Richard Ottvall

Bilaga 7 Richard Ottvall 2018-09-10 Ottvall Consulting AB Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon: 0413-22237 Mobil: 0705-642822 E-post: richard@ottvall.com

Svartfläckig blåvinge i frodig miljö med inslag av enbuskar. 1

Utförare Richard Ottvall, disputerad ekolog. Tidigare hade Richard en tjänst som forskare vid Lunds universitet men driver idag ett eget företag med bl.a. konsultrådgivning vid samhällsplanering och exploateringsprojekt. Richard är främst ornitolog men har tagit fram inventeringsmetodik för fjärilar inom Svensk Dagfjärilsövervakning och biogeografisk uppföljning, projekt finansierade av Naturvårdsverket. Richard har gjort fjärilsinventeringar åt Länsstyrelsen i Skåne inom den regionala miljöövervakningen och har under flera år inventerat svartfläckig blåvinge i Skåne och på Öland inom biogeografisk uppföljning. Ulf Ottosson, disputerad ekolog med mångårig inventeringserfarenhet av främst fåglar men också fjärilar. Richard Ottvall utförde inventeringar vid samtliga besökstillfällen och sammanställde rapporten. Ulf Ottosson inventerade vid det fjärde besöket 20 juli. 2

Bakgrund Cementa planerar att utöka kalkstenstäkten på Albrunna 29:1 vid Degerhamn i Mörbylånga kommun. Områdets naturvärden inventerades av Enetjärn Natur under 2016 och 2017 (Enetjärn Natur 2017). Vid inventeringarna gjordes observationer av bland annat svartfläckig blåvinge, en dagfjärilsart som är med på bilaga 1 i artskyddsförordningen. I syfte att undersöka förekomst och bedöma eventuell påverkan på svartfläckig blåvinge i området av utökad täktverksamhet genomfördes inventeringar under juni-juli 2018. Metodik och upplägg för inventeringarna diskuterades per epost med Helena Lager på Länsstyrelsen i Kalmar län och Lars Pettersson, Svensk Dagfjärilsövervakning/Lunds universitet. Målsättning med inventeringarna Då en omfattande beskrivning av områdets Natura 2000-typer redan var utförd fokuserar den här undersökningen på uppföljning av förekomst och förutsättningar för svartfläckig blåvinge i området. Följande målsättningar fanns med studien: Inventeringarna syftade till att fastställa förekomst av svartfläckiga blåvingar som vistades i det planerade täktområdet och intilliggande f.d. täktområden på fastigheten Albrunna 29:1 i förhållande till angränsande alvarmarker. Fjärilarna inventerades förutom i täktområdet också norr, öster och söder om fastigheten. Bedömning av kalkbrytningens påverkan på populationen av svartfläckig blåvinge och artens förutsättningar på Albrunna 29:1 och omgivande marker samt på Öland. Bedömning av påverkan på gynnsam bevarandestatus för arten. 3

Metodik Inventering av svartfläckig blåvinge genomfördes med den metodik som används inom biogeografisk uppföljning som drivs av Naturvårdsverket (Ottvall 2013). Fjärilarna inventerades från slingor som placerades i för arten lämpliga miljöer. Slingorna läggs ut som GPS-spår för att man ska kunna följa slingan med högst ett fåtal meters avvikelse. Metodiken följer den som används inom Svensk Dagfjärilsövervakning (Pettersson m.fl. 2011) med den skillnaden att det endast är svartfläckig blåvinge som räknas och övriga fjärilsarter lämnas därhän. Dessutom finns inga avståndsbegränsningar utan samtliga individer som kan artbestämmas oavsett avstånd från slingan räknas. Svartfläckig blåvinge är den största arten av blåvingarna och med träning kan man identifiera arten i flykten. Vid tveksamhet om arttillhörighet gjordes en avvikelse från slingan för att följa efter den förbiflygande blåvingen om den landade i närheten. Om det inte gick att göra en säker artbestämning lämnades individen som obestämd. Könsbestämning gjordes baserat på beskrivna karaktärer där bakkroppens form och storlek är en viktig karaktär för att skilja på könen. Syftet med att könsbestämma individer så långt som möjligt var att undersöka könsfördelning ovh eventuella skillnader i förekomst och beteenden. Fjärilshåv användes inte men åtskilliga fjärilar fotograferades för detaljstudier och verifiering av könsbestämning gjord i fält. Platser där fjärilar sågs koordinatsattes med GPS. Vid några tillfällen noterades flera individer inom ett begränsat område som då fick en gemensam koordinatsatt position. Hona svartfläckig blåvinge som påträffats död i ett spindelnät. Kännetecknande för honor är den kraftiga bakkroppen. Honor har oftast större och mer markanta svarta fläckar på vingarna och har generellt mindre storlek än hanarna. Könsbestämning gjordes främst på sittande individer där alla karaktärer kunde observeras ordentligt. 4

