Regelbunden tillsyn i Arvika kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Arvika kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:424

Innehåll Kommunbeslut Verksamhetsrapporter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Obligatoriska särskoleverksamheten Vuxenutbildning Skolrapporter Agnetebergsskolan och Hagaskolan Centralskolan Dotteviksskolan Edane skola Fiskeviks skola Glava skola, Jössefors skola och Sulviks skola Graningegården och Gateskolan Järvenskolan Klässbols skola Kyrkebyskolan Rinnens skola och Vikene skola Styckåsskolan Solbergagymnasiet Taserudsgymnasiet

Beslut Arvika kommun 671 81 ARVIKA 2009-08-25 1 (20) Dnr: 43-2008:424 Genomförd regelbunden tillsyn i Arvika kommun Inledning Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Arvika kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 27 januari 2009 till och med den 13 maj 2009. Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (http://www.skolinspektionen.se/tillsyn). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Arvika kommun genomfördes intervjuer med representanter för kommunstyrelsen, verksamhetschef, för- och grundskolechef, gymnasiechef, avdelningschef samt utvecklingsledare. Samtliga grundskolor och gymnasieskolor samt vissa delar av särskolan och vuxenutbildningen har besökts, men däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolinspektionen, Kungsgatan 20, 411 19 Göteborg Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Beslut 2009-08-25 2 (20) Dnr: 43-2008:424 Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i beslutet. Verksamhetens omfattning och organisation vid den regelbundna tillsynen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 1 056 Skolbarnsomsorg 788 Förskoleklass 217 Grundskola 2 276 Obligatorisk särskola 33 Gymnasieskola 1 192 Gymnasiesärskola 35 Kommunal vuxenutbildning 589 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 20 Svenskundervisning för invandrare 135 Källa: Arvika kommun Arvika kommun är Värmlands näst största kommun befolkningsmässigt och har cirka 26 000 invånare. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är lägre än riksgenomsnittet och andelen invånare som är födda utrikes är 9 procent vilket är under riksgenomsnittet (13 procent). Kommunstyrelsen i Arvika kommun har ett utskott för Lärande och stöd. Lärande och stöds verksamhet omfattar förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg, skola 1-20 år, vuxenutbildning, socialtjänst, individ- och familjeomsorg, LSS-verksamhet, fritidsverksamhet, bibliotek, kommunal musikskola och främjande insatser för vuxna. Styrelsen leder verksamheten genom en verksamhetschef. I kommunen finns 27 förskolor, 8 familjedaghem, 15 fritidshem, 17 grundskolor, 2 gymnasieskolor samt vuxenutbildning som omfattar kommunal vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare och vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundskolor är organiserade i tre områden och leds av en för- och grundskolechef. För varje område finns en rektor med samordningsansvar. Den obligatoriska särskolans klasser är placerade i Centralskolan, Gateskolan, Kyrkebyskolan, Hagaskolan och Dottevikskolan. Den obligatoriska särskoleverksamheten i kommunen leds av en rektor. Solbergagymnasiet erbjuder fem nationella program och två specialutformade program. Taserudsgymnasiet erbjuder nio nationella program, gymnasieskolans individuella program samt gymnasiesärskola. En

