Klimatbokslut 2014. Tekniska verken i Linköping AB 2015-06-30

Klimatbokslut 2014 Tekniska verken i Linköping AB 2015-06-30

Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Tekniska verken i Linköping AB under våren 2015. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom områdena energi, avfall och miljö. Företaget grundades 1987 och har idag kontor i Göteborg och Stockholm med totalt 20 medarbetare. Mer information om företaget Profu och klimatbokslut ges på www.profu.se. Eller kontakta: Johan Sundberg, 070-6210081, johan.sundberg@profu.se Mattias Bisaillon, 070-364 93 50, mattias.bisaillon@profu.se 1

Klimatbokslut 2014 Tekniska verken i Linköping AB Innehåll Klimatbokslut 2014 Tekniska verkens klimatpåverkan i korthet 3 Tekniska verkens verksamhet minskar klimatpåverkan! 3 Var finns de 714 000 ton koldioxid som inte uppkommer? 4 Hur beräknas Tekniska verkens klimatpåverkan? 7 Konsekvens- och bokföringsmetoden 7 Systemavgränsning 8 Hur värms bostäderna om vi inte använder fjärrvärme? 10 Vilken klimatpåverkan ger elproduktionen? 11 Avfall som bränsle 12 Modellberäkningar och indata 13 Resultat 14 Klimatbokslut 2014 13 Känslighetsanalys Individuell uppvärmning 19 Känslighetsanalys Deponering 20 Elproduktionen En framtidsutblick 21 Klimatbokslut enligt bokföringsprincipen 22 Fördjupning Beräkningsmetodik för klimatbokslut - Konsekvensprincipen 25 The Greenhouse Gas Protocol 32 Uppvärmning av bostäder och lokaler 35 Elproduktion och elanvändning 39 Energiåtervinning från avfall 49 Torv som bränsle 52 Summering av marginella småutsläpp 53 2

Tekniska verkens klimatpåverkan i korthet Tekniska verkens verksamhet minskar klimatpåverkan! Man kan förvänta sig att alla företag som producerar tjänster och varor också bidrar till att öka våra utsläpp av växthusgaser. Oavsett vilka produkter som tillverkas och säljs kommer företagen att använda elenergi, råvaror, transporter etc. och därmed är det uppenbart att företagen även bidrar till en ökad klimatpåverkan. Inte minst gäller detta ett fjärrvärmeföretag som Tekniska verken som använder en stor mängd bränslen för att försörja fjärrvärmesystemet och för att producera el. Ett energiföretag står dessutom för en relativt stor påverkan jämfört med många andra verksamheter. Samhällets energiproduktion tillsammans med alla transporter står för merparten av våra utsläpp av växthusgaser. Trots detta redovisas i detta klimatbokslut att Tekniska verkens bidrag till klimatpåverkan är negativ, dvs. att utsläppen är lägre med Tekniska verkens verksamhet än utan. Totalt bidrog Tekniska verken till att minska utsläppen med 714 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) 1 under 2014. Att utsläppen minskar så pass kraftigt beror på att beräkningarna även tar hänsyn till hur Tekniska verkens verksamhet påverkar samhället i stort. De grundläggande nyttigheter som produceras av Tekniska verken och som efterfrågas i samhället, dvs. värme, el, fordonsdrivmedel, avfallsbehandling, råvaror från återvinning, m.m. kommer att efterfrågas oavsett om Tekniska verken finns eller inte. Och vi vet att alternativ produktion av dessa nyttigheter också kommer att ge upphov till en klimatpåverkan. Att ersätta andra och sämre alternativ har varit, och är fortfarande, en av orsakerna till att vi har byggt ut svensk fjärrvärme. Tekniska verken producerade därmed de efterfrågade nyttigheterna med lägre klimatpåverkan än den alternativa produktionen 2 under 2014. Man kan konstatera att ett klimatbokslut måste beskriva klimatpåverkan i hela samhället för att bokslutet ska vara användbart när företagets klimatpåverkan ska redovisas och styras. För ett fjärrvärmeföretag är detta extra uppenbart eftersom hela nyttan återfinns utanför företagets egen verksamhet. Huvuduppgiften för ett klimatbokslut är dock inte att jämföra sig med andra produktionsalternativ för de efterfrågade nyttigheterna i samhället utan att vara ett verktyg för hur man inom företagets egen verksamhet kan minska klimatpåverkan. Det finns en potential till förbättringar och med hjälp av kommande års klimatbokslut kan effekterna av ytterligare åtgärder följas upp Totalt bidrog Tekniska verken till att minska klimatpåverkan med 714 000 ton koldioxidekvivalenter under 2014 1 Koldioxidekvivalenter eller CO 2 e är ett sammanvägt mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika växthusgaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket fossil koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. 2 Den alternativa produktionen utgörs av realistiska och ekonomiskt konkurrenskraftiga alternativ. Om valet av alternativ metod och dess prestanda inte är självklar har den mest klimateffektiva alternativet valts för att säkerställa att inte energiföretaget överskattar klimatnyttan av sin egen verksamhet. 3

och redovisas. En minst lika viktig uppgift för klimatbokslutet är att ta fram fakta för den externa kommunikationen. Att ge kunder och övriga intressenter kunskap om företagets övergripande klimatpåverkan i samhället är betydelsefullt, speciellt när Tekniska verkens produkter jämförs mot andra möjliga alternativ. Var finns de 714 000 ton koldioxid som inte uppkommer? I figur 1 visas Tekniska verkens klimatpåverkan under 2014 uppdelat i två grupper; direkt klimatpåverkan och indirekt klimatpåverkan. Som nämnts tidigare så uppkommer utsläpp från Tekniska verkens egen verksamhet (direkt klimatpåverkan) men samtidigt kan man tack vare verksamheten undvika andra utsläpp utanför Tekniska verken (indirekt klimatpåverkan). Man kan konstatera att summan av undvikna utsläpp är större än summan av tillförda utsläpp och nettoeffekten redovisas i den sista gruppen Summa klimatpåverkan. Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Direkt Kol Avfall Totalt Indirekt El Värme Avfall Summa klimatpåverkan Biogas RT-flis Hjälpel kton CO2e -1200-1000 -800-600 -400-200 0 200 400 600 Figur 1. Tekniska verkens sammanlagda klimatpåverkan under 2014 uppdelat i direkt klimatpåverkan från Tekniska verkens egen verksamhet och indirekt klimatpåverkan som uppstår utanför Tekniska verken. Summan av all klimatpåverkan är negativ vilket innebär att det uppstår mindre utsläpp med Tekniska verkens verksamhet än utan. Totalt bidrog Tekniska verken till att reducera CO2e utsläppen med 714 000 ton under 2014. Direkt klimatpåverkan visar de utsläpp som Tekniska verkens egen verksamhet ger upphov till. Här återfinns framförallt skorstensutsläpp från Tekniska verkens anläggningar men även transporter, förbrukningsmaterial, arbetsmaskiner, tjänsteresor, mm. I denna grupp är utsläppen från förbränningen av bränslen den absolut största posten och då framförallt från förbränningen av avfall och kol. Indirekt klimatpåverkan är utsläpp som sker på grund av Tekniska verkens verksamhet men inte från Tekniska verkens verksamhet. Med andra ord sker utsläppen utanför Tekniska verkens system av andra företags verksamheter men de orsakas av Tekniska verkens agerande. De indirekta utsläppen kan antingen ske uppströms eller nedströms. 4

