Baltzarsgatan/Djäknegatan

Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1995 96 Baltzarsgatan/Djäknegatan Dokumentation i samband med omläggning av VA-nätet Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010 Ingvar Mårald

Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1995 96 Baltzarsgatan/Djäknegatan Dokumentation i samband med o mläggning av VA-nätet Malmö stad, RAÄ 20. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010 Författare: Ingvar Mårald Grafisk form: Anders Gutehall ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2007

Figur 1. Malmös placering i södra Skandinavien. Figur 2. Undersökningsområdet i förhållande till RAÄ 20, Malmö stad. Underlagskarta Malmö stadsbyggnadskontor. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010

Undersökningens bakgrund och resultat Med anledning av omläggning av VA-nätet i Baltzarsgatan och Djäknegatan utförde Stadsantikvariska avdelningen vid Malmö Museer (numera Malmö Kulturmiljö) en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning av markarbetena under åren 1995 96. Med anledning av att ingreppet gjordes i under mark dold, fast fornlämning (fornlämning 20, Malmö stad), beslutade Länsstyrelsen med stöd av 2 kap 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) om en arkeologisk förundersökning i form av en övervakning av markarbetena. Länsstyrelsens skäl för beslutet var att man i Baltzarsgatan kunde förvänta sig påträffa spår efter medeltida kulturlager, gatunivåer samt eventuellt bebyggelserester. Huvudmålsättning var att närvara så att minsta möjliga skada skulle uppstå på fornlämningen. Schaktningsarbetena har skett genomförts under övervakning av arkeologisk personal. Sammanlagt 10 schakt togs upp med maskin (se figur 3). Målsättningen med avrapporteringen är att sätta in dokumentationsmaterialet i sitt kulturhistoriska sammanhang. Rapportens huvudsakliga funktion är att undersökningen skall utgöra en del av en helhet av den undersökta fornlämningens (Malmö stads stadsområde, fornlämning 20) utbredning och bevarandegrad. Detta skall i framtiden kunna utgöra underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggande av inkommande ärenden på platsen eller i närområdet samt ett mer långsiktigt kunskapsuppbyggande. Figur 3. Schaktens placering. Historik Nuvarande Baltzarsgatan utgjorde i äldre tider två gator med olika namn. Den östra delen mellan kvarteren von Conow och Spinneriet kallades under senare delen av 1400-talet för Önder Ollz strede. Under 1500-talet och ända fram till åtminstone 1652 kallades gatan för Baltzars boder eller Mester Baldsers boeder vilket ursprungligen var benämningen för de småhus som ägdes av Baltzar Jacobsen, ärkedjäkne i Lund. Västra delen mellan kvarteren S:t Jörgen och Claus Mortensen har haft ett flertal olika namn. Under 1500-talet gick den bland annat under beteckningarna Sancte Jörgens strede, Per Jydes strede och Helmickes boder. Under 1690-talet kallades gatan bland annat för Baltzar Bageres gata. Gatan har alltså fått sitt slutliga namn efter två olika herrar vid namn Baltzar (Ljungberg 1960). Baltzarsgatan utgjorde den södra begränsningen av Malmö under 1200- talet. Det finns en äldre, något osäker uppgift om att det skall ha påträffats såväl 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010

