Välkommen till Primärvården FyrBoDal!



Relevanta dokument
Till verksamhetschefer vid vårdcentraler, som handleder AT-läkare anställda vid SUS-Lund och Landskrona

Riktlinjer för AT-läkarnas tjänstgöring i allmänmedicin (gäller AT-läkare anställda vid SUS-Malmö samt Lasarettet i Trelleborg)

Allmän information. till AT-läkare i allmänmedicin i Lund och Landskrona

Handledning av AT-läkare i primärvården En hjälp på vägen till god handledning

Handledning av AT-läkare i primärvården En hjälp på vägen till god handledning

AT- tjänstgöring Närsjukvårdsområde Malmö inkl Trelleborg

AT-planering För AT-Läkare på vårdcentral

Handledning av AT-läkare under primärvårdstjänstgöring PRAKTISK MANUAL

INTYG om provtjänstgöring

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -

Feedbackformulär & checklistor. för AT-läkare. Ansvarig för bedömningen: Datum: Namn:

AT- tjänstgöring Närsjukvårdsområde Malmö inkl Trelleborg

Välkommen till Primärvården FyrBoDal!

Välkommen till VG Primärvård, primärvårdsområde Norr!

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Anestesi GU/AT/BT Livslångt

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

Enskilda basspecialiteter

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Psykiatriska specialiteter

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

ST- Utbildningskontrakt

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Nytt i nynya ST (2015:8)

En modernisering av läkarutbildningen

ST- Utbildningskontrakt

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Barn- och ungdomskirurgi

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

UTBILDNINGSBOK AT. Socialstyrelsens föreskrifter med målbeskrivning läkarorganisationernas kommentarer LOKAL PLANERING OCH UPPFÖLJNING

Nya bestämmelser om läkarnas ST

HEMATOLOGI. Huvudsaklig handläggningsnivå

AT-information. Medlem i Läkarförbundet? Kvällens rubriker. Regelverk. Avdelningen för politik och profession. Vad är AT?

Kompletterande utbildning (kurser, seminarier,

AT HANDBOKEN Vrinnevisjukhuset och Primärvården i Öster

Individuell planering av tjänstgöring

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Utbildningsplan ST i allmänmedicin Västmanland, SOSFS 2015:8 Namn:

Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

DSKN15 Primärvård, verksamhetsförlagd utbildning

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Utbildningsplan ST allmänmedicin Västmanland, SOSFS 2008:17.

Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Studierektorer i Primärvården AT-studierektor Syd

Esplanadens Hälsocentral

En allmänläkare i glesbygd har, förutom det breda allmänmedicinska ansvaret, även den högsta medicinska kompetensen i sitt distrikt.

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Anestesi och intensivvård

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Information om praktisk tjänstgöring för logopeder med utbildning utanför EU och EES

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

I. Övergripande målbeskrivning

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav

Allmänmedicin. Läkarnas specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Transkript:

Välkommen till Primärvården FyrBoDal! AT-PM Denna skrift har som syfte att hjälpa dig och din handledare att få en bra grund och struktur under sluttampen av din AT. Se gärna detta PM som fasta riktlinjer hur AT i primärvården Fyrbodal skall genomföras. Målsättning Att uppnå socialstyrelsens allmänna mål för AT (SOSFS1999:5 se bilaga). Att erhålla legitimation, dvs självständigt läkararbete med eget ansvar. Därför bör successivt allt fler patienter kunna handläggas självständigt. Fråga om Du är osäker, men tänk först igenom en egen bedömning och handlingsplan. Introduktion 1:a dagen: Auskultation hos handledaren och diskussion om målsättningen(gå igenom bilaga + AT-PM) samt egen utbildningsplan. Presentation av VC, lokaler och all personal. (dvs hälsa på alla, genomgång av rutiner, lokala pm, provtagning, akutrum, us rum, lokal AT-pärm, schema, journalsystem, diktering etc). Första veckan: bredvidgång med kollega/kollegor. Tiden kan varieras i samråd mellan ATläkare och handledare Därefter glesa patientbesök första veckan 1 tim / patient, därefter individuellt. Handledning Schemalagd tid för personlig handledning 1 tim / vecka. Instruktionshandledningen sker fortlöpande. I mitten och slutet av tjänstgöringen en utvärdering tillsammans med handledaren där bl a sit in bör ingå. Regelbunden träning i konsultationsteknik, gärna med vidoeinspelning av patientsamtal och efterföljande genomgång. Övrigt AT-läkaren får aldrig arbeta ensam (skall alltid finnas annan legitimerad läkare fysiskt närvarande) Delta i anordnade AT-läkarmöten(samma vecka uteblir självstudietiden), samt annan obligatorisk AT-undervisning. Frånvaro skall meddelas. Kom ihåg att informera din schemaläggare/verksamhetschef/handledare om aktuella datum i god tid. Utöver regelbunden schemalagd administration har Du en AT-halvdag per vecka, som Du disponerar i samråd med din handledare. Denna halvdag används till schemalagd handledning, extra administration, självstudier på VC. Inför AT-tentan kan du samla ihop ett antal AT-halvdagar för att koncentrera till en sammanhängande studieperiod vilket organiseras tillsammans med handledare/schemaläggare. Liksom övriga självstudier(se ovan) skall även denna studieperiod bedrivas på VC, eftersom kliniskt intressanta fall kan dyka upp som din handledare vill förevisa dig. AT är en utbildningstjänst, vilket innebär att man aktivt deltar som arbetskraft på vårdcentralen under stöd och handledning.

