Underlag för uppdaterad klimatstrategi Januari 2018

Underlag för uppdaterad klimatstrategi 2020-2023 Januari 2018 stockholm.se

Underlag för uppdaterad klimatstrategi Miljöförvaltningen, Januari 2018 Arbetsgrupp Charlotta Porsö, Örjan Lönngren, Charlotta Hedvik, Jan- Ulric Sjögren och Jonas Ericsson Styrgrupp Gustaf Landahl, Jonas Tolf, Eva Sunnerstedt och Björn Hugosson (stadsledningskontoret)

3 (36) Innehåll Förord... 4 Reduktion av CO 2e för att nå 2,2 ton/inv. 2020... 5 Utveckling utanför stadens rådighet... 5 Uppvärmning... 7 Energieffektivisering... 8 Transporter... 10 Total reduktion av CO2e till 2020... 12 Reduktion av CO 2e för att nå 1,8 ton/inv. 2023... 13 Beräkning av reduktion... 13 Scenarion för reduktion av utsläpp... 16 Miljöförvaltningen bedömning... 16 Optimistiskt scenario... 17 Pessimistiskt scenario... 17 Reduktion av utsläpp 2020 2023 - åtgärder... 17 Utveckling utanför stadens rådighet... 17 Uppvärmning... 20 Energieffektivisering (och solel)... 23 Transporter... 26 Kolsänkor... 31 Total bedömning av möjlig reduktion av CO2e... 33

4 (36) Förord Målet med projektet har varit att: 1. Uppdatera analysen av åtgärder för att nå målet 2,2 ton CO2e per invånare till 2020, motsvarande det tidigare målet 2,3 ton CO2e per invånare men baserat på ny beräkningsmetodik. 2. Skapa en bruttolista och en prioriterad lista över åtgärder för en uppdaterad klimatstrategi för perioden 2020 2023. Åtgärderna är beskrivna med bedömd reduktion av ton CO2e, samt vilken rådighet staden har. För beräkningarna har stadens uppdaterade metodik för utsläppsberäkningar används. Nya åtgärder och dess potentiella utsläppsreduktion baseras främst på klimatutredningarna. Följande personer har ingått i projektorganisationen: Roll Namn Förvaltning/- Avdelning Beställare Gustaf Landahl MF Styrgrupp Gustaf Landahl, Eva Sunnerstedt, Jonas Tolf, Björn Hugosson Projektledare Charlotta Porsö MF Arbetsgrupp Charlotta Hedvik, Örjan Lönngren, Jan-Ulric Sjögren, Jonas Ericson MF/SLK MF

5 (36) Reduktion av CO2e för att nå 2,2 ton/inv. 2020 Målet till 2020 är relaterat till antalet invånare och har som basår 2012. Utsläppsnivån 2,3 ton CO2e per invånare 2020 har räknats upp från 2012 års nivå med den prognostiserade befolkningsmängden 2020 för att identifiera det totala reduktionsbehovet. Reduktionsbehovet till 2020 uppskattas vara omkring 650 000 ton CO2evilket är cirka 22 procent av de förväntade utsläppen 2020. Enligt stadens reviderade beräkningsmetod (Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2016, (MHN Dnr 2016-12427) motsvaras 2,3 ton CO2e av 2,2 ton CO2e per invånare (31/12 2019). För att klara stadens utsläppsmål till 2020 har prognoser för reduktion av CO2e för olika scenarion tagits fram: - Miljöförvaltningen (MF) bedömning - Optimistiskt scenario - Pessimistiskt scenario Utveckling utanför stadens rådighet Utöver de delar staden har rådighet över sker även en reduktion av utsläpp inom områden som staden har liten eller ingen rådighet över. Exempelvis minskar utsläppen från nordisk elproduktion och det har även funnits en trend med ett minskat uppvärmningsbehov beroende på att stockholmarna bor tätare, dvs ökad befolkning per kvadratmeter. Tabellen nedan visar en prognos för utsläppsreduktion för åtgärder utanför stadens rådighet.

6 (36) Tabell 1. Reduktion av utsläpp (ton CO2e) för åtgärder utanför stadens rådighet Utanför stadens rådighet Minskat uppvärmningsbehov beroende på ökad befolkning per kvm Uppskattad reduktion genom spontanutveckling till 2020 MF:s bedömning av reduktion t.o.m. 2020 Pessimistiskt reduktion till 2020 Optimistiskt reduktion till 2020 30 000 30 000 30 000 30 000 Energieffektivisering i befintligt bestånd (spontanutveckling) Ny bebyggelse Boverkets krav Elanvändningen är oförändrad 13 000 13 000 13 000 13 000 25 000 12 500 12 500 18 750 66 000 100 000 66 000 235 000 Ett minskat uppvärmningsbehov beroende på en ökad befolkning per kvadratmeter bygger på trenden som varit de senaste åren att vi bor allt tätare i Stockholm och hur nya stadsutvecklingsområden utformas såsom i Norra Djurgårdsstaden. Energieffektivisering i befintligt fastighetsbestånd beräknas följa trenden de senaste 15 åren. Prognosen på en utsläppsreduktion på 25 000 ton pga. Boverkets nya krav på nybebyggelse bedömer miljöförvaltningen inte kommer att uppnås. Boverkets krav börjar slå igenom, men inte i tillräcklig takt omfattning för att uppnå målet till 2020. Utsläppsreduktionen beror på takten av nybyggnation vilket är konjunkturkänsligt samt att flera kravnivåer av Boverkets byggregler (BBR) gäller parallellt. Äldre, fortfarande gällande kravnivåer enligt BBR kan tillåta upp till 110 kwh/m 2. Den senaste BBR 25 föreskriver cirka 85 kwh/m 2. Stadens krav om 55 kwh/m 2, som gäller vid markanvisning på stadens mark, har ännu inte nått full tillämpning. Uppmätta värden visar dessutom att i många fall blir faktiskt energianvändning högre än beräknat. Avvikelser på 25 procent är inte ovanligt. Trots en ökad befolkning har elanvändningen varit relativt konstant sett över perioden 2000-2015, vilket överensstämmer med vad man ser på nationell nivå. Att elanvändningen inte ökar beror till stor del på energieffektivisering och energisnålare apparater. Samtidigt minskar klimatpåverkan från elanvändningen pga. minskade utsläpp från den nordiska elproduktionen. Det är osäkert hur mycket emissionsfaktorn för nordisk elmix kommer att minska. Sedan 2010 har emissionsfaktorn för nordisk

