Underlasrapport Disareerin av pronos för odstransporter 2040 till Bansek, EVA, Sampers/Samkalk och TEN tec -Trafikverkets Baspronoser 2018
Dokumenttitel: Disareerin av pronos för odstransporter 2040 till Bansek, EVA, Sampers/Samkalk och TEN tec Trafikverkets Baspronos 2018 Publikationsnummer: 2018:088 Ärendenummer: TRV 2017/58771 ISBN: 978-91-7725-274-0 Författare: Petter Wikström Dokumentdatum: 2018-04-01 Kontaktpersoner: Petter Wikström, Petter Hill 2
Innehåll SAMMANFATTNING... 5 1. INLEDNING... 6 2. GENERELL METOD... 7 3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH SAMGODSRESULTAT... 9 3.1 Järnvä... 9 3.1.1 Tillväaånssätt för Bansekunderla... 9 3.1.2 Samodsresultat Bansekunderla... 10 3.2 Vä... 11 3.2.1 Tillväaånssätt EVA... 11 3.2.2 Samodsresultat EVA... 12 3.2.3 Tillväaånssätt Sampers... 13 3.2.4 Samodsresultat Sampers/Samkalk... 16 3.3 Sjöfart... 17 3.3.1 Tillväaånssätt TEN tec... 17 3.3.2 Samodsresultat sjöfart... 18 STATISTIKKÄLLOR... 21 Järnvä... 21 Vä... 21 Sjö... 21 Referensmaterial... 21 3
BILAGA 1. FÖRSÄTTSBLAD TILL EXCEL-DOKUMENT... 22 BILAGA 2. METOD FÖR UNDERLAG TILL BANSEK... 23 BILAGA 3. UNDERLAG TILL BANSEK: GODS2040_180401_JA... 26 BILAGA 4. METOD FÖR UNDERLAG TILL EVA OCH SAMPERS/SAMKALK... 42 BILAGA 5. METOD FÖR TRENDFRAMSKRIVNING AV VOLYMER I TEN-T HAMNAR... 51 4
Sammanfattnin Denna rapport är en beskrivnin av hur utdata från Samodspronosen använts för att ta fram ett disareerat underla för järnvä, vä och sjöfart till kalkylverktyen Bansek (järnvä), EVA och Sampers/Samkalk (vä), samt även till EU-kommissionens databas TEN tec (sjöfart). I ett tillhörande Excel-dokument finns beräkninar, underla m.m. sammanställda. Huvudscenariot, som inkluderar bränsleskatteöknin för vä, höjda banavifter för järnvä och effekten av Svaveldirektivet för sjöfart, har använts för underlaet till EVA samt även till TEN tec. Underlaet till Sampers/Samkalk är detsamma som i Baspronosen från 2016, eftersom Sampers arbetsrupp beslutat att inte ändra tillväxttalen och uppdatera dessa till de senast framtana i Samods. För järnvä har underla från Samodsresultat taits fram i form av branschutvecklinstal per varurupp (STAN12-nivå) för att användas i järnväskalkyler med Trafikverkets kalkylverkty Bansek. På väsidan har Samodsresultaten disareerats med avseende på vätyp (Europaväar - övria väar) till EVA och med avseende på fordonstyp (LBU - LBS) till Sampers/Samkalk. LBU står för LastBil Utan släp, LBS står för LastBil med Släp. Till både EVA och Sampers/Samkalk har tillväxttal per län taits fram för perioderna 2014-2040 samt 2014-2060. Tillväxten för perioden 2014-2060 lier utanför pronosen, men har taits fram då den behövs för EVA och Sampers/Samkalk-kalkylerna för att inkludera livsländen på infrastrukturen. För EVA-underlaet har justerinar av Samodsresultaten i basåret jorts för att bättre stämma överens med fördelninen av trafikarbetet på Europaväar jämfört med övria väar. För Sampers/Samkalk-underlaet har motsvarande justerinar av Samodsresultaten jorts så att underlaet är i linje med statistik ällande fördelninen mellan LBU/LBS i basåret. För sjöfart har Samodsresultaten för de 12 hamnområdena i Sverie disareerats till de 25 TEN-T-hamnarna, med hjälp av trendframskrivnin baserad på hamnstatistik samt BNPutvecklin för åren 1999-2015. 5
1. Inlednin I Trafikverkets uppdra inår bland annat att tillhandahålla aktuella kalkylunderla. I samband med det, har en odspronos för år 2040 taits fram, för vä-, järnväs- och sjöfartstransporter. Trafikverkets rapport Pronos för odstransporter 2040 - Trafikverkets Baspronoser 2018, 1 vilken här benämns Huvudrapporten, sammanfattar förutsättninarna för pronosen, samt resultaten. Denna rapport är en underlasrapport till Huvudrapporten och beskriver den nedbrytnin och justerin av Samodspronosens resultat som enomförts under år 2017/2018 för att ta fram underla till kalkylverktyen. De verkty som har försetts med underla är EVA och Sampers och dess tillhörande kalkylverkty Samkalk (vä) och Bansek (järnvä). Ett disareerat underla för sjöfart har också taits fram till EU-kommissionens databas TEN tec, vilken används för uppföljnin och reviderin av de transeuropeiska transportnätverken. I ett tillhörande Excel-dokument redovisas Samodsresultat för olika scenarion, statistikunderla, m.m. Denna rapport er en mer utförli beskrivnin av Kapitel 7 (Disareerin av resultat) i Huvudrapporten. För information om pronosförutsättninar m.m. hänvisas till Huvudrapporten. Rapporten börjar med en beskrivnin av antaanden och indata, som följs av använda metoder och beräkninar. Därefter presenteras Samodsresultaten till kalkylerna för vä, järnvä, respektive sjöfart. 1 TRV 2018:087 6
2. Generell metod Pronosen som har taits fram byer på en rad förutsättninar och antaanden, vilka i huvudsak omfattar: Låntidsutredninen 2015 (LU15) Nedbrytnin av LU15 eorafiskt och på fler branscher Varuvärdespronos Utrikeshandelspronos Transitpronos Bränsleskatteöknin IMOs svaveldirektiv Höjda banavifter Åtärder i transportsystemet enlit planförslaet för perioden 2018-2029 För utförliare information om dessa förutsättninar, se kapitel 2 och 4 i Huvudrapporten. I Huvudrapporten beskrivs även den efterfråan och det utbud som antas för pronosåret 2040. Denna rapport beskriver tillväaånssätt och resultat från disareerin av Samodsresultat för användnin i kalkyler för respektive trafiksla. För järnvä har resultaten disareerats med avseende på varurupp, för vä har resultaten disareerats med avseende på olika vätyper (Europaväar respektive övria väar), samt fordonstyper (LBU och LBS), och för sjöfart har resultaten disareerats per TEN-Thamn. För vä och järnvä beräknas trafiktillväxttal respektive branschutvecklinstal. Trafiktillväxttalen/ branschutvecklinstalen över odsmänder för perioden 20xx till 20yy beräknas på följande vis: Tillväxttal/Branschutvecklinstal [Basår Pronosår] = odsmänd Pronosår /odsmänd Basår För sjöfart beräknas lastade och lossade volymer i ton per år och hamn. De scenarier som har analyserats är: 7