För varje individ gjordes en bedömning av följande aktiviteter: födosök, vilande, äggläggning, parning eller förbiflygande. På bilderna nedan visas de fyra första aktiviteterna i nämnd ordning med födosök på första bilden längst upp till vänster, följd av vilande till höger, äggläggning på tredje bilden längst ner till vänster samt parning på fjärde bilden. En förbiflygande individ passerade oftast förbi inventeraren med stadig flykt. I några fall kunde en individ ägna sig åt flera aktiviteter under ett observationstillfälle, men det var den aktivitet vid upptäckt som räknades. 5

Förekomst av backtimjan Svartfläckig blåvinge har backtimjan som värdväxt och honorna lägger ägg i växtens blommor. Larverna lever sedan en kort tid på växten för att sedan låta sig adopteras av myror. Väldigt torra år, som var fallet 2018, utnyttjas ofta kungsmynta som alternativ värdväxt för äggläggning. Backtimjan förekom spritt över det inventerade området och där svartfläckiga blåvingar observerades gjordes notering om backtimjan växte på platsen eller inom cirka 25 m från observationsplatsen. I områden utan observationer av svartfläckiga registrerades mer omfattande bestånd av backtimjan men inte enstaka förekomster. Eftersom det var en extremt torr sommar var det på grund av torkan inte många platser där backtimjan blommade under perioden för inventeringen. Den mesta av blomningen ägde rum i slutet av fjärilarnas flygperiod kring mitten av juli när toppen för flygaktiviteten hade varit och flygande svartfläckiga blåvingar var relativt fåtaliga. Svartfläckig blåvinge på backtimjan i sandig miljö på skånsk lokal. 6

Slingor Slingorna kom till i fält vid det första besöket med målsättningen att täcka för svartfläckig blåvinge lämpliga miljöer men ändå att få ett så representativt urval av olika miljöer för de olika inventeringsytorna som möjligt. Två slingor placerades i verksamhetsområdet varav en slinga i det planerade utökade brytningsområdet. En slinga placerades söder om verksamhetsområdet, en norr om och en öster om. Den totala längden på samtliga slingor var drygt 30 km. Kort beskrivning av slingorna (se bilaga Slingor ): Slinga 1: Alvarmark och kalkgräsmark i den sydvästra delen av verksamhetsområdet där det inte pågår eller planeras för kalkbrytning. Slinga 2: Denna slinga passerade genom stora delar av det planerade nybrytningsområdet. Slingan omfattade alvarmark parallellt med vägen alldeles söder om täkten där vegetationen återhämtat sig samt det planerade brytningsområdet öster och norr om den aktiva täkten. Slinga nord: Stormarens naturreservat där slingan placerades söder och öster om alvarsjön Stormaren. Slingan dominerades av grus- och hällmarksalvar med inslag av små fuktängar. Slinga ost: Kvinnsgröta naturreservat och söderut som dominerades av hällmarksalvar. I den östra delen av slingan fanns inslag av torrängar och mer buskar. Slinga syd: Albrunna alvar naturreservat som i den västra delen utgjordes av grusalvar med varierande miljöer, buskmark och inslag av vätar och små fuktängar. Längre österut längs slingan blev det mer inslag av relativt öppen hällmarksalvar. Inventeringsdagar Fyra inventeringar gjordes under perioden 26 juni-20 juli 2018 i lämpligt väder. Samtliga dagar var varma med som mest temperaturer på drygt 30 grader. Värmen innebar att fjärilarna började bli aktiva och flyga redan kring kl. 8 på morgonen och flög också fram till sent på eftermiddagen och tidig kväll kring kl. 19. Inventeringarna genomfördes vid solsken med få moln. Mestadels rådde svaga vindar men en måttlig till frisk vind blåste tillfälligt upp sent på eftermiddagen 4 juli i samband med en passage av en tillfällig kallfront. Vindriktning var oftast med en ostlig komponent. Tidpunkten för inventeringen på enskilda slingor varierade mellan besök så att inte vissa slingor alltid inventerades på förmiddagen eller sent på eftermiddagen. Överlag verkade aktiviteten högre på förmiddagen än under den varmaste tiden på eftermiddagen. 7