7 (36) elmix minskat kraftigt. Om denna trend fortsätter kan utsläppen från elanvändningen bli betydligt lägre än väntat. Uppvärmning Staden ska vidta åtgärder för att säkerhetsställa ett fjärrvärmesystem som sammantaget reducerar utsläppen med minst 240 000 ton CO2e till 2020. Tabellen nedan visar målet till 2020 enligt strategin samt olika scenarion för utsläppsreduktion för åtgärder inom uppvärmningssektorn. Tabell 2. Reduktion av utsläpp (ton CO2e) för åtgärder inom uppvärmningssektorn Uppvärmning Åtgärder inom Fortums egna verksamhet (bl.a. drifttagning av KVV8 och minskad drift av KVV6) Nyanslutningar till fjärrvärmenätet (konvertering från oljebaserad uppvärmning) Mål 2020 enligt strategin MF:s bedömning av reduktion till 2020 Pessimistiskt reduktion till 2020 Optimistiskt reduktion till 2020 173 000 210 000 205 000 215 000 67 000 77 000 77 000 77 000 Fortum Värme bedömer att reduktionen om totalt 240 000 ton kommer att nås, samt att KVV8 (det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket) ser ut att kunna tränga undan mer kol än vad som bedömdes i de första analyserna. Prognosen grundar sig på ett normalt år, dvs. med normal drift och normal temperatur. Målet på 67 000 ton gällande nyanslutningar till fjärrvärmenätet (konvertering från olja) är redan uppfyllt och Fortum bedömer att ytterligare nyanslutningar kommer att ske till 2020. Totalt sett väntas en reduktion på 282 000-292 000 ton CO2e från åtgärder inom fjärrvärmen. Utsläpp från uppvärmningssektorn kommer att variera över åren. En kall vinter kan innebära betydligt högre utsläpp än en medelvinter.

8 (36) Energieffektivisering Staden ska vidta åtgärder gällande energieffektivisering som sammantaget reducerar utsläppen med minst 45 000 ton CO2e till 2020. Tabellen nedan visar målet till 2020 enligt strategin samt olika scenarion för utsläppsreduktion för åtgärder gällande energieffektivisering. Tabell 3. Reduktion av utsläpp (ton CO2e) för energieffektivisering (och solel) Energieffektivisering Mål 2020 enligt strategin MF:s bedömning av reduktion till 2020 Pessimistiskt reduktion till 2020 Optimistiskt reduktion till 2020 Staden ska vidta åtgärder för att ställa krav på att energianvändningen i nyproducerade byggnader på av staden anvisad mark ska vara högst 55 kwh/m2 Atemp (Miljöprogramsmål 1.4) Staden ska vidta åtgärder för energieffektivisering med 10 % (jmf. med 2015) inom stadens verksamheter (Miljöprogramsmål 1.2) 25 000 12 500 15 000 12 500 18 750 20 000 10 000 15 000 10 000 15 000 Solel producerad av staden (Miljöprogramsmål 1.5) 0 45 45 45 Miljöförvaltningen bedömer det som svårt att uppnå målet på 25 000 ton gällande krav på att energianvändningen i nyproducerade byggnader på av staden anvisad mark ska vara högst 55 kwh/m 2 Atemp. Detta beror på att stadens energikrav i nybebyggelse inte har hunnit slå igenom ännu pga. äldre markanvisningsavtal och att kravet inte har uppfyllts när stadens egna bolag bygger på egen mark. Under nästa miljöprogram kommer effekten synas fullt ut. De kommande två åren väntas ett nytt rapporteringssystem komma i drift och efter det kommer en bättre bedömning kunna göras. Miljöförvaltningen bedömer att det är svårt att uppnå målet på 20 000 ton gällande energieffektivisering med 10 % (jmf. med 2015) inom stadens verksamheter. Uppgifter från stadens bolag tyder snarare på en ökning av energianvändningen mellan 2015 (som var ett ovanligt varmt år) och 2016 (som var ett normalår) mätt i köpt energi. Enligt kommentarer från flera av bolagen i tertialrapporter kommer troligen inte målet att kunna uppnås. Miljöförvaltningens bedömning är att målet kommer att uppnås till hälften. En förklaring är att nybyggnationen tar fokus från energieffektiviseringar i befintlig bebyggelse. Fortsätter

9 (36) utvecklingen på samma sätt kommer en reduktion på cirka 10 000 ton att uppnås. Med ytterligare åtgärder skulle staden kunna nå en reduktion på 15 000 ton. I tertialrapport 1 konstaterar stadsledningskontoret att det aggregerade årsmålet för indikatorn Köpt energi uppgår till 1 870 GWh vilket är högre än kommunfullmäktiges årsmål på 1 835 GWh. I kommunstyrelsens Avstämning för mål och budget 2017 uppmanades fastighetsnämnden och Stockholms Stadshus AB anmodades att uppmana bostadsbolagens bolagsstyrelser att i samband med tertialrapport 1 återkomma med reviderade årsmål. Uppmaningen kvarstår. En arbetsgrupp har satts samman bestående av representanter från bostadsbolagen, Micasa Fastigheter i Stockholm AB och energicentrum inom miljö- och hälsoskyddsnämnden för att gemensamt utreda möjliga vägar att nå energieffektiviseringsmålet. Målet gällande solel producerad av staden ingår i strategins beräkningar för energieffektivisering men redovisas här separat för ökad tydlighet. Miljöprogramsmålet bedöms kunna uppfyllas med 50 % ökning av solel (jfr 2015). Målet i strategin, att staden ska öka sin egen solenergiproduktion till 2020 i en takt som styr mot och klarar 2040-målet, kommer inte uppfyllas om en linjär ökning antas. Totalt sett beräknas en reduktion på 22 545-30 045 ton CO2e från åtgärder gällande energieffektivisering samt solel.

10 (36) Transporter Staden ska vidta åtgärder inom transportsektorn som sammantaget reducerar utsläppen med minst 248 000 ton CO2e till 2020. Tabellen nedan visar målet till 2020 enligt strategin samt olika scenarion för utsläppsreduktion för åtgärder gällande transportsektorn. Tabell 4. Reduktion av utsläpp (ton CO2e) för åtgärder inom transportsektorn Transporter Mål 2020 enligt strategin MF:s bedömning av reduktion till 2020 Pessimistiskt reduktion till 2020 Optimistiskt reduktion till 2020 Staden ska vidta åtgärder för att minska biltrafik (trafikarbetet ska ligga kvar på 2012 års nivå och inte öka med befolkningen) (Miljöprogramsmål 2.1) Staden ska vidta åtgärder för att minskad fossil energianvändning i vägtrafiksektorn genom ökad biodrivmedelsanvändning, framför allt HVO + ökad andel miljöbilar + energieffektivisering i fordonsparken (Miljöprogramsmål 2.5) Staden ska vidta åtgärder för ökad biogasproduktion Staden ska vidta åtgärder för att uppnå klimateffektiva transporter i stadens organisation genom driva på användningen av miljöbränsle genom upphandling 80 000 15 000 20 000 0 20 000 140 000 188 000 157 000 210 000 20 000 15 000 15 000 15 000 8 000 8 000 8 000 8 000 Trafikkontoret bedömer att målet gällande utebliven ökning av trafikarbete inte kommer att kunna uppnås. Trafikutvecklingen förväntas dock bli lägre än befolkningstillväxten och därför väntas en utsläppsreduktion på 15 000-20 000 ton CO2e. Det innebär att antalet fordonskilometer per invånare har minskat något men inte tillräckligt för att uppnå målet. Orsaker till varför trafikkontoret förväntar sig att trafiken kommer att fortsätta öka är inflyttning, ekonomisk tillväxt, låga och stabila drivmedelspriser, effektivare motorer som blir billigare i drift (bränslekostnad) samt ökad motorvägskapacitet på både E4, E18 och Norra länken. Det finns dock stora osäkerheter i hur stor ökningen i trafikarbete kommer att bli till 2020. I budget 2018 anges att nämnder och bolagsstyrelser ska säkerställa att målen hållbart resande och miljöeffektiva transporter med minskad biltrafik genomsyrar all stadsutveckling i Stockholms stad, egna och upphandlade transporter samt taxor och avgifter. Det framgår även att för att nå målen i stadens miljöprogram 2016-2019 och de nationella klimatmålen för

11 (36) vägtrafiken samt framkomligheten behövs åtgärder för att minska biltrafiken. Målet att staden ska vidta åtgärder för att minska fossil energianvändning i vägtrafiksektorn genom ökad biobränsleanvändning och energieffektivisering bedöms kunna överträffas. Reduktionen uppskattas till 165 000-218 000 ton CO2e från minskad användning av fossila bränslen i vägtrafiken förutsatt att trafikarbetet inte ökar. Här inkluderas även användning av miljöbränsle genom upphandling. Det stora intervallet beror främst på ifall övergången från bensin- till dieselpersonbilar fortsätter och hur stor andel HVO som kommer att blandas in i dieseln i Stockholmsområdet när den nya reduktionsplikten träder i kraft. Sorteringsanläggning i Högdalen hinner inte bli klar till 2020. Anläggningen förväntas vara i drift i nästa miljöprogramsperiod. Stockholm Vatten och Avfall bedömer att matinsamling kommer att ha ökat motsvarande en reduktion på cirka 15 000 ton CO2e till 2020. Prognosen behöver utredas vidare bl.a. gällande effekter av ökade transporter av avfall till anläggning. Målet gällande en reduktion på 20 000 ton innebär en minskad användning av ett fossilt bränsle i fordonssektorn. Detta räknas även in i målet för en minskad fossil användning i vägtrafiksektorn. Det behöver kartläggas var biogasen som produceras i anläggning i Högdalen kommer att användas (fordon, fartyg, fjärrvärme m.m.). Det totala målet för transporter väntas inte kunna uppnås. Detta beror främst på det ökade trafikarbetet. Det finns en stor osäkerhet i prognosen för minskad fossilanvändning i transportsektorn även om målet till 2020 väntas nås. Osäkerheten beror främst på hur övergången från bensin- till dieselpersonbilar fortsätter och hur stor andel HVO som kommer att blandas in i dieseln i Stockholmsområdet när den nya reduktionsplikten träder i kraft.

12 (36) Total reduktion av CO 2 e till 2020 Miljöförvaltningen bedömer att målet till 2020 kan uppnås. Det finns dock osäkerheter i utsläppsminskningarna. Tabellen nedan visar utsläppsreduktion för målet till 2020 enligt strategin samt för de olika scenarierna. Tabell 5. Total reduktion (ton CO2e) för de olika scenarierna Mål 2020 enligt strategin MF:s bedömning av reduktion till 2020 Pessimistiskt reduktion till 2020 Optimistiskt reduktion till 2020 REDUKTION (TON CO 2e) ÅTGÄRDER 533 000 535 545 548 045 484 545 578 795 REDUKTION (TON CO 2e) SPONTANUTVECKLING 134 000 155 500 121 500 296 750 TOTAL REDUKTION (TON CO 2e) 667 000 691 045 703 545 606 045 875 545 Sammanfattningsvis: - Utsläppsminskningarna väntas bli större än målet i uppvärmningssektorn baserat på Fortum Värmes antaganden. Prognosen grundar sig på ett normalt år, dvs med normal drift och normal temperatur. - Målet för energieffektivisering väntas inte uppnås. Målet bygger på en utsläppsminskning mellan 2012 och 2015. Samma minskningstakt antogs till 2020. 2015 var dock ett varmt år vilket ledde till att minskningen 2012-2015 var ovanligt stor och samma minskningstakt till 2020 blir därför orealistisk. - En osäkerhetsfaktor för uppvärmning och energieffektivisering är att utsläppen är beroende på enskilda års väderförhållanden. - Störst osäkerhet bedöms finnas i prognosen gällande minskad fossilanvändning i transportsektorn. Osäkerheten beror främst på ifall övergången från bensin- till dieselpersonbilar fortsätter och hur stor andel HVO som kommer att blandas in i dieseln i Stockholmsområdet när den nya reduktionsplikten träder i kraft. - En stor osäkerhetsfaktor är även utvecklingen av trafikarbetet. Trenden är en ökning av trafikarbetet.

13 (36) Reduktion av CO2e för att nå 1,8 ton/inv. 2023 Beräkning av reduktion Enligt klimatstrategin ska utsläppen minska från 2,2 1 ton CO2e per invånare år 2020 till 1,8 ton CO2e per invånare år 2023. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser måste minska med totalt 312 000 ton CO2e mellan 2020 och 2023 (se rosa linje figur 1 nedan), baserat på: Totala utsläpp på 2 184 858 ton CO2e år 2020, vilket motsvarar 2,2 ton per invånare (befolkningen antas öka enligt prognos). Totala utsläpp på 1 872 891 ton CO2e år 2023, vilket motsvarar 1,8 ton CO2e per invånare (befolkningen antas öka enligt prognos). Stockholms befolkning väntas öka med cirka fem procent mellan 2020 till 2023 2. En ökning av utsläppen motsvarande befolkningsökningen skulle innebära att det behövs ytterligare en teoretisk reduktion av utsläppen med cirka 104 000 ton CO2e för att nå målet på 1,8 ton per invånare (se grå streckad linje i figur 1). Energianvändningen och därmed utsläppen är dock inte enbart kopplade till befolkningsökningen utan beror på fler faktorer. Till exempel har energianvändningen för uppvärmning samt elanvändningen historiskt sätt inte ökat i samma takt som befolkningen. 1 Ny beräkningsmetod leder till att det beslutade målet 2,3 ton CO 2e/invånare beräknas till 2,2 ton CO 2e/invånare (31/12 2019) 2 http://statistik.stockholm.se/images/stories/a-tabeller/a101.htm

ton OC 2 e Underlag för uppdaterad klimatstrategi 2020-2023 14 (36) 2 400 000 2 300 000 2 200 000 2 100 000 2 000 000 2020 2,2 ton/inv. 2023 2,2 ton/inv. Reduktion: 104 000 ton CO2e Reduktion: 312 000 ton CO2e 1 900 000 1 800 000 2023 1,8 ton/inv. 1 700 000 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 Figur 1. Reduktion av utsläpp 2020-2023 för att uppnå 1,8 ton per invånare Istället för att räkna upp utsläppen med befolkningsökningen har utvecklingen för varje område bedömts och inkluderas i respektive åtgärd. Utvecklingen för de olika områdena har baserats på prognoser, historisk utveckling och planerad nybyggnation. I tabellen nedan presenteras vilka antaganden gällande utvecklingen av el-, fjärrvärmeanvändningen och transportsektorn som har använts i beräkningarna av utsläppsreduktion för de olika åtgärderna.