Med begreppet uppströms avses utsläpp som uppkommer på grund av det material och energi som kommer till Tekniska verken. Här finns t.ex. de utsläpp som orsakas av att få fram bränslet till Linköping. Exempelvis inkluderar detta utsläpp från skogsmaskiner och transporter för att få fram biobränslen. En stor post utgörs av den elenergi som behövs för att driva alla anläggningar. Med begreppet nedströms avses de utsläpp uppkommer på grund av de produkter som levereras från Tekniska verken. För Tekniska verkens verksamhet så ger produkterna levererad värme och el störst påverkan. I denna grupp redovisas undvikna utsläpp från alternativ produktion av dessa nyttigheter. Den alternativa värmeproduktionen för uppvärmning av bostäder antas ske med en mix av värmepumpar och pelletspannor. Med andra ord individuella uppvärmningssystem som är både klimateffektiva och ekonomiskt realistiska. Utsläppen från alternativ elproduktion utgörs av marginalproduktionen från det europeiska elsystemet. För både värme- och elproduktionen kan betydande utsläpp undvikas genom Tekniska verkens produktion. Även att undvika alternativ avfallsbehandling för det avfall som bränns får en tydlig påverkan. Att undvika deponering och därigenom metanutsläpp från nedbrytningen av biogena material är för avfallsförbränningen lika betydelsefull som att avfallsförbränningen ersätter alternativ el- och värmeproduktion. 5

Hur beräknas Tekniska verkens klimatpåverkan? Läsanvisning: I detta kapitel beskrivs övergripande hur klimatpåverkan har beräknats för Tekniska verkens klimatbokslut. Dels presenteras konsekvensmetoden som ligger till grund för alla beräkningar och dels presenteras några delar som får stor betydelse för Tekniska verkens klimatbokslut. Beskrivningen är ett axplock av några väsentliga delar och ger en introduktion till efterkommande resultatpresentation. I kapitlet ingår även en del information som är specifik för Tekniska verken, exempelvis vilka delar i organisationens verksamhet som ingår i klimatbokslutet. I slutet av kapitlet återfinns kortfattat en beskrivning av de modeller och systemstudier som ligger till grund för beräkningarna. En mer fullständig och framförallt mer detaljerad beskrivning av hur klimatpåverkan har beräknats återfinns i rapportens fördjupningsdel. Det går med relativt god precision att beskriva klimatpåverkan från alla olika typer av verksamheter som finns i ett fjärrvärmeföretag. Det kan ibland vara komplicerat men kunskapen om olika typer av direkt och indirekt klimatpåverkan finns. En svårighet med beräkningarna är att man behöver studera ett mycket stort system eftersom man behöver följa alla energi- och materialflöden som levereras både till och från företaget. Genom senare års forskning finns det beräkningsmodeller och systemstudier som kan användas för denna uppgift vilket väsentligt underlättar arbetet med att ta fram ett klimatbokslut. I detta arbete utnyttjas flera av dessa modeller och resultat. Konsekvens- och bokföringsmetoden Även om man kan beräkna all klimatpåverkan så finns ändå metodsvårigheter som kräver extra uppmärksamhet. Ett problem som uppstår är att de frågor som man vill få besvarade genom klimatbokslutet behöver olika typer av beräkningar. Med andra ord kan man inte ta fram ett enda klimatbokslut för att besvara alla typer av frågor. Men det räcker med två för att täcka de frågor som vi hitintills har identifierat. De två typerna beskrivs nedan och benämns som klimatbokslut enligt konsekvensprincipen och bokföringsprincipen. För merparten av de frågor som ett fjärrvärmeföretag är intresserad av räcker det med ett klimatbokslut enligt konsekvensprincipen. Större delen av de resultat som presenteras i rapporten är därför också framtagna enligt konsekvensprincipen. För vissa mer avgränsade frågor är det relevant att tillämpa bokföringsprincipen. Konsekvensprincipen Med hjälp av en konsekvensanalys kan ett företags totala klimatpåverkan beskrivas. Principen går ut på att studera vilka konsekvenser som företagets verksamhet ger upphov till i samhället. Man tar hänsyn till att företaget producerar nyttigheter som efterfrågas i samhället och man tar därmed även hänsyn till hur dessa nyttigheter hade producerats om företaget skulle upphöra med sin verksamhet. Om företaget kan ersätta annan och ur klimatsynpunkt sämre produktion av nyttigheterna kan klimatbokslutet redovisa en minskad klimatpåverkan. 6

Med ett klimatbokslut enligt konsekvensprincipen så kan företaget; studera företagets totala nettobidrag till klimatpåverkan peka på verksamhetsområden som är betydelsefulla för klimatpåverkan, både för minskad och ökad klimatpåverkan. analysera klimateffekten av förslagna förändringar mäta och följa effekten av genomförda förändringar Det finns flera metodaspekter kring konsekvensprincipen som man behöver beakta. En utförlig beskrivning av dessa ges i första kapitlet i fördjupningsdelen. Konsekvensprincipen för klimatbokslut är framtagen av Profu men den stöds av den utveckling och forskning som bedrivits under senare år inom miljösystemanalys, både inom området för klimatbokslut 3 4 och inom området för livscykelanalyser 5. Bokföringsprincipen Med bokföringsprincipen summeras företagets tillförda utsläpp. De tillförda utsläppen kan antingen ske i den egna verksamheten eller indirekt i andras verksamheter på grund av den verksamhet som företaget bedriver. Så långt är beskrivningen samma som för konsekvensprincipen. I bokföringsprincipen tar man dock inte med undvikna utsläpp. Ett klimatbokslut enligt den tidigare konsekvensprincipen är därmed mer omfattande och krävande att ta fram. Bokföringsprincipen används när; företagets utsläpp är en delsumma i ett större sammanhang där summan av alla delar ska redovisas utsläppen ska jämföras mot andra klimatbokslut som redovisar enligt bokföringsprincipen. En annan skillnad mellan de två principerna som får en tydlig påverkan på resultaten är att man vanligtvis redovisar utsläppen från elsystemet på olika sätt. Detta beskrivs mer utförligt i fördjupningskapitlet om miljövärderingen av elproduktionen. I denna rapport redovisas resultat för bägge dessa principer, men huvudfokus läggs på att presentera resultat enligt konsekvensprincipen. I stort så bygger principerna på varandra och har man tagit fram ett klimatbokslut enligt konsekvensprincipen kan man relativt enkelt även presentera ett bokslut enligt bokföringsprincipen genom att göra en snävare avgränsning och justera vissa data, t ex avseende utsläpp från elkonsumtion. I figur 2 illustreras schematiskt vad som studeras med klimatbokslutet samt skillnaden i avgränsning mellan de två principerna. 3 The Greenhouse Gas Protocol - A Corporate Accounting and Reporting Standard, revised edition, World Business Council for Sustainable Development, World Resources Institute, may 2013. 4 GHG Protocol Standard on Quantifying and Avoided Emissions - Summary of online survey results, The Greenhouse Gas Protocol, http://www.ghgprotocol.org, March 2014. 5 Robust LCA: Typologi över LCA-metodik Två kompletterande systemsyner, IVL Rapport B 2122, 2014. 7