Beslut 2009-08-25 3 (20) Dnr: 43-2008:424 gymnasiechef ansvarar för gymnasieskolans verksamhet. De två gymnasieskolorna leds av två rektorer vid varje skola. Vuxenutbildningen leds av en avdelningschef. Huvuddelen av vuxenutbildningen i Arvika kommun genomförs i regi av det kommunala bolaget Arvika Näringslivscenter. För denna del av vuxenutbildningen ansvarar en rektor. Grundläggande vuxenutbildning för elever som studerar på kunskapsnivåer motsvarande grundskolans årskurser 4 6 samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda genomförs inom ramen för Taserudsgymnasiets verksamhet. En av rektorerna i Taserudsgymnasiet är ansvarig för denna verksamhet. I Arvika kommun finns ett kommunövergripande elevhälsoteam, som leds av en elevhälsochef. I teamet ingår personal inom skolhälsovården, psykolog, kuratorer, teamets specialpedagoger, samordnare i särskolan, hörselpedagog och utvecklingspedagoger inom svenska/svenska som andraspråk, IT och matematik. I kommunen finns förutom fyra enskilda förskolor och ett enskilt fritidshem även två fristående skolor. Dessa omfattas inte av denna rapport. Helhetsbedömning Tillsynen av Arvika kommun visar att kvalitetsarbetet i verksamheterna och på kommunnivå inte tar sin utgångspunkt i resultaten och endast i begränsad omfattning bedrivs systematiskt. Det finns dock förutsättningar för en god kvalitet i den pedagogiska verksamheten. Positiva faktorer som bidrar är till exempel hög andel högskoleutbildad personal och ett aktivt arbete för att skapa en trygg miljö för lärande. Kommunen har påbörjat ett arbete med uppföljning av kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 5. Skolorna saknar emellertid ett bra redskap för bedömning av elevernas kunskapsutveckling i ämnen utöver svenska, engelska och matematik. Uppföljningen görs således delvis på osäkra grunder och används inte för att analysera elevernas kunskapsresultat. För att kunna utvärdera kunskapsresultaten måste skolorna i Arvika kommun utveckla sitt arbete med att regelbundet följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanernas mål i samtliga ämnen i årskurserna 1 6. Tillsynen visar att kommunen och skolorna i flera avseenden fokuserar på ämnena svenska, matematik och till viss del engelska i dessa årskurser. Särskilt tydligt visar sig detta när det gäller uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat samt i arbetet med särskilt stöd. För de äldre eleverna i grundskolan följs kunskapsutvecklingen upp i samtliga ämnen av ämneslärare. Det sker dock ingen utvärdering av resultaten i årskurs 9 i samtliga ämnen. Kommunen får därmed inget underlag för att kunna vidta åtgärder. Elevernas kunskapsresultat i årskurs 9 är när det gäller genomsnittligt meritvärde, andel som nått målen i samtliga ämnen och andel behöriga till gymnasieskolan högre än genomsnittet i riket. Den genomsnittliga betygspoängen för gymnasieskolan år 2008 ligger något över motsvarande nivå för riket men varierar mellan programmen. Alla jämförelser och analyser av kunskapsresultaten inom kommunen,

Beslut 2009-08-25 4 (20) Dnr: 43-2008:424 kommungruppen och riket bygger på att bedömningar och betyg är likvärdiga. Kommunen bör ge skolorna stöd i arbetet med att kvalitetssäkra betyg och bedömningar. Arvika kommun behöver analysera måluppfyllelsen ur ett huvudmannaperspektiv för att kunna bedriva ett kvalitetsarbete och därmed kunna vidta riktade insatser avseende förutsättningarna och arbetet i verksamheten. För att förstå varför en kommuns samlade resultat ser ut som de gör måste uppföljning och utvärdering börja på individnivå. För grundskolans del innebär det bland annat att lärarna måste analysera elevernas kunskapsutveckling i relation till uppställda mål i samtliga ämnen och årskurser. Skolan måste sedan sammanställa resultaten i årskurs 5 och 9 för att på skolnivå kunna analysera vilka åtgärder som behöver vidtas. På motsvarande sätt måste resultaten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskoleverksamheten, gymnasieskolan och vuxenutbildningen utvärderas i relation till uppställda mål. Det är viktigt att även analys av måluppfyllelsen avseende arbetet med värdegrunden är en av komponenterna i kvalitetsarbetet. Verksamheternas analys av måluppfyllelsen ligger sedan till grund för den analys av de samlade resultaten som kommunen behöver för att kunna garantera likvärdighet och kunna identifiera utvecklingsbehov. För att kunna nå goda kunskapsresultat är en viktig förutsättning att som elev känna till målen för lärandet. En annan viktig förutsättning för att öka skolornas måluppfyllelse är att utveckla och öka elevernas inflytande. I Arvika kommuns grundskolor varierar elevernas inflytande med skola, ämne och lärare. I de flesta fall är eleverna medvetna om kursplanernas mål att uppnå men Skolinspektionen ser få exempel på att eleverna, med utgångspunkt från sin kunskap om målen, deltar tillsammans med läraren i planeringen av undervisningens innehåll och upplägg. Utgångspunkten är i de flesta fall att det är läraren som gör planeringen. Det finns dock undantag och inspektionen vill framhålla Styckåsskolan där inspektörerna har sett exempel på att eleverna har inflytande över sitt lärande. Skolinspektionen ser också få exempel på att lärare tillsammans har planerat hur elevernas ansvar och inflytande ska kunna öka successivt under skoltiden. Även i gymnasieskolan visar inspektionen att elevernas inflytande varierar mellan program och lärare. Erfarenhets- och kunskapsutbytet mellan såväl förskolan, fritidshemmen och grundskolan, inom grundskolans olika årskurser liksom mellan den obligatoriska skolan och gymnasieskolan behöver förbättras i syfte att barnen och eleverna ska få bättre kontinuitet i sin utveckling och i sitt lärande. Även samarbetet mellan kommunens två gymnasieskolor behöver utvecklas. Det finns således ett behov i kommunen av att utveckla en gemensam kunskapssyn utifrån läroplanens intentioner. Tillsynen visar att skolor och verksamheter i Arvika kommun i många fall bedriver ett aktivt värdegrundsarbete och planer mot kränkande behandling upprättas. Planerna uppfyller emellertid inte de krav som ställs på sådana planer. Bland annat utgår de inte från en aktuell kartläggning av skolornas eller verksamheternas behov och de innehåller inte konkreta insatser som utgår från denna kartläggning. Inspektionen visar att planerna behöver förbättras i alla skolor och verksamheter.