15 (36) Åtgärd Elanvändning (inkluderar ej ökad elanvändning till fordon) Nybebyggelse (ökat fjärrvärmebehov) Fjärrvärmeanvändning Trafikarbete Biobränsle, energieffektivisering samt eldrift av personbilar och lätta lastbilar Fossilbränslefria arbetsmaskiner Fossilbränslefri sjöfart Kommentar Ökad elanvändning bedöms inte motsvara befolkningsökningen på cirka 5 %. Historiskt sätt har elanvändningen inte ökat trots en ökad befolkning. I de presenterade prognoserna antas en ökad elanvändning på 0-4 % Baseras på planerad nybebyggelse. Enligt Stockholms stads prognos väntas bostadsbebyggelse motsvara befolkningsökningen. Däremot ökar inte övrig bebyggelse motsvarande befolkningen. Ökat fjärrvärmebehov bedöms inte motsvara befolkningsökningen. Värmebehovet beräknas öka med ungefär 2,5 %, baserat på uppskattning av nybebyggelse 2020-2023 enligt politiska beslut (motsvarande 350 GWh) och energieffektivisering på 0,64 % per år baserat på historiska data. Trafikkontorets nya basprognos för 2040 visar på ökning av trafikarbetet med 40 % i länet, vilket motsvarar ca 1,3 % per år. Då förbifarten inte är klar till 2023 antas en något lägre trafiktillväxt innan dess, dvs ca 1,2 %. Detta motsvarar befolkningsökningen. Ökat trafikarbete inkluderad i åtgärden Utgår från dagens byggnadsprojekt av hus och infrastruktur ingen ökning pga. befolkningsökning inkluderas i beräkningarna Utgår från dagens trafik ingen ökning pga. befolkningsökning inkluderas i beräkningarna Cirka 20 procent av nybebyggelsen är inte bostäder enligt uppgifter från SBK och exploateringskontoret. För denna bebyggelse gäller således att om det byggs bostäder motsvarande 40 miljoner m 2 A- temp 2020-2023, byggs det samtidigt 10 miljoner m 2 A-temp övrig bebyggelse. Enligt uppskattningar 3 (statistik saknas) utgör bostadsbebyggelsen cirka 55 procent av stadens byggnadsbestånd. Med antagandet att övrig bebyggelse utgör 20 procent av 3 Utredning bebyggelsestatistik Stockholm, WSP 2014-12-12

16 (36) nytillskottet följer att den antagna nybebyggelsen som helhet inte ökar i samma takt som befolkningsutvecklingen. Det finns stora osäkerheter i bedömningen av framtida reduktion av CO2e. Utsläpp från fjärrvärme- samt nordisk elproduktion är exempelvis beroende av enskilda års väderförhållanden där ett extremt kallt år skulle kunna ge betydligt högre utsläpp. Ett annat exempel är trafikarbete som är beroende av flera faktorer som t.ex. konjunktur och bränslepriser. Många av de presenterade åtgärderna är kopplade. Detta innebär att t.ex. energieffektivisering i befintlig bebyggelse och nybebyggelse ger ett ändrat fjärrvärmebehov vilket är inkluderat i prognosen för utsläppen från fjärrvärmen. För att undvika dubbelräkning är därför vissa åtgärder inkluderade i en övergripande åtgärd, t.ex. Fjärrvärme, men även presenterade som en enskild åtgärd, t.ex. Energieffektivisering inom stadens verksamheter. Den totala reduktionen är därför inte summan av alla presenterade åtgärder (tabell 6-10). Utsläppsreduktion presenterade i kursivt är även inkluderade i en annan åtgärd och räknas därför inte med i totalen. Scenarion för reduktion av utsläpp För att klara stadens utsläppsmål 2020-2023 har prognoser för reduktion av CO2e för olika scenarion tagits fram: - Miljöförvaltningen (MF) bedömning - Optimistiskt scenario - Pessimistiskt scenario Miljöförvaltningen bedömning Utsläppsreduktioner i det här scenariot är vad MF bedömer rimligt under tidsperioden baserat på tidigare utveckling och planerade/beslutade åtgärder. Den största osäkerheten under perioden bedömer miljöförvaltningen finnas gällande tillgång på biodrivmedel i transportsektorn som påverkas av en eventuell revidering av förnybarhetsdirektivet i EU. För att synliggöra den osäkerhet som finns här presenteras två möjliga scenarion: - MF:s bedömning - MF:s bedömning reviderat förnybarhetsdirektiv EU. Här antas en kraftig minskning av tillgång på biodrivmedel.

17 (36) Optimistiskt scenario Det här scenariot visar på utsläppsminskningarna förutsatt att alla föreslagna åtgärder genomförs. Flera av de förslagna åtgärderna i detta scenario är orealistiska att hinna genomföra till 2023 beroende på kostnad, teknisk utveckling samt tidsaspekten. Tillgång på biodrivmedel antas inte komma att påverkas av ett eventuellt reviderat förnybarhetsdirektiv i EU. Pessimistiskt scenario Det här scenariot visar på utsläpp där färre åtgärder hinner genomföras samt att en kraftig minskning av användning av biodrivmedel pga. ett eventuellt reviderat förnybarhetsdirektiv i EU. Reduktion av utsläpp 2020 2023 - åtgärder Utveckling utanför stadens rådighet Utöver de delar staden har rådighet över sker även en reduktion av utsläpp inom områden som staden har liten eller ingen rådighet över. Exempelvis minskar utsläppen från nordisk elproduktion och skärpta BBR-krav leder till minskade utsläpp p.g.a. nybebyggelse. Tabellen nedan visar en prognos för utsläppsreduktion 2020-2023 för åtgärder utanför stadens rådighet. Tabell 6. Reduktion av utsläpp (ton CO2e) för åtgärder utanför stadens rådighet Utanför stadens rådighet MF:s bedömning av reduktion t.o.m. 2023 (basår 2019) Pessimistiskt reduktion t.o.m. 2023 (basår 2019) Optimistiskt reduktion t.o.m. 2023 (basår 2019) Utveckling av elanvändning samt elens emissionsfaktor. Exempel på åtgärd för att minska elanvändning: - Energi- och klimatrådgivning Ändrade BBR-krav (från 85 till cirka 67 kwh/m2 Atemp) 52 500 45 000 60 000 3 500 3 500 3 500 Elanvändning Under de senaste 20 åren har elanvändningen i Sverige legat på en relativt konstant nivå (cirka 70 TWh). Enligt beräkningar av SCB och Energimyndigheten för hur elanvändningen fördelar sig ökar

18 (36) elanvändningen inom drift/service, är oförändrad inom hushåll och minskar inom uppvärmning. Trots en ökad befolkning har elanvändningen varit relativt konstant i Stockholms stad sett över perioden 2000-2015, vilket överensstämmer med vad man ser på nationell nivå. Att elanvändningen inte ökar beror till stor del på energieffektivisering och energisnålare apparater. Stockholms stads befolkning väntas öka med cirka fem procent 2020-2023. Baserat på historisk utveckling ökar inte elanvändning i takt med befolkningsökningen. I och med den kraftiga befolkningsökningen de senaste åren är det ändå rimligt att anta att elanvändningen kommer att öka något. Dessutom har nyproduktion av bostäder nästan fördubblats det senaste året och en lika hög nivå av nybyggnation planeras att fortsätt under hela programperioden. I beräkningarna antas därför olika scenarion: en oförändrad elanvändning, samt en ökning på 2 respektive 4 procent. Samtidigt minskar klimatpåverkan från elanvändningen pga. minskade utsläpp från den nordiska elproduktionen. En fossilfri elproduktion i Norden 2035 anges som trolig av flera bedömare. Detta skulle ge utsläppsreduktion för Stockholms stad på över 200 000 ton förutsatt att inte elanvändningen ökar till 2035. Beräkning av CO2e-reduktion bygger på: - Att emissionsfaktorn för nordisk el minskar linjärt mellan 2016 och 2035. Från 64 gram/kwh till 10 gram/kwh - Elanvändningen ökar med 2 % (MF:s bedömning) alt. 4 % (pessimistiskt scenario) samt ej förändrad elanvändning (optimistiskt scenario) Uppföljning av elanvändningen samt dess utsläpp är möjlig med statistik från SCB samt ENTSO-E. Minskat uppvärmningsbehov beroende på ökad befolkning per kvm I prognosen för reduktion av utsläpp 2012-2019 har en utsläppsreduktion uppskattats av minskat uppvärmningsbehov beroende på ökad befolkning per kvm. Enligt prognos för nybebyggelse och befolkningsökning väntas inte stockholmarna bo tätare under perioden 2020 2023 och därmed antas ingen reduktion av utsläpp per person. Prognosen för övrig nybebyggelse väntas däremot inte motsvara befolkningsökningen. Detta skulle kunna leda till en reduktion av utsläpp per invånare.

19 (36) Beräkning av CO2e-reduktion bygger på: - Stockholms stads prognos av antalet nya lägenheter och övrig nybebyggelse samt befolkningsökning Uppföljning av antalet färdigställda lägenheter är möjlig med statistik. Däremot förs ingen statistik över nybyggnationen av övrig bebyggelse. Åtgärden kan delvis följas upp. Ändrade BBR-krav År 2021 börjar nya BBR-krav (26) gälla, vilket väntas reducera energikravet från 85 (enligt BBR 25 som gäller i dagsläget) till cirka 67 kwh/m 2 A-temp. Energianvändningen kan därutöver öka med cirka tio kwh/m 2 p.g.a. ventilationstillägg enligt byggnaders energinormering (BEN). Beräkning av CO2e-reduktion bygger på: - En besparing på 18 kwh per m 2 under åren 2021 till 2023 (skillnad mellan BBR 25 och BBR 26) - Stadens prognos av nybebyggelse på 23 700 lägenheter under 2021-2023. Inkluderas även övrig nybebyggelse motsvarande nybebyggelse 32 000 lägenheter à 100 m 2 2021-2023. Effekten av ett ändrat värmebehov inkluderas i åtgärder för fjärrvärmen och för att undvika dubbelräkning är därför denna reduktion ej medräknad i den totala reduktionen. Uppföljning av åtgärden är svår då det inte förs statistik på byggnaders verkliga energiprestanda. Åtgärden kan ev. följas upp med energideklarationer (dessa bygger dock ofta på beräknade värden).

20 (36) Uppvärmning I Stockholm värms idag cirka 80 procent av bebyggelsen med fjärrvärme. Utsläppen från värme- och kraftvärmeverken har därför en stor betydelse för de totala växthusgasutsläppen. Utöver fjärrvärmen har fossil olja till enskild uppvärmning höga växthusgasutsläpp trots att det förekommer i begränsad omfattning i Stockholm. I tabellen nedan presenteras möjlig utsläppsreduktion för åtgärder inom fjärrvärmen samt minskad oljeanvändning. Tabell 7. Reduktion av utsläpp (ton CO2e) för åtgärder inom uppvärmningssektorn Uppvärmning MF:s bedömning av reduktion t.o.m. 2023 (basår 2019) Pessimistiskt reduktion t.o.m. 2023 (basår 2019) Optimistiskt reduktion t.o.m. 2023 (basår 2019) Fjärrvärme (Fortum Värmes egna verksamhet): avveckling av användningen av kol och fossil olja i fjärrvärmeproduktionen. Exempel på åtgärder: - Öppen fjärrvärme - Sammankoppla norra och södra nätet - Effektreglering av bebyggelse - Decentraliserade värmelager - Nya Lövstaverket ersätter Hässelby Minska mängden fossil plast i avfallsförbränningen (ny åtgärd). Exempel på åtgärder för ökad plastinsamling: - Planerade sorteringsanläggningen i Högdalen - Ytterligare en sorteringsanläggning i Brista - Genom upphandling i staden minska mängden fossil plast Konvertering från oljebaserad uppvärmning (enskilda fastigheter). Exempel på åtgärder: - Riktad energirådgivning - Riktad tillsyn - Gemensam upphandling av alternativ uppvärmning - Klimatklivet 140 000 55 000 190 000 35 000 3 000 72 000 50 000 30 000 60 000 Fjärrvärme Befolkning i Stockholms stad väntas öka med cirka fem procent mellan 2020-2023 samtidigt som värmebehov beräknas öka med 2,5 procent. Detta baseras på uppskattning av nybebyggelse 2020-2023 enligt politiska beslut (motsvarande 350 GWh) och

21 (36) energieffektivisering på 0,64 procent per år baserat på historiska data. Fortum Värme har ett inriktningsbeslut att avveckla koleldningen i Värtaverkets KVV6 senast 2022. Fossil olja används idag i spetsoch reservpannor och som startbränsle. Utfasning av fossil olja pågår. Fortum Värme har redan genomfört konvertering till bioolja på flera pannor samt drifttagande av KVV8 har bidragit till att mindre spetsproduktion krävs. För att kunna avveckla användningen av kol och fossil olja i fjärrvärmeproduktionen krävs åtgärder som t.ex. öppen fjärrvärme, sammankoppla norra och södra nätet, effektreglering av bebyggelse, decentraliserade värmelager och att nytt kraftvärmeverk i Lövsta ersätter Hässelbyverket. Beräkning av CO2e-reduktion bygger på: - 100 % av kolet ersätts med 50/50 avfall/fasta biobränslen (MF:s bedömning) - 50 % av kolet ersättas med 50/50 avfall/fasta biobränslen (pessimistisk bedömning) - 100 % av kolet ersätts med 50/50 avfall/fasta biobränslen och 75 % av användningen av fossil olja ersätts med bioolja (optimistisk bedömning) Reduktionspotentialerna bygger på miljöförvaltningens överslagsberäkningar. Vidare dialog med Fortum Värme behövs för att bedöma vilka åtgärder som är aktuella samt dess reduktionspotential. Fjärrvärmens totala utsläpp följs upp i Stockholms stads årliga utsläppsrapportering. Det görs dock ingen uppföljning av varje enskild åtgärd. Minskad mängd plast i avfallsförbränningen Minskad mängd plast i avfallsförbränningen genom utveckling av sorteringsanläggningar kan ge ytterligare utsläppsminskningar från fjärrvärmen. Av avfallet som går till energiåtervinning vid kraftvärmeverk idag utgör plast cirka 17 viktprocent, vilket motsvarar 38 energiprocent. Ett sätt att minska mängden plast i avfallet är att sortera ut den. Om Stockholm Vatten och Avfalls planerade sorteringsanläggning i Högdalen utformas för att med NIR-teknik sortera ut även plastförpackningar, skulle det ge en påtaglig minskning av plastandelen i avfallet som går till energiåtervinning. Likaså den