CO2e Figur 2: Avgränsningar för den klimatpåverkan som studeras i klimatbokslutet. Med klimatbokslut enligt konsekvensprincipen beskrivs hela det system som illustreras i figuren. I klimatbokslut enligt bokföringsprincipen beskrivs inte undvikna utsläpp (grönt område). Källa: Profu CO2e Direkt klimatpåverkan (Företagets egna utsläpp) Tillförd indirekt klimatpåverkan Undviken indirekt klimatpåverkan Systemavgränsning Klimatbokslutet omfattar hela Tekniska verkens verksamhet. Tekniska verken har en bred verksamhet och levererar flera olika produkter och tjänster som har stor betydelse för samhällets klimatpåverkan. Detta innebär att beskrivningen omfattar fjärrvärmesystemets el- och värmeproduktion, elproduktionen från vind- och vattenkraft, vattenproduktion och avloppsbehandling, fjärrkyla, biogasproduktion, avfallsbehandling och återvinning samt elnät. Klimatbokslutet omfattar därigenom många olika bolag som helt eller delvis ingår i koncernen Tekniska verken, se tabell 1. Om bolaget ägs helt av Tekniska verken ingår hela bolagets klimatpåverkan i klimatbokslutet. För delägda bolag tas en andel av klimatpåverkan med i bokslutet som motsvarar Tekniska verkens ägarandel i bolaget. Detta ligger i linje med konsekvensprincipens metodik, d.v.s. att man ska ta med de delar som företaget har ansvar för och makt att påverka. Det är dock inte nödvändigt att ta med alla delar bara man tydligt redovisar vad man har tagit med samt varför vissa delar har utelämnats. Man kan mycket väl tänka sig att med ett klimatbokslut studera och redovisa bara en av alla produkter eller bara en avgränsad del av organisationen. I detta klimatbokslut har hela koncernen Tekniska verken beskrivits. Hur man kan och bör förhålla sig till vad som ska omfattas av klimatbokslutet diskuteras mer utförligt i fördjupningskapitlet Beräkningsmetodik för klimatbokslut Konsekvensprincipen. Ett undantag återfinns dock och det berör ägarandelen av Mjölby Svartådalen Energi AB (MSE AB) där Tekniska verken äger 35 % av bolaget. 35% av MSE ABs klimatpåverkan borde ingå för att få ett heltäckande klimatbokslut men det bedömdes i arbetsgruppen att det är lämpligare att tillsammans med MSE AB ta fram ett detaljerat klimatbokslut för MSE AB separat till kommande års uppföljningar. Detta kommer att diskuteras med MSE AB när det blir aktuellt. Man kan dock redan här konstatera att om klimatbokslutet skulle omfatta även ägarandelen i MSE så skulle nettoresultatet påverkas mycket lite. Klimatbokslutet hade troligen redovisat ett marginellt något bättre resultat eftersom MSE AB har en relativt klimateffektiv fjärrvärmeproduktion. Ovanstående undantag omfattar bara ägarandelen, fjärrvärmeleveranser från Tekniska verken till MSE AB ingår i beräkningarna i detta klimatbokslut. För delägda dotterbolag och intressebolag har en förenklad beräkningsmetodik tillämpats där beskrivningen fokuserar på de verksamheter som har en tydlig klimatpåverkan. För övriga verksamheter inom dessa bolag med liten klimatpåverkan har klimatpåverkan beräknats med förenklade approximationer baserat på tidigare erfarenheter. Även här bedöms denna förenkling få mycket liten påverkan på slutresultatet. 8

Tabell 1. Tekniska verkens bolag och verksamheter. Moderbolag: Tekniska verken Linköping AB (Ägarandel: 100%). Äger och ansvarar för: - El och fjärrvärmeproduktion i Linköping och Katrineholm - Fjärrvärmeproduktion i Borensberg, Ljungsbro, Linghem, Skärblacka, Åtvidaberg, Kisa och Lunnevad. - Ångproduktion till företagen Arla, Scan och Cloetta - Elproduktion i 38 st vattenkraftstationer i Östergötland, Södermanland och norra Småland. - Fjärrkyla i Linköping. - Vattenproduktion och avloppsbehandling i Linköping. - Biogasproduktion i Linköping och Norrköping. - Avfallshantering (ÅVC, Gärstad deponi) Helägda dotterbolag Tekniska verken Linköping Nät AB (Ägarandel: 100%). Ansvarar för elnät och belysning i Linköping Tekniska verken Katrineholm Nät AB (Ägarandel: 100 %). Ansvarar för elnät och belysning i Katrineholm. Svensk Biogas i Linköping AB (Ägarandel: 100 %). Köper, säljer och distribuerar biogas i regionen. Äger publika gasmackar i Östergötland med närliggande områden och även bussdepåer. I mars 2014 flyttades biogas- och biogödselproduktionen samt forskningsdelen till moderbolaget Tekniska verken. Svensk Biogas Handel AB (Ägarandel 100%). Usitall AB (Ägarandel 100%). Internationell aktör inom området waste-to-energy. Tekniska verken i Linköping Vind AB (Ägarandel 100%). Förvaltar och utvecklar Tekniska verkens samlade verksamhet inom vindkraftsproduktion (exklusive den vindkraft som ägs av Mjölby Svartådalen Energi AB). Vindkraften ägs och drivs inom separata intressebolag. Tekniska verken Driftum AB (Ägarandel: 100 %). Projektering, drift och underhåll av teknisk infrastruktur inom VA, värme och el. Delägda dotterbolag Bixia AB (Ägarandel: 54,34 %). Elhandelsbolag som samägs av 10 fjärrvärmeföretag. Försäljning av el till företag och privatkunder samt inköp av småskalig elproduktion. Ljusfors kraft AB (Ägarandel: 99%). Bolaget äger och driver kraftstationerna Älvås, Skärblacka och Fiskeby belägna i Motala ström. Utsikt Bredband AB (Ägarandel: 89,9%). Utsikt Bredband AB äger, driver och utvecklar bredbandsnät i regionen. Samägt med Mjölby-Svartådalen Energi AB). Dotterbolag till delägda Bixia Bixia Energy Management AB (Ägs av Bixia AB). Dotterbolag i Bixiakoncernen som sköter all inköp av elkraft till koncernens kunder. Intressebolag till Tekniska verken Mjölby Svartådalen Energi AB (Ägarandel: 35,2 %). El- och värmeproduktion i Mjölby och Skänninge. Västerviks Biogas AB (Ägarandel: 40 %). Producerar, transporterar och säljer biogas som drivmedel till fordon i Västerviks kommun. 9