Beslut 2009-08-25 5 (20) Dnr: 43-2008:424 Tillsynen visar att grundskolorna i huvudsak ger särskilt stöd till de elever som bedöms behöva det. I förskolan sker ett aktivt arbete med att främja och stimulera barnens språkutveckling bland annat genom samtal, berättelser och rollspel. Inom skolbarnsomsorgen utvärderas inte arbetet med barn i behov av särskilt stöd och det är oklart om barnen där får det stöd de har rätt till. Tillsynen visar också att särskilt stöd och tillgång till specialpedagoger saknas för eleverna på gymnasieskolorna. Kommunens försök att få lämplig lärare till modersmålsundervisning har inte lyckats och därför behöver kommunen öka sina ansträngningar att hitta lämpliga lärare i modersmålsundervisning så att elever får undervisning i sitt modersmål och barn i förskolan får större möjlighet att utveckla sitt modersmål. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och att verksamheten följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, till målen i skolplanen och skolans arbetsplan. I Arvika kommun har nyligen genomförts en förändring i ledningsorganisationen, vilket innebär att många rektorer är relativt nytillträdda vid sin skola. Mot bakgrund av de behov av förbättringsinsatser som skol- och verksamhetsrapporterna visar på bedömer Skolinspektionen att det är viktigt att ge rektorerna stöd och förutsättningar att leda och få kontinuitet i arbetet. Detta för att långsiktigt kunna utveckla verksamheterna mot de nationella målen. I det sammanhanget är det viktigt att kommunen ser över vilka förutsättningar de olika rektorerna får för sitt uppdrag. I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 25 november 2009 ska Arvika kommun redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits. Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper, utveckling och lärande Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten.

Beslut 2009-08-25 6 (20) Dnr: 43-2008:424 1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter Kommentar och bedömning: I Arvika kommun utgår arbetet med omsorg och lärande i förskoleverksamheten från målen för verksamheten, som återfinns i läroplanen för förskolan. Förskoleverksamheten i Arvika kommun erbjuder en verksamhet som ligger i linje med styrdokumentens krav. Verksamheten är målinriktad och planerad och anpassas efter varje barns individuella behov, förutsättningar och intressen. I kommunens kvalitetsredovisning bedöms måluppfyllelsen inom områdena Normer och värden samt Utveckling och lärande vara god. Av kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar framgår inte vilka resultat som uppnåtts i skolbarnsomsorgen, som i Arvika kommun erbjuds i form av fritidshem. Intervjuer och dokumentation visar att fritidshemmen erbjuder en planerad pedagogisk verksamhet där barnens behov och intressen är styrande. Men i tillsynen har också framkommit områden som kommunen har anledning att åtgärda och som beskrivits i en separat rapport för skolbarnsomsorgen. Tillsynen visar att utbildningen i förskoleklassen i huvudsak stimulerar barnens utveckling och lärande och ger en grund för deras fortsatta skolgång. Samverkan mellan förskoleklassen och grundskolan kan vid ett antal skolor utvecklas för att skapa möjlighet för att i än högre grad kunna ta vara på och stimulera varje barns utveckling. Tabell 1 visar att kunskapsresultaten för år 2008 för kommunens grundskoleelever är bättre än riksgenomsnittet avseende genomsnittligt meritvärde. Andel elever som nått målen i samtliga ämnen samt andel elever med behörighet till nationellt program är i nivå med riksgenomsnittet. Studier av Skolverkets officiella statistik visar att flickornas resultat i form av genomsnittligt meritvärde är högre än pojkarnas. Flickornas och pojkarnas genomsnittliga meritvärden ligger i nivå med riksgenomsnittet. Tabell 2 visar resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 enligt Skolverkets statistik. Av tabellen framgår att provresultaten är i nivå med riket eller något lägre. En jämförelse mellan resultaten på nationella prov och elevernas slutbetyg (tabell 3) visar på en mindre god överensstämmelse i ämnena svenska, engelska och matematik i såväl Arvika kommun som i riket. I matematik får 29 procent av eleverna ett högre betyg än motsvarande provresultat. Motsvarande siffra för ämnet svenska är 22 procent och för ämnet engelska 14 procent. Nationella prov utgör ett av flera underlag för betygsättningen. Betyg ska därför inte enbart vara baserade på resultaten vid de nationella proven men kommunen och skolorna bör inom kvalitetsarbetet uppmärksamma ovan redovisade skillnader. Tabell 4 visar att kunskapsresultaten för gymnasieskolans elever ligger över riksgenomsnittet för samtliga redovisade variabler. Resultatnivån har varit relativt stabil under den senaste femårsperioden. Tillsynen visar emellertid att skolorna i kommunen inte samverkar för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning.