-Huvudscenariot för år 2040 (som inkluderar bränsleskatteöknin, höjda banavifter och effekter av införandet av Svaveldirektivet) -Känslihetsanalys med läre tillväxt -Känslihetsanalys utan bränsleskatteöknin för vä -Känslihetsanalys med väslitaeavift -Känslihetsanalys med malmöknin -Känslihetsanalys med länre tå -Känslihetsanalys elektrifierin av Meråkerbanen -Känslihetsanalys ökad trafik till/från Timrå -Känslihetsanalys Sundsvalls Loistikpark För underlaen till samtlia kalkylverkty, Bansek, EVA och Sampers/Samkalk, liksom för TEN tec, har Huvudscenariot använts. I nästa kapitel beskrivs tillväaånssätt och Samodsresultat för respektive trafiksla. 8
Miljoner tonkilometer 3. Tillväaånssätt och Samodsresultat 3.1 Järnvä Underla från Samodsresultatet i form av branschutvecklinstal per varurupp (STAN12- nivå) har taits fram till Trafikverkets kalkylverkty Bansek. Detta verkty används för att ta fram samhällsekonomiska kalkyler för järnväsinvesterinar och underlätta en likvärdi hanterin av olika investerinsobjekt. Beräkninar för att ta fram branschutvecklinstalen finns i Excel-dokumentet i blad Bansek. Branschutvecklinstalen beräknas från Banseks basår (år 2014) till pronosåret (2040) och avser förändrinar i tonkm för odstransporter på järnvä. Branschutvecklinstalen har sedan kombinerats med information om trafikerin och odsvolymer per varurupp, bandel och tåtyp för att få fram indata till Bansek, se avsnitt 3.1.2 samt Bilaa 2 för beskrivnin av denna metodik. 3.1.1 Tillväaånssätt för Bansekunderla Då basåret i Samods är 2012 och basåret i Bansek är 2014 antas nolltillväxt mellan åren 2012 och 2014 för att harmonisera dessa (se blad Bansek, Tabell 2). Då man tittar på hur den överripande utvecklinen för transportarbetet på järnvä har sett ut under denna period kan man se att nivån för år 2012 och år 2014 är unefär densamma, se Fiur 1. Detta indikerar att skillnaderna mellan åren inte är särskilt stora då den ekonomiska nedånen medfört en avstannad utvecklin för denna period. Branschutvecklinstal som ett resultat från pronosen har räknats om till årlia branschutvecklinstal för att möjliöra detta antaande. 25 000 20 000 Kombi lastbilar och semitrailers Kombi containrar och växelflak 15 000 10 000 Vanslastods 5 000 0 Malm på malmbanan 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 Fiur 1. Utvecklinen av transportarbete på järnvä över tid. Källa: Trafikanalys 9
Utvecklinstrender krin röna korridorer, nya järnvässkyttlar, dry port-koncept m.m. visar att det finns en strävan i samhället mot att öka andelen järnvästransporter i kombisementet. Färdia varor är en varurupp som ofta inår i kombitransportlösninar. Detta motiverar att särskilt varuruppen färdia varor har potential att i större utsträcknin transporteras på järnvä. 3.1.2 Samodsresultat Bansekunderla Tabell 1 nedan visar Samodsresultat som använts vid framtaandet av underla till Bansek i form av branschutvecklinstal för statistik, Baspronos och varuruppsanpassnin. Kolumnen länst till höer, Tillväxt, innehåller de branschutvecklinstal som använts i framtaandet av underlaet till Bansek (se vidare förklarin nedan). Varurupp 2 012 2 040 Tillväxt 1. Jordbruk 266 409 1,54 2. Rundvirke 1 876 2 825 1,51 3. Trävaror 531 523 0,98 4. Livsmedel 1 524 2 155 1,41 5. Råolja och kol 368 185 0,50 6. Oljeprodukter 10 6 0,58 7. Järnmalm 4 455 6 144 1,38 8. Stålprodukter 3 184 4 858 1,53 9. Papper och massa 3 397 3 392 1,00 10. Jord, sten och bynad 508 617 1,21 11. Kemikalier 692 608 0,88 12. Hövärdia produkter 4 566 10 817 2,37 Totalt 21 377 32 538 1,52 Tabell 1. Branschutvecklinstal beräknade utifrån modellresultat i Samods för basår och pronosår.. Dessa branschutvecklinstal har av Trafikverket använts i kombination med information om trafikerin och odsvolymer per varurupp, bandel och tåtyp för att få fram input till Bansek, se Bilaa 2 för beskrivnin av metodik. Resultatet i form av en underlastabell till Bansek återfinns i Bilaa 3. Denna version av 2040-pronosen för odstrafik på järnvä benämns Gods2040_180401_JA. 10
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 3.2 Vä Samodsresultat har även sammanställts för vä i syfte att kunna användas i Trafikverkets kalkylverkty EVA och Sampers/Samkalk. EVA står för Effekter vid VäAnalyser och detta verkty används för att beräkna effekter och samhällsekonomisk lönsamhet för enskilda objekt eller trafiksystem inom vätransportsystemet. Sampers är ett nationellt modellsystem för trafikslasöverripande analyser och pronoser av persontransporter. Samkalk är en delmodell i Sampers, som används för att öra samhällsekonomiska beräkninar utifrån de resultat som Sampers enererar. Även vissa effekter för lastbilar beräknas här. På väsidan har Samodsresultaten disareerats m.a.p. vätyp (Europavä vs. övria väar) till EVA och m.a.p. fordonstyp (LBU vs. LBS) till Sampers/Samkalk. LBU står för LastBil Utan släp, LBS står för LastBil med Släp. Till både EVA och Sampers/Samkalk har tillväxttal per län taits fram för perioderna 2014-2040 samt 2014-2060. Tillväxten för perioden 2014-2060 lier utanför pronosen, men har taits fram då den behövs för EVA och Sampers/Samkalk-kalkylerna för att inkludera livsländen på infrastrukturen. Tillväxttalen till EVA och Sampers/Samkalk har taits från för Huvudscenariot (som omfattar bränsleskatteöknin, höjda banavifter och effekten av införandet av Svaveldirektivet). 3.2.1 Tillväaånssätt EVA Till kalkylverktyet EVA har trafiktillväxttal per län taits fram, uppdelat på Europaväar och övria väar. Tillväxttal tas fram för olika vätyper då trafiktillväxten ofta är höre på Europaväar än för övria väar. Fiur 2 nedan visar den historiska trafikutvecklinen där man ser att den kraftiaste ökninen av fordonskilometer i relation till antalet fordon har skett på Europaväar. 250 200 150 100 50 0 LB Europaväar LB_Övr riksväar Fiur 2. Diaram över den historisk trafikutvecklin för trafik på Europaväar samt övria riksväar indexerat m.a.p. fordonskilometer. Diarammet är baserat på statistik från Trafikverket. 11
