Disaggregering av prognos för godstransporter 2040 till Bansek, EVA, Sampers/Samkalk och TEN tec

Transkript

1 Underlasrapport Disareerin av pronos för odstransporter 2040 till Bansek, EVA, Sampers/Samkalk och TEN tec -Trafikverkets Baspronoser 2018

2 Dokumenttitel: Disareerin av pronos för odstransporter 2040 till Bansek, EVA, Sampers/Samkalk och TEN tec Trafikverkets Planpronos 2018 Publikationsnummer: 2018:088 Ärendenummer: TRV 2017/58771 ISBN: Författare: Petter Wikström Dokumentdatum: rev Kontaktpersoner: Petter Wikström 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING GENERELL METOD TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH SAMGODSRESULTAT Järnvä Tillväaånssätt för Bansekunderla Samodsresultat Bansekunderla Vä Tillväaånssätt EVA Samodsresultat EVA Tillväaånssätt Sampers Samodsresultat Sampers/Samkalk Sjöfart Tillväaånssätt TEN tec Samodsresultat sjöfart STATISTIKKÄLLOR Järnvä Vä Sjö Referensmaterial

4 BILAGA 1. FÖRSÄTTSBLAD TILL EXCEL-DOKUMENT BILAGA 2. METOD FÖR UNDERLAG TILL BANSEK BILAGA 3. UNDERLAG TILL BANSEK: GODS2040_181115_JA BILAGA 4. METOD FÖR UNDERLAG TILL EVA OCH SAMPERS/SAMKALK BILAGA 5. METOD FÖR TRENDFRAMSKRIVNING AV VOLYMER I TEN-T HAMNAR

5 Sammanfattnin Denna rapport är en beskrivnin av hur utdata från Samodspronosen använts för att ta fram ett disareerat underla för järnvä, vä och sjöfart till kalkylverktyen Bansek (järnvä), EVA och Sampers/Samkalk (vä), samt även till EU-kommissionens databas TEN tec (sjöfart). I ett tillhörande Excel-dokument finns beräkninar, underla m.m. sammanställda. Huvudscenariot, som inkluderar bränsleskatteöknin för vä, höjda banavifter för järnvä och effekten av Svaveldirektivet för sjöfart, har använts för underlaet till EVA samt även till TEN tec. Underlaet till Sampers/Samkalk är detsamma som i Baspronosen från 2016, eftersom Sampers arbetsrupp beslutat att inte ändra tillväxttalen och uppdatera dessa till de senast framtana i Samods. För järnvä har underla från Samodsresultat taits fram i form av branschutvecklinstal per varurupp (STAN12-nivå) för att användas i järnväskalkyler med Trafikverkets kalkylverkty Bansek. På väsidan har Samodsresultaten disareerats med avseende på vätyp (Europaväar - övria väar) till EVA och med avseende på fordonstyp (LBU - LBS) till Sampers/Samkalk. LBU står för LastBil Utan släp, LBS står för LastBil med Släp. Till både EVA och Sampers/Samkalk har tillväxttal per län taits fram för perioderna samt Tillväxten för perioden lier utanför pronosen, men har taits fram då den behövs för EVA och Sampers/Samkalk-kalkylerna för att inkludera livsländen på infrastrukturen. För EVA-underlaet har justerinar av Samodsresultaten i basåret jorts för att bättre stämma överens med fördelninen av trafikarbetet på Europaväar jämfört med övria väar. För Sampers/Samkalk-underlaet har motsvarande justerinar av Samodsresultaten jorts så att underlaet är i linje med statistik ällande fördelninen mellan LBU/LBS i basåret. För sjöfart har Samodsresultaten för de 12 hamnområdena i Sverie disareerats till de 25 TEN-T-hamnarna, med hjälp av trendframskrivnin baserad på hamnstatistik samt BNPutvecklin för åren

6 1. Inlednin I Trafikverkets uppdra inår bland annat att tillhandahålla aktuella kalkylunderla. I samband med det, har en odspronos för år 2040 taits fram, för vä-, järnväs- och sjöfartstransporter. Trafikverkets rapport Pronos för odstransporter Trafikverkets Baspronoser 2018, 1 vilken här benämns Godspronosrapporten, sammanfattar förutsättninarna för pronosen, samt resultaten. Denna rapport är en underlasrapport till Godspronosrapporten och beskriver den nedbrytnin och justerin av Samodspronosens resultat som enomförts under år 2017/2018 för att ta fram underla till kalkylverktyen. De verkty som har försetts med underla är EVA och Sampers och dess tillhörande kalkylverkty Samkalk (vä) och Bansek (järnvä). Ett disareerat underla för sjöfart har också taits fram till EU-kommissionens databas TEN tec, vilken används för uppföljnin och reviderin av de transeuropeiska transportnätverken. I ett tillhörande Excel-dokument redovisas Samodsresultat för olika scenarion, statistikunderla, m.m. Denna rapport er en mer utförli beskrivnin av Kapitel 7 (Disareerin av resultat) i Godspronosrapporten. För information om pronosförutsättninar m.m. hänvisas till Godspronosrapporten. Rapporten börjar med en beskrivnin av antaanden och indata, som följs av använda metoder och beräkninar. Därefter presenteras Samodsresultaten till kalkylerna för vä, järnvä, respektive sjöfart. 1 TRV 2018:087 6

7 2. Generell metod Pronosen som har taits fram byer på en rad förutsättninar och antaanden, vilka i huvudsak omfattar: Låntidsutredninen 2015 (LU15) Nedbrytnin av LU15 eorafiskt och på fler branscher Varuvärdespronos Utrikeshandelspronos Transitpronos Bränsleskatteöknin IMOs svaveldirektiv Höjda banavifter Åtärder i transportsystemet enlit ällande planen för perioden För utförliare information om dessa förutsättninar, se kapitel 2 och 4 i Godspronosrapporten. I Godspronosrapporten beskrivs även den efterfråan och det utbud som antas för pronosåret Denna rapport beskriver tillväaånssätt och resultat från disareerin av Samodsresultat för användnin i kalkyler för respektive trafiksla. För järnvä har resultaten disareerats med avseende på varurupp, för vä har resultaten disareerats med avseende på olika vätyper (Europaväar respektive övria väar), samt fordonstyper (LBU och LBS), och för sjöfart har resultaten disareerats per TEN-Thamn. För vä och järnvä beräknas trafiktillväxttal respektive branschutvecklinstal. Trafiktillväxttalen/ branschutvecklinstalen över odsmänder för perioden 20xx till 20yy beräknas på följande vis: Tillväxttal/Branschutvecklinstal [Basår Pronosår] = odsmänd Pronosår /odsmänd Basår För sjöfart beräknas lastade och lossade volymer i ton per år och hamn. De scenarier som har analyserats är: 7

8 -Huvudscenariot för år 2040 (som inkluderar bränsleskatteöknin, höjda banavifter och effekter av införandet av Svaveldirektivet) -Känslihetsanalys med läre tillväxt -Känslihetsanalys utan bränsleskatteöknin för vä -Känslihetsanalys med väslitaeavift -Känslihetsanalys med malmöknin -Känslihetsanalys med länre tå -Känslihetsanalys elektrifierin av Meråkerbanen -Känslihetsanalys ökad trafik till/från Timrå -Känslihetsanalys Sundsvalls Loistikpark För underlaen till samtlia kalkylverkty, Bansek, EVA och Sampers/Samkalk, liksom för TEN tec, har Huvudscenariot använts. I nästa kapitel beskrivs tillväaånssätt och Samodsresultat för respektive trafiksla. 8

9 Miljoner tonkilometer 3. Tillväaånssätt och Samodsresultat 3.1 Järnvä Underla från Samodsresultatet i form av branschutvecklinstal per varurupp (STAN12- nivå) har taits fram till Trafikverkets kalkylverkty Bansek. Detta verkty används för att ta fram samhällsekonomiska kalkyler för järnväsinvesterinar och underlätta en likvärdi hanterin av olika investerinsobjekt. Beräkninar för att ta fram branschutvecklinstalen finns i Excel-dokumentet i blad Bansek. Branschutvecklinstalen beräknas från Banseks basår (år 2014) till pronosåret (2040) och avser förändrinar i tonkm för odstransporter på järnvä. Branschutvecklinstalen har sedan kombinerats med information om trafikerin och odsvolymer per varurupp, bandel och tåtyp för att få fram indata till Bansek, se avsnitt samt Bilaa 2 för beskrivnin av denna metodik Tillväaånssätt för Bansekunderla Då basåret i Samods är 2012 och basåret i Bansek är 2014 antas nolltillväxt mellan åren 2012 och 2014 för att harmonisera dessa (se blad Bansek, Tabell 2). Då man tittar på hur den överripande utvecklinen för transportarbetet på järnvä har sett ut under denna period kan man se att nivån för år 2012 och år 2014 är unefär densamma, se Fiur 1. Detta indikerar att skillnaderna mellan åren inte är särskilt stora då den ekonomiska nedånen medfört en avstannad utvecklin för denna period. Branschutvecklinstal som ett resultat från pronosen har räknats om till årlia branschutvecklinstal för att möjliöra detta antaande Kombi lastbilar och semitrailers Kombi containrar och växelflak Vanslastods Malm på malmbanan Fiur 1. Utvecklinen av transportarbete på järnvä över tid. Källa: Trafikanalys 9

10 Utvecklinstrender krin röna korridorer, nya järnvässkyttlar, dry port-koncept m.m. visar att det finns en strävan i samhället mot att öka andelen järnvästransporter i kombisementet. Färdia varor är en varurupp som ofta inår i kombitransportlösninar. Detta motiverar att särskilt varuruppen färdia varor har potential att i större utsträcknin transporteras på järnvä Samodsresultat Bansekunderla Tabell 1 nedan visar Samodsresultat som använts vid framtaandet av underla till Bansek i form av branschutvecklinstal för statistik, Baspronos och varuruppsanpassnin. Kolumnen länst till höer, Tillväxt, innehåller de branschutvecklinstal som använts i framtaandet av underlaet till Bansek (se vidare förklarin nedan). Varurupp Tillväxt 1. Jordbruk ,46 2. Rundvirke ,52 3. Trävaror ,97 4. Livsmedel ,33 5. Råolja och kol ,50 6. Oljeprodukter ,73 7. Järnmalm ,38 8. Stålprodukter ,50 9. Papper och massa , Jord, sten och bynad , Kemikalier , Hövärdia produkter ,27 Totalt ,48 Tabell 1. Branschutvecklinstal beräknade utifrån modellresultat i Samods för basår och pronosår.. Dessa branschutvecklinstal har av Trafikverket använts i kombination med information om trafikerin och odsvolymer per varurupp, bandel och tåtyp för att få fram input till Bansek, se Bilaa 2 för beskrivnin av metodik. Resultatet i form av en underlastabell till Bansek återfinns i Bilaa 3. Denna version av 2040-pronosen för odstrafik på järnvä benämns Gods2040_181115_JA. 10