Beslut 2009-08-25 7 (20) Dnr: 43-2008:424 Arvika kommun saknar en samlad bild, både på skol- och kommunnivå, av i vilken grad den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan når de nationella målen. Enligt intervjuer med personal och rektor når eleverna goda kunskapsresultat utifrån sina individuella förutsättningar. Inom vuxenutbildningen visar tillgänglig statistik att andelen studerande som slutför kurser på grundläggande och gymnasial nivå är högre jämfört med riket. I svenskundervisning för invandrare (sfi) finns avvikelser från riksgenomsnittet gällande resultat i sfi 3 (D-kurs) där kommunresultatet ligger något under riksgenomsnittet år 2008. Skolinspektionen bedömer att måluppfyllelsen behöver öka i samtliga verksamheter bland annat genom ett bättre kvalitetsarbete med utvärderingar av resultaten. Dessa utvärderingar bör sedan ligga till grund för det fortsatta arbetet mot en högre måluppfyllelse. Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9 Arvika 1 Samtliga skolor i Kommungrupp 3 4 Riket kommunen 2 2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program 212,2 213,6 213,4 219,6 212,4 214,1 204,3 209,3 75 75 78 79 79 79 76 77 94 91 94 92 90 89 89 89 Källa: Skolverkets kommunsammanställning, 2009-05-06 1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

Beslut 2009-08-25 8 (20) Dnr: 43-2008:424 Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Arvika 5 Samtliga skolor i kommunen 6 Riket 7 2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska.. 98 95 94 95 96 Matematik. 90 91 82 83 81 83 Svenska.. 98 98 97 97 97 Svenska som andraspråk.. 100 90 83.. 84 Källa: Skolverkets kommunsammanställning, 2009-05-06. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan på grund av statistiksekretess inte visas Tabell 3: Relationen mellan betyg på ämnesprov och slutbetyg i ämnet - Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyget Arvika kommun Riket Ämne Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Svenska 3,9 74 22,1 6,0 78,9 15,2 Matematik 1,8 68,5 29,7 1,6 74,0 24,4 Engelska 6,2 79,8 14 7,2 84,1 8,7 Källa: Skolverkets officiella statistik 5 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 7 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

Beslut 2009-08-25 9 (20) Dnr: 43-2008:424 Tabell 4: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre som erhållit slutbetyg Arvika 8 Samtliga skolor i Kommungrupp 10 11 Riket kommunen 9 2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Andel (%) som fullföljde utbildningen inom fyra år 12 14,0 13,9 14,3 14,1 14,1 14,1 13,8 14,0 94 92 94 94 92 92 90 89 74 82 81 82 80 80 76 76 Källa: Skolverkets kommunsammanställning, 2009-05-06 1.2 Uppföljning av resultat avseende kunskaper, utveckling och lärande 1.2.1 Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. 8 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen 9 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 10 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 11 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 12 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott.