Intressebolag till Tekniska verken i Linköping Vind AB Följande företag samordnar, förvärvar, deläger, uppför, förvaltar, driftar och avyttrar vindkraftverk. Bixia ProWin AB (Ägarandel: 45 %). Bixia ProWin AB äger i sin tur vindkraftsföretagen: Höglandsvind AB (100%), Bixia Byggvind AB (100%), Bixia Vind AB (98,1%), Bixia Gryningsvind AB (20%), Bixia Frykdals Energi AB (100%). Vävinge Vind (Ägarandel: 25,2 %). Bobergs Vind AB (Ägarandel: 33 %). Hur värms bostäderna om vi inte använder fjärrvärme? En viktig orsak till att vi i Sverige har byggt upp fjärrvärmesystemen har varit, och är fortfarande, behovet av att minska på uppvärmningens totala miljöpåverkan i samhället. Med andra ord är Tekniska verkens verksamhet och dess produkter (fjärrvärme och el) i sig åtgärder för att minska utsläppen. Men det finns även andra mål på verksamheten som exempelvis att tillhandahålla låga uppvärmningskostnader och säkra leveranser. Om man jämför ett fjärrvärmeföretags produkter med alla andra produkter som efterfrågas och tillverkas i samhället så är det relativt ovanligt att själva produkten är en miljöåtgärd. Vanligtvis handlar miljöåtgärderna istället om att minska utsläppen från tillverkningen av produkten. Med andra ord så bör åtgärder för att öka eller minska fjärrvärmeproduktionen finnas med i Tekniska verkens klimatarbete på samma sätt som åtgärder för att minska utsläpp i den egna produktionen (val av bränslen, effektiviseringar, ny teknik, m.m.). Att beräkna nyttan för produkten fjärrvärme är dock inte trivialt. Det är svårt att avgöra hur fjärrvärmen har påverkat utsläppen, eftersom vi inte vet vilken typ av individuell uppvärmning som annars hade använts för bostäder och lokaler. I fördjupningskapitlet Alternativ uppvärmning av bostäder och lokaler beskrivs detaljerat de olika val som har använts för att beskriva vilken alternativ värmeproduktion som fjärrvärmen ersätter. Grundprincipen är att fjärrvärmen ersätts med ekonomiskt konkurrenskraftiga och klimateffektiva alternativ. De antaganden som görs ska därmed säkerställa att man inte favoriserar eller övervärderar fjärrvärmeföretagets klimatnytta. Resultaten visar därmed ett något sämre utfall för fjärrvärmeföretaget jämfört med ett mer troligt utfall. För den alternativa uppvärmningen har tre olika scenarier studerats; ett grundfall, ett scenario med lägre utsläpp för den individuella uppvärmningen (scenario 1 låga utsläpp) och ett med något högre utsläpp (scenario 2- höga utsläpp). I alla tre scenarierna återfinns en mix av olika typer av värmepumpar och biobränsleeldade panncentraler. Resultat för alla tre scenarier presenteras i kapitlet Känslighetsanalys Individuell uppvärmning I figur 3 presenteras den antagna värmeproduktionen i de tre scenarierna samt de emissionsfaktorer som används i beräkningarna. I beräkningarna antas genomgående full tillgänglighet och hög prestanda för alla alternativen. Prestanda för den alternativa individuella uppvärmningen har hämtats från Värmeräknaren 6. Värmepumpsprestandan är beroende på utetemperaturen och de värden som används gäller för Linköping specifikt. Vidare är prestandan 6 Värmeräknaren, beräkningsmodell för individuell uppvärmning, http://www.svenskfjarrvarme.se/medlem /Fokusomraden-/Marknad/Varmemarknad/Varmeraknaren/, Svensk Fjärrvärme 2013 10

anpassad till att det är befintlig bebyggelse som konverteras, d.v.s. utan installation av lågtemperatursystem i fastigheten. 1 400 Värmeproduktion (GWh värme) 350 Emissionsfaktorer (kg CO2e/MWh värme) 1 200 300 1 000 250 800 200 600 150 400 100 200 50 0 Scenario låg Grundfall Scenario hög 0 Figur 3: Vänstra diagrammet: Värmeproduktion från individuell uppvärmning som ersätter Tekniska verkens fjärrvärmeproduktion i det tänkta fallet där hela fjärrvärmeproduktionen upphör, 2014. Högra diagrammet: Emissionsfaktorer för individuell uppvärmning (kg CO2e/MWh, värme). Värmepumparnas utsläpp är beräknade från förbrukningen av marginalel i kraftsystemet. Vilken klimatpåverkan ger elproduktionen? I beräkningarna för både använd och egenproducerad el används en och samma metod för att beskriva klimatpåverkan. För använd el belastas Tekniska verken med denna klimatpåverkan och för producerad el krediteras Tekniska verken med en minskad klimatpåverkan. Den klimatpåverkan som används i beräkningarna är den som uppstår från marginalelproduktionen i det europeiska elsystemet för det år som klimatbokslutet avser. Utsläppen från marginalelproduktionen och från andra förekommande metoder och synsätt beskrivs utförligt i fördjupningskapitlet Elproduktion och elanvändning. Tekniska verkens påverkan på det europeiska elsystemet är marginell. Även om hela företagets elproduktion skulle försvinna så kommer detta endast att ge upphov till en marginell förändring i elsystemet. Vid marginella förändringar så ökar (eller minskar) elproduktionen från de anläggningar i systemet som har högst rörlig kostnad. Den marginella elproduktionen utgörs av en mix av olika typer av kraftslag. Mixen förändras under året beroende på variationer i elefterfrågan och det värde som används i klimatbokslutet är ett medelvärde för marginalelproduktionen under det aktuella år som studeras. Utsläppsvärdet för marginalelproduktionen år 2014 har beräknats till 810 kg CO2e/MWh el. I värdet ingår uppströmsemissioner för att förse produktionsanläggningarna med bränslen. Uppströmsemissionerna har beräknats till 60 kg CO2e/MWh el och produktionsutsläppen till 750 kg CO2e/MWh el. Produktionsutsläppen är svåra att beräkna och baserat på de antaganden som har gjorts så kan det verkliga värdet avvika ca +/- 50 kg CO2e/MWh el från det beräknade värdet. 11