Besök 1: eftermiddag 26 juni: Slinga 1 och slinga 2. Hela dagen 27 juni: Slinga syd, slinga nord, och slinga ost. Besök 2: eftermiddag 4 juli: Slinga 1 och slinga syd. Hela dagen 5 juli: Slinga 2, slinga nord och slinga ost. Besök 3: hela dagen 15 juli: Slinga 1, slinga 2, slinga nord, slinga ost och slinga syd. Besök 4: förmiddag och tidig eftermiddag 20 juli (2 personer som inventerade samtidigt): Slinga 1, slinga 2, slinga nord, slinga ost och slinga syd. Område där flera svartfläckiga blåvingar påträffades vid inventeringen. En uttorkad väta med grön växtlighet, flera blommor och enbuskar som ger lä för vinden och viloplatser. 8

Resultat av inventeringen Svartfläckiga blåvingar observerades spritt över hela området med 118 inräknade exemplar vid besök 1, 115 exemplar besök 2 och därefter avklingande antal med 32 exemplar besök 3 och 16 exemplar besök 4. Dessa antal inkluderar några observationer som inte gjordes vid inventeringarna längs slingor. Positioner för observerade individer presenteras i bilaga Observationer av fjärilar. Svartfläckiga blåvingar kan vara förhållandevis rörliga och dubbelräkningar av enstaka individer kan inte uteslutas, men var knappast frekvent. Oftast återvände en observerad individ till den plats där den upptäcktes och individer som passerade förbi i aktiv flykt försvann överlag iväg utom synhåll och räknades sannolikt inte en gång till. Överlevnaden hos svartfläckig blåvinge uppskattades i en centraleuropeisk studie av Osváth-Ferencz (2017) till 80-85 % per dag. Om denna överlevnadsnivå gällde i inventeringsområdet överlevde 20-30 % av individerna en veckas tid. Det är därför troligt att den absoluta merparten av räknade fjärilar var olika individer. Summering av räkningarna ger totalt 271 individer. Av könsbestämda individer var 47 honor och 52 hanar. Vid besök 1 noterades en viss koncentration av individer i sydvästra delen av Cementas täktområde som inte är aktiv och i västra delen av Albrunna naturreservat medan fjärilar vid besök 2 observerades något längre österut med förhållandevis många individer också i det utökade brytningsområdet. Redan vid det första besöket observerades slitna individer som måste ha kommit på vingarna kring 15 juni eller kanske ännu tidigare. Vid besök 2 var många av observerade individer fräscha och hade kläckt efter det första besöket 26-27 juni. Lägst antal svartfläckiga blåvingar sågs längs slinga ost. Det var också lägre antal på den östra delen av slinga syd jämfört med den västra delen. De lägre antalen i dessa områden förklaras sannolikt av att här dominerade karg och torr hällalvarmark. 9