Beslut 2009-08-25 10 (20) Dnr: 43-2008:424 Enligt 1 kap. 12 skollagen ska den som är huvudman för en del av det offentliga skolväsendet ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. Utöver vad som föreskrivs i skollagen kan i annan författning finnas föreskrifter särskilt om mål och riktlinjer för utbildningen, utbildningens innehåll och utbildningens omfattning i tiden. Enligt avsnitt 1 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Tillsynen av förskoleverksamheten visar att det pågår ett mer eller mindre kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete av målen i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Däremot har kommunen anledning att uppmärksamma att ett sådant arbete inte fått tillräckligt utrymme inom skolbarnsomsorgen. Det saknas utvärdering på kommunnivå av verksamhetens kvalitet och behov av utveckling och analys av de åtgärder som vidtagits. För- och grundskolechefen i Arvika kommun begär varje år in en sammanställning över elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 5. Eftersom skolorna saknar ett bra redskap för bedömning av elevernas kunskapsutveckling i ämnen utöver svenska, engelska och matematik görs uppföljningen på delvis osäkra grunder. Uppföljningen används inte heller för att analysera elevernas kunskapsresultat i årskurs 5. Eftersom skolorna inte gör någon analys av kunskapsresultaten saknas underlag för kommunen att utvärdera resultaten på en övergripande nivå. I skolorna med årskurserna 7 9 följs kunskapsresultaten upp men intervjuer och dokumentstudier visar att det är ovanligt med utvärderingar av de resultat som uppnåtts. Följaktligen finns heller inte tillräckligt underlag för att göra uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i grundskolan på kommunnivå. Detta avspeglas i kvalitetsredovisningen för barn och ungdom 1-16 år som enbart redovisar resultaten av ämnesproven i årskurs 9 i ämnena engelska, matematik och svenska. I kvalitetsredovisningen redovisas resultaten av elevenkäter inom grundskolan. Enkäterna innehåller elevernas bedömningar av trygghet och trivsel, delaktighet och lärande samt skolans innehåll. Kommunen bedömer i sin kvalitetsredovisning att det är viktigt att arbeta med arbetsro och elevers delaktighet och inflytande men gör ingen analys av resultatet. Resultatet av en enkät riktad till föräldrarna inom förskolan redovisas också i kvalitetsredovisningen. Kommunen bedömer att det finns en hög nöjdhetsgrad

Beslut 2009-08-25 11 (20) Dnr: 43-2008:424 hos föräldrarna gällande förskolornas arbete. Inte heller här analyserar kommunen resultatet. I såväl grundsärskolan som gymnasiesärskolan finns i arbetet en tydlig inriktning mot läroplanernas och kursplanernas kunskapsmål. Det saknas emellertid en systematisk uppföljning av måluppfyllelsen inom kommunens särskoleverksamhet. Av Skolinspektionens skol- och verksamhetsrapporter framgår att det i såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen inte görs systematiska utvärderingar och analyser av kunskapsresultaten. Kommunen sammanställer de båda gymnasieskolornas resultat i en gemensam kvalitetsredovisning. Inom vuxenutbildningen saknas en samlad bild av resultaten för vuxenutbildningens olika utbildningar, ämnesgrupper och kurser. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i samtliga verksamheter. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 2.1.1 Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer. Se nedan 2.1.2 2.1.2 Kommunen ser till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Beslut 2009-08-25 12 (20) Dnr: 43-2008:424 Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 6 skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Vidare ska huvudmannen se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Tillsynen visar att Järvenskolan, Solbergagymnasiet och Taserudsgymnasiet måste stärka sitt målinriktade arbete mot kränkande behandling för att förebygga och förhindra att detta förekommer. Samtliga intervjuade uppger att det finns fungerande system för hur skolorna ska agera då kränkningar uppstår. Dock brister det förebyggande arbetet för att förhindra och förebygga att kränkningar uppstår. Se vidare de separata rapporterna för Järvenskolan, Solbergagymnasiet och Taserudsgymnasiet. Vid övriga skolor och verksamheter i Arvika kommun bedrivs ett målmedvetet och systematiskt arbete för att motverka att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte ser till att det i samtliga skolor bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra att kränkande behandling uppstår. Detta måste åtgärdas. 2.1.3 Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna i varje särskild verksamhet. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Planen ska enligt Skolinspektionens bedömning innehålla

Beslut 2009-08-25 13 (20) Dnr: 43-2008:424 en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Ansvaret för upprättande av likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling är inte delegerat till rektorerna på skolorna och i verksamheten, vilket gör att ansvaret för upprättandet ligger på styrelsen. Samtliga verksamheter i Arvika kommun har upprättat likabehandlingsplaner i vilka ingår en plan mot kränkande behandling. Dessa planer kan inte anses motsvara de krav som ställs i skollagen angående plan mot kränkande behandling. Många planer i Arvika kommun utgår inte från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov. Vidare saknas vilka åtgärder som ska vidtas utifrån behoven. Planerna tar inte alltid hänsyn till skolans alla verksamheter, exempelvis skolbarnsomsorg och särskola. Vid upprättandet och revideringen av planerna har oftast inte barnen och eleverna/de studerande medverkat. Skolinspektionen bedömer att kommunens verksamheter inte har upprättat planer mot kränkande behandling i enlighet med kraven. 2.1.4 Kommunen ser till att likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser 2009. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. i dess lydelse dessförinnan ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas i kvalitetsredovisningen. I de kvalitetsredovisningar för 2007/08 för barn- och ungdom 1-16 år och gymnasieskolan i Arvika kommun som Skolinspektionen studerat finns rubriken Likabehandlingsplan endast i gymnasieskolans kvalitetsredovisning. Den innehåller inte en utvärdering om likabehandlingsplanen haft avsedd funktion, till