11 3.2 Vä Samodsresultat har även sammanställts för vä i syfte att kunna användas i Trafikverkets kalkylverkty EVA och Sampers/Samkalk. EVA står för Effekter vid VäAnalyser och detta verkty används för att beräkna effekter och samhällsekonomisk lönsamhet för enskilda objekt eller trafiksystem inom vätransportsystemet. Sampers är ett nationellt modellsystem för trafikslasöverripande analyser och pronoser av persontransporter. Samkalk är en delmodell i Sampers, som används för att öra samhällsekonomiska beräkninar utifrån de resultat som Sampers enererar. Även vissa effekter för lastbilar beräknas här. På väsidan har Samodsresultaten disareerats m.a.p. vätyp (Europavä vs. övria väar) till EVA och m.a.p. fordonstyp (LBU vs. LBS) till Sampers/Samkalk. LBU står för LastBil Utan släp, LBS står för LastBil med Släp. Till både EVA och Sampers/Samkalk har tillväxttal per län taits fram för perioderna samt Tillväxten för perioden lier utanför pronosen, men har taits fram då den behövs för EVA och Sampers/Samkalk-kalkylerna för att inkludera livsländen på infrastrukturen. Tillväxttalen till EVA och Sampers/Samkalk har taits från för Huvudscenariot (som omfattar bränsleskatteöknin, höjda banavifter och effekten av införandet av Svaveldirektivet) Tillväaånssätt EVA Till kalkylverktyet EVA har trafiktillväxttal per län taits fram, uppdelat på Europaväar och övria väar. Tillväxttal tas fram för olika vätyper då trafiktillväxten ofta är höre på Europaväar än för övria väar. Fiur 2 nedan visar den historiska trafikutvecklinen där man ser att den kraftiaste ökninen av fordonskilometer i relation till antalet fordon har skett på Europaväar. 11

12 LB Europaväar LB_Övr riksväar Fiur 2. Diaram över den historisk trafikutvecklin för trafik på Europaväar samt övria riksväar indexerat m.a.p. fordonskilometer. Diarammet är baserat på statistik från Trafikverket. Resultaten från Samodspronosen visar däremot en jämn fördelnin över län och vätyp. Detta är alltså en avvikelse i modellen från den historiska trenden som statistiken ovan visar där trafikutvecklinen på Europaväar är mycket kraftiare än på övria väar. Även stickprov från trafikmätninar som Trafikverket enomför visar samma trend som statistiken ovan. I underlaet till EVA som taits fram under 2017/2018 ur Samodspronosen har en version av den så kallade Pivot-pointmetoden 2 använts vid nedbrytnin till vätyper. Enkelt uttryckt innebär denna metod att den bästa tillänlia informationen om basåret används och appliceras på modellens tillväxttakter under pronosperioden, med beränsninsfaktorer och villkor i de fall där de inående parametrarna har värdet noll. Metoden har utvecklats för att hantera data på OD-matrisnivå, men har i detta fall applicerats på mer areerade data. Trafikverket har statistik från trafikmätninar om trafikarbete per län och vätyp för åren 2001 och 2011, vilket har använts i disareerinen av Samodsresultatet till EVA. 3 2 Daly A, Fox J, Patruni B and Milthorpe F (2012): Pivotin in Travel Demand Models, Australasian Transport Research Forum 2012 Proceedins, sept 2012, Perth, Australia. 3 För en detaljerad beskrivnin av metoden se bilaa 4. 12

13 3.2.2 Samodsresultat EVA Tabell 2 nedan visar tillväxttalen per län till EVA som taits fram med den metod som beskrivits i föreående avsnitt (observera att dessa är desamma som i Baspronosen för 2016, eftersom förvaltninsansvaria för EVA-verktyet beslutat att inte ändra trafiktillväxttalen och uppdatera dessa till de senast framtana i Samods). Det är svårt att öra en kvalificerad bedömnin av hur en rimli utvecklin kan se ut efter Trots detta behöver värden för 2060 tas fram till både EVA och Sampers/Samkalk. Tidiare har samma årlia utvecklin använts för hela perioden, dvs. man har förlänt de pronostiserade värdena. Då metoden har ifråasatts, har en läre utvecklinstakt för perioden än för perioden valts att användas. Utvecklinen på länre sikt påverkas av en rad samhällsförändrinar, teknikutvecklin, prishöjninar m.m. vilket ör pronoser lånt in i framtiden svåra att öra. Pronoser på europeisk nivå pekar på en minskande ökninstakt efter Rapporten EU transport GHG: Routes to 2050? - Annex to Task 3 paper on the EU transport demand : Freiht trend and forecasts indikerar att ökninen för Sverie är ca 75% av ökninen i perioden Detta antaande har använts vid framtaandet av tillväxttalen för perioden nedan. Nuvarande version av trafiktillväxttalen till EVA benämns Gods2040_181115_JA. Län E Ö Totalt E Ö Totalt Stockholm 1,90 1,94 1,91 1,70 1,74 1,71 Uppsala 1,27 1,68 1,43 1,14 1,51 1,28 Södermanland 1,97 2,23 2,06 1,76 2,00 1,84 Österötland 2,30 0,87 1,85 2,06 0,78 1,65 Jönköpin 1,56 1,23 1,38 1,40 1,11 1,23 Kronober 1,29 0,57 0,85 1,15 0,51 0,76 Kalmar 1,13 0,76 0,91 1,01 0,68 0,82 Gotland 0,00-0,23-0,23 0,00-0,21-0,21 Blekine 0,99 0,37 0,73 0,89 0,33 0,65 Skåne 1,60 1,74 1,65 1,43 1,56 1,48 Halland 1,51 1,79 1,61 1,35 1,60 1,44 Västra Götaland 1,91 1,91 1,91 1,71 1,71 1,71 Värmland 1,53 1,33 1,44 1,37 1,19 1,29 Örebro 1,72 1,22 1,52 1,54 1,09 1,36 Västmanland 1,90 1,06 1,51 1,70 0,95 1,35 Dalarna 1,80 0,89 1,08 1,62 0,80 0,97 Gävlebor 1,23 1,16 1,20 1,10 1,04 1,08 Västernorrland 0,89 0,95 0,91 0,80 0,85 0,82 Jämtland 1,41 1,08 1,27 1,26 0,97 1,14 Västerbotten 1,29 0,82 1,14 1,16 0,73 1,02 Norrbotten 2,21 1,11 1,93 1,98 0,99 1,73 Sverie 1,67 1,38 1,49 1,24 Tabell 2. Trafiktillväxttal per län till EVA för Huvudscenariot, procentuell förändrin m.a.p. fordonskm per år. 13

14 3.2.3 Tillväaånssätt Sampers Tillväxttal har även taits fram till Sampers/Samkalk, där tillväxttal per län för LBU (lastbil utan släp) samt för LBS (lastbil med släp) önskas. Dessa tillväxttal har taits fram för åren samt , för samma scenarion som i fallet EVA utan släp med släp alla fordon Fiur 3. Statistik från Trafikanalys över antal fordonskilometer per år för svenska lastbilar, med och utan släp. Då resultaten från Samodskörninarna inte är tillräcklia för att användas som underla vid fördelnin av trafiköknin på fordonstyper, har justerin av resultaten jorts med Pivotpointmetoden utifrån statistik från Trafikanalys 4. Statistik från Trafikanalys visar att lastbilar utan släp har haft en minsknin av trafikarbetet på ca 24% mellan åren 2001 och 2013, medan lastbilar med släp har ökat ca 14%, se Fiur 3 ovan. Minskninen av lastbilar utan släp är en krafti minsknin och det har inte bedömts vara trolit att denna trend kommer att påå i samma takt till år För en detaljerad beskrivnin av metoden se bilaa 5. 14

15 Fordonskm utländska lastbilar Fiur 4. Statistik från Trafikanalys över antal fordonskilometer per år ( ) med utländska lastbilar (enhet: tusen fordonskilometer). Statistik från Trafikanalys visar även en tydli öknin av trafikarbetet med utländska lastbilar, som de flesta fall är lastbilar med släp, se Fiur 4 ovan. Statistiken i tabell 5 nedan har använts för att estimera andelen LBU år 2040 enlit nedan: lbu lbu e rt r,2001 ( c (( T 2001) 1)/ ) där lbu rt = procentuell andel lbu i reion r under år T c = modell koefficient = Box-Cox parameter för tidsparametern Estimerade parametervärden fås enom tillämpnin av minstakvadratmetoden på %- avvikelserna. 15

16 Stockholm 52% 47% Uppsala 46% 41% Södermanland 39% 34% Österötland 39% 34% Jönköpin 32% 27% Kronober 30% 25% Kalmar 30% 25% Gotland 51% 46% Blekine 28% 23% Skåne 35% 30% Halland 33% 28% Västra Götaland 36% 31% Värmland 29% 24% Örebro 34% 29% Västmanland 31% 26% Dalarna 26% 21% Gävlebor 28% 23% Västernorrland 27% 22% Jämtland 27% 22% Västerbotten 33% 28% Norrbotten 36% 31% Totalt 37% 32% Tabell 3. Andel LBU per län m.a.p. fordonskilometer, enlit statistik från Trafikanalys. Statistiken es på nationell nivå (dvs. den sista raden), länsvisa fördelninar finns för 2001 från Lastbilsundersökninen och är utifrån den nationella utvecklinen mellan år 2001 och 2010 framskrivna per län till år På samma sätt som i framtaandet av underla till EVA så har Pivot-pointmetoden använts när underlaet till Sampers/Samkalk taits fram, baserat på den framräknade LBU -andelen i tabell 4 nedan 5. 5 För en detaljerad beskrivnin av metoden se bilaa 5. 16

17 Stockholm Uppsala Södermanland Österötland Jönköpin Kronober Kalmar Gotland Blekine Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävlebor Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Län lbu 2001 lbu 2010 Modell lbu 2040 Stockholm 52% 47% 39% Uppsala 46% 41% 35% Södermanland 39% 34% 30% Österötland 39% 34% 30% Jönköpin 32% 27% 25% Kronober 30% 25% 23% Kalmar 30% 25% 23% Gotland 51% 46% 39% Blekine 28% 23% 22% Skåne 35% 30% 27% Halland 33% 28% 25% Västra Götaland 36% 31% 28% Värmland 29% 24% 22% Örebro 34% 29% 26% Västmanland 31% 26% 24% Dalarna 26% 21% 20% Gävlebor 28% 23% 22% Västernorrland 27% 22% 21% Jämtland 27% 22% 21% Västerbotten 33% 28% 25% Norrbotten 36% 31% 28% Tabell 4. LBU andel 2001 och 2010 enlit statistik från Trafikanalys, samt estimerin av LBU-andel Samodsresultat Sampers/Samkalk Fiur 5 nedan visar den relativa förändrinen av fordonskilometer per län och år med lastbil för Huvudscenariot fram till ,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00-0,50 Fiur 5. Den relativa förändrinen av fordonskilometer med lastbil för Huvudscenariot (2040). 17