Tabell 1. Antalet observerade svartfläckiga blåvingar vid de fem olika slingorna som ingick i studien. Slinga 2 brytområde är den del av slinga 2 som passerar den planerade ytan för utökad kalkbrytning och ingår alltså i Slinga 2 i raden ovanför i tabellen. I de två kolumnerna längst till höger redovisas antalet individer svartfläckiga blåvingar som noterades per inventerad kilometer slinga, dels vid den högsta noteringen för de fyra besöken, dels som ett medelvärde av fyra besök. Område Sträcka Besök 1 Besök 2 Besök 3 Besök 4 Totalt Max/km Medel/km km individ Slinga 1 3,5 18 2 6 1 27 5,1 1,9 Slinga 2 8,4 18 58 14 6 96 6,9 2,9 Del av 4,2 7 31 4 4 46 7,4 2,7 Slinga 2 - brytområde Slinga nord 5,2 23 29 2 5 59 6,9 3,5 Slinga ost 3,4 6 3 1 1 11 1,8 0,8 Slinga syd 5,6 42 23 9 4 78 7,5 3,5 Aktivitet Den vanligaste aktiviteten var födosök som registrerades hos 42 % av observerade individer. Därefter följde vilande med 32 % och förbiflygande med 23 %. Äggläggning sågs endast vid fem tillfällen och parning vid fyra (se karta som bilaga). Med ett undantag registrerades äggläggning och parning enbart vid de två första besöken. Äggläggning noterades endast på backtimjan i de områden där det också fanns mer frekvent blommande backtimjan, det vill säga i den västra delen av Albrunna naturreservat, i den sydvästra delen av täktområdet samt längs slinga ost där marken blev lite rikare med inslag av torrängar och buskar. Ingen äggläggning observerades i nybrytningsområdet där ytterst få blommande backtimjan påträffades. Områden där backtimjan inte blommade utgjordes i huvudsak av karg och torr hällalvarmark. Positionerna för där parning äger rum är inte nödvändigtvis i de områden där det finns lämpliga fortplantningsmiljöer utan kan vara mer slumpartat där fjärilarna kommer i kontakt med varandra. Slingor på Öland Den högsta noteringen var 7,5 svartfläckiga blåvingar/km längs slinga syd (Tabell 1). Liknande värden kring 7 individer/km registrerades längs slinga 2 och slinga nord. Slinga 1 kom strax därefter med 5 individer/km medan väsentligt lägre antal noterades längs slinga ost med 1,8 10

individer/km. Beräknat som ett medelvärde på samtliga fyra besök noterades något lägre antal på slinga 2 än slinga nord och syd med slinga 1 strax därefter och slinga ost med lägst antal. På Öland har svartfläckig blåvinge inventerats någon gång under 2014-2018 på 13 slingor inom biogeografisk uppföljning med samma metodik som inventeringen i den här rapporten. Samtliga inventeringar har utförts av Richard Ottvall. Data har tillsammans med data insamlat inom Svensk Dagfjärilsövervakning använts i analyser av nationella trender för svartfläckig blåvinge, men specifika data är opublicerade (se Pettersson & Sjöström 2017). Med ett uppehåll 2016 har under fyra år den högsta noteringen på enskilda lokaler varierat mellan 2,5 och 16 individer/km (medel 6,6 individer/km). Medelnotering över år har på enskilda lokaler varierat mellan 1,3 och 11 individer/km (medel 4,4 individer/km). De högsta noteringarna av svartfläckig blåvinge har gjorts på marker med sandiga jordar som Dödevi sjömarker och Gårdby sandstäpp. Slingor på alvarmarker, särskilt de som domineras av torra hällalvarmarker, har de lägsta antalen. Vid inventeringarna i den här studien vid Albrunna har antalet observerade svartfläckiga blåvingar per kilometer inventerad slinga varit något lägre än på öländska slingor. Det kan bero på att tätheten med svartfläckig blåvinge är lägre på alvarmarker än på andra marker med mer varierad växtlighet och sandjord. De öländska slingorna utgör en blandning av slingor på alvarmark och lokaler med sandjord och mer varierande livsmiljöer än vad som är fallet kring kalktäkten i Albrunna. Resultatet av inventeringarna på de öländska slingorna tyder på ett genomsnittligt år på flertalet lokaler, men med generellt färre individer än normalt på slingor i alvarmarker där backtimjan inte blommade på grund av torkan. Den torra sommaren där särskilt alvarmarkerna drabbades kan också ha påverkat antalet räknade svartfläckiga blåvingar vid inventeringen i Albrunna. 11