22 (36) anläggning för verksamhetsavfall, med samma teknik, som Fortum Värme överväger att anlägga i Brista. Det sker även ett nationellt arbete med att minska plasten i samhället. T.ex. ska affärer inte lämna ut plastpåsar som tidigare. Det nationella arbetet förväntas leda till mindre mängd plast i hushållsavfallet. Bedömning av CO2e-reduktion bygger på: - Sorteringsanläggning i Högdalen (med NIR-teknik) vilket antas minskad mängden plast i avfallsförbränningen motsvarande 35 000 ton CO2e (MF:s bedömning) - Sorteringsanläggningar i Högdalen och Brista (med NIR-teknik) vilket antas minska mängden plast i avfallsförbränning motsvarande en reduktion på cirka 72 000 ton CO2e (optimistisk bedömning) - I den pessimistiska bedömningen antas att anläggningen i Högdalen (med NIR-teknik) inte hinner bli klar och därmed beräknas inte utsorteringen av plast öka nämnvärt. Det nationella arbetet att minska mängden plast i samhället uppskattas grovt till 3 000 ton CO2e. Fjärrvärmens totala utsläpp följs upp i Stockholms stads årliga utsläppsrapportering. För att uppskatta andelen plast i avfallsförbränning behövs regelbunden undersökning av avfallsfraktionerna. Konvertering från oljebaserad uppvärmning En osäkerhet i uppskattning av reduktion från konvertering från oljebaserade uppvärmningssystem är den stora osäkerheten som finns gällande hur mycket olja som används i Stockholms stad idag. Miljöförvaltningen bedömer dock att användningen fossil olja för uppvärmning på sikt kommer att fasas ut. Bättre uppskattning av oljeanvändningen väntas komma 2018-2020 då nya energideklarationerna ska göras. Beräkning av CO2e-reduktion bygger på: - Att 90 % av småhus med oljeanvändning (utgår från 1000 st. med en användning på 5 m 3 per år och hus) konverterar till värmepump - Att 90 % av oljeanvändningen i flerfamiljshus (utgår från 500 fastigheter med en användning på 50 m 3 per fastighet och år) ersätts med fjärrvärme

23 (36) Uppföljning av utsläppen från oljeanvändning i Stockholms stad görs i stadens årliga utsläppsrapportering. Tidigare har statistik från SCB används. Pga. stora årliga variationer i rapporterad oljeanvändning har staden övergått till att uppskatta oljeanvändning baserat på regional statistik, energideklarationer och egna uppskattningar av antal kvarvarande oljepannor samt Fortum Värmes uppskattning av avställda oljepannor och övergång till fjärrvärmeanslutning under perioden 2012-2016. Bättre uppskattningar väntas kunna göras 2018-2019 då nya energideklarationer ska göras. Energieffektivisering (och solel) Befolkning i Stockholms stad väntas öka med cirka fem procent mellan 2020-2023 samtidigt som värmebehovet beräknas öka med endast 2,5 procent. Detta baseras på uppskattning av nybebyggelse 2020-2023 enligt politiska beslut (motsvarande 350 GWh) och energieffektivisering på 0,64 % per år baserat på historiska data. Reduktionen av CO2e-utsläpp från varje sparad kwh minskar genom energieffektivisering i takt med att utsläppen från fjärrvärmen minskar. Effekten av energieffektivisering ingår i beräkningar av utvecklingen av fjärrvärmebehovet. För att undvika dubbelräkning inkluderas därför inte utsläppsreduktion från energieffektivisering i den totala utsläppsreduktionen. Solel inkluderas inte heller i stadens årliga utsläppsberäkningar utan där antas all el vara nordisk elmix. Miljöförvaltningen har antagit ett liknande mål 2020 2023 för solelproduktion (ökning med 50 %) som finns i miljöprogram 2016 2019.

24 (36) Tabell 8. Reduktion av utsläpp (ton CO2e) för energieffektivisering (och solel) Energieffektivisering MF:s bedömning av reduktion t.o.m. 2023 (basår 2019) Pessimistisk t reduktion t.o.m. 2023 (basår 2019) Optimistiskt reduktion t.o.m. 2023 (basår 2019) Staden ska vidta åtgärder för att ställa krav på att energianvändningen i nyproducerade byggnader på av staden anvisas mark ska vara högst 55 kwh/m2 Atemp (Miljöprogramsmål 1.4, 2016-2019) Staden ska vidta åtgärder för energieffektivisering inom stadens verksamheter (Miljöprogramsmål 1.2. 2016-2019) Solel producerad av staden (Miljöprogramsmål 1.5, 2016-2019) 4 000 2 500 5 000 10 000 5 000 10 000 40 24 54 Energikrav - nybebyggelse på stadens mark Stockholm stad ställer högre energikrav, 55 kwh/m 2 Atemp, på nybebyggelse på mark anvisad av staden jämfört med BBR:s krav. Det har visat sig att kravet på 55 kwh/m 2 Atemp ofta inte uppfylls samt att ventilationstillägg ökar energibehovet enligt BEN. Det verkliga energibehovet bedöms istället vara cirka 65 kwh/m 2 Atemp, samtidigt kommer kraven i BBR skärpas 2019 resp. 2021. Även BBR-kraven kan ligga på högre energianvändning p.g.a. ventilationstillägg enligt BEN. Sammantaget innebär dock skärpningen av BBR-kraven att skillnaden med BBRs och Stockholms stads krav minskar. Nybyggnationer uppskattas till 10 000 lägenheter per år vilket innebär cirka 100 000 m 2 Atemp. Ytterligare nybyggnationer uppskattas till cirka 250 000 m 2 Atemp per år (baserat på politiska beslut, stadens prognos av nybebyggelse visar på en lägre nybyggnation på cirka 7 900 lägenheter per år). Detta innebär en nybyggnation på ungefär 5 miljoner m 2 under 2020-2023. Beräkning av CO2e-reduktion bygger på: - Nybyggnationer uppskattas till 10 000 lgh/år (motsvara cirka 10 miljoner m 2 Atemp - Ytterlige nybyggnationer uppskattat till cirka 2,5 miljoner m 2 Atemp/år - En minskad energianvändning på cirka 10 kwh/m2 jämfört med BBR:s krav.