18 Tabell 5 nedan visar de resultat som används i Sampers/Samkalk-kalkylerna (observera att dessa är desamma som i Baspronosen för 2016, eftersom Sampers arbetsrupp beslutat att inte ändra trafiktillväxttalen och uppdatera dessa till de senast framtana i Samods). Län LBS LBU Totalt LBS LBU Totalt Stockholm 2,07 1,55 1,91 1,86 1,39 1,71 Uppsala 1,58 0,92 1,43 1,41 0,82 1,28 Södermanland 2,34 1,02 2,06 2,09 0,92 1,84 Österötland 2,12 0,97 1,85 1,90 0,86 1,65 Jönköpin 1,73 0,52 1,38 1,55 0,47 1,23 Kronober 1,17 0,14 0,85 1,05 0,12 0,76 Kalmar 1,16 0,30 0,91 1,04 0,27 0,82 Gotland -0,36 0,03-0,23-0,32 0,03-0,21 Blekine 1,10-0,11 0,73 0,99-0,10 0,65 Skåne 1,80 1,28 1,65 1,61 1,15 1,48 Halland 1,87 0,82 1,61 1,67 0,73 1,44 Västra Götaland 2,23 0,93 1,91 2,00 0,83 1,71 Värmland 1,52 1,30 1,44 1,36 1,16 1,29 Örebro 1,76 0,76 1,52 1,57 0,68 1,36 Västmanland 1,75 0,69 1,51 1,56 0,62 1,35 Dalarna 1,24 0,72 1,08 1,11 0,64 0,97 Gävlebor 1,40 0,25 1,20 1,26 0,23 1,08 Västernorrland 1,07-0,24 0,91 0,96-0,22 0,82 Jämtland 1,59 0,18 1,27 1,43 0,16 1,14 Västerbotten 1,30-0,12 1,14 1,17-0,11 1,02 Norrbotten 2,14 1,34 1,93 1,92 1,20 1,73 Sverie 1,78 0,86 1,54 1,59 0,77 1,38 Tabell 5. Resultat till Sampers/Samkalk. Länsvisa tillväxttal m.a.p. procentuell tillväxt per år av fordonskilometer för Huvudscenariot 2014 Tillväxttalen avser här procentuell tillväxt per år och län från Huvudscenariot. Samma antaande har använts som i EVA-underlaet anående utvecklinen Denna version av trafiktillväxttal till Sampers/Samkalk benämns Gods2040_180401_JA. 3.3 Sjöfart Tillväaånssätt TEN tec För sjötransporterna har relativ utvecklin av antalet hanterade ton per år och hamnområde för år 2040 taits fram ur Samods. Modellresultatet för basåret 2012 har jämförts med sjöfartsstatistik per hamnområde. I ton räknat så underskattar modellen volymerna i hamnarna för basåret jämfört med statistiken. Enlit hamnstatistiken för år 2012 var summan av lastade och lossade volymer i hamnarna 165 miljoner ton. I modellen summeras motsvarande volymer till sammanlat 154 miljoner ton. Följderna för tillväxttakten per hamnområde i pronosen bedöms dock inte bli så stora med anlednin av detta. Trafikanalys sjöfartsstatistik har under de senaste åren ändrat indelninen av hamnområden, så att flera områden i sydöst har slaits ihop till ett område. Detta innebär att anpassninar av Samodsresultaten har behövt öras för att en jämförelse mellan pronosen och den historiska trenden skall vara möjli, se Excel-dokumentet, blad 18

19 Hamn_Ton, Tabell 1. En annan uppift som efterfråas är pronoser för hanterade ton per TEN-hamn. Trafikverket levererar årlien in den uppiften till EU-kommissionens informationsverkty TEN tec 6, som är en databas som EU administrerar. Trafikverket har tidiare utvecklat en metod för att disareera pronosresultaten från Samods för de 12 hamnområdena till de 25 TEN-hamnarna 7. Metoden år ut på att skatta en sinifikant trendframskrivnin per hamn, baserat på den statistik som finns tillänli. Den trendframskrivna nivån för lastade och lossade volymer per år och hamn i pronosåret används för att fördela volymerna per hamnområde från Samodsmodellen till TENhamnarna i hamnområdet. Metoden för disareerin omfattar en beräknin av sex olika trendframskrivninsmetoder för att hitta vilken/vilka som bäst överensstämmer med historiska trenden. Metoden beräknar också vilka av metoden som är mest sinifikant för varje hamn. Den första beräkninen är en kombination av BNP utvecklin och tid, den andra endast tid, tredje endast BNP och den fjärde en linjär reression. En test örs på dessa för att jämföra metodernas statistiska sinifikans mot materialet och ett krav på att koefficienten inte få överstia två åner standardavvikelsen enomförs. En femte metod beräknas som medelvärdet av alla historiska flöden i fallen där ina sinifikanta samband beräknas. En sjätte beräknin för exponentiell utjämnin för att se om den är mer sinifikant än de andra metoderna enomförs Samodsresultat sjöfart Fiur 8 nedan visar hanterade ton för respektive hamnområde i basåret 2012 och pronosåret Göteborsområdet hanterar störst odsmänder både 2012 och Fiur 6. Hanterade ton per hamnområde för 2012 och för Huvudscenariot Framtanin av odsvolymer enom TEN-T hamnar i Sverie Metodrapport; TRV/Ramböll