Resultaten från Samodspronosen visar däremot en jämn fördelnin över län och vätyp. Detta är alltså en avvikelse i modellen från den historiska trenden som statistiken ovan visar där trafikutvecklinen på Europaväar är mycket kraftiare än på övria väar. Även stickprov från trafikmätninar som Trafikverket enomför visar samma trend som statistiken ovan. I underlaet till EVA som taits fram under 2017/2018 ur Samodspronosen har en version av den så kallade Pivot-pointmetoden 2 använts vid nedbrytnin till vätyper. Enkelt uttryckt innebär denna metod att den bästa tillänlia informationen om basåret används och appliceras på modellens tillväxttakter under pronosperioden, med beränsninsfaktorer och villkor i de fall där de inående parametrarna har värdet noll. Metoden har utvecklats för att hantera data på OD-matrisnivå, men har i detta fall applicerats på mer areerade data. Trafikverket har statistik från trafikmätninar om trafikarbete per län och vätyp för åren 2001 och 2011, vilket har använts i disareerinen av Samodsresultatet till EVA. 3 3.2.2 Samodsresultat EVA Tabell 2 nedan visar tillväxttalen per län till EVA som taits fram med den metod som beskrivits i föreående avsnitt (observera att dessa är desamma som i Baspronosen för 2016, eftersom förvaltninsansvaria för EVA-verktyet beslutat att inte ändra trafiktillväxttalen och uppdatera dessa till de senast framtana i Samods). Det är svårt att öra en kvalificerad bedömnin av hur en rimli utvecklin kan se ut efter 2040. Trots detta behöver värden för 2060 tas fram till både EVA och Sampers/Samkalk. Tidiare har samma årlia utvecklin använts för hela perioden, dvs. man har förlänt de pronostiserade värdena. Då metoden har ifråasatts, har en läre utvecklinstakt för perioden 2040-2060 än för perioden 2014-2040 valts att användas. Utvecklinen på länre sikt påverkas av en rad samhällsförändrinar, teknikutvecklin, prishöjninar m.m. vilket ör pronoser lånt in i framtiden svåra att öra. Pronoser på europeisk nivå pekar på en minskande ökninstakt efter 2040. Rapporten EU transport GHG: Routes to 2050? - Annex to Task 3 paper on the EU transport demand : Freiht trend and forecasts indikerar att ökninen för Sverie 2030-2050 är ca 75% av ökninen i perioden 2010-2030. Detta antaande har använts vid framtaandet av tillväxttalen för perioden 2040-2060 nedan. Nuvarande version av trafiktillväxttalen till EVA benämns Gods2040_180401_JA. 2 Daly A, Fox J, Patruni B and Milthorpe F (2012): Pivotin in Travel Demand Models, Australasian Transport Research Forum 2012 Proceedins, 26-28 sept 2012, Perth, Australia. 3 För en detaljerad beskrivnin av metoden se bilaa 4. 12
Län E 2014-2040 Ö 2014-2040 Totalt 2014-2040 E 2014-2060 Ö 2014-2060 Totalt 2014-2060 Stockholm 1,90 1,94 1,91 1,70 1,74 1,71 Uppsala 1,27 1,68 1,43 1,14 1,51 1,28 Södermanland 1,97 2,23 2,06 1,76 2,00 1,84 Österötland 2,30 0,87 1,85 2,06 0,78 1,65 Jönköpin 1,56 1,23 1,38 1,40 1,11 1,23 Kronober 1,29 0,57 0,85 1,15 0,51 0,76 Kalmar 1,13 0,76 0,91 1,01 0,68 0,82 Gotland 0,00-0,23-0,23 0,00-0,21-0,21 Blekine 0,99 0,37 0,73 0,89 0,33 0,65 Skåne 1,60 1,74 1,65 1,43 1,56 1,48 Halland 1,51 1,79 1,61 1,35 1,60 1,44 Västra Götaland 1,91 1,91 1,91 1,71 1,71 1,71 Värmland 1,53 1,33 1,44 1,37 1,19 1,29 Örebro 1,72 1,22 1,52 1,54 1,09 1,36 Västmanland 1,90 1,06 1,51 1,70 0,95 1,35 Dalarna 1,80 0,89 1,08 1,62 0,80 0,97 Gävlebor 1,23 1,16 1,20 1,10 1,04 1,08 Västernorrland 0,89 0,95 0,91 0,80 0,85 0,82 Jämtland 1,41 1,08 1,27 1,26 0,97 1,14 Västerbotten 1,29 0,82 1,14 1,16 0,73 1,02 Norrbotten 2,21 1,11 1,93 1,98 0,99 1,73 Sverie 1,67 1,38 1,49 1,24 Tabell 2. Trafiktillväxttal per län till EVA för Huvudscenariot, procentuell förändrin m.a.p. fordonskm per år. 3.2.3 Tillväaånssätt Sampers Tillväxttal har även taits fram till Sampers/Samkalk, där tillväxttal per län för LBU (lastbil utan släp) samt för LBS (lastbil med släp) önskas. Dessa tillväxttal har taits fram för åren 2014-2040 samt 2040-2060, för samma scenarion som i fallet EVA. 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 utan släp med släp alla fordon Fiur 3. Statistik från Trafikanalys över antal fordonskilometer per år för svenska lastbilar, med och utan släp. 13
Då resultaten från Samodskörninarna inte är tillräcklia för att användas som underla vid fördelnin av trafiköknin på fordonstyper, har justerin av resultaten jorts med Pivotpointmetoden utifrån statistik från Trafikanalys 4. Statistik från Trafikanalys visar att lastbilar utan släp har haft en minsknin av trafikarbetet på ca 24% mellan åren 2001 och 2013, medan lastbilar med släp har ökat ca 14%, se Fiur 3 ovan. Minskninen av lastbilar utan släp är en krafti minsknin och det har inte bedömts vara trolit att denna trend kommer att påå i samma takt till år 2040. 700000 Fordonskm utländska lastbilar 2004-2012 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Fiur 4. Statistik från Trafikanalys över antal fordonskilometer per år (2004-2012) med utländska lastbilar (enhet: tusen fordonskilometer). Statistik från Trafikanalys visar även en tydli öknin av trafikarbetet med utländska lastbilar, som de flesta fall är lastbilar med släp, se Fiur 4 ovan. Statistiken i tabell 5 nedan har använts för att estimera andelen LBU år 2040 enlit nedan: lbu lbu e rt r,2001 ( c (( T 2001) 1)/ ) där lbu rt = procentuell andel lbu i reion r under år T 4 För en detaljerad beskrivnin av metoden se bilaa 5. 14
c = modell koefficient = Box-Cox parameter för tidsparametern Estimerade parametervärden fås enom tillämpnin av minstakvadratmetoden på %- avvikelserna. 2001 2010 Stockholm 52% 47% Uppsala 46% 41% Södermanland 39% 34% Österötland 39% 34% Jönköpin 32% 27% Kronober 30% 25% Kalmar 30% 25% Gotland 51% 46% Blekine 28% 23% Skåne 35% 30% Halland 33% 28% Västra Götaland 36% 31% Värmland 29% 24% Örebro 34% 29% Västmanland 31% 26% Dalarna 26% 21% Gävlebor 28% 23% Västernorrland 27% 22% Jämtland 27% 22% Västerbotten 33% 28% Norrbotten 36% 31% Totalt 37% 32% Tabell 3. Andel LBU per län m.a.p. fordonskilometer, enlit statistik från Trafikanalys. Statistiken es på nationell nivå (dvs. den sista raden), länsvisa fördelninar finns för 2001 från Lastbilsundersökninen och är utifrån den nationella utvecklinen mellan år 2001 och 2010 framskrivna per län till år 2014. På samma sätt som i framtaandet av underla till EVA så har Pivot-pointmetoden använts när underlaet till Sampers/Samkalk taits fram, baserat på den framräknade LBU -andelen i tabell 4 nedan 5. 5 För en detaljerad beskrivnin av metoden se bilaa 5. 15