25 (36) Uppföljning av åtgärden är svår då det inte förs statistik på byggnaders verkliga energiprestanda. Möjlig uppföljning kan göras med energideklarationer (värden i deklarationer av nyproducerade byggnader är dock oftast inte uppmätta, utan beräknade). Energieffektiviseringen inom stadens verksamheter Utfallet för stadens totala energianvändning år 2016 blev 6,7 procent högre än för basåret 2015. En stor del av ökningen beror på ökad energianvändning i stadens byggnader. Utfallet för rullande tolv (uppföljning av energianvändningen under tolv månader för uppvärmning och tappvarmvatten i byggnader) fram till november 2017 indikerar att stadens byggnader ligger kvar på cirka sju procents ökad energianvändning jämfört med 2015. Tyngdpunkten hos bostadsbolagen ligger för närvarande på nyproduktion, vilket medfört minskade resurser för ombyggnader. Ökad energianvändning beror också på fler invånare i den växande staden, vilket ökar många verksamheter i staden t.ex. stadsdelsförvaltningarnas verksamheter, fler elever inom skolverksamheten, ökad produktion av dricksvatten och rening av avloppsvatten. All effektivisering beräknas som fjärrvärme. Miljöförvaltningen räknar med en besparing på 5 procent (100 GWh) för perioden 2016-2019 istället för 10 procent vilket är målet enligt Miljöprogrammet 2016-2019. Miljöförvaltningen räknar med en ytterligare effektivisering på 5 procent för perioden 2020-2023. Det innebär en effektivisering på 10 procent för perioden 2016-2023. En motsvarande åtgärd som till 2020 ger lägre utsläppsreduktion pga. minskad emissionsfaktor för fjärrvärmen (MF:s bedömning samt optimistiska scenariot). I det pessimistiska scenariot antas en besparing på totalt 5 procent. Bedömning av CO2e-reduktion bygger på: - All energieffektivisering beräknas som fjärrvärme. Enligt statistik som sammanställs av energicentrum har stadens energieffektiviseringar lett till minskat behov av fjärrvärme (11 % fr.o.m. 2012 t.o.m. 2016), samtidigt som elanvändningen i det närmaste är oförändrad. - Energianvändningen minskar med 5 % (100 GWh) för perioden 2016-2019. - Ytterligare minskning av energianvändningen med 5 % för perioden 2020-2023.

26 (36) Uppföljning av åtgärden är möjlig med statistik från stadens bolag och förvaltningar. Solel producerad av staden I takt med att emissionsfaktorn för nordisk elmix minskar blir utsläppsreduktion av varje kwh producerad solel mindre. Bedömning av CO2e-reduktion bygger på: - Uppskattning baserat på 50 % ökning under programperioden (motsvarar nuvarande Miljöprogrammål) och mål i budget (2018-2019). - LCA solpaneler antas pessimistisk = 39 gram/kwh och optimistisk = 34 gram/kwh Uppföljning ej möjlig eftersom LCA för inköpta solpaneler oftast inte finns framtagna. Transporter Vägtransporter dominerar utsläppen från transportsektorn. Utsläppsminskningar kan ske genom en teknikomställning där fossila bränslen ersätts med förnyelsebara, energieffektivare fordon men även med ett minskat trafikarbete. En stor osäkerhet för transportsektorn under perioden är tillgång på biodrivmedel i transportsektorn som påverkas av en eventuell revidering av hållbarhetsdirektivet i EU. För att synliggöra den osäkerhet som finns här presenteras två möjliga scenarion: MF:s bedömning samt MF:s bedömning reviderat förnybarhetsdirektiv EU. I det senare scenariot antas en kraftig minskning av tillgång på biodrivmedel. I tabell 4 nedan presenteras en prognos av möjlig utsläppsreduktion inom transportsektorn för olika scenarion. Gällande utsläpp från flyget (där utsläpp från LTO-cykeln (Landing and Take off cycle), upp till 915 meter inkluderas) bedöms inga större ändringar ske för Bromma under perioden. I det här dokumentet finns inga åtgärder för flyget beskrivna.

27 (36) Tabell 9. Reduktion av utsläpp (ton CO2e) för åtgärder inom transportsektorn Transporter MF:s bedömning av reduktion t.o.m. 2023 (basår 2019) MF:s bedömning av reduktion t.o.m. 2023 (basår 2019) - reviderat förnybarhetsdirektiv EU Pessimistiskt reduktion t.o.m. 2023 (basår 2019) Optimistiskt reduktion t.o.m. 2023 (basår 2019) Staden ska vidta åtgärder för att minska biltrafiken (Miljöprogramsmål 2.1, 2016-2019). Exempel på åtgärder: - Höjd trängselskatt - Färre parkeringsplatser - Höjda p-avgifter - Avgiftsbelägga p-platser i ytterstaden - Fler cykelbanor - Kommunikationskampanjer (t.ex. vintertrampet) - Ökad kollektivtrafik (SLL) Energieffektivering och biobränslen till personbilar och lätta lastbilar (Miljöprogramsmål 2.5, 2016-2019) Ökad andel eldrift och biogas - personbilar och lätta lastbilar (ny åtgärd). Exempel på åtgärd: - införande av Miljözon 3 - åtgärder för ökad biogasanvändning (presenterade i biogasutredning) -40 000-40 000-40 000 0 0-100 000-100 000 20 000 70 000 70 000 50 000 70 000 Arbetsmaskiner (ny åtgärd) 27 000 11 000 11 000 50 000 Sjöfart (ny åtgärd). Exempel på åtgärder: - Sjöfartsverkets differentierade farledsavgifter - Miljödifferentierade hamnavgifter Staden ska vidta åtgärder för ökad biogasproduktion (från ökad matavfallsinsamling) Staden ska vidta åtgärder för att uppnå klimateffektiva transporter i stadens organisation genom driva på användningen av miljöbränsle genom upphandling 3 000 1 500 1 500 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 7 000 3 500 3 500 7 000

28 (36) Minskat vägtrafikarbete Trafikkontoret bedömer att trafikarbetet kommer att fortsätta öka med 1,2 procent per år vilket totalt innebär en ökning på 4,8 procent 2020-2023 (miljöförvaltningens bedömning samt pessimistiskt scenario). Befolkningsökning väntas vara cirka 5 procent under perioden. I det optimistiska scenariot antas att trafikarbetet inte ökar trots en ökad befolkning. Minskade utsläpp pga. energieffektivisering, ökad inblandning av biobränslen samt eldrift inkluderas i separata åtgärder. Vidare dialog med trafikkontoret behövs för att uppskatta utvecklingen av trafikarbetet. Fördelningen mellan trafikarbete på det kommunala vägnätet och det statliga vägnätet behöver även studeras ytterligare för att kunna identifiera åtgärder, t.ex. med en analysmodell för trafikarbetet anpassad för Stockholm. Beräkning av CO2e-reduktion bygger på: - Trafikkontorets nya basprognos för 2040 visar på ökning av trafikarbetet med 40 % i länet, vilket motsvarar ca 1,3 % per år. Då förbifarten inte är klar till 2023 antas en något lägre trafiktillväxt innan dess, dvs ca 1,2 % vilket motsvarar 36 % tillväxt till 2040. - Utsläppsökningen är baserad på vägtrafikens snittemissioner 2016 Uppföljning av utveckling av trafikarbete sker årligen. Det finns dock stora osäkerheter eftersom trafikräkning bara görs på ett begränsat antal gator. Energieffektivisering och biobränslen till personbilar och lätta lastbilar Idag ger biobränslen en reduktion på cirka 200 000 ton CO2e per år. Reduktionsplikten som införs 1/7 2018 innebär att nuvarande HVOinblandning permanentas och att inblandning utöver plikten kommer att beskattas och därför bli avsevärt dyrare. Regeringen avser att skärpa plikten en smula, men Stockholms inblandningsandel ligger redan avsevärt högre än pliktnivån och kommer bara i liten grad att påverkas. Däremot sker ett visst byte till bränslesnålare fordon pga. Bonus-Malus-beskattningen och stadens upphandling kan ytterligare driva på i denna riktning. (OBS att elfordon räknas i en separat åtgärd, Ökad andel eldrift och biogas personbilar och lätta lastbilar). Om EU reviderar förnybarhetsdirektivet antas att denna reduktion halveras (pessimistiskt scenario samt miljöförvaltningens bedömning - reviderat förnybarhetsdirektiv EU.