Beslut 2009-08-25 14 (20) Dnr: 43-2008:424 exempel om strategierna för att kartlägga verksamhetens behov var riktiga. I kvalitetsredovisningen för barn- och ungdom 1-16 år saknas utvärdering. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte har följt upp och utvärderat verksamheternas likabehandlingsplaner och att detta inte har redovisats i kvalitetsredovisningarna. 3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur kommunen följer bestämmelserna. 3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning 3.1.1 Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till. Inspektionen visar att det i verksamheterna, utöver det som anges under denna punkt, i viss utsträckning förekommer att elever och studerande inte erbjuds den undervisning och de valmöjligheter de har rätt till. Exempelvis finns det grundskolor i kommunen där undervisning i hem- och konsumentkunskap och elevens val inte anordnas i enlighet med bestämmelserna. Vid Solbergagymnasiet redovisas inte tydligt den erbjudna undervisningstiden och vid Taserudsgymnasiet erbjuds inte alla elever den garanterade undervisningstiden. Detta finns beskrivet och bedömt i respektive skol- och verksamhetsrapport. Intagning till estetiska programmet, inriktning musik Av 6 kap. 7 i gymnasieförordningen framgår att det förutom betygen också får tas hänsyn till färdighetsprov för utbildningar inom det estetiska området. Färdighetsprov får dock enbart användas som ett komplement till betygen. Tillsynen visar att eleverna som söker till estetiska programmet, inriktning musik, söker på en kombination av betyg och färdighetsprov. Färdighetsprov kan i

Beslut 2009-08-25 15 (20) Dnr: 43-2008:424 Arvika kommun maximalt ge 320 poäng, vilket ger minst samma och oftast större vikt än meritvärdet från årskurs 9 i grundskolan. Prov vid intagning till estetiska programmet, inriktning musik, blir således för de flesta elever mycket betydelsefulla. I många fall blir färdighetsprovet till och med mer betydelsefullt än elevens meritvärde. En elev som exempelvis har minsta möjliga betygspoäng från grundskolan dvs. 30 poäng kan få 320 poäng för sitt färdighetsprov. Enligt bestämmelserna framgår att det förutom betygen också får tas hänsyn till färdighetsprov inom utbildningar inom det estetiska området. Det sägs dock inget om på vilket sätt hänsyn ska tas. Enligt Skolinspektionens bedömning bör färdighetsprov enbart användas som ett komplement till betygen. Skolinspektionen bedömer att gymnasieintagningen till det estetiska programmet, inriktning musik inte genomförs i enlighet med bestämmelserna. Detta behöver åtgärdas. 3.1.2 Kommunen ser till att lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav. Styrelsen för utbildningen får enligt 2 kap. 14 gymnasieförordningen besluta om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan förekomma i gymnasieskolan på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. Kursplaner liksom betygskriterier för lokala kurser ska fastställas av styrelsen för utbildningen enligt 1 kap. 6 och 7 kap. 4 gymnasieförordningen. Betygskriterierna preciserar vilka kunskaper som enligt kursplanen krävs för att eleven ska få något av betygen Godkänd, Väl godkänd respektive Mycket väl godkänd. Beslut om att inrätta lokala kurser är i Arvika kommun delegerat till rektor. I samband med skolbesöken har inspektörerna tagit del av kursplanerna för lokala kurser i gymnasieskolan. Bland dessa återfinns två kurser där innehållet behandlar mål som ska prägla all undervisning i enlighet med läroplanens intentioner respektive där utbildningen inte ligger inom ramen för gymnasieskolans uppdrag.

Beslut 2009-08-25 16 (20) Dnr: 43-2008:424 Skolinspektionen bedömer att de lokala kurserna måste ses över. Se vidare den separata rapporten för Taserudsgymnasiet. 3.2 Resurser 3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. 3.2.2 Kommunen ser till att lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respektive verksamhets behov. 3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri. 3.3 Styrning och ledning 3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna.

