSVÄGEN D GK TUA TURBINEN S/D VA SYD TVA TULLSTORPSVÄGEN-SALLERUPSVÄGEN D GK

68 BILAGA 2 VBA VÄSTRA KATTARPSVÄGEN-BENNETS VÄG D GK VCA VÄSTRA-CITYTUNNEL-ANSLUTNING D Svedab VDA VÄSTRAHAMNEN-DOCKTORGET S VA SYD VIA VÄSTKUSTVÄGEN-INRE RINGVÄGEN D GK VPA VÄSTRA KATTARPSVÄGEN-PERSBORGSGATAN D GK VRA VINTRIE-RENSPUMPANLÄGGNING D+R/S Svedab VSA VÄSTRAHAMNEN-STAPELBÄDDEN S VA SYD VVA VÄSTKUSTVÄGEN-VINKELGATAN D GK VYA-D VINTRIE-TYGELSJÖSTIGEN-YTTRE RINGVÄGEN D GK YCA YSTADSJÄRNVÄGEN-CITYTUNNELN D Svedab YLA YTTRERINGVÄGEN-LUNDAAVFARTEN D Vägverket YVA-D YTTRERINGVÄGEN-VINTRIELEDEN D GK ÄHA ÄRTHOLMSVÄGEN-HOLMASTIGEN D GK ÄTA ÄTTEHÖGSVÄGEN S VA SYD ÖCA ÖSTRA-CITYTUNNEL-ANSLUTNING D Svedab ÖLA ÖN-LIMHAMN S VA SYD ÖNA ÖSTRA ÄLVGATAN-NEPTUNIBRON S VA SYD ÖSA ÖSTANVÄG-SÖVDEBORGSGATAN S VA SYD

69 BILAGA 3 Sanering av Malmös avloppsledningsnät Lägesrapport 2013 FOTO: Annika Sundström

70 BILAGA 3 Inledning Under 2013 har VA SYD investerat i olika förnyelse- och förbättringsåtgärder samt nyläggningar på Malmös ledningsnät. Totalt har det resulterat i 5163 m spillvattenförande ledningar, 2583 m dagvattenledning och 6830 meter vattenledning i förnyelse- och förbättringsprojekt. Genomförda förbättringsåtgärder 2013 Rådmansgatan norr Under 2013 har nya spill- och dagvattenledningar byggt i syfte att separera området öster om Triangeln. En kombinerad ledning relinades med 315 PE och gjordes om till dag. Ny spillvattenledning byggdes till spillområde i norr. Fastigheter separerades och ny dagvattenledning byggdes västerut 10 m. Uppströms kunde den kombinerade ledningen döpas om till dagvattenledning. Ny spill- och dagvattenledning i projektet Rådmansgatan norr. Rådmansgatan norr utgör en del av ett större projekt. Åtgärderna i projektet innebär att regnvatten från ca 45 ha går direkt till recipienten, och därmed minskas belastningen på Sjölunda reningsverk. Dessutom kommer vattnet i Södra Förstadskanalen att bli renare.

71 BILAGA 3 Östanväg Ett område på 3,5ha har idag separerade serviser, spillvattenserviser som är kopplade på spillvattenledning medan dagvattenservis är kopplade på kombinerad ledning. Genom bygga en ny dagvattenledning i Östanvägen, och koppla om den kombinerade ledningen, kan man göra området verksamt duplikat. Ca 40m dagvattenledning ska byggas i Östanväg, mellan Sövdeborgsgatan och Muraregatan/Annandagsgatan. Projekter har projekterats under Projektet Östanväg

72 BILAGA 3 Norra Sorgenfri, Celsiusgatan Planerad förlängni Kombinerad 750-ledning Kombinerad 1200-ledning Norra Sorgenfri, Celsiusgatan Syftet med projektet i Norra Sorgenfri är att kunna göra om 1200-ledningen till en ren dagvattenledning. Därigenom skulle drygt 30 ha yta kopplas från reningsverket. Innan 1200-ledningen kan ledas till recipient måste några ytterligare åtgärder göras på ledningsnätet, samt att samtliga fastigheter måste få separerade serviser samt ha separerat på tomtmark, vilket förväntas ta runt 5 år. Den kombinerade 750 mm-ledningen ska förlängas drygt 200 m och anslutas till kombinerad 2000-ledning i Föreningsgatan istället för att, som i dagsläget, vara kopplad till kombinerad 1200-ledning (se figur ovan). Arbetet har under 2013 överprövats. Effekter av genomförda förbättringsåtgärder I projektet Rådmansgatan norr blir en kombinerad ledning dagvattenledning. Risken för källaröversvämningar kommer att minska eftersom dagvattnet kan ledas direkt till Södra Förstadskanalen. Förlängningen av kombinerad ledning i Celsiusgatan är en del av ett längre projekt att omvandla en kombinerad 1200-ledning till ren dag. Mängden dagvatten till reningsverket kommer då att minska eftersom detta kan ledas direkt till kanalen. Projektet i Östanväg medför minskad risk för källaröversvämningar och minskad belastning inom Turbinens avloppsområde.