20 Ur nedanstående tabell framår vilken metod som använts för att skatta trenden per TENhamn fram till För en detaljerad beskrivnin av metoden, se Bilaa 6. Hamn Luleå Skellefteå Övria Haparanda-Skellefteå Umeå Sundsvall Övria Umeå-Sundsvall Gävle Övria Hudiksvall-Gävle Grisslehamn Kapellskär Stockholm Nynäshamn totalt Övria Norrtälje Nynäshamn Norvik varav Köpin (inår i Mälarhamnar) varav Västerås (inår i Mälarhamnar) Övria Uppsala-Eskilstuna Oxelösund Norrköpin Övria Södertälje-Norrköpin Oskarshamn Övria Västervik-Kalmar Visby Gotlands hamnar (exkl Visby) Övria Visby (Gotland) Karlskrona Karlshamn Ystad Trellebor Övria Karlskrona-Trellebor Malmö Helsinbor Övria Malmö-Helsinbor Halmstad Varber Övria Halmstad-Varber Götebor Stenunsund Strömstad Övria Stenunsund-Strömstad Övria Trollhättan-Kristinehamn (Vänern) Metod 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 2. Rer: Tid 4. LinRe: Tid 3. Rer: BNP 2. Rer: Tid 4. LinRe: Tid 2. Rer: Tid 2. Rer: Tid 4. LinRe: Tid 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 4. LinRe: Tid 4. LinRe: Tid 4. LinRe: Tid 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 4. LinRe: Tid 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 3. Rer: BNP 2. Rer: Tid 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 4. LinRe: Tid 5. Medelvärde 3. Rer: BNP 2. Rer: Tid 1. Rer: BNP + Tid 5. Medelvärde 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 2. Rer: Tid 5. Medelvärde 3. Rer: BNP 3. Rer: BNP 2. Rer: Tid Tabell 6. Använd metod för att skatta trenden per TEN hamn till

21 Metoden för disareerin av Samodsresultat per hamnområde till TEN-T-hamn resulterar i nedanstående lastade och lossade volymer år TEN-T Hamnar Resultat 2014 Pronos 2040 Luleå Umeå Sundsvall Gävle Grisslehamn Kapellskär Stockholm Nynäshamn/Norvik Köpin Västerås Oxelösund Norrköpin Oskarshamn Visby Karlskrona Karlshamn Ystad Trellebor Malmö Helsinbor Halmstad Varber Götebor Stenunssund Strömstad Totalt: Tabell 7. Hanterade ton per TEN-T-hamn för 2014 och för Huvudscenariot

22 Statistikkällor Järnvä Tonkilometer per varurupp (NST/R) år Trafikanalys. Vä Fordonskilometer med lastbil utan släp per län år SIKA Fordonskilometer med lastbil utan släp respektive lastbil med släp totalt i Sverie år Trafikanalys Fordonskilometer i Sverie med utländska lastbilar, år Trafikanalys Fordonskilometer med lastbil fördelat på Europaväar respektive övria väar, år Trafikverket. Sjö Hanterade ton/ten-t hamn år Trafikverket Hanterade ton per hamnområde år Trafikanalys Referensmaterial Daly A, Fox J, Patruni B and Milthorpe F (2012): Pivotin in Travel Demand Models, Australasian Transport Research Forum 2012 Proceedins, sept 2012, Perth, Australia. Riccardo Enei, EU transport GHG: Routes to 2050? - Annex to Task 3 paper on the EU transport demand : Freiht trend and forecasts, Trafikmätninar, stickprov Trafikverket 22

23 Bilaa 1. Försättsblad till Excel-dokument Försättsblad Detta försättsblad förklarar kortfattat innehållet i Excel-dokumentet. Blad Bansek 1 Detta blad presenterar Samodsresultat till Bansek för respektive varurupp. Huvudscenariot används (MainSc2040D171222). Utvecklinsfaktorerna för år 20xx-20yy som har taits fram har beräknats enom att dela antal tonkm för 20xx med antal tonkm för 20yy för respektive varurupp. Blad Bansek 2 Detta blad presenterar resultatet av disareerinen för järnvä till Bansek mha utvecklinsfaktorer per varurupp från Samods (på blad Bansek 1). Antal tå per dyn, år, tåtyp och sträcka redovisas, liksom volymen i nettoton per år och sträcka, totalt och uppdelat per varurupp. Blad EVA Bladet visar Samodsresultat till EVA. Samodsresultaten har justerats för fördelninen mellan Europaväar och övria väar. Blad Sampers Bladet visar Samodsresultat till Sampers/Samkalk. Samodsresultaten har justerats för fördelninen mellan LBU och LBS. Blad Hamn_Ton Bladet visar Samodsresultat per hamnområde. Huvudscenariot används (MainSc2040D171222). Resultaten har anpassats enom att: areera tre hamnområden till ett samt enom att anpassa resultaten till kalkylverktyens basår ( ) Blad Statistik Statistik från Trafikanalys över: -fordonskilometer med LBU i Sverie år 2001 och 2010, samt länsvis SIKAstatistik för år 2001 som är framskriven utifrån den nationella trenden -tonkilometer på järnvä för NST/R-varurupper år hanterade ton vid hamnområden år Blad2012 Detta blad visar Samodsresultat för odsflöden på vä, disareerat på respektive län och vätyp, för basåret Blad 2040_Huvudscenario Detta blad visar Samodsresultat för odsflöden på vä, disareerat på respektive län och vätyp, för det använda pronosscenariot Tabellerna har samma upplä som föreående blad. 23