Beslut 2009-08-25 17 (20) Dnr: 43-2008:424 Enligt 6 kap. 33 kommunallagen får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34. Enligt 5 kap. 5 grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd istället ges i en särskild undervisningsgrupp. Styrelsen ska efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i särskild undervisningsgrupp. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp är i Arvika kommun delegerat till för- och grundskolechef. I kommunen finns det elever som får sin undervisning i särskild undervisningsgrupp utan att beslut är fattat härom. Skolinspektionen bedömer att elever placeras i särskild undervisningsgrupp utan att beslut härom fattas, vilket behöver åtgärdas. 3.3.2 Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger i verksamheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet. 3.3.3 Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen. 3.3.4 Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta.

Beslut 2009-08-25 18 (20) Dnr: 43-2008:424 3.3.5 Kommunen ser till att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.3.6 Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen. 3.4 Kvalitetsarbete 3.4.1 Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Den som är huvudman för det offentliga skolväsendet ansvarar enligt 1 kap. 4 skollagen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 och Lpf 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt 2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska arbetet med kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. I Arvika kommun förlägger politiker i utskottet för Lärande och stöd möten till de olika verksamheterna för att öka sin kännedom om dem. Tillsynen visar att den verksamhetsplan som är antagen av kommunfullmäktige används som skolplan. Verksamhetsplanen följs upp varje år. Den centrala ledningen för Arvika kommuns för- och grundskoleverksamhet initierar utvecklingsarbeten som

Beslut 2009-08-25 19 (20) Dnr: 43-2008:424 enligt personal och rektorer bidrar till att utveckla verksamheterna. Fokus i utvecklingsarbetet ligger på kunskapssyn, lärande och målarbete. Kommunen och verksamheterna har börjat utveckla kvalitetsarbetet men ännu brister verksamheterna i sina utvärderingar. Vid gymnasieskolorna menar rektorer och lärare att utvärderingsdagarna i slutet av läsåret och elevenkäter är viktiga inslag i kvalitetsarbetet på skolan. Det saknas emellertid systematik i arbetet med att följa upp skolans resultat. Som berörts tidigare i denna rapport görs inte systematiska utvärderingar och analyser av kunskapsresultaten. Av avsnitt 1.2.1 ovan framgår att de olika verksamheterna i Arvika kommun generellt behöver bli bättre på att utvärdera resultaten på individ- och verksamhetsnivå. Det finns därför endast ett begränsat underlag för kommunen att bygga sitt analysarbete på. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte systematiskt följer upp och utvärderar verksamheten. Detta kan innebära att kommunens beslut om åtgärder för en ökad måluppfyllelse grundar sig på ett otillräckligt underlag och därför inte riktas mot de områden som är i störst behov av åtgärder. för att förbättra kommunens kvalitetsarbete. 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1-4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Kommunens kvalitetsredovisning måste omfatta samtliga verksamheters måluppfyllelse i relation till de nationella målen vilket inte är fallet i Arvika kommun. Det saknas redovisning av måluppfyllelse för skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen saknar helt kvalitetsredovisning

Beslut 2009-08-25 20 (20) Dnr: 43-2008:424 och gymnasieskolan har en egen redovisning liksom barn- och ungdom 1-16 år. När kommunen inte har en gemensam kvalitetsredovisning blir det svårt att få en samlad bild över kommunens utbildningsverksamhet. Detta innebär också att det saknas övergripande analyser av hela ansvarsområdet. Av avsnitt 3.4.1 ovan framgår att de olika verksamheterna i Arvika kommun behöver bli bättre på att utvärdera resultaten på individ- och verksamhetsnivå. I majoriteten av verksamheternas kvalitetsredovisningar saknas en utvärdering av resultaten och följaktligen saknas också i kommunens två kvalitetsredovisningar en analys av resultaten och det framgår därför inte tydligt vilka åtgärder för förbättrad måluppfyllelse som kommunen behöver vidta. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav. Detta måste åtgärdas. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser 2009. På Skolinspektionens vägnar Carina Abréu Avdelningschef Marita Schiller Helander Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Lena Dahlquist, avdelningsjurist Malin Rothlin samt undervisningsråd Eva Wallentin. Bilagor Skol- och verksamhetsrapporter

Regelbunden tillsyn i Arvika kommun Förskoleverksamheten Dnr 43-2008:424 Regelbunden tillsyn av förskoleverksamheten Inledning Skolinspektionen har granskat förskoleverksamheten i Arvika kommun under perioden den 27 januari 2009 till 13 maj 2009 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 12 maj 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 25 november 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Arvika kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens förskolor, dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamhet Förskoleverksamheten Beskrivning av verksamheten Antal barn Förskola i kommunal regi 1 021 Förskola i enskild regi 72 Familjedaghem 35 Källa: Arvika kommun

2 (13) Förskoleverksamheten i Arvika kommun är organiserad inom avdelningen Barn- och ungdom 1-16 år, som ingår i Lärande och stöd. Lärande och stöd omfattar även skolbarnsomsorg, skola 1-20 år, vuxenutbildning, socialtjänst, individ- och familjeomsorg, LSS-verksamhet, fritidsverksamhet, bibliotek, kommunal musikskola och främjande insatser för vuxna. Det finns en verksamhetschef med övergripande ansvar för Lärande och stöds totala verksamhet. Barn- och ungdom 1-16 år leds av en skolchef. Förskoleverksamheten är organiserad i 10 enheter fördelade på tre områden. Enheterna leds av rektorer. Inom varje område arbetar rektorerna i arbetslag. En rektor i respektive område har ett särskilt ansvar för samordning av områdets verksamhet. I enheterna kan ingå enbart förskolor men det finns också enheter som innehåller förskola, fritidshemsverksamhet, familjedaghem, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, musikskola och fritidsgårdsverksamhet. Vid några skolor finns också obligatorisk särskola. Enlig uppgift från kommunen finns det totalt 27 kommunala förskolor och 8 familjedaghem. Dessutom finns fyra enskilda förskolor. Specialpedagogisk kompetens finns att tillgå i enheterna och vid kommunens gemensamma barn- och elevhälsoenhet. Denna rapport omfattar den kommunala förskoleverksamheten, dvs. förskolor och familjedaghem i kommunal regi.

3 (13) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Utveckling och lärande Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder barnen såväl omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Tillsynen granskar också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens intressen, behov och åsikter. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den omsorg de är i behov av och slutligen vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen. 1.1 Omsorg och lärande 1.1.1 Verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen. krav uppfylls huvudsakligen 1.1.2 Verksamheten i kommunens förskolor är målinriktad och planerad. krav uppfylls huvudsakligen 1.1.3 Läroplanens mål anger inriktningen för verksamheten i förskolan. krav uppfylls huvudsakligen

4 (13) 1.1.4 Verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens behov, intressen och åsikter. krav uppfylls huvudsakligen 1.1.5 Kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar. krav uppfylls huvudsakligen 1.1.6 I kommunens förskoleverksamhet är uppsikten över barnen god och det finns goda rutiner för säkerheten. krav uppfylls huvudsakligen 1.1.7 Det finns ett förtroendefullt samarbete mellan kommunens förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem. krav uppfylls huvudsakligen Enligt avsnitt 2.5 läroplanen för förskolan (Lpfö) ska förskolan sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Vid många enheter i Arvika kommun finns planer för hur samverkan och överlämning mellan förskola och förskoleklass/fritidshem ska ske. Vid intervjuerna beskriver de flesta av rektorerna och personalen en ömsesidig samverkan, men det framkommer också att det varierar mellan enheterna i vilken grad samverkan sker. Personalen beskriver att det ofta är svårare med samarbete där förskolans lokaler inte ligger nära skolans lokaler. Vid intervjuerna framkommer vidare att man i liten utsträckning har gemensamma diskussioner mellan verksamheterna för att få en samsyn på utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer att ett förtroendefullt samarbete inte sker i tillräcklig utsträckning mellan förskoleklass, skola och fritidshem.

5 (13) 1.1.8 Arbetet i kommunens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten. krav uppfylls huvudsakligen Enligt avsnitt 2.4, Lpfö, ska förskolan komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Av personal- och föräldraintervjuer framkommer att samarbetet mellan personal och föräldrar till stora delar fungerar bra, men att föräldrarnas möjligheter till påverkan kan förbättras. Vissa förskolor kopplar läroplanens mål till det dagliga arbetet och tydliggör dem för föräldrarna i förskolornas kapprum. Men det framgår av intervjuerna att föräldrarna generellt har en begränsad kunskap om förskolans uppdrag, mål och riktlinjer. Skolinspektionen bedömer att kommunens förskolor inte i tillräcklig utsträckning informerar om verksamhetens mål och innehåll. 1.1.9 Kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. krav uppfylls huvudsakligen 1.2 Individanpassning och särskilt stöd 1.2.1 Barn i kommunens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver. krav uppfylls huvudsakligen