STUDIEBESÖK / AUSKULTATION BVC Skolhälsovård MVC och ungdomsmottagning Distriktssjukgymnast Distriktsarbetsterapeut Hemsjukvården minst 1 gång Sjukhem el motsvarande minst 1 gång Telefonrådgivning Diabetessköterska Hjärta-/kärlsköterska Astmasköterska Distriktssköterska Lokalt apotek Försäkringskassa- vara med på rehabmöte Checklista färdigheter/kunskap om Provtagning; indikation, tolkning av provsvar, riktade prover Injektioner: subcutant, intramuskulärt, intravenöst, lokalanestesi Injektion av trochanterit, subacromealt. Ledpunktion knäled. Blåskatetrisering. Prokotskopi. Rektoskopi. Doppler/ Ankeltryck: undersökning och tolkning. Kännedom om omläggningsmaterial vid bensår, via distriktssköterska. PEF : mätning och kurva. Spirometri. Inhalationsbehandling Handhavande vid dödsfall. Dödsbevis och Dödsorsaksintyg. Vårdintygsbedömning: följa med distriktsläkare vid tillfälle. Färdtjänstintyg Smittskydd STRAMA Kännedom om lokala Läkemedelskommitén och REK-listan Kirugia minor-suturering, biopsi, excision-snittriktning, aterom, abscess, Königs Naevus: bedömning STD-provtagning Wet smear: provtagning, mikroskopi Cytologprovtagning Öronmikroskopi; handhavande, sugning, Siegling Otoskopi Öronspolning Örontamponad Audiogram, tympanometri. Indirekt laryngoskopi Näsblödning: etsning, tamponad. Cornealsår, främmande kropp i ögat

LAGAR, FÖRORDNINGAR, FÖRESKRIFTER Körkort Vapen Barn som far illa I övrigt se Tjänstgöringsbok för AT samt tillämpliga delar i Socialstyrelsens författningssamling Anders Hansson Lena Westerberg Kristofer Wennerström Studierektor Primärvården Studierektor Primärvården Studierektor Primärvården Fyrbodal Fyrbodal Fyrbodal 0733-60 88 91 0727-341460 0733-948249 Reviderat 110303/,KW

Bilaga (SOSFS1999:5) 2 kap. Allmänna mål 1 Under AT skall AT-läkaren uppnå en god förmåga att självständigt och med hög säkerhet kunna utföra de medicinska basrutinerna i hälso- och sjukvården. AT-läkaren skall också förvärva ett terapeutiskt förhållningssätt utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt som inkluderar såväl förmåga till helhetssyn som förmåga att upprätthålla en god patient läkarrelation i diagnostik och terapi. Detta innebär att AT-läkaren skall förvärva kunskaper och färdigheter inom respektive tjänstgöringsavsnitt samt attityder och förhållningssätt i överensstämmelse med etiska värderingar i samhället. AT-läkaren skall efter AT kunna arbeta med insikt om och respekt för sin egen kompetens, dess möjligheter och begränsningar. 2 Efter fullgjord AT skall AT-läkaren Under AT skall AT-läkaren uppnå en god förmåga att självständigt och med hög säkerhet kunna utföra de medicinska basrutinerna i hälso- och sjukvården. AT-läkaren skall också förvärva ett terapeutiskt förhållningssätt utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt som inkluderar såväl förmåga till helhetssyn som förmåga att upprätthålla en god patient läkarrelation i diagnostik och terapi. Detta innebär att AT-läkaren skall förvärva kunskaper och färdigheter inom respektive tjänstgöringsavsnitt samt attityder och förhållningssätt i överensstämmelse med etiska värderingar i samhället. AT-läkaren skall efter AT kunna arbeta med insikt om och respekt för sin egen kompetens, dess möjligheter och begränsningar. Efter fullgjord AT skall AT-läkaren 1. behärska diagnostik och principerna för terapi av de vanligaste sjukdomstillstånden inom verksamhetsområdena medicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin, 2. på egen hand primärt kunna handlägga livshotande akuta tillstånd, 3. initialt kunna leda arbetet på ett akutrum, 4. kunna leda arbetet i en mindre grupp, 5. korrekt kunna rapportera akut sjuka patienter till bakjour samt till mottagande enheter, 6. vara väl förtrogen med rutinerna i kliniskt arbete och behärska anamnesupptagning, somatisk status, receptförskrivning och remitteringsförfaranden, 7. ha kännedom om vanliga radiologiska undersökningsmetoders och laboratorieprovers möjligheter och begränsningar i olika kliniska situationer, 8. ha fått en inblick i hur olika tillstånd av smärta, kris och ångest kan mötas och lindras, 9. ha god kännedom om de särskilda problem och krav som finns i vården av äldre och vid vården i livets slutskede, 10. kunna ge patienter och anhöriga svåra besked på ett tillfredsställande sätt, 11. behärska rutinerna i anslutning till dödsfall, 12. ha fått en god förståelse för vikten av att tidigt beakta alkohol- och narkotikamissbruk liksom oönskade effekter av läkemedel, 13. kunna känna igen tillstånd som kan ha förorsakats av våld, 14. känna till problem och behov som kan vara särskilt utmärkande för olika etniska minoriteter och flyktingar i hälso- och sjukvården, 15. vara medveten om sjukhushygienens betydelse, 16. ha förvärvat erfarenhet av preventivt patientarbete, framför allt på individnivå,