24 Bilaa 2. Metod för underla till Bansek Godspronosen i Åtärdsplanerinen baseras på ett scenario för den ekonomiska utvecklinen som byer på Låntidsutredninen 2015 (SOU 2015:106). Godsrelevanta utdata från denna utrednin har disareerats eorafiskt och branschvis och sedan kombinerats med pronoser för varuvärden, utrikeshandel och transit, vilket beskrivs i rapporten Pronoser för odstransporter 2040 Trafikverkets Baspronos En efterfråan per trafiksla har slutlien beräknats i Samodsmodellen och vidarebearbetats. Resultatet är sammanställt bl.a. i form av förändrin per varurupp totalt för alla transportsla mellan åren och förändrin per varurupp för järnvästransporter under samma period. Samodsmodellen är en modell som opererar på en strateisk nivå, vilket ör att resultatet bör tolkas med försiktihet på länknivå. Därför används branschutvecklinen för järnvä ur Samodsmodellen i kombination med tåtidtabellen och kartlada odsvolymer för ett basår (här 2014) för att ta fram en pronos för järnvä som kan ses som mer tillförlitli på enskilda bandelar. Denna metod benämns Banods. Pronosen används i Trafikverkets kalkylverkty Bansek, som syftar till att ta fram samhällsekonomiska kalkyler för järnväsinvesterinar och underlätta en likvärdi hanterin av olika investerinsobjekt. Metodik Nedan beskrivs framtaandet av pronosen för järnvä Förutsättninar: -Låntidsutredninen 2015; SOU 2015:106 -Pronoser för varuvärden, utrikeshandel och transit enlit Nya varuvärden 2040 data, metod och resultat : TRV/WSP 2015; Pronos för fördelnin av svensk export och import på utrikes länder år 2040 : TRV/WSP Infrastrukturinvesterinar för järnvä enlit Samlad effektbedömnin av försla till nationell plan och länsplaner för transportsystemet ; TRV Persontrafikerin enlit Tåtrafik i Baspronos beskrivnin av trafikerinen ; TRV 2018:090. -Aviserad bränsleskatteöknin för vä 24

25 -Höjda banavifter (baserade på marinalkostnadsprissättnin i syfte att uppnå full internaliserin inom järnvässektorn). -Höjda bränslekostnader för sjöfart (p..a sänkta ränsvärden för svavel enlit IMO:s beslut 2008). Metod: Kartlänin järnvästrafik + odsvolym 2014 Branschutvecklin för järnvä enlit Samodsmodellen Antaanden om förändrad trafikstruktur (se nedan) Kapacitetsavstämnin Verkty: Access Förändrad trafikstruktur Som en följd av investerinarna i Nationell plan för transportsystemet, antas omledninar av odstrafik till nedanstående stråk/banor ske fram till Botniabanan Systemtå från Skellefteå och Umeå, vanslast mellan Luleå/Umeå och Hallsber/Götebor, kombitå mellan Luleå/Umeå och Stockholm/Årsta samt posttå flyttas över från Stambanan enom övre Norrland/Norra Stambanan till Botniabanan/Ostkustbanan. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 8 tå Kilafors-Söderhamn Systemtå från Skellefteå och Umeå och vanslast mellan Luleå/Umeå och Hallsber/Götebor som flyttats över från Stambanan enom övre Norrland/Norra Stambanan till Botniabanan/Ostkustbanan (se ovan) fortsätter på stråket Kilafors- Söderhamn. Kombitåen från Umeå fortsätter till Gävle och vidare. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 8 tå 25

26 Väster om Vänern Tå mellan Dalarna och Götebor som ida år via Borläne-Ställdalen-Hallsber eller Borläne-Avesta-Frövi-Hallsber flyttas över till Borläne-Kil-Götebor. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 9 tå Hallandsås Tå mellan Malmö/Trellebor Götebor som ida år via Markarydsbanan flyttas över till Eldsbera-Arlöv. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 11 tå Grödinebanan Tå som fortsätter till Åby. Summa antal tå per vardasdyn 2014: 13 tå Nyköpinsbanan Tå som trafikerar Järna-Flen-Åby omleds till Nyköpinsbanan. Summa tå per vardasdyn 2014: 3 tå Sydostlänken En delmänd av de tå som trafikerar centrala/norra Sverie-Malmö omleds till Sydostlänken. Summa tå per vardasdyn 2014: 3 tå Resultat Som en följd av ekonomins utvecklin , de investerinar som inår i planförslaet , förändrade relativa kostnader mellan trafikslaen, m.m, förväntas odstransporterna på järnvä att kunna öka fram till 2040 enlit nedan (mrd tonkm per år) 26

27 Bilaa 3. Underla till Bansek: Gods2040_181115_JA Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Stockholm Cst Sst Sst Stockholm C- 2 E Stockholm Södra Stockholm Sst Äs * Stockholm Södra- 5 E Älvsjö (i) Stockholm Sst Äs * Stockholm Södra- 5 E Älvsjö (y) Stockholm Sst Tm * Stockholm S- 5 E Tomteboda Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Flb Tu Tu Fleminsber-Tumba 7 E Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) (Södertälje H)- Södertälje Syd (Södertälje H)- Södertälje Syd Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Tu Söd Gau Tumba-Södertälje hamn 13 E Äs Flb Hu Älvsjö-Fleminsber (i) 8 E Äs Flb * Älvsjö-Fleminsber (y) Flb Söö Msj Fleminsber- Södertälje syd övre Söö Jn Söö Södertälje syd övre- Järna Söu Jn Bre Södertälje syd undre- Järna Söd Söu Söd Södertälje H- Södertälje syd undre 8 E E E E E Jn Gn Mö Järna-Gnesta 17 E Gn Fle Sh Gnesta-Flen 45 E Fle K Sde Flen-Katrineholms C 23 E K H Hö Katrineholms C- Hallsber 65 E H Lå Lln Hallsber-Laxå 30 E Lå Gdö Fa Laxå-Gårdsjö 23 E Gdö Sk Mh Gårdsjö-Skövde 61 E