29 (36) Bedömning av CO2e-reduktion bygger på: - MF:s bedömning är att ingen ytterligare reduktion kan väntas. - Ett reviderat förnybarhetsdirektiv väntas begränsa tillgången på biodrivmedel, MF bedömer att utsläppen i detta scenario kommer att öka med uppskattningsvis 100 000 ton CO2e. Åtgärden går delvis att följa upp. Det sker en årlig rapportering av vilka fordon som är registrerade i respektive kommun. Däremot hur många av dessa personbilar och lätta lastbilar som används i Stockholm (exempelvis flertalet av Sverige leasade bilar är registrerade i Stockholm, Lund och Solna men används i hela Sverige) samt hur många personbilar och lätta lastbilar som är registrerade i grannkommuner men används inom stadens gränser följs inte upp. Ökad andel eldrift och biogas personbilar och lätta lastbilar Reduktion av utsläpp pga. ökad andel eldrift och biogas för personbilar och lätta lastbilar baserat på bedömningen att 25 procent av inköp av personbilar år 2025 är elbilar/laddhybrider (jmf. med 6 procent i Stockholm idag). Miljözon 3 (endast el- och vätgasfordon) avses bli beslutat 2018. Regeringen överväger att inkludera biogasfordon i denna zon. Staden kan införa zon 3 på strategiskt lämpliga ställen för att stimulera en övergång till el- och ev. biogasfordon. Beräkning av CO2e-reduktion bygger på: - Eldrift på 25 % inköp av personbilar år 2025 i Stockholm (jmf. med 6 % idag) - Varje elbil uppskattas ge en utsläppsreduktion på cirka 1 ton CO2e - I det optimistiska scenariot förutsätts att laddhybrider kör till större del på el medan i det pessimistiska scenariot antas laddbydrider till större del köras på bensin - Utsläppsminskningen inkluderar förväntad utveckling 2017-2023 Åtgärden följs upp. Det finns även här en osäkerhet var fordonen används men osäkerheten är betydligt mindre än när det gäller fossildrivna fordon. Arbetsmaskiner I och med införandet av reduktionsplikt från och med 1 juli 2018 ställs krav på låginblandning på minst 20 procent. Utöver detta samarbetar Stockholms stad tillsammans med Göteborg, Malmö och Trafikverket kring gemensamma upphandlingskrav för öka

30 (36) låginblandningen ytterligare. Om staden vill påskynda hybridiserade och elektrifierade maskiner är deltagande i innovationsupphandlingar eller demonstrationsprojekt ett sätt. Inga utsläppsminskningar antas dock hinna ske från en ev. elektrifiering. Miljöförvaltningen bedömer att den främsta reduktionen av utsläpp från arbetsmaskiner kan komma från inblandning av HVO. En låginblandning på 20 procent HVO skulle innebära en reduktion på cirka 22 000 ton och en låginbladning på 40 procent en reduktion på cirka 50 000 ton CO2e för arbetsmaskiner i Stockholms stad. Reviderat förnybarhetsdirektiv i EU bedöms ge en låginblandning på max 10 procent vilket ger en reduktion på cirka 11 000 ton CO2e. Beräkning av CO2e-reduktion bygger på: - MF bedömer att låginbladning på 20 % kommer att nås samt en ytterligare reduktion pga. upphandlingskrav på ytterligare låginblandning - Låginblandning på 40 % (Optimistisk bedömning) - Reviderat förnybarhetsdirektiv i EU bedöms ge en låginblandning på max 10 % (Pessimistisk bedömning samt MF:s bedömning reviderat förnybarhetsdirektiv i EU - Utsläppsminskningen inkluderar förväntad utveckling 2017-2023 - Uppföljning kan inte ske då det inte förs statistik på bränslen till arbetsmaskiner. Sjöfart Enligt beslut av SLL ska 90 procent av skärgårdstrafikens fartyg drivas med HVO. Gällande färjetrafik kommer LNG ersätta diesel på ytterligare ett fartyg (som håller på att byggas). Andra möjliga åtgärder är utbyggnad av el- och fjärrvärmeanslutning vid kaj för fyra fartyg. Fjärrvärmeanslutning räknas med i det optimistiska scenariot men bedöms inte hinnas med i miljöförvaltningens bedömning samt i det pessimistiska scenariot. Elanslutning av kryssningsfartyg är inte möjligt i dagsläget pga. kapacitetsbrist i elsystemet. Reviderat förnybarhetsdirektiv i EU bedöms ge en halvering i utsläppsreduktion jämfört med miljöförvaltningens s bedömning på cirka 3 000 ton CO2e. Beräkning av CO2e-reduktion bygger på: - Skärgårdstrafiken: 90 % HVO - Reguljär trafik: El- och fjärrvärmeanslutning i hamn (optimistisk bedömning) samt ersätta diesel med LNG för ytterligare ett fartyg - Utsläppsminskningen inkluderar förväntad utveckling 2017-2023

31 (36) Uppföljning kan göras av skärgårdstrafiken samt antalet anlöpta fartyg. Dock bygger emissionerna på schabloner för Östersjö- och kryssningstrafiken. Ökad biogasproduktion Nya sorteringsanläggningen i Högdalen i drift. Utsläppsminskningen är beräknad på att den producerade biogasen ersätter diesel i fordon inom Stockholmsregionen. Pga. minskad biogasanvändning i fordon behöver beräkningarna ses över. Beräkningarna behöver även ta hänsyn till ökade transporter för ökad matinsamling. Vidare dialog med SVOA behövs för att uppskatta reduktionspotential. För att undvika dubbelräkning inkluderas inte reduktion från biogasproduktion från ökad matinsamling i summering av total reduktion i transportsektorn. Bedömning av CO2e-reduktion bygger på: - Uppskattning av reduktion för att nå 70 % insamlat matavfall - Biogasen antas ersätta diesel i fordon - Utsläppsminskningen inkluderar förväntad utveckling 2017-2023 Produktion av biogas går att följa upp. Var biogasen används kan däremot bli svårare att följa upp. Klimateffektiva transporter i stadens organisation - upphandling Reduktionen från åtgärden inkluderas i åtgärden för Energieffektivering och biobränslen till personbilar och lätta lastbilar. För att undvika dubbelräkning inkluderas därför inte reduktion att denna åtgärd med i summering av total reduktion i transportsektorn. Bedömning av CO2e-reduktion bygger på: - Planerade upphandlingar Åtgärden följs redan idag upp i kontrakt. Det är inte möjligt att i dagsläget följa upp alla kontrakt men med bättre teknik och automatik borde uppföljning av åtgärden kunna förbättras. Kolsänkor Reduktion kan också uppnås genom kolsänkor som t.ex. ökad produktion av biokol eller en CCS (BECCS) anläggning. Det finns