Beräkningarna har även kompletterats med ytterligare fall med andra klimatvärden för elproduktionen. I kapitlet Elproduktion En framtidsutblick studeras hur två framtida scenarier för marginalelproduktionen påverkar utfallet i klimatbokslutet. Resultaten ger en inblick i hur robust dagens tekniska system är, utifrån ett klimatperspektiv, i ett framtida europeiskt elsystem. I slutet av resultatredovisningen presenteras ett klimatbokslut som tagits fram enligt bokföringsprincipen. För just detta bokslut används en elproduktion som benämns nordisk residualmix. I fördjupningskapitlet Elproduktion och elanvändning beskrivs nordisk residualmix mer utförligt. Avfall som bränsle Det finns flera olika möjliga sätt för hur vi kan hantera uppkommet avfall. Och det finns ur klimatsynpunkt en tydlig rangordning mellan bra och sämre alternativ. Det finns ett alternativ som är klart sämre och som man bör undvika för att minska klimatpåverkan, nämligen deponering. Sverige har nästan helt fasat ut deponeringen av brännbart och övrigt organiskt avfall tack vara stark politisk styrning (deponiskatt och deponiförbud). I Europa är dock deponering fortfarande den vanligaste behandlingsmetoden. Sverige har en betydande import av avfall. Under 2014 så importerades ca 1,4 miljoner ton avfall till svensk energiåtervinning vilket motsvarar ca 22 % av Sveriges totala energiåtervinning. Importen resulterade i att deponeringen minskade ca 1 % i Europa. Det är tydligt att Sveriges energiåtervinning ersätter deponering i Europa och att marginalavfallsbränslet till svensk energiåtervinning är importerat brännbart avfall. Förnärvarande är det framförallt importen från England som utgör marginalimporten. Om ett energiföretag med energiåtervinning skulle upphöra att elda avfall kommer motsvarande avfallsmängd att deponeras i England. Tack vare att deponering ersätts kan metangasläckaget minskas och betydande klimatpåverkan undvikas. Även moderna deponier med effektiv gasinsamling ger upphov till metangasutsläpp. Större delen av det avfall som energiåtervinns består av biogent kol. Mindre delar, framförallt plaster, innehåller fossilt kol och bidrar därigenom till klimatpåverkan när de förbränns. För Tekniska verken, med en relativt stor andel energiåtervinning, ger förbränningen av plastavfall (inkl gummi och plastrejekt) det största enskilda direkta utsläppet av CO2e. Enligt konsekvensmetoden ska klimatbokslutet ta hänsyn till den alternativa avfallshanteringen för det avfall som användes som bränsle av Tekniska verken under 2014. Ett rimligt antagande är att deponeringen i England hade ökat med motsvarande mängd. I beräkningarna antas att endast effektiva deponier i England ersätts och i verkligheten kan nyttan med avfallsimporten vara något större än den som beskrivs i klimatbokslutet. Tekniska verken använder både inhemskt och importerat avfallsbränsle i deras avfallspannor. Det inhemska avfallet skulle ha krävt annan svensk avfallsförbränning utan Tekniska verkens energiåtervinning vilket i sin tur skulle ha resulterat i att andra svenska avfallspannor hade minska deras import. Därmed är alternativet engelsk avfallsdeponering för hela den avfallsmängd som förbränns av Tekniska verken. 12

Modellberäkningar och indata Tack vare senare års omfattande systemstudier för svenska avfallssystem och fjärrvärmesystem har komplicerade och omfattande beräkningar kunnat användas för klimatberäkningarna till Tekniska verkens klimatbokslut. Tre modeller som har varit viktiga för analysen i detta projekt är fjärrvärmemodellerna Nova, Martes 7 8 och energisystemmodellen Markal 9. Dessa modeller och tidigare studier genomförda med dessa modeller har gett värdefull information om klimatpåverkan från fjärrvärmesystemet och elsystemet. En hel del information om avfallets klimatpåverkan har hämtats från forskningsprojekten Systemstudie Avfall och Perspektiv på framtida avfallsbehandling. Det modellkoncept som byggdes upp i dessa projekt har möjliggjort att man kan studera hur hela avfallssystemet påverkas av enskilda förändringar. Modellkonceptet har också använts för att utvärdera den Nationella avfallsplanen, import av brännbart avfall, energiåtervinning i ett klimatperspektiv, mm i flera efterföljande projekt. I denna rapport redovisas varken indata för, eller uppbyggnaden av, dessa beräkningsmodeller. Mer information om dessa arbeten återfinns i refererade rapporter, se kapitlet Källor. Vi har ändå valt att här presentera Tekniska verkens totala användning av bränslen och även den totala energiproduktionen för 2014, se tabell 2. Dessa data är grundläggande för hela klimatbokslutet och väsentliga för förståelsen av resultatet. Tabell 2. Tillförda bränslen (inklusive bränslen för fjärrvärmeleverans till MSE AB) samt fjärrvärme- och elleveranser för 2014. Tillförd energi för fjärrvärme- och elproduktion 2014 (GWh/år) Kol 128,4 Trädbränslen 308,4 RT-flis 547,4 Biooolja 1,7 Eo 3-5 42,6 Eo1 19,4 Hushållsavfall 328,7 Verksamhetsavfall 635,8 Plastrejekt 45,4 Gummi 86,3 Tryckt trä 97,3 Pellets, briketter, pulver 23,5 Hjälpel 74,5 El till elpanna 1,8 Totalt 2 341 Levererad energi 2014 (GWh/år) El, produktion 253,2 Ånga, leverans 104,0 Fjärrvärme, leverans, (exkl MSE) 1380,5 7 Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling, Populärvetenskaplig sammanfattningsrapport från forskningsprojektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling, Waste Refinery, Borås 2013. 8 Fem stycken underlagsrapporter till forskningsprojektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling, Waste Refinery, Borås 2013. 9 Effekter av förändrad elanvändning/elproduktion Modellberäkningar, Elforsk rapport 08:30, april 2008 13

Resultat Klimatbokslut 2014 En redovisning och presentation av Tekniska verkens klimatbokslut ges i figur 4 och 5 samt i efterföljande tabell 3 och 4. I figur 4 presenteras Tekniska verkens klimatpåverkan under 2014 uppdelat i två grupper; direkt klimatpåverkan och indirekt klimatpåverkan. Som nämnts tidigare så uppkommer det utsläpp från Tekniska verkens egen verksamhet (direkt klimatpåverkan) men samtidigt kan man tack vare verksamheten undvika andra utsläpp utanför Tekniska verken (indirekt klimatpåverkan). Man kan konstatera att summan av undvikna utsläpp är större än summan av tillförda utsläpp och nettoeffekten redovisas i den sista gruppen, total klimatpåverkan. Totalt bidrog Tekniska verken till att reducera CO2e utsläppen med 714 000 ton under 2014. Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Direkt Kol Avfall Totalt Indirekt El Värme Avfall Summa klimatpåverkan Biogas RT-flis Hjälpel kton CO2e -1200-1000 -800-600 -400-200 0 200 400 600 Figur 4. Tekniska verkens sammanlagda klimatpåverkan under 2014 uppdelat i direkt klimatpåverkan från Tekniska verkens egen verksamhet och indirekt klimatpåverkan som uppstår utanför Tekniska verken. Summan av all klimatpåverkan är negativ vilket innebär att det uppstår mindre utsläpp med Tekniska verkens verksamhet än utan. Totalt bidrog Tekniska verken till att reducera CO2e utsläppen med 714 000 ton under 2014. I tabell 3 redovisas mer utförligt vilka tillförda och undvikna utsläpp som ingår i de resultat som presenteras i figur 4. 14