73 BILAGA 3 Förbättringar på Burlövs avloppsledningsnät Lägesrapport 2013 Foto: Mikael Hölttä Inledning Föreliggande lägesrapport har till syfte att redovisa de utredningar och förbättringsåtgärder som utförts på avloppsledningsnätet under Sedan VA-verket anslöts till VA SYD 2011 har utredningsarbete pågått med avsikt att upprätta Åtgärdsplan för Burlövs Avlopp. Syftet är att kartlägga möjligheter till förbättringar på ledningsnätet. Rapporten blev färdig tryckt september Åtgärder förslagna i rapporten är i huvudsak fortsatt inventeringar och utredningar för 2013 och framåt.

74 BILAGA 3 Genomförda saneringsåtgärder 2013 Under 2013 har VA SYD investerat i förbättringsåtgärder på ledningsnätet. Totalt har det förnyats 332 meter vattenledning, byggts 7st vattenserviser, byggts 35 m spillvattenförande ledningar, förnyats 81m spillvattenförandeledningar.

75 BILAGA 4 Sammanställning av vatten- och slamanalyser Avloppsreningsverk/Kommun Anslutning personer Sjölunda avloppsreningsverk/malmö Dimensionering: p.e Vattenanalyser Laboratorium Prov tagna automatiskt Flödesprop. VA SYD Sjölundalaboratoriet (metaller Vattenlaboratoriet) X X Antal prov och typ 2 Ink.vatten Utg.vatten Utsläppta mängder 1 Medel- värde (mg/l) Antal prov och typ 2 Medel- värde (mg/l) per år enhet BOD 7 5 g/v;d g/v;d ton COD Cr 7 g/v;d g/v;d ton Total-P 7 g/v;d 5,5 7 g/v;d 0,3 10,6 ton Total-N 7 g/v;d 46 7 g/v;d 9,5 348 ton NH 4 -N 7 g/v;d 29 7 g/v;d 4,2 160 ton Susp.ämnen 7 g/m;d g/m;d 8,8 305 ton Aluminium 4 g/m;v 1,0 4 g/m;v 0,38 14,9 ton Järn 4 g/m;v 2,5 4 g/m;v 0,32 11,5 ton Bly 4 g/m;v 0, g/m;v <0, e.d. Kadmium 4 g/m;v 0, g/m;v 0, ,2 kg Kobolt 4 g/m;v 0, g/m;v 0, kg Koppar 4 g/m;v 0,080 1 g/m;v 0, kg Krom 4 g/m;v 0, g/m;v 0, kg Kvicksilver 4 g/m;v 0, g/m;v 0, ,4 kg Nickel 4 g/m;v 0, g/m;v 0, kg Silver 4 g/m;v 0, g/m;v 0, ,2 kg Zink 4 g/m;v 0,094 1 g/m;v 0, kg 1 Utsläppt mängd utgår från faktiskt uppmätta värden samt ett antagande om halva detektionsgränsen när det finns åtminstone ett värde över detektionsgräns. 2 dygns- (D), vecko- (V) och månadsprov (M) 3 Inkommande: 1 av 54 lägre än detektionsgränsen 1,5 µg/l. Utgående: Samtliga värden lägre än detektionsgränsen 1,5 µg/l. 4 Inkommande: 1 av 54 lägre än detektionsgränsen 0,05 µg/l. Utgående: 9 av 12 värden lägre än detektionsgränsen 0,05 µg/l 5 Inkommande: 12 av 54 lägre än detektionsgränsen och 5 värden saknades. Utgående: 9 av 12 värden lägre än detektionsgränsen 0,05 µg/l samt ett värde som saknas. 6 Inkommande: 4 av 54 värden lägre än detektionsgränsen 0,1 µg/l. Utgående: 9 av 12 värden under detektionsgränsen 0,1 µg/l.

76 BILAGA 4 Slamanalyser 2013 Laboratorium: VA SYD, Vattenlaboratoriet Antal prov Medel- Max- Mängd Parameter och typ 1 värde Värde enhet kg/år ph 1 g/m;m 7.8 8,3 TS 1 g/m;m 21,9 25 % Glöd. förlust 1 g/m;m 61,6 65 % av TS Total-P 1 g/m;m mg/kg TS Total-N 1 g/m;m mg/kg TS NH 4 -N 1 g/m;m mg/kg TS Aluminium 1 g/m;m mg/kg TS Järn 1 g/m;m mg/kg TS Bly 1 g/m;m mg/kg TS 186 Kadmium 1 g/m;m 1,2 2,2 mg/kg TS 7,5 Kobolt 1 g/m;m 6,5 9,2 mg/kg TS 41 Koppar 1 g/m;m mg/kg TS 2987 Krom 1 g/m;m mg/kg TS 189 Kvicksilver 1 g/m;m 0,6 0,9 mg/kg TS 3,9 Nickel 1 g/m;m mg/kg TS 172 Silver 1 g/m;m 2,2 3.1 mg/kg TS 14 Zink 1 g/m;m mg/kg TS 3687 Nonylfenol 1 g/m;m mg/kg TS 102 PAH 1 g/m;m 1,6 2,4 mg/kg TS 10 PCB 1 g/m;m 0,03 0,04 mg/kg TS 0,2 1 Månadsprov (M) som blandprov av stickprov från respektive arbetsdag under en kalendermånad.