Stockholm Uppsala Södermanland Österötland Jönköpin Kronober Kalmar Gotland Blekine Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävlebor Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Län lbu 2001 lbu 2010 Modell lbu 2040 Stockholm 52% 47% 39% Uppsala 46% 41% 35% Södermanland 39% 34% 30% Österötland 39% 34% 30% Jönköpin 32% 27% 25% Kronober 30% 25% 23% Kalmar 30% 25% 23% Gotland 51% 46% 39% Blekine 28% 23% 22% Skåne 35% 30% 27% Halland 33% 28% 25% Västra Götaland 36% 31% 28% Värmland 29% 24% 22% Örebro 34% 29% 26% Västmanland 31% 26% 24% Dalarna 26% 21% 20% Gävlebor 28% 23% 22% Västernorrland 27% 22% 21% Jämtland 27% 22% 21% Västerbotten 33% 28% 25% Norrbotten 36% 31% 28% Tabell 4. LBU andel 2001 och 2010 enlit statistik från Trafikanalys, samt estimerin av LBU-andel 2040 3.2.4 Samodsresultat Sampers/Samkalk Fiur 5 nedan visar den relativa förändrinen av fordonskilometer per län och år med lastbil för Huvudscenariot fram till 2040. 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00-0,50 Fiur 5. Den relativa förändrinen av fordonskilometer med lastbil för Huvudscenariot (2040). 16
Tabell 5 nedan visar de resultat som används i Sampers/Samkalk-kalkylerna (observera att dessa är desamma som i Baspronosen för 2016, eftersom Sampers arbetsrupp beslutat att inte ändra trafiktillväxttalen och uppdatera dessa till de senast framtana i Samods). Län LBS 2014-2040 LBU 2014-2040 Totalt 2014-2040 LBS 2014-2060 LBU 2014-2060 Totalt 2014-2060 Stockholm 2,07 1,55 1,91 1,86 1,39 1,71 Uppsala 1,58 0,92 1,43 1,41 0,82 1,28 Södermanland 2,34 1,02 2,06 2,09 0,92 1,84 Österötland 2,12 0,97 1,85 1,90 0,86 1,65 Jönköpin 1,73 0,52 1,38 1,55 0,47 1,23 Kronober 1,17 0,14 0,85 1,05 0,12 0,76 Kalmar 1,16 0,30 0,91 1,04 0,27 0,82 Gotland -0,36 0,03-0,23-0,32 0,03-0,21 Blekine 1,10-0,11 0,73 0,99-0,10 0,65 Skåne 1,80 1,28 1,65 1,61 1,15 1,48 Halland 1,87 0,82 1,61 1,67 0,73 1,44 Västra Götaland 2,23 0,93 1,91 2,00 0,83 1,71 Värmland 1,52 1,30 1,44 1,36 1,16 1,29 Örebro 1,76 0,76 1,52 1,57 0,68 1,36 Västmanland 1,75 0,69 1,51 1,56 0,62 1,35 Dalarna 1,24 0,72 1,08 1,11 0,64 0,97 Gävlebor 1,40 0,25 1,20 1,26 0,23 1,08 Västernorrland 1,07-0,24 0,91 0,96-0,22 0,82 Jämtland 1,59 0,18 1,27 1,43 0,16 1,14 Västerbotten 1,30-0,12 1,14 1,17-0,11 1,02 Norrbotten 2,14 1,34 1,93 1,92 1,20 1,73 Sverie 1,78 0,86 1,54 1,59 0,77 1,38 Tabell 5. Resultat till Sampers/Samkalk. Länsvisa tillväxttal m.a.p. procentuell tillväxt per år av fordonskilometer för Huvudscenariot 2014 Tillväxttalen avser här procentuell tillväxt per år och län från Huvudscenariot. Samma antaande har använts som i EVA-underlaet anående utvecklinen 2040-2060. Denna version av trafiktillväxttal till Sampers/Samkalk benämns Gods2040_180401_JA. 3.3 Sjöfart 3.3.1 Tillväaånssätt TEN tec För sjötransporterna har relativ utvecklin av antalet hanterade ton per år och hamnområde för år 2040 taits fram ur Samods. Modellresultatet för basåret 2012 har jämförts med sjöfartsstatistik per hamnområde. I ton räknat så underskattar modellen volymerna i hamnarna för basåret jämfört med statistiken. Enlit hamnstatistiken för år 2012 var summan av lastade och lossade volymer i hamnarna 165 miljoner ton. I modellen summeras motsvarande volymer till sammanlat 154 miljoner ton. Följderna för tillväxttakten per hamnområde i pronosen bedöms dock inte bli så stora med anlednin av detta. Trafikanalys sjöfartsstatistik har under de senaste åren ändrat indelninen av hamnområden, så att flera områden i sydöst har slaits ihop till ett område. Detta innebär att anpassninar av Samodsresultaten har behövt öras för att en jämförelse mellan pronosen och den historiska trenden skall vara möjli, se Excel-dokumentet, blad 17
Hamn_Ton, Tabell 1. En annan uppift som efterfråas är pronoser för hanterade ton per TEN-hamn. Trafikverket levererar årlien in den uppiften till EU-kommissionens informationsverkty TEN tec 6, som är en databas som EU administrerar. Trafikverket har tidiare utvecklat en metod för att disareera pronosresultaten från Samods för de 12 hamnområdena till de 25 TEN-hamnarna 7. Metoden år ut på att skatta en sinifikant trendframskrivnin per hamn, baserat på den statistik som finns tillänli. Den trendframskrivna nivån för lastade och lossade volymer per år och hamn i pronosåret används för att fördela volymerna per hamnområde från Samodsmodellen till TENhamnarna i hamnområdet. Metoden för disareerin omfattar en beräknin av sex olika trendframskrivninsmetoder för att hitta vilken/vilka som bäst överensstämmer med historiska trenden. Metoden beräknar också vilka av metoden som är mest sinifikant för varje hamn. Den första beräkninen är en kombination av BNP utvecklin och tid, den andra endast tid, tredje endast BNP och den fjärde en linjär reression. En test örs på dessa för att jämföra metodernas statistiska sinifikans mot materialet och ett krav på att koefficienten inte få överstia två åner standardavvikelsen enomförs. En femte metod beräknas som medelvärdet av alla historiska flöden i fallen där ina sinifikanta samband beräknas. En sjätte beräknin för exponentiell utjämnin för att se om den är mer sinifikant än de andra metoderna enomförs. 3.3.2 Samodsresultat sjöfart Fiur 8 nedan visar hanterade ton för respektive hamnområde i basåret 2012 och pronosåret 2040. Göteborsområdet hanterar störst odsmänder både 2012 och 2040. 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000-2012 2040 Fiur 6. Hanterade ton per hamnområde för 2012 och för Huvudscenariot 2040. 6 http://ec.europa.eu/transport/themes/infrastructure/tentec/ 7 Framtanin av odsvolymer enom TEN-T hamnar i Sverie Metodrapport; TRV/Ramböll 2015. 18