Tabell 3. Redovisning av samtliga utsläpp i Tekniska verkens klimatbokslut för 2014. Totala utsläpp CO2e (ton) 2014 Direkt klimatpåverkan 274 820 Förbränning bränslen Kol 42 092 Trädbränslen 2 775 RT-flis 4 927 Bioolja 10 Avfall 160 209 Plastrejekt 9 029 Gummi 21 225 Tryckt trä 876 Pellets, briketter, pulver 141 Eo 3-5 11 329 Eo1 4 643 Elnät, läckage av SF6 7 Biogas och biogödsel (inklusive 40 % av Västervik Biogas) 3 034 Avloppsreningsverk 5 453 Egen deponi (tidigare deponerat organiskt material) 7 875 Diverse småutsläpp (egna fordon och arbetsmaskiner) 1 202 Indirekt tillförd klimatpåverkan 160 550 Hjälpel kraftvärmeverk och värmeverk 65 502 El till elpanna 1 618 Hjälpel biogas och biogödsel 10 052 El till kylamaskiner 9 862 Hjälpel avloppsreningsverk och vattenverksamhet 10 902 Övrig elkonsumtion 13 036 Kol 3 596 Trädbränslen 2 159 RT-flis 1 369 Bioolja 7 Hushållsavfall 3 692 Verksamhetsavfall 7 142 Plastrejekt 163 Gummi 310 Tryckt trä 243 Pellets, briketter, pulver 305 Eo 3-5 895 Eo1 408 Kemikalier (utsläpp vid uppströms produktion) 14 194 Vattenkraft, solkraft och vindkraft 3 725 Biogas och biogödsel (inklusive 40 % av Västervik Biogas) 1 953 Ersatt alternativ värmeproduktion, MSE 8 661 Diverse småutsläpp (tjänsteresor, post, kontorspapper, mm) 755 Indirekt undviken klimatpåverkan -1 149 420 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga förbränning -180 158 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga förbränning av RT-flis -63 963 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga rötning -14 493 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga MÅV/biol. beh. -1 429 Undvikna utsläpp genom biogas -40 150 Undvikna utsläpp genom biogödsel -5 125 Undviken alternativ ångproduktion -2 196 Undviken alternativ kylaproduktion -16 358 Undviken jungfrulig produktion, pga MÅV metallskrot från slaggsort -12 684 Undviken jungfrulig produktion, pga MÅV/biologisk behandling -2 792 Undvikna nettoutsläpp pga naturgas i fordonsgas -1 163 Undviken alternativ uppvärmning av bostäder och lokaler -314 730 Undviken alternativ elproduktion -482 645 Undvikna elnätsförluster -11 533 Summa klimatpåverkan -714 050 15

Det finns ett stort antal enskilda utsläpp, tillförda och undvikna, som sammantaget ger det resultat som presenteras i figur 4. Bland dessa finns det några utsläpp som i jämförelse har stor påverkan på resultatet vilka beskrivs mer utförligt i punktform nedan: Direkta skorstensutsläpp från energiåtervinningen. Merparten av det avfall som energiåtervinns i Linköping är att betrakta som ett förnyelsebart bränsle. En del av avfallet har dock ett fossilt ursprung från olja och ger därmed ett tydligt utsläpp i klimatbokslutet. De fossila brännbara avfallsfraktionerna utgörs av plast, syntetiska textilier och syntetisk gummi. Skorstensutsläppen inkluderar uppmätta värden av fossil CO2 och lustgas vid energiåtervinningen i Linköping. Den alternativa avfallsbehandlingen för den avfallsmängd som energiåtervinns är deponering (se fördjupningsdelen Energiåtervinning från avfall ). Energiåtervinning är ett betydligt bättre alternativ än deponering ur klimatsynpunkt vilket medför att energiåtervinningen även bidrar till undviken klimatpåverkan. Deponering av nedbrytbara avfallsfraktioner ger utsläpp av metangas. I beräkningarna ersätter energiåtervinningen väl fungerade deponier (med gasinsamling) i England. (blå stapel, indirekt klimatpåverkan). Elkonsumtionen för driften av produktionsanläggningarna ger ett tydligt bidrag till klimatpåverkan. (Gul stapel, indirekt klimatpåverkan). All uppvärmning av bostäder och lokaler ger en klimatbelastning. Den alternativa individuella uppvärmningen som har studerats i klimatbokslutet är ur klimatsynpunkt en mix av bra alternativ. Trots detta kan betydande utsläpp undvikas med fjärrvärme (grön stapel, indirekt klimatpåverkan). Elproduktionen är känd för att ge ett relativt stort bidrag till klimatpåverkan. Genom att Tekniska verken producerar och säljer el till elsystemet kan man undvika alternativ produktion för denna mängd el (mörkgul stapel, indirekt klimatpåverkan). De antaganden som görs i beräkningarna för ovan beskrivna utsläpp med relativt stor påverkan har betydelese för resultatet. Antaganden för den alternativa individuella uppvärmningen har bedömts ge större påverkan på slutresultatet jämfört med övriga antaganden. Detta presenteras i en känslighetsanalys senare i detta resultatkapitel. Klimatbokslutet presenterat enligt Greenhouse gas protocol Greenhouse gas protocol (GHG-protokollet) föreskriver att resultaten bör presenteras i fyra grupper, scope 1-3 samt undvikna emissioner i en separat grupp. I figur 5 visas en presentation av resultaten enligt denna indelning. Figur 4 och 5 visar därmed samma resultat men presentationen görs på olika sätt. Scope 1 visar direkta utsläpp från den egna verksamhetet, Scope 2 indirekta utsläpp från köpt energi och scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar. I tabell 4 redovisas mer utförligt vilka tillförda och undvikna utsläpp som ligger till grund för de resultat som presenteras i figur 5. Tabell 4 redovisar samma värden som presenteras i tabell 3 men grupperade enligt GHG-protokollets redovisningsmetod. 16

Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Scope 1 Scope 2 Scope 3 Undvikna utsläpp Total klimatpåverkan kton CO2e -1200-1000 -800-600 -400-200 0 200 400 600 Figur 5. Klimatbokslutet för 2014 presenterat enligt GHG-protokollets delsystem. 17