17. kunna upprätthålla ett bra samarbete med andra discipliner och serviceorgan inom hälso- och sjukvården, 18. kunna samverka med myndigheter och serviceorgan utanför hälso- och sjukvården såsom socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling, 19. ha fått en god inblick i sjukvårdens organisation och roll i samhället och ha blivit väl förtrogen med de samarbetsformer som finns mellan sjukvårdens olika vårdnivåer inklusive hemsjukvården, 20. ha god kännedom om de lagar, förordningar och andra författningar, t.ex. de bestämmelser som reglerar sekretess och tystnadsplikt, som är av betydelse för arbetet inom hälso- och sjukvården och för läkarens förhållande till patienten, 21. ha förvärvat erfarenheter av IT-baserat verksamhetsstöd för dokumentation, uppföljning och beslutsfattande, 22. ha kännedom om metoder och tillvägagångssätt vid kliniskt förändringsarbete, samt 23. ha kännedom om metoder som bidrar till att sjukvården bedrivs kostnadseffektivt. 6 kap. Allmänmedicin 1 AT-läkaren skall under tjänstgöringen i detta tjänstgöringsavsnitt i tillämpliga delar uppnå de mål som anges i 2 kap. i en sådan omfattning att målen är helt uppfyllda efter fullgjord tjänstgöring. För tjänstgöringen gäller vidare de delmål som anges i 2-4 samt att tjänstgöringen skall ge grundläggande kunskaper om utredning och behandling av de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper och förmåga att handlägga oselekterade patientproblem. En central uppgift är vård av kroniskt sjuka och gamla. Under det allmänmedicinska tjänstgöringsavsnittet skall tillämpning och fördjupning av kunskaper och färdigheter från föregående avsnitt betonas. AT-läkarens förmåga till kommunikation, information, empati och självkännedom samt förmåga att aktivt söka och inhämta ny information och nya kunskaper skall särskilt tränas. I 1 kap. 3 finns föreskrifter om att tjänstgöringsavsnittet allmänmedicin skall ligga sist i ett blockförordnande. 2 AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt självständigt kunna handlägga 1. akuta bröstsmärtor, 2. akuta andningssvårigheter, 3. lindriga skador och sjukdomar i rörelseorganen, 4. fall inom lilla kirurgin, 5. infektionssjukdomar hos barn och vuxna, 6. fall med buksmärtor inklusive gynekologiska och urologiska tillstånd, 7. otiter och vaxpropp, 8. dödsfall i hem eller på institution, och 9. utfärdande av vårdintyg och andra vanligt förekommande intyg.

3 AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt ha god kännedom om och viss erfarenhet av 1. kroniska sjukdomar såsom diabetes, hjärt/kärlsjukdomar, led/muskelsjukdomar, astma/allergier, thyroidea-sjukdomar och anemier, 2. hudsjukdomar såsom eksem, psoriasis, urticaria, pityriasis och hudsvamp, 3. vanliga symtom som trötthet, huvudvärk, yrsel, hosta, avmagring, klåda, illamående och led/muskelvärk, 4. bedömning av tinnitus och hörselnedsättning, 5. bedömning av röda ögon, synnedsättning, ögonsmärtor och ögonskador inklusive främmande kropp i ögat, 6. identifiering och behandling av missbruk av tobak, alkohol, läkemedel och narkotika, 7. krisbehandling, och 8. depression, ångest och sömnstörningar. 4 AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt ha kännedom om 1. hemsjukvård, 2. ätstörningar, och 3. verksamhet inom barnavårdscentral (BVC), mödravårdscentral (MVC), skolhälsovård och ungdomsmottagning.