Ur nedanstående tabell framår vilken metod som använts för att skatta trenden per TENhamn fram till 2040. För en detaljerad beskrivnin av metoden, se Bilaa 6. Hamn Luleå Skellefteå Övria Haparanda-Skellefteå Umeå Sundsvall Övria Umeå-Sundsvall Gävle Övria Hudiksvall-Gävle Grisslehamn Kapellskär Stockholm Nynäshamn totalt Övria Norrtälje Nynäshamn Norvik varav Köpin (inår i Mälarhamnar) varav Västerås (inår i Mälarhamnar) Övria Uppsala-Eskilstuna Oxelösund Norrköpin Övria Södertälje-Norrköpin Oskarshamn Övria Västervik-Kalmar Visby Gotlands hamnar (exkl Visby) Övria Visby (Gotland) Karlskrona Karlshamn Ystad Trellebor Övria Karlskrona-Trellebor Malmö Helsinbor Övria Malmö-Helsinbor Halmstad Varber Övria Halmstad-Varber Götebor Stenunsund Strömstad Övria Stenunsund-Strömstad Övria Trollhättan-Kristinehamn (Vänern) Metod 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 2. Rer: Tid 4. LinRe: Tid 3. Rer: BNP 2. Rer: Tid 4. LinRe: Tid 2. Rer: Tid 2. Rer: Tid 4. LinRe: Tid 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 4. LinRe: Tid 4. LinRe: Tid 4. LinRe: Tid 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 4. LinRe: Tid 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 3. Rer: BNP 2. Rer: Tid 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 4. LinRe: Tid 5. Medelvärde 3. Rer: BNP 2. Rer: Tid 1. Rer: BNP + Tid 5. Medelvärde 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 3. Rer: BNP 3. Rer: BNP 2. Rer: Tid Tabell 6. Använd metod för att skatta trenden per TEN hamn till 2040 19
Metoden för disareerin av Samodsresultat per hamnområde till TEN-T-hamn resulterar i nedanstående lastade och lossade volymer år 2040. TEN-T Hamnar Resultat 2014 Pronos 2040 Luleå 7531 11303 Umeå 1791 4235 Sundsvall 2158 4406 Gävle 4545 6006 Grisslehamn 32 74 Kapellskär 2262 4295 Stockholm 4768 4372 Nynäshamn/Norvik 3067 9927 Köpin 999 2068 Västerås 1501 2949 Oxelösund 5256 9046 Norrköpin 3301 5294 Oskarshamn 796 1398 Visby 717 629 Karlskrona 1605 4205 Karlshamn 5108 6675 Ystad 3047 6463 Trellebor 10138 13352 Malmö 7211 16846 Helsinbor 7814 15676 Halmstad 443 879 Varber 1753 3433 Götebor 36832 68089 Stenunssund 3682 5138 Strömstad 190 214 Totalt: 116547 206971 Tabell 7. Hanterade ton per TEN-T-hamn för 2014 och för Huvudscenariot 2040. 20
Statistikkällor Järnvä Tonkilometer per varurupp (NST/R) år 2014. Trafikanalys. Vä Fordonskilometer med lastbil utan släp per län år 2001. SIKA Fordonskilometer med lastbil utan släp respektive lastbil med släp totalt i Sverie år 2001-2010. Trafikanalys Fordonskilometer i Sverie med utländska lastbilar, år 2004-2012. Trafikanalys Fordonskilometer med lastbil fördelat på Europaväar respektive övria väar, år 1993-2015. Trafikverket. Sjö Hanterade ton/ten-t hamn år 2014. Trafikverket Hanterade ton per hamnområde år 1999-2014. Trafikanalys Referensmaterial Daly A, Fox J, Patruni B and Milthorpe F (2012): Pivotin in Travel Demand Models, Australasian Transport Research Forum 2012 Proceedins, 26-28 sept 2012, Perth, Australia. Riccardo Enei, EU transport GHG: Routes to 2050? - Annex to Task 3 paper on the EU transport demand : Freiht trend and forecasts, 2010. Trafikmätninar, stickprov Trafikverket 21
Bilaa 1. Försättsblad till Excel-dokument Försättsblad Detta försättsblad förklarar kortfattat innehållet i Excel-dokumentet. Blad Bansek 1 Detta blad presenterar Samodsresultat till Bansek för respektive varurupp. Huvudscenariot används (MainSc2040D171222). Utvecklinsfaktorerna för år 20xx-20yy som har taits fram har beräknats enom att dela antal tonkm för 20xx med antal tonkm för 20yy för respektive varurupp. Blad Bansek 2 Detta blad presenterar resultatet av disareerinen för järnvä till Bansek mha utvecklinsfaktorer per varurupp från Samods (på blad Bansek 1). Antal tå per dyn, år, tåtyp och sträcka redovisas, liksom volymen i nettoton per år och sträcka, totalt och uppdelat per varurupp. Blad EVA Bladet visar Samodsresultat till EVA. Samodsresultaten har justerats för fördelninen mellan Europaväar och övria väar. Blad Sampers Bladet visar Samodsresultat till Sampers/Samkalk. Samodsresultaten har justerats för fördelninen mellan LBU och LBS. Blad Hamn_Ton Bladet visar Samodsresultat per hamnområde. Huvudscenariot används (MainSc2040D171222). Resultaten har anpassats enom att: areera tre hamnområden till ett samt enom att anpassa resultaten till kalkylverktyens basår (2012-2014) Blad Statistik Statistik från Trafikanalys över: -fordonskilometer med LBU i Sverie år 2001 och 2010, samt länsvis SIKAstatistik för år 2001 som är framskriven utifrån den nationella trenden -tonkilometer på järnvä för NST/R-varurupper år 2000-2016 -hanterade ton vid hamnområden år 2000-2016 Blad2012 Detta blad visar Samodsresultat för odsflöden på vä, disareerat på respektive län och vätyp, för basåret 2012. Blad 2040_Huvudscenario Detta blad visar Samodsresultat för odsflöden på vä, disareerat på respektive län och vätyp, för det använda pronosscenariot Tabellerna har samma upplä som föreående blad. 22
Bilaa 2. Metod för underla till Bansek Godspronosen i Åtärdsplanerinen baseras på ett scenario för den ekonomiska utvecklinen som byer på Låntidsutredninen 2015 (SOU 2015:106). Godsrelevanta utdata från denna utrednin har disareerats eorafiskt och branschvis och sedan kombinerats med pronoser för varuvärden, utrikeshandel och transit, vilket beskrivs i rapporten Pronoser för odstransporter 2040 Trafikverkets Baspronos 2016. En efterfråan per trafiksla har slutlien beräknats i Samodsmodellen och vidarebearbetats. Resultatet är sammanställt bl.a. i form av förändrin per varurupp totalt för alla transportsla mellan åren 2014-2040 och förändrin per varurupp för järnvästransporter under samma period. Samodsmodellen är en modell som opererar på en strateisk nivå, vilket ör att resultatet bör tolkas med försiktihet på länknivå. Därför används branschutvecklinen för järnvä ur Samodsmodellen i kombination med tåtidtabellen och kartlada odsvolymer för ett basår (här 2014) för att ta fram en pronos för järnvä som kan ses som mer tillförlitli på enskilda bandelar. Denna metod benämns Banods. Pronosen används i Trafikverkets kalkylverkty Bansek, som syftar till att ta fram samhällsekonomiska kalkyler för järnväsinvesterinar och underlätta en likvärdi hanterin av olika investerinsobjekt. Metodik Nedan beskrivs framtaandet av pronosen för järnvä Förutsättninar: -Låntidsutredninen 2015; SOU 2015:106 -Pronoser för varuvärden, utrikeshandel och transit enlit Nya varuvärden 2040 data, metod och resultat : TRV/WSP 2015; Pronos för fördelnin av svensk export och import på utrikes länder år 2040 : TRV/WSP 2015. -Infrastrukturinvesterinar för järnvä enlit Samlad effektbedömnin av försla till nationell plan och länsplaner för transportsystemet 2018-2029 ; TRV 2018. -Persontrafikerin enlit Tåtrafik i Baspronos 2040 - beskrivnin av trafikerinen ; TRV 2018:090. -Aviserad bränsleskatteöknin för vä 23