Tabell 4. Redovisning av samtliga utsläpp enligt GHG-protokollets redovisningsmetod. Totala utsläpp CO2e (ton) 2014 Scope 1 274 820 Förbränning bränslen Kol 42 092 Trädbränslen 2 775 RT-flis 4 927 Bioolja 10 Avfall 160 209 Plastrejekt 9 029 Gummi 21 225 Tryckt trä 876 Pellets, briketter, pulver 141 Eo 3-5 11 329 Eo1 4 643 Elnät, läckage av SF6 7 Biogas och biogödsel (inklusive 40 % av Västervik Biogas) 3 034 Avloppsreningsverk 5 453 Egen deponi (tidigare deponerat organiskt material) 7 875 Diverse småutsläpp (egna fordon och arbetsmaskiner) 1 202 Scope 2 110 970 Hjälpel kraftvärmeverk och värmeverk 65 502 El till elpanna 1 618 Hjälpel biogas och biogödsel 10 052 El till kylamaskiner 9 862 Hjälpel avloppsreningsverk och vattenverksamhet 10 902 Övrig elkonsumtion 13 036 Scope 3 49 580 Bränslen uppströms Kol 3 596 Trädbränslen 2 159 RT-flis 1 369 Bioolja 7 Hushållsavfall 3 692 Verksamhetsavfall 7 142 Plastrejekt 163 Gummi 310 Tryckt trä 243 Pellets, briketter, pulver 305 Eo 3-5 895 Eo1 408 Vattenkraft, solkraft och vindkraft 3 725 Biogas och biogödsel (inklusive 40 % av Västervik Biogas) 1 953 Ersatt alternativ värmeproduktion, MSE 8 661 Kemikalier (utsläpp vid uppströms produktion) 14 194 Diverse småutsläpp (tjänsteresor, post, kontorspapper, mm) 755 Avoided emissions -1 149 420 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga förbränning -180 158 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga förbränning av RT-flis -63 963 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga rötning -14 493 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga MÅV/biol. beh. -1 429 Undvikna utsläpp genom biogas -40 150 Undvikna utsläpp genom biogödsel -5 125 Undviken alternativ ångproduktion -2 196 Undviken alternativ kylaproduktion -16 358 Undviken jungfrulig produktion, pga MÅV metallskrot från slaggsort -12 684 Undviken jungfrulig produktion, pga MÅV/biologisk behandling -2 792 Undvikna nettoutsläpp pga naturgas i fordonsgas -1 163 Undviken alternativ uppvärmning av bostäder och lokaler -314 730 Undviken alternativ elproduktion -482 645 Undvikna elnätsförluster -11 533 Summa klimatpåverkan -714 050 Varav summa scope 1-3 435 370 Varav undvikna emissioner -1 149 420 18

Känslighetsanalys Individuell uppvärmning I det tidigare kapitlet Hur värms bostäderna om vi inte använder fjärrvärme? samt i fördjupningskapitlet Uppvärmning av bostader och lokaler beskrivs tre olika möjliga fall för den alternativa uppvärmningen av bostäder och lokaler. De tre fallen innehåller alla en mix av olika typer av värmepumpar och biobränslen. Det första fallet, scenario 1, beskriver en möjlig situation där fastighetsägarna väljer en mix av individuell uppvärmning som totalt sett ger mycket låg klimatpåverkan. Det andra fallet, scenario 2, visar en möjlig mix av uppvärmningssystem som ger en högre klimatpåverkan. I det fall som benämns som grundfall används ett medelvärde på uppvärmningsmixen i scenario 1 och 2. Figur 6 visar att antagandet om valet av individuell uppvärmning har betydelse för slutresultatet. Skillnaderna är ändå relativt små och resultaten visar tydligt att fjärrvärmesystemet är ett konkurrenskraftigt alternativ utifrån ett klimatperspektiv när man jämför mot annan individuell uppvärmning. Även i scenario 1 med en mix av individuella uppvärmningssystem med mycket låg klimatpåverkan visar klimatbokslutet att fjärrvärme är ett betydligt bättre alternativ jämfört med individuell uppvärmning utifrån ett klimatperspektiv. Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Direkta utsläpp Scenario 2 Avfall Grundfall Scenario 1 Indirekta utsläpp El Värme Avfall Scenario 2 Grundfall Scenario 1 Total klimatpåverkan Summa klimatpåverkan -758 900 ton Scenario 2-714 050 ton Grundfall - 669 200 ton Scenario 1 kton CO2e -1400-1200 -1000-800 -600-400 -200 0 200 400 600 Figur 6. Känslighetsanalys för valet av alternativ individuell uppvärmning av bostäder och lokaler. Scenario 1 beskriver utfallet för en möjlig mix av individuella uppvärmningssystem med mycket låg klimatpåverkan. Scenario 2 visar motsvarande för en mix med något högre klimatpåverkan. 19

Känslighetsanalys Deponering All deponering av nedbrytbart organiskt avfall ger utsläpp av metangas. Metangasen bildas genom anaerob nedbrytning av olika typer av organiskt avfall (mat- och livsmedelsavfall, träoch pappersavfall, osyntetiska textilier etc). Det är bara inerta material som (sten, metall, mm) som inte innehåller kol som kan deponeras utan metangasbildning. Det finns ett undantag och det är olika typer av plastavfall. Plast är visserligen ett organiskt material med högt kolinnehåll men nedbrytbrytningen av plast i deponier är försumbart liten. Ur klimatsynpunkt ger plastavfall utsläpp vid förbränning men inte vid deponering vilket är det omvända förhållandet jämfört med allt övrigt organiskt avfall. Det är stor skillnad mellan bra och dåliga deponier. En bra deponi har en effektiv gasinsamling tillsammans med elproduktion från gasen samt hög metanoxidering i tätskiktet, m.m. Även bra deponier ger metangasutsläpp. I klimatbokslutet har endast bra deponier studerats vilket även gäller för denna känslighetsanalys. Men även bra deponier är olika effektiva ur klimatsynpunkt. I grundfallet används data från en typisk bra deponi i England. I känslighetsanalysen har vi valt att studera en mycket effektiv deponi (den bästa som vi har hittat uppgifter om) och en modern men ändå ur klimatsynpunkt sämre typ av deponi. Utfallet i känslighetsanalysen speglar även rätt väl deponeringen i andra europeiska länder med utvecklad deponeringsteknik. Man bör komma ihåg att det finns åtskilliga deponier i Europa som är betydligt sämre än de som studeras i detta klimatbokslut. Känslighetsanalysen visar att det har betydelse vilken deponering som undviks genom energiåtervinningen. Analysen visar samtidigt att det finns betydande utsläpp som kan undvikas genom energiåtervinning. Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Direkta utsläpp Sämre deponi Grundfall Bättre deponi Indirekta utsläpp El Värme Sämre deponi Grundfall Bättre deponi Total klimatpåverkan Summa klimatpåverkan -829 510 ton Sämre deponi -714 050 ton Grundfall - 548 620 ton Bättre deponi kton CO2e -1400-1200 -1000-800 -600-400 -200 0 200 400 600 Figur 7. Känslighetsanalys för valet av avfallsdeponi. Bättre deponi beskriver utfallet för en deponi med mycket låg klimatpåverkan. Sämre deponi visar utfallet för en något sämre deponi jämfört med grundfallet. 20