28 Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Västra Stambanan (Älvsjö)-(Partille) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Stambanan (Järna )-(Arlöv) Sk F ss Skövde-Falköpin 30 E F Hr Fby Falköpin-Herrljuna 34 E Hr A Vå Herrljuna-Alinsås 35 E A Or Lr Alinsås-Götebor (Olskroken) 43 E Or G G Olskroken-Götebor C 3 E K Åby Stö Katrineholms C-Åby 41 E Åby Nr Åby Åby-Norrköpins C 8 E Nr Lp Gi Norrköpins C- Linköpin 46 E Lp My Mt Linköpin-Mjölby 32 E My Tns Bx Mjölby-Tranås 36 E Tns N * Tranås-Nässjö 52 E N Av Gt Nässjö C-Alvesta 87 E Av Äh Vs Alvesta-Älmhult 47 E Äh Hm O Älmhult-Hässleholm 51 E Hm Hö Tö Hässleholm-Höör 30 E Hö E S Höör-Eslöv 20 E E Lu dat Eslöv-Lund 17 E Lu Al Flp Lund-Flackarp-Arlöv 11 E Lu Al * Lund-Flackarp-Arlöv(i) 11 E Lu Al Åkn Lund-Flackarp-Arlöv(y) 11 E

29 Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Arlöv-Malmö- Lockarp-Lernacken Arlöv-Malmö- Lockarp-Lernacken Al M * Arlöv-Malmö (i) 5 E Al M al Arlöv-Malmö (y) 5 E Södra Jn Nk Tba Järna-Nyköpin 57 E Stambanan (Järna )-(Arlöv) Södra Nk Åby Åba Nyköpin-Åby 52 E Stambanan (Järna )-(Arlöv) Götebor G Am * Götebor-Almedal 5 E närställverksområ de Västlänken Am G * Almedal-Götebor 5 E C/Västlänken Västkustbanan (Al medal)-(lund) Am Kb Ldo Almedal-Kunsbacka 23 E Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Rååbanan (Helsinbor)- (Eslöv) Markarydbanan (Eldsbera)- (Hässleholm) Markarydbanan (Eldsbera)- (Hässleholm) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Västkustbanan (Al medal)-(lund) Kb Vrö Få Kunsbacka-Värö 32 E Vrö Vb Vrö Värö-Varber 15 E Vb Teo Haa Varber-Torebo 24 E Teo Fabp Teo Torebo-Falkenber 5 E Fb Hd Bp Falkenber-Halmstad 42 E Hd Ea Ea Halmstads C- Eldsbera Ea Bån Lao v Eldsbera-Båstad norra Bån Ä Vbt Båstad norra- Änelholm 12 E E E Ä Ka Vh Änelholm-Kattarp 13 E Ka Hb Öda Kattarp-Helsinbor 14 E Hb Tp Bib Helsinbor- Teckomatorp 34 E Ea Mrd Gnd Eldsbera-Markaryd 42 E Mrd Hm Mrd Markaryd-Hässleholm 37 E Hb Lkö Glv Helsinbor- Landskrona 22 E Lkö K Lkö Landskrona-Kävline 20 E

30 Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Rååbanan (Helsinbor)- (Eslöv) Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Västkustbanan (Al medal)-(lund) Godsstråket enom Skåne; (Ä)- Ali; (Lrp)-Tr Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Kust till kustbanan (Almed al)- Karlskrona;Kalmar C Ä Åp * Änelholm-Åstorp 14 E Åp Tp Bih Åstorp-Teckomatorp 35 E Tp E * Teckomatorp-Eslöv 15 E K Al Fl Kävline-Arlöv 19 E Tp K * Teckomatorp-Kävline 9 E K Lu Vkä Kävline-Lund 11 E M Tr Svö Malmö-Trellebor 33 E Am Myk Hås Almedal-Mölnlycke 10 E Myk Bs Rd Mölnlycke-Borås 57 E Bs V Hto Borås-Värnamo 100 E V Av Rym Värnamo-Alvesta 48 E Av Vö Gm Alvesta-Växjö 18 E Vö Em Lo Växjö-Emmaboda 56 E Em Kac Nyb Emmaboda-Kalmar 57 E Em Ck Hm ö Emmaboda-Karlskrona 57 E

31 Stråk Från Till Mät pun kt Sträcka, stationsnamn Avst ånd (km) El- Die sel Tåper år Tåper dyn Volym per år Fjärrtå Lokaltå Syste mtå Malm tå Kombit å Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel RåoljaKo l Oljeprodukt er Järnmalm Skrot Stålprodu kter PapperMa ssa JordStenB y Kemikalier Färdiaindustr iprodukter Ostkustbanan (Ulr Mr Skby Mr Märsta-Skavstaby 9 E iksdal)-sundsvall; Uppsala N Stockholm Cst Ke So Stockholm C-Karlber 2 E (i) Stockholm Cst Ke * Stockholm C-Karlber 2 E (y) Stockholm Ke Upv Hv Karlber- Upplandsväsby (i) 22 E Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ostkustbanan (Ulr iksdal)-sundsvall; Uppsala C Ke Upv * Karlber- Upplandsväsby (y) Upv Skby R Upplandsväsby- Skavstaby (i) Upv Skby * Upplandsväsby- Skavstaby (y) 22 E E E Myn U Kn Myrbacken-Uppsala (i) 21 E Myn U * Myrbacken-Uppsala (y) Mr Myn My n 21 E Märsta-Myrbacken 8 E Una U Una Uppsala N-Uppsala C 2 E U Sam Ltn Uppsala C-Samnan 7 E Sam Öh Sas Samnan-Örbyhus 37 E Öh Tip Os Örbyhus-Tierp 17 E Tip Sur Mr m Sur Fvk Bo m Tierp-Skutskär 34 E Skutskär-Furuvik 6 E Fvk Gä * Furuvik-Gävle 11 E Gä Shv Hly Gävle-Söderhamn västra Shm Hkl Bod a 79 E Söderhamn-Hudiksvall 53 E Hkl Gnp Gnp Hudiksvall-Gnarp 44 E Gnp Suc Maj Gnarp-Sundsvall 44 E