-Höjda banavifter (baserade på marinalkostnadsprissättnin i syfte att uppnå full internaliserin inom järnvässektorn). -Höjda bränslekostnader för sjöfart (p..a sänkta ränsvärden för svavel enlit IMO:s beslut 2008). Metod: Kartlänin järnvästrafik + odsvolym 2014 Branschutvecklin för järnvä 2014-2040 enlit Samodsmodellen Antaanden om förändrad trafikstruktur (se nedan) Kapacitetsavstämnin Verkty: Access Förändrad trafikstruktur Som en följd av investerinarna i Nationell plan för transportsystemet, antas omledninar av odstrafik till nedanstående stråk/banor ske fram till 2040. Botniabanan Systemtå från Skellefteå och Umeå, vanslast mellan Luleå/Umeå och Hallsber/Götebor, kombitå mellan Luleå/Umeå och Stockholm/Årsta samt posttå flyttas över från Stambanan enom övre Norrland/Norra Stambanan till Botniabanan/Ostkustbanan. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 8 tå Kilafors-Söderhamn Systemtå från Skellefteå och Umeå och vanslast mellan Luleå/Umeå och Hallsber/Götebor som flyttats över från Stambanan enom övre Norrland/Norra Stambanan till Botniabanan/Ostkustbanan (se ovan) fortsätter på stråket Kilafors- Söderhamn. Kombitåen från Umeå fortsätter till Gävle och vidare. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 8 tå 24
Väster om Vänern Tå mellan Dalarna och Götebor som ida år via Borläne-Ställdalen-Hallsber eller Borläne-Avesta-Frövi-Hallsber flyttas över till Borläne-Kil-Götebor. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 9 tå Hallandsås Tå mellan Malmö/Trellebor Götebor som ida år via Markarydsbanan flyttas över till Eldsbera-Arlöv. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 11 tå Grödinebanan Tå som fortsätter till Åby. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 13 tå Nyköpinsbanan Tå som trafikerar Järna-Flen-Åby omleds till Nyköpinsbanan. Summa tå per vardasdyn 2014: 7 tå Resultat Som en följd av ekonomins utvecklin 2014-2040, de investerinar som inår i planförslaet 2018-2029, förändrade relativa kostnader mellan trafikslaen, m.m, förväntas odstransporterna på järnvä att kunna öka fram till 2040 enlit nedan. 2014 2040 21.3 31.3 (mrd tonkm per år) 25
Bilaa 3. Underla till Bansek: Gods2040_180401_JA Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Stockholm Cst Sst Sst Stockholm C- 2 E 6 819 27 1 888 115 1 432 1 585 2 717-1 086 48 250 251 787 201 609-3 658 44 266 378 981 6 476 129 471 48 936 146 983 627 698 Stockholm Södra Stockholm Sst Äs * Stockholm Södra- 5 E - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Älvsjö (i) Stockholm Sst Äs * Stockholm Södra- 5 E 6 819 27 1 888 115 1 432 1 585 2 717-1 086 48 250 251 787 201 609-3 658 44 266 378 981 6 476 129 471 48 936 146 983 627 698 Älvsjö (y) Stockholm Sst Tm * Stockholm S- 5 E - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Tomteboda Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Flb Tu Tu Fleminsber-Tumba 7 E 4 046 16 1 284 471 1 902 754 834-555 41 780 218 026 174 576-3 168 38 331 328 165 5 607 112 111 42 374 127 275 193 059 Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) (Södertälje H)- Södertälje Syd (Södertälje H)- Södertälje Syd Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Tu Söd Gau Tumba-Södertälje hamn 13 E 4 046 16 1 284 471 1 902 754 834-555 41 780 218 026 174 576-3 168 38 331 328 165 5 607 112 111 42 374 127 275 193 059 Äs Flb Hu Älvsjö-Fleminsber (i) 8 E 8 978 36 2 655 910 3 902 754 2 666-1 655 68 748 358 753 287 257-5 212 63 072 539 982 9 227 184 473 142 615 209 425 787 146 Äs Flb * Älvsjö-Fleminsber (y) Flb Söö Msj Fleminsber- Södertälje syd övre Söö Jn Söö Södertälje syd övre- Järna Söu Jn Bre Södertälje syd undre- Järna Söd Söu Söd Södertälje H- Södertälje syd undre 8 E - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 21 E 4 932 20 1 371 438 2 000-1 832-1 100 26 967 140 727 112 681-2 045 24 741 211 817 3 619 72 363 100 241 82 150 594 088 10 E 4 932 20 1 371 438 2 000-1 832-1 100 26 967 140 727 112 681-2 045 24 741 211 817 3 619 72 363 100 241 82 150 594 088 9 E 4 893 20 1 441 533 1 902 361 899-1 731 38 863 225 310 162 385-2 946 35 654 305 249 5 216 104 282 39 415 118 387 403 824 2 E 6 253 25 1 753 672 1 902 1 660 960-1 731 50 381 296 671 210 513-3 820 46 221 395 719 6 762 135 189 51 097 153 475 403 824 Jn Gn Mö Järna-Gnesta 17 E 6 006 24 1 621 890 1 255-2 666-2 085 28 487 148 654 119 029-2 160 26 135 223 749 3 823 76 439 101 782 86 778 804 853 Gn Fle Sh Gnesta-Flen 45 E 6 006 24 1 621 890 1 255-2 666-2 085 28 487 148 654 119 029-2 160 26 135 223 749 3 823 76 439 101 782 86 778 804 853 Fle K Sde Flen-Katrineholms C 23 E 7 201 29 2 093 266 1 916-3 022-2 262 44 972 275 414 187 913-3 410 41 259 353 235 6 036 120 675 118 502 136 998 804 853 K H Hö Katrineholms C- Hallsber 65 E 6 875 28 1 987 502 2 229 227 1 159-3 260 33 877 176 783 141 552-2 568 31 080 266 087 4 547 90 903 107 249 103 199 1 029 657 H Lå Lln Hallsber-Laxå 30 E 22 621 90 10 966 668 6 648 1 816 3 512-10 644 74 607 630 836 311 741 328 884 5 656 68 448 586 006 610 690 677 779 75 668 236 056 7 360 295 Lå Gdö Fa Laxå-Gårdsjö 23 E 16 425 66 8 260 640 4 025 298 2 292-9 810 40 869 213 270 170 768-3 098 37 495 321 006 158 069 587 247 41 450 133 279 6 554 089 Gdö Sk Mh Gårdsjö-Skövde 61 E 16 127 65 8 195 852 4 025-2 292-9 810 38 389 200 328 160 405-2 910 35 219 301 526 157 736 580 592 38 935 125 724 6 554 089
Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Sk F ss Skövde-Falköpin 30 E 15 830 63 7 868 641 3 727-2 292-9 810 37 698 196 725 157 520-2 858 34 586 296 103 157 643 269 565 38 234 123 621 6 554 089 F Hr Fby Falköpin-Herrljuna 34 E 17 576 70 9 683 476 4 090-2 507-10 979 41 245 215 235 172 341-3 127 37 840 323 964 158 119 279 083 41 832 283 703 8 126 986 Hr A Vå Herrljuna-Alinsås 35 E 17 576 70 9 683 476 4 090-2 507-10 979 41 245 215 235 172 341-3 127 37 840 323 964 158 119 279 083 41 832 283 703 8 126 986 A Or Lr Alinsås-Götebor (Olskroken) 43 E 17 576 70 9 683 476 4 090-2 507-10 979 41 245 215 235 172 341-3 127 37 840 323 964 158 119 279 083 41 832 283 703 8 126 986 Or G G Olskroken-Götebor C 3 E 3 080 12 750 797-1 242 928-910 13 530 70 604 56 534-1 026 12 413 106 271 1 816 36 305 13 722 41 216 397 360 Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) K Åby Stö Katrineholms C-Åby 41 E 5 748 23 2 085 559 1 635 227 1 919-1 967 54 358 346 902 227 131-4 121 49 870 426 957 7 295 145 861 55 131 165 590 602 342 Åby Nr Åby Åby-Norrköpins C 8 E 8 996 36 2 968 197 3 497 1 038 1 938-2 523 80 756 484 656 337 432-6 123 74 088 634 299 10 838 216 695 81 904 246 005 795 400 Nr Lp Gi Norrköpins C- Linköpin 46 E 6 343 25 2 319 417 2 834 224 1 938-1 348 63 988 397 156 267 370-4 851 58 705 502 598 8 588 171 702 64 898 194 926 584 635 Lp My Mt Linköpin-Mjölby 32 E 6 506 26 2 455 344 2 834-2 324-1 348 69 191 424 310 289 112-5 246 63 479 543 468 9 286 185 664 70 175 210 777 584 635 My Tns Bx Mjölby-Tranås 36 E 17 912 72 7 063 368 11 411 611 3 061-2 829 175 797 1 402 174 734 556-13 328 161 283 1 492 040 790 067 483 590 178 297 535 528 1 096 708 Tns N * Tranås-Nässjö 52 E 17 912 72 7 063 368 11 411 611 3 061-2 829 175 797 1 402 174 734 556-13 328 161 283 1 492 040 790 067 483 590 178 297 535 528 1 096 708 N Av Gt Nässjö C-Alvesta 87 E 18 483 74 7 708 271 11 286 208 2 505-4 485 201 765 1 547 501 843 060-15 297 185 107 1 696 005 365 574 553 270 204 634 623 414 1 472 644 Av Äh Vs Alvesta-Älmhult 47 E 21 003 84 8 475 281 11 364 2 558 2 551-4 531 212 388 1 192 096 887 448-16 102 194 853 1 779 443 367 000 581 775 215 408 655 775 2 372 995 Äh Hm O Älmhult-Hässleholm 51 E 18 759 75 7 998 596 13 247 187 2 257-3 066 228 543 1 192 631 954 954-17 327 209 675 1 906 340 369 168 625 127 231 794 704 990 1 558 048 Hm Hö Tö Hässleholm-Höör 30 E 14 475 58 6 408 950 9 212 604 1 794-2 865 194 018 1 012 462 810 690-14 710 177 999 1 523 922 26 039 532 482 196 777 591 034 1 328 818 Hö E S Höör-Eslöv 20 E 14 475 58 6 408 950 9 212 604 1 794-2 865 194 018 1 012 462 810 690-14 710 177 999 1 523 922 26 039 532 482 196 777 591 034 1 328 818 E Lu dat Eslöv-Lund 17 E 14 858 59 6 524 960 9 212 983 1 794-2 869 195 941 1 022 497 818 725-14 855 179 764 1 539 026 26 297 537 642 198 727 596 891 1 394 595 Lu Al Flp Lund-Flackarp-Arlöv 11 E 15 191 61 6 589 321 9 212 1 362 1 794-2 823 198 404 1 035 354 829 020-15 042 182 024 1 558 378 26 628 544 253 201 226 604 397 1 394 595 Lu Al * Lund-Flackarp-Arlöv(i) 11 E 7 596 30 3 294 661 4 606 681 897-1 412 99 202 517 677 414 510-7 521 91 012 779 189 13 314 272 127 100 613 302 198 697 297 Lu Al Åkn Lund-Flackarp-Arlöv(y) 11 E 7 596 30 3 294 661 4 606 681 897-1 412 99 202 517 677 414 510-7 521 91 012 779 189 13 314 272 127 100 613 302 198 697 297 27
Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Arlöv-Malmö- Lockarp-Lernacken Arlöv-Malmö- Lockarp-Lernacken Al M * Arlöv-Malmö (i) 5 E - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Al M al Arlöv-Malmö (y) 5 E 23 722 95 11 019 056 12 124 4 264 2 096-5 239 266 582 1 391 132 1 113 895-20 211 244 573 2 093 882 35 778 727 197 270 373 812 085 4 043 348 Södra Jn Nk Tba Järna-Nyköpin 57 E 2 523 10 744 355 1 902-65 - 555 20 242 128 142 84 582-1 535 18 571 158 995 2 717 54 317 20 530 61 664 193 059 Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Nk Åby Åba Nyköpin-Åby 52 E 2 955 12 838 381 1 902 432 65-555 23 842 146 925 99 622-1 808 21 873 187 267 3 200 63 976 24 181 72 629 193 059 Stambanan (Järna )-(Arlöv) Götebor G Am * Götebor-Almedal 5 E 11 522 46 5 275 209 3 212 283 2 988-5 040 41 764 217 941 174 508-3 166 38 316 328 036 5 605 541 071 42 358 127 225 3 755 221 närställverksområ de Västlänken Am G * Almedal-Götebor 5 E - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - C/Västlänken Västkustbanan (Al medal)-(lund) Am Kb Ldo Almedal-Kunsbacka 23 E 7 082 28 3 626 944 2 817 283 696-3 286 41 034 214 134 171 460-3 111 37 647 322 307 5 507 326 188 41 618 125 003 2 338 936 Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Rååbanan (Helsinbor)- (Eslöv) Markarydbanan (Eldsbera)- (Hässleholm) Markarydbanan (Eldsbera)- (Hässleholm) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Kb Vrö Få Kunsbacka-Värö 32 E 7 082 28 3 626 944 2 817 283 696-3 286 41 034 214 134 171 460-3 111 37 647 322 307 5 507 326 188 41 618 125 003 2 338 936 Vrö Vb Vrö Värö-Varber 15 E 8 967 36 4 127 933 2 817 1 798 966-3 385 56 263 293 603 235 091-4 266 51 618 441 921 7 551 367 051 57 063 171 393 2 442 113 Vb Teo Haa Varber-Torebo 24 E 7 138 29 3 594 582 2 817 568 651-3 101 42 802 223 358 178 846-3 245 39 268 336 191 5 744 330 931 43 411 130 387 2 260 399 Teo Fabp Teo Torebo-Falkenber 5 E 7 138 29 3 594 582 2 817 568 651-3 101 42 802 223 358 178 846-3 245 39 268 336 191 5 744 330 931 43 411 130 387 2 260 399 Fb Hd Bp Falkenber-Halmstad 42 E 6 759 27 3 512 184 2 817 189 651-3 101 39 648 206 898 165 666-3 006 36 374 311 416 5 321 322 467 40 212 120 779 2 260 399 Hd Ea Ea Halmstads C- Eldsbera Ea Bån Lao v Eldsbera-Båstad norra Bån Ä Vbt Båstad norra- Änelholm 12 E 5 956 24 3 403 282 3 019-448 - 2 489 40 948 213 681 171 097-3 104 37 567 321 624 5 496 109 876 41 530 124 738 2 333 622 20 E 4 850 19 3 047 554 2 869-301 - 1 680 30 963 161 578 129 378-2 347 28 407 243 202 4 156 83 085 31 404 94 323 2 238 711 27 E 4 850 19 