Lokalisering av slingor på Öland som ingår i biogeografisk uppföljning markerat som röda punkter och Albrunna som gul triangel. 12

Populationen av svartfläckig blåvinge vid Albrunna På och kring Stora Alvaret finns en sammanhängande population av svartfläckig blåvinge utan någon struktur av metapopulation med isolerade förekomster. Albrunna utgör en del av denna stora sammanhängande population och påverkan av den utökade kalktäkten bör bedömas i förhållande till detta. Inventeringen ger vid handen att svartfläckig blåvinge förekommer spritt i området kring kalktäkten. Vid en fjärilsinventering kan inte samtliga flygande fjärilsindivider räknas in. En grov bedömning av antalet flygande svartfläckiga blåvingar i området ger emellertid ett relativt högt antal. I slinga 1 som är cirka 9 ha stort räknades som mest 18 individer vid en god täckning av området. Totalt räknades 27 individer på de fyra besöken. Det motsvarar ungefär 300 flygande individer/km 2 givet att hela ytan täcktes bra. På slinga 2 som passerar genom det 32 ha stora utökade brytningsområdet räknades som mest 31 individer och totalt 46 individer. Täckningen av området var inte fullt lika god som vid ytan för slinga 1 och de inräknade individerna motsvarar omkring 140 flygande individer/km 2. Vi vet inte omfattning av dubbelräkning och livslängd hos de svartfläckiga blåvingarna säsongen 2018. Det är också okänt hur många individer som missats vid räkningarna. I undersökningstypen för dagaktiva fjärilar anges ett exempel från en intensiv studie av dårgräsfjäril i Östergötland (Naturvårdsverket 2011). En inventering längs transekter under artens bedömda topp för flygaktiviteten multiplicerades med 5 för att få en skattning av populationsstorleken på lokalen. Det är rimligt att en motsvarande uppräkning ska göras för svartfläckig blåvinge i inventeringsområdet, en uppräkning som ger cirka 600 individer (maxnotering 118 individer * 5 = 590). 13

Gynnsam bevarandestatus Svartfläckig blåvinge är en spridd fjärilsart på Öland med i huvudsak sammanhängande förekomster där fragmentering av livsmiljöer inte är ett hot som på fastlandet. Arten påträffas enligt åtgärdsprogrammet för arten på hällmarker, i randområdet mot alvarmarker, på hedar och sandstäpp (Elmquist & Nielsen 2007). Sedan publiceringen av åtgärdsprogrammet har kunskapen om artens förekomst på Öland ökat. Den observeras till exempel på ängsmark i Mittlandsskogen men också på öppna hällalvarmarker även om de senare knappast är optimala livsmiljöer. En sökning på Artportalen visar liksom kartan över lokaliseringen av Ölandsslingor i den här rapporten på en förekomst över stora delar av Öland. Min bedömning är att artens förekomst och populationsstorlek på Öland har underskattats i tidigare bedömningar. En utökning av kalkbrytningsområdet i Albrunna påverkar cirka 32 ha alvarmark med mer eller mindre lämpliga livsmiljöer för svartfläckig blåvinge. Ingen äggläggning observerades i detta område då blomningen av backtimjan i stort sett uteblev på denna yta. Detta indikerar att ett torrt år som 2018 finns här sämre fortplantningsförutsättningar. De platser där äggläggning noterades vid inventeringen är sådana platser som också kan förväntas vara av högre kvalitet som livsmiljö för arten. Ytan som påverkas av kalktäkt utgör cirka 1 av Stora Alvarets yta och ännu mindre av det totala utbredningsområdet för svartfläckig blåvinge på Öland. Då svartfläckig blåvinge finns spritt på alvarmarker och i kantzonen till alvarmarker i det omgivande landskapet är det en begränsad del av den population som finns på södra Öland som berörs av en utökning av kalkbrytningsområdet. Förlusten av den 32 ha stora ytan med alvarmark i Albrunna kommer inte på något sätt att påverka artens tillstånd, livskraft och framtidsutsikter på Öland. ArtDatabanken har bedömt att svartfläckig blåvinge inte har gynnsam bevarandestatus nationellt eller i de två biogeografiska regionerna med förekomst, det vill säga kontinental och boreal region (Eide 2014). Arten bedöms ha en negativ trend med minskande populationsstorlek. Som jag tolkar denna bedömning grundas den på en historiskt kraftig minskning av förekomst och utbredning på fastlandet. Min bedömning är att nybrytning av kalk på Albrunna 29:1 inte kommer att påverka förutsättningarna för att uppnå gynnsam bevarandestatus 14