77 BILAGA 5 Förteckning av kemiska produkter använda i driften Produkt-namn Kemisk sammansättning Leverantör Användning Omfattning / förbrukning 2013 Maximalt lagrad mängd Produktens Klassificering Farokod R- fras Information om produktens hälso-och miljöskadlighet Övrig information KEMIKALIER Metanol Metanol > 99 % Perstorp Specialty Chemicals AB Bakterieföd a i denitrifikati onsanläggning 1473 ton 250 m 3 F, T, R 11, 23/24/25, 39/23/24/25, S 7, 16, 36/37, 45 Giftigt, mycket brandfarligt, giftigt vid inandning, hudkontakt och förtäring. Giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning, hudkontakt och förtäring Natriumhydrox id 50 % lösning 50 vikt-% natriumhydroxid Helm Skandinavien A/S ph-justering i rejektnitrifik ationsanläggning 351 ton 50 m 3 C, R 35, S 26, 36/37/39, 45 Starkt frätande NordFloc C-121 Katjonisk vattenlöslig polymer SNF NORDIC AB Polymer till slamavvattn ing och slamförtjoc kning 73,5 ton 10 ton - Produkten gör våta ytor extremt hala Ökad använd-ning p.g.a. mekanisk förtjock-ning PAX XL vikt-% polyaluminiumklorid, 3-10 vikt-% aluminiumsilikat, vikt-% vatten Kemira Kemwater Fällningske mikalie i flotationsan läggning 503 ton 52 m 3 Xi, R 36/38, S 26, 28, 36/37/39 Irriterar ögonen och huden PIX vikt-% Järn (III)klorid, ca 1,5 vikt-% saltsyra, max 1,0 vikt-% järn (III)sulfat, ca 60 vikt-% vatten Kemira Kemwater Fällningske mikalie i bräddvatten anläggning 76,5 ton 20 m 3 C R 22, 34 Frätande. Farligt vid förtäring. Används i bräddvatten anläggninge n Superflock A RS Floculant Anjonisk polymer i vatten-i oljeemulsion Kemira Kemwater Fällningske mikalie i bräddvatten anläggning 4,2 ton 1 m 3 Xi R 38 Irriterande. Irriterar huden Används i bräddvatten anläggninge n QUICKFLOC Järn (II) sulfat heptahydrat Kronos Titan A/S Fällningske mikalie förfällning 1882 ton 70 ton Xn, R 22, S 26, 36/37/39, 46 Farligt vid förtäring

78 BILAGA 4 Posir 75 Fosforsyra, H 3PO 4 Yara Forsforsyra tillsats DN 0 ton Frätande, kan vid upphettning bilda giftig rök, miljöfarlig på grund av sänkt ph och frätskador Används vid fosforbrist vid efterdenitrifi kation

79 BILAGA 6 Förteckning över farligt samt övrigt avfall Farligt avfall från Sjölunda avloppsreningsverk Avfallsslag EWC-kod Mängd (Kg) Spillolja <10% Lösningsmedel <20 MJ/kg Totalt 2100

80 BILAGA 6 Övrigt avfall från Sjölunda avloppsreningsverk Avfallsslag Mängd Enhet Blandat avfall kg Brännbart avfall 1) kg Elektronik 880 kg Matavfall 2), 3) kg Papper 3) 2280 liter Plastförpackningar 720 kg Restavfall 3) liter Träavfall 4020 kg Vitvaror 60 kg Wellpapp 1980 kg 1) I brännbart avfall ingår även tvättat gallerrens från gallerstationer inom anläggningen. 2) Antagen densitet på matavfall 1 kg/l. 3) Baserat på kärlets storlek och antal hämtningar/år.

81 BILAGA 7 Tidskurvor för utsläppsparametrar BOD 7 In (mg/l) 400 BOD 7 inkommande vatten Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan BOD7 Medel Max Min BOD 7 ut (mg/l) 100 BOD 7 utgående vatten Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec BOD medel max min

82 BILAGA P-tot inkommande vatten P-tot Max Min Medel P-tot In (mg/l) Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec 3.0 P-tot utgående vatten P-tot medel max min P-tot ut (mg/l) Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec

83 BILAGA 7 75 N-tot inkommande vatten N-tot Medel Max Min 45 N-tot In (mg/l) Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec 30 N-tot utgående vatten medel max min N-tot N-tot In (mg/l) Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec

84 BILAGA 8 Kvalitet (månadsvärden) i det avvattnade slammet för 2013

85 BILAGA 8

86 BILAGA 8

87 BILAGA 8

88 BILAGA 8

89 BILAGA 8

90 Kvalitet (månadsvärden) i det avvattnade slammet för BILAGA 9

91 BILAGA 9

92 BILAGA 9

93 BILAGA 9

94 BILAGA 9

95 BILAGA 9

96 BILAGA 9

97 BILAGA 9