Elproduktionen En framtidsutblick I det tidigare kapitlet Hur produceras den el som används? och i fördjupningskapitlet Elproduktion och elanvändning beskrivs den alternativa elproduktionen. Den alternativa elproduktionen är den el som Tekniska verken ersätter när de levererar el till elsystemet men också den el som används i Tekniska verkens elkonsumtion samt i elkonsumtionen hos andra förbrukare som ingår i beskrivningen av de indirekta utsläppen, exempelvis el till värmepumparna i den alternativa uppvärmningen. Klimatpåverkan från elproduktionen har stor betydelse för klimatbokslutets resultat och det är därför intressant att få en fördjupad förståelse om hur elproduktionen i framtiden kan komma att påverka Tekniska verkens klimatprestanda. Resultatet i figur 8 visar en prognos med antaganden om den framtida elproduktionen där alla andra antaganden är oförändrade från 2014 års klimatbokslut. Scenario låg beskriver en framtida situation med höga klimatambitioner. En stor del av marginalproduktionen utgörs i detta scenario av förnyelsebar elproduktion med betydligt lägre klimatpåverkan än vad vi har idag. Scenario hög beskriver en situation med relativt låga klimatambitioner, snarlik den situation som vi har idag. Grundfallet är samma resultat som tidigare, dvs 2014 års elproduktion. Figur 8 visar på tydliga skillnader i slutresultatet för de tre scenarierna. Framförallt påverkas de undvikna utsläppen från Tekniska verkens egen elproduktion och klimatpåverkan från undviken alternativ uppvärmning av bostäder. I alla tre scenarierna är Tekniska verkens verksamhet konkurrenskraftig i ett klimatperspektiv. Direkta utsläpp Undviken klimatpåverkan Höga klimatambitioner Tillförd klimatpåverkan Avfall Låga klimatambitioner Grundfall Indirekta utsläpp El Värme Avfall Höga klimatambitioner Låga klimatambitioner Grundfall Total klimatpåverkan -439 920 ton Summa klimatpåverkan Höga klimatambitioner -619 130 ton Låga klimatambitioner - 714 050 ton Grundfall kton CO2e -1400-1200 -1000-800 -600-400 -200 0 200 400 600 Figur 8. Känslighetsanalys för antagandet om den alternativa elproduktionen. Scenario låg beskriver utfallet för en möjlig framtida elproduktionsmix med höga klimatambitioner. Scenario hög visar motsvarande för en mix med relativt låga klimatambitioner. Grundfallet baseras på den faktiska elproduktionen 2014. 21

Klimatbokslut enligt bokföringsprincipen Avslutningsvis redovisas även ett resultat för ett klimatbokslut som har tagits fram enligt bokföringsprincipen. (Se tidigare beskrivning i rapporten om skillnaden mellan bokföringsprincipen och konsekvensprincipen ). I resultatet presenteras samma värden som tidigare men med skillnaden att den alternativa elproduktionen har beräknats som nordisk residualmix. Vidare redovisas inte undvikna utsläpp med bokföringsprincipen och dessa har därför exkluderats i tabell 5. De totala tillförda utsläppen i scope 1, 2 och 3 blir 386 170 ton CO2e för 2014. Man bör notera att resultatet kan användas i jämförelser med andra bokslut som redovisar resultaten enligt samma metod och som använder GHG-protokollet. Resultatet kan dock inte användas för att bedöma Tekniska verkens nettoklimatpåverkan. Resultatet kan inte heller användas för den årliga uppföljningen av Tekniska verkens klimatpåverkan, d.v.s. om klimatpåverkan ökar eller minskar. Se tidigare diskussion angående när man kan använda de två olika typerna av klimatbokslut. Tabell 5. Klimatbokslut redovisat enligt bokföringsprincipen för 2014. Utsläpp CO2e (ton) 2014 Scope 1 274 825 Förbränning bränslen Kol 42 092 Trädbränslen 2 775 RT-flis 4 927 Bioolja 10 Avfall 160 209 Plastrejekt 9 029 Gummi 21 225 Tryckt trä 876 Pellets, briketter, pulver 141 Eo 3-5 11 329 Eo1 4 643 Elnät, läckage av SF6 7 Biogas och biogödsel (inklusive 40 % av Västervik Biogas) 3 034 Avloppsreningsverk 5 453 Egen deponi (tidigare deponerat organiskt material) 7 875 Diverse småutsläpp (egna fordon och arbetsmaskiner) 1 202 Scope 2 66 264 Hjälpel kraftvärmeverk och värmeverk 39 113 El till elpanna 966 Hjälpel biogas och biogödsel 6 002 El till kylamaskiner 5 889 Hjälpel avloppsreningsverk och vattenverksamhet 6 510 Övrig elkonsumtion 7 784 Scope 3 45 086 Kol 3 596 Trädbränslen 2 159 RT-flis 1 369 Bioolja 7 Hushållsavfall 3 692 Verksamhetsavfall 7 142 Plastrejekt 163 Gummi 310 Tryckt trä 243 Pellets, briketter, pulver 305 Eo 3-5 895 Eo1 408 Vattenkraft, solkraft och vindkraft 3 725 Biogas och biogödsel (inklusive 40 % av Västervik Biogas) 1 953 Ersatt alternativ värmeproduktion, MSE 4 171 Kemikalier (utsläpp vid uppströms produktion) 14 194 Diverse småutsläpp (tjänsteresor, post, kontorspapper, mm) 755 Summa Scope 1-3 386 174 22

23

Fördjupning Beräkningsmetodik för klimatbokslut - Konsekvensprincipen 24 The Greenhouse Gas Protocol 31 Uppvärmning av bostäder och lokaler 34 Elproduktion och elanvändning 38 Energiåtervinning från avfall 48 Torv som bränsle 51 Summering av marginella småutsläpp 52 24

Beräkningsmetodik för klimatbokslut Konsekvensprincipen. I denna bilaga beskrivs och diskuteras den bakomliggande metodiken för hur klimatpåverkan beräknas för klimatbokslut enligt konsekvensprincipen. Bilagan tar även upp specifika delar av metodiken där frågor har väckts kring olika beräkningsprinciper. Grunderna för konsekvensprincipen är att, så långt som det är möjligt och rimligt, studera ett företags totala klimatpåverkan i samhället genom att följa vilka konsekvenser som företagets verksamhet ger upphov till. För att bedöma konsekvenserna jämförs energiföretagets klimatpåverkan med en situation där företaget och dess verksamhet tas bort och ersätts med alternativ produktion för de nyttigheter som efterfrågas. Resultatet från ett klimatbokslut med konsekvensprincipen besvarar därmed frågan Vilken klimatpåverkan ger företaget upphov till?. I klimatbokslutet beskrivs företagets egna utsläpp (direkta utsläpp) men också alla tillförda och undvikna utsläpp som företaget orsakar i sin omgivning (indirekta utsläpp). Därmed måste man följa alla råvaror och produkter som företaget köper och använder i sin verksamhet (uppströms klimatpåverkan) och alla produkter som företaget levererar (nedströms klimatpåverkan). Eftersom produkterna tillgodoser ett behov i samhället ska man även inkludera hur man tillgodoser detta behov med alternativ produktion från andra företag. Ett klimatbokslut enligt konsekvensprincipen är mer omfattande än andra typer av klimatbokslut och kallas därför ibland för ett utökat klimatbokslut. Fördelen med att följa alla konsekvenser i omgivningen är att man kan beräkna ett relevant värde för företagets totala klimatpåverkan och, kanske mer väsentligt, att man på ett korrekt sätt kan utvärdera åtgärder för att minska företagets totala klimatpåverkan i det fortlöpande klimatarbetet. Beräkningsmetodik för konsekvensprincipen CO2e CO2e Direkt klimatpåverkan (Företagets egna utsläpp) Figur 9: Grupper av utsläpp som ingår i klimatbokslutet. Direkta och indirekta utsläpp samt tillförda och undvikna utsläpp. Tillförd indirekt klimatpåverkan Undviken indirekt klimatpåverkan Tillförda direkta utsläpp I klimatbokslutet redovisas alla egna utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser som uppstår från anläggningar/aktiviteter som ägs och drivs av företaget. Dessa beskrivs under tillförda 25