Skydds- och restaureringsåtgärder Min bedömning är att skyddsåtgärder inte är nödvändiga för att gynnsam bevarandestatus ska upprätthållas för svartfläckig blåvinge vid en utökning av kalktäkten. Däremot är det min uppfattning att enkla åtgärder kan förbättra livsmiljöerna för svartfläckig blåvinge i områden som inte planeras för kalkbrytning. Enetjärn Natur gjorde bedömningen att den sydvästra delen av Albrunna 29:1 hyser högst naturvärden och de värdefullaste miljöerna för svartfläckig blåvinge (Enetjärn Natur 2017). Jag gör samma bedömning. Vissa delar av detta område håller på att växa igen och med hävd kan livsmiljöerna för svartfläckig blåvinge sannolikt förbättras. Hävd kan rimligen med fördel också förbättra miljöerna i den norra delen av Albrunna 29:1 i det område som ligger väst om nybrytningsområdet. Det är kanske möjligt att aktivt arbeta för att backtimjan etableras på fler ytor. Myror som behövs för att adoptera larverna finns rimligen redan i dessa områden. 15

Referenser Eide, W. (red.). 2014. Arter & naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige 2013. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Elmquist, H. & Nielsen, P.S. 2007. Åtgärdsprogram för bevarande av svartfläckig blåvinge (Maculinea arion). Rapport 5652. Naturvårdsverket. Enetjärn Natur. 2017. Biologisk mångfald och naturvärde på Albrunna 29:1. Ett kunskapsunderlag inför utökad kalkbrytning i Degerhamn. Rapport 2017-11-15. Naturvårdsverket. 2011. Undersökningstyp: dagaktiva fjärilar. Version 1:2, 2011-05-09. Osváth Ferencz, M., Bonelli, S., Nowicki, P., Peregovits, L., Rákosy, L., Sielezniew, M., Kostro Ambroziak, A., Dziekańska I. & Kőrösi, A. 2017. Population demography of the endangered large blue butterfly Maculinea arion in Europe. Journal of Insect Conservation 21:411-422. Ottvall, R. 2013. Handledning för biogeografisk uppföljning av fjärilar enartsslingor (v7_juni 2013). Biologiska institutionen, Lunds universitet. Pettersson, L.B., Harris, S. & Mellbrand, K. 2011. Svensk Dagfjärilsövervakning. Årsrapport 2010. Biologiska institutionen, Lunds universitet. Pettersson, L.B. & Sjöström, C. 2017. Biogeografisk uppföljning 2015 av dag- och nattfjärilar inom habitatdirektivet. Biologiska institutionen, Lunds universitet. 22 pp. 16

Slingor 1 2 Syd Ost Nord Planerat brytområde 0 0,5 1 km

Observationer av fjärilar Besök 1 Besök 2 #* Besök 3 $+ Besök 4 Planerat brytområde 0 400 800 m $+$+ $+ $+ #* $+ #* #* #* $+ $+ #* #* #* #* #* #* #* $+ #* #* $+ #* #* #* $+ #* $+ #* #* $+ $+ #* $+ $+ #* #* $+

GF ^_ Parning GF Äggläggning GF GF GF Planerat brytområde ^_ ^_ ^_ ^_ 0 0,5 1 km GF