Hav møter Land klima vann planlegging sammen

Relevanta dokument
Vad innebär vattendirektivet?

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Norra Östersjöns vattendistrikt

Minnesanteckningar - Metodutveckling för åtgärdande av övergödningsproblem inom vattenförekomster med sämre än god status

Projekt Östersjön-Florsjön

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

2.2 Miljöproblem Övergödning

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Bättre vattenkvalitet med hjälp av geografiskt avgränsad tillsyn Sofie Palmquist Länsstyrelsen Östergötland

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Åtgärdsprogrammet för kommunerna

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland

Vårtäff 22 april 2017

Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Referensgruppsmöte JordSkog

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Samverkan ger framgång

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Källfördelning av kväve och fosfor i Glummans avrinningsområde

Påverkan övergödning Storsjön

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Water Co-Governance for sustainable eco systems

Projekt Östersjön-Florsjön

Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Modell som används i Sverige FyrisNP

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Enligt sändlista Handläggare

Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde

Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden

Avbördningskurva utan fältmätningar?

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

5 Stora. försök att minska övergödningen

Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län

AG 3 Kust- & havsplanering

Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Vattenvårdsprogram Kävlingeån

Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

Enköpings kommun /

Enningdalsälven. 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge

Ger åtgärderna effekt?

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Källfördelning av kväve och fosfor i Ölman och Sorkans avrinningsområde

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Hav möter Land vill ändra på detta.

Typområden på jordbruksmark

Bakgrund och syfte. Ny metod för att beräkna reningsbehov av dagvatten Bakgrund dimensionering av reningsanläggningar för dagvatten

Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna

Älven i allmänhet och vattendirektivets påverkan

Beslutsunderlag B Bolmen vattentäkt

Åtgärder för god vattenstatus

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

Med vad och hur kan ett vattenråd arbeta

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Transkript:

Hav møter Land klima vann planlegging sammen Modellering vattenförvaltning Olika metoder för lokal användning Jonas Svensson, Länsstyrelsen Halland Gert Erlandsson, Region Halland

Problemet som behöver lämplig lösning alltför näringsrika vatten God ekologisk status ska uppnås till 2021 Vattenförekomster stora som små har otillfredställande ekologisk status på grund av för hög näringstillförsel Myndigheter samverkar med verksamheter för att minska tillförseln Kanske krav måste ställas på verksamhetsutövaren? Kan modellering vara ett användbart verktyg? Finns en generell modell som kan användas i flera länder? 2

Modeller hvaer det? Lang definisjon: Teoretiske modeller gir et forenklet bilde av virkeligheten hvor det fokuseres på de faktorer som anses å være vesenlig for det som skal forklares, samtidig utelukke alt som er uvesentlig. Modellene kan være utformet som en avlesbar tabell, et diagram, et regneark eller større dataprogrammer som kan gi en framstilling i tall, diagrammer, kart etc. aveffekter av komplekse sammenhenger mellom flere faktorer. (Bakken og Borch, 2011) Kortversjonen: Kunnskap om et bestemt problem innpakket i et dataprogram (Bakken og Borch, 2011) 3

Är lokal modellering lösningen? Modeller som används idag kan grovt karakteriseres i to grupper: Bestillermodeller kjøring av modell bestilt av forsker/konsulent. INCA FyrisNP HYPE Agricat P DHI modeller Modeller til eget bruk forvalter og andre skal kunne bruke disse selv. HOME Vatten WebGIS Avrenning Höjddatastöd för riskkartering av fosforförluster TEOTIL Vattenkartan 4

Validering Modellering uten måledata er lite verdt! Vi må kunne sjekke om modellen gir realistiske resultater Modeller MÅ DERFOR VALIDERES /KALIBRERES mot måledata Dette er spesielt viktig i de fysisk baserte modellene som forutsettes å bli kalibrert. Håkon Borch, Bioforsk 5

Slutsatser Mange modeller er avanserte og alle trenger tilpasning og kalibrering til området den skal brukes. Dersom slike modeller velges må disse som hovedregel kjøpes som en tjeneste (bestillermodell). Det finnes modeller i dag som har en brukervennlighet som gjør at de kan tas i bruk på kommunalt eller vannområdenivå. Alle modeller trenger imidlertid større eller mindre grad av tilpasning og validering før de kan brukes i et område. Men de er antagelig ikke detaljerte nok når man skal se på mindre vannområder. Rapport «Workshop modeller for Hav möter Land», Leif Sörensen, Norconsult AS

Blir det så mycket bättre med en mera lokalt anpassad modell? (ex Torpa och Hovmanneån) S Hype2012 (ej anpassad) FyrisNP (anpassad) Kväve [%] Fosfor [%] Kväve [%] Fosfor [%] Sjö 0,7 0,0 1,1 0,1 Skog & Hygge 23,4 7,0 11,6 2,8 Myr 0,1 0,0 0,7 0,1 Jordbruk 65,7 79,0 74,8 78,9 Övrigt 0,1 0,0 4 7 Urbant inkl. dagvatten 6,4 5,9 1,7 2,1 Enskilda avlopp 3,6 8,1 6,1 9 Avloppsreningsverk 0,0 0,0 0 0 Industri 0,0 0,0 0 0 Internbelastning 0,0 0,0 0 0 Nettobelastning (kg/år) 38 000 2 350 44 900 2 900

Exempel på hur vi använder modellerna praktiskt i vattenförvaltningen i Halland? Områden prioriteras primärt utifrån Ekologisk status Tillsammans med Vattenråd och kommun samlas intressenter i området Myndigheter informerar om basinformation, påverkan, tillstånd, åtgärdsbehov Vilka krav gäller Totalfosfor, µg/l 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0301 0401 0501 0601 0701 0801 0901 1001 1101 1201 1301 Dålig Otillfredsställande Måttlig God Hög Total P Total P 3 årsmedel

Nyrebäckens avrinningsområde Flödesstatistik Total (1981-2010) Stationsk orrigerad Vattenföri ng [m³/s] HQ50 11,4 MHQ 6,90 MQ 0,86 MLQ 0,05 Markanvändning Jordbruksmark Skogsmark Urbant Övrig mark 54,33% 34,65% 10,83% 0,22%

Varifrån kommer näringen? Källfördelning, 1999 2011(SMHI) Kväve [kg/år] Fosfor [kg/år] Sjö Skog & Hygge Myr Jordbruk Övrigt Urbant inkl. dagvatten Enskilda avlopp Avloppsreningsverk Industri

Exempel på hur vi använder modellerna praktiskt i vattenförvaltningen i Halland? Kompletterande provtagningar (synoptiska) 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0301 0401 0501 0601 0701 0801 0901 1001 1101 1201 1301 Totalfosfor, µg/l Dålig Otillfredsställande Måttlig God Hög Total P Total P 3 årsmedel

Synoptisk undersökning 12 02 29 HQ 12 04 04 LQ!( NH17!( NT16 12 04 25 MQ!( NT15!( NH14!( NT13 NH11 NH9!(!( NT8 NH6 (! NT7!( NH5!( NT4!( NH3!( NT2!( NH1!(!( NT10!( NT12

Exempel på hur vi använder modellerna praktiskt i vattenförvaltningen i Halland? Kompletterande provtagningar (synoptiska) Myndigheter och kommuner styr åtgärdsarbetet till området och inom området Markägare och verksamhetsutövare vidtar nödvändiga åtgärder, tar ökad hänsyn Foto: Staffan Arvegård

Exempel på hur vi använder modellerna praktiskt i vattenförvaltningen i Halland? Begränsningar med S Hype Kan i dagsläget inte enkelt köra scenarios och göra effektberäkningar med olika åtgärdstyper Önskvärt är att markägare och myndigheter kan göra detta tillsammans

Tack