3 047 554 2 869-301 - 1 680 30 963 161 578 129 378-2 347 28 407 243 202 4 156 83 085 31 404 94 323 2 238 711 Ä Ka Vh Änelholm-Kattarp 13 E - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Ka Hb Öda Kattarp-Helsinbor 14 E 76 0 37 363 - - 76 - - 1 430 7 464 5 976-108 1 312 11 234 192 3 838 1 451 4 357 - Hb Tp Bib Helsinbor- Teckomatorp 34 E 3 362 13 1 809 737 47 1 923 - - 1 392 29 798 155 498 124 509-2 259 27 338 234 051 3 999 79 958 30 222 90 774 1 031 330 Ea Mrd Gnd Eldsbera-Markaryd 42 E 1 106 4 355 729 151-147 - 809 9 984 52 102 41 719-757 9 160 78 422 1 340 26 791 10 126 30 415 94 911 Mrd Hm Mrd Markaryd-Hässleholm 37 E 1 106 4 355 729 151-147 - 809 9 984 52 102 41 719-757 9 160 78 422 1 340 26 791 10 126 30 415 94 911 Hb Lkö Glv Helsinbor- Landskrona 22 E - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Lkö K Lkö Landskrona-Kävline 20 E 222 1 48 176-222 - - - 1 844 9 624 7 706-140 1 692 14 486 248 4 949 1 870 5 618-28
Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Rååbanan (Helsinbor)- (Eslöv) Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Västkustbanan (Al medal)-(lund) Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Ä Åp * Änelholm-Åstorp 14 E 4 850 19 3 047 554 2 869-301 - 1 680 30 963 161 578 129 378-2 347 28 407 243 202 4 156 83 085 31 404 94 323 2 238 711 Åp Tp Bih Åstorp-Teckomatorp 35 E 4 236 17 2 425 063 2 866-301 - 1 069 30 917 161 338 129 185-2 344 28 365 242 841 4 149 82 961 31 357 94 183 1 617 423 Tp E * Teckomatorp-Eslöv 15 E 46 0 18 036 - - - - 46 690 3 603 2 885-52 633 5 423 93 1 853 700 2 103 - K Al Fl Kävline-Arlöv 19 E 7 773 31 4 264 939 2 912 2 144 301-2 415 61 869 322 857 258 516-4 691 56 761 485 953 8 303 166 016 62 749 188 471 2 648 753 Tp K * Teckomatorp-Kävline 9 E 7 773 31 4 264 939 2 912 2 144 301-2 415 61 869 322 857 258 516-4 691 56 761 485 953 8 303 166 016 62 749 188 471 2 648 753 K Lu Vkä Kävline-Lund 11 E - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - M Tr Svö Malmö-Trellebor 33 E 4 149 17 1 316 392 2 354 1 795 - - - 50 393 262 969 210 562-3 821 46 232 395 812 6 763 135 221 51 109 153 511 - Am Myk Hås Almedal-Mölnlycke 10 E 4 441 18 1 648 265 394-2 292-1 754 729 3 807 3 048-55 669 5 729 98 214 883 740 2 222 1 416 284 Myk Bs Rd Mölnlycke-Borås 57 E 4 441 18 1 648 265 394-2 292-1 754 729 3 807 3 048-55 669 5 729 98 214 883 740 2 222 1 416 284 Bs V Hto Borås-Värnamo 100 E 5 187 21 1 648 265 394-3 039-1 754 729 3 807 3 048-55 669 5 729 98 214 883 740 2 222 1 416 284 V Av Rym Värnamo-Alvesta 48 E 2 775 11 1 167 202 394-2 381 - - 2 064 10 772 8 626-157 1 894 16 214 277 218 465 2 094 6 288 900 351 Av Vö Gm Alvesta-Växjö 18 E 501 2 254 710 472 - - - 29 1 600 8 347 6 684-121 1 467 12 564 215 217 218 1 622 4 873 - Vö Em Lo Växjö-Emmaboda 56 E 501 2 254 710 472 - - - 29 1 600 8 347 6 684-121 1 467 12 564 215 217 218 1 622 4 873 - Em Kac Nyb Emmaboda-Kalmar 57 E 802 3 320 163 472 301 - - 29 4 105 21 422 17 153-311 3 766 32 244 551 223 941 4 164 12 505 - Em Ck Hm ö Emmaboda-Karlskrona 57 E - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 29
Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Ostkustbanan (Ulr Mr Skby Mr Märsta-Skavstaby 9 E 2 248 9 701 453 6-2 242 - - 5 198 27 126 21 720-14 772 4 769 40 829 698 13 948 5 272 466 345 100 776 iksdal)-sundsvall; Uppsala N Stockholm Cst Ke So Stockholm C-Karlber 2 E 1 312 5 278 853 6 128 1 178 - - 6 267 32 701 26 184-14 853 5 749 49 221 841 16 815 6 356 19 090 100 776 (i) Stockholm Cst Ke * Stockholm C-Karlber 2 E - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - (y) Stockholm Ke Upv Hv Karlber- Upplandsväsby (i) 22 E 1 312 5 278 853 6 128 1 178 - - 6 267 32 701 26 184-14 853 5 749 49 221 841 16 815 6 356 19 090 100 776 Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala N Ke Upv * Karlber- Upplandsväsby (y) Upv Skby R Upplandsväsby- Skavstaby (i) Upv Skby * Upplandsväsby- Skavstaby (y) 22 E - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 3 E 1 312 5 278 853 6 128 1 178 - - 6 267 32 701 26 184-14 853 5 749 49 221 841 16 815 6 356 19 090 100 776 3 E - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Myn U Kn Myrbacken-Uppsala (i) 21 E 2 248 9 701 453 6-2 242 - - 5 198 27 126 21 720-14 772 4 769 40 829 698 13 948 5 272 466 345 100 776 Myn U * Myrbacken-Uppsala (y) Mr Myn My n 21 E - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Märsta-Myrbacken 8 E 2 248 9 701 453 6-2 242 - - 5 198 27 126 21 720-14 772 4 769 40 829 698 13 948 5 272 466 345 100 776 Una U Una Uppsala N-Uppsala C 2 E 207 1 80 410 - - 207 - - 458 2 388 1 912-68 489 420 3 595 61 1 228 464 1 394 - U Sam Ltn Uppsala N-Samnan 7 E 2 443 10 774 504 6-2 437 - - 8 545 44 591 35 705-648 7 840 67 117 1 147 22 929 8 667 476 540 100 776 Sam Öh Sas Samnan-Örbyhus 37 E 2 443 10 774 504 6-2 437 - - 8 545 44 591 35 705-648 7 840 67 117 1 147 22 929 8 667 476 540 100 776 Öh Tip Os Örbyhus-Tierp 17 E 2 714 11 876 484 6 235 2 473 - - 12 449 64 963 52 017-944 11 421 97 780 1 671 33 405 12 626 488 432 100 776 Tip Sur Mr m Sur Fvk Bo m Tierp-Skutskär 34 E 2 714 11 876 484 6 235 2 473 - - 12 449 64 963 52 017-944 11 421 97 780 1 671 33 405 12 626 488 432 100 776 Skutskär-Furuvik 6 E 4 208 17 1 749 248 6 1 729 2 473 - - 12 449 937 727 52 017-944 11 421 97 780 1 671 33 405 12 626 488 432 100 776 Fvk Gä * Furuvik-Gävle 11 E 4 208 17 1 749 248 6 1 729 2 473 - - 12 449 937 727 52 017-944 11 421 97 780 1 671 33 405 12 626 488 432 100 776 Gä Shv Hly Gävle-Söderhamn västra Shm Hkl Bod a 79 E 4 056 16 1 257 466 923 449 1 087-1 596 22 376 116 770 93 499-1 696 20 529 175 757 3 003 60 044 22 695 68 165 672 932 Söderhamn-Hudiksvall 53 E 7 416 30 3 135 403 3 683-1 087-2 646 19 811 103 381 82 779-1 502 18 175 293 734 342 594 362 589 20 093 69 131 1 821 614 Hkl Gnp Gnp Hudiksvall-Gnarp 44 E 7 192 29 3 047 025 3 458-1 087-2 646 16 428 85 727 68 642-1 245 15 071 267 161 342 140 353 511 16 661 58 825 1 821 614 Gnp Suc Maj Gnarp-Sundsvall 44 E 7 192 29 3 047 025 3 458-1 087-2 646 16 428 85 727 68 642-1 245 15 071 267 161 342 140 353 511 16 661 58 825 1 821 614 30