båtdelar som en äldre brygga i nuvarande Baltzarsgatan (Isberg 1923:147). Det var alltså först under 1300-talet som området kunde tas i anspråk för bebyggelse. Djäknegatan omnämns första gången och då bara den norra delen 1466 som Thet straede som gångar aff sunnan frå scholen. Gatan kommer sedan att frekvent att omnämnas de följande århundradena. Den södra delen är först omnämnd 1592 som Degnestrede (Bender 1999:50). Tidigare undersökningar i gatan samt intressanta iakttagelser i närområdet. Vid andra undersökningar i Baltzarsgatan har det påträffats upp till 5 gatunivåer (Nyberg 1981 & Nyberg 1982). Det har konstaterats två gatunivåer som är äldre än 1400-talet. Gatan är säkerligen från högmedeltiden, men det verkar ha förekommit annan aktivitet tidigare än så. Detta styrks av undersökningen 1981 (Nyberg 1981). Här kunde en tidig ränna med en fyllning av svämsand och svämgyttja. Flera liknande rännor, med dränerande funktion har påträffats på fler ställen i området söder om S:t Petri kyrka, bl.a. i kv. Claus Mortensen (Andersson 1983). Området var sannolikt sankt under 1200-talet, och kom därför att dräneras ut och beredas under 1200-talets sista del (Mårald 2006 in print). Baltzargatans sträckning utgjorde stadsområdets södra begränsning under 1200-talet. Vid tidigare undersökningar har man i söder om Baltzarsgatan påträffat stadsgraven (Rosborn 1984:40 & Carlberg Kriig under bearbetning). Den medeltida stadsgraven har därmed korsat Djäknegatan, söder om korsningen med Baltzarsgatan i området för denna utförda undersökning. Baltzarsgatan har sannolikt lagts ut under högmedeltid. En undersökning 2005 (Ingwald 2005) uppvisade dock en horisont av siltiga lager som tolkades som odlingslager från 1600-talet. Detta antyder att gatans bredd samt betydelse som kommunikationsstråk kan ha varierat över tid. Detta verkar även vara fallet för Djäknegatan där det vid flera undersökningar kunnat påvisas bebyggelselämningar. Vid en undersökning 1937 (Saknas 1937) samt 1999 (Carlberg Kriig 1999), i norra delen av Djäknegatan har medeltida bebyggelselämningar påträffats i flera faser form av lergolv samt grundstenar. Behovet av Djäknegatan som gata har alltså också varierat över tid. Resultat från undersökningen samt uppsummering Sammanlagt togs det upp 10 schakt i samband med markarbetet från korsningen Södergatan-Baltzarsgatan i väster till korsningen Baltzarsgatan-Djäknegatan i öster. De två sista schakten togs upp i Djäknegatans söder om Baltzarsgatan (se översikt). Schakten ifrån Baltzarsgatan gick ner ungefär 1,6 meter ner från befintlig gatunivå. På flera ställen påträffades tegelkross, småsten, samt hårt packad lera, bland annat i anknytning till äldre undersökningsschakten, där det tidigare konstaterats gatubeläggning (Nyberg 1981 & Nyberg 1982). I schakt 6, korsningen Baltzarsgatan- Kalendegatan har man helt säkert påträffat knadder/gödsellager på 1,6 m djup från dagens gatunivå. Denna typ av knadder är typiskt för medeltida gatubeläggning. Men hänsyn till resultaten från andra intilliggande undersökningar bör de påträffade lämningarna med hög sannolikhet också kunna vara medeltida gatubeläggning. Detta stärks även av att djupet under gatan överensstämmer väl med vid tidigare undersökningars påträffade gatubeläggningar läge under dagens gatunivå (Nyberg 1981). Då schakten ej grävdes i botten, har ej någon antikvarisk iakttagelse kunnat göras av den äldsta aktiviteten på platsen. Gatubeläggningen är möjligen från tidigt 1300-tal, men mer troligt är att det är frågan om en senmedeltida knadderstensgata. Detta styrks av fynd av pottkakel som påträffades på knadderytan. En ritning finns bevarad i arkivmaterialet. Ritningen avbildar en gråstensmur, av tre större stenar, vilket framkom i schakt 7 i det NÖ hörnet av kv. Spinneriet, alltså inte ute i den medeltida gatan. Då denna ligger endast 0,9 meter under dagens gatunivå antyder detta sannolikt är spår efter en eftermedeltida byggnad. I anknytning till denna mur har det mitt i korsningen Baltzarsgatan Djäknegatan påträffats recenta murrester i schakt 8. En möjlighet är att murrester från schakt 7 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010 5

och 8 är spår efter samma konstruktion, då de bara ligger några meter från varandra. Iakttagelser från Djäknegatan begränsas till två schakt, 9 och 10. Schakt 9 vilka saknar iakttagelser vilket antyder att dessa schakt endast berört yngre rörschakt, och inte den medeltida kulturlagerbildningen. Från schakt 10 framkom dock fler recenta murrester. Sammanfattningsvis överensstämmer resultatet från undersökningen med andra undersökningsresultat. Spår av en knadderstensgata finns fläckvis bevarad från Baltzarsgatan. Gatan är sannolikt från hög- senmedeltiden. Då schakten inte grävdes i botten kan de sannolikt finnas rester kvar av ett äldre kulturlager. Detta bör då inte ha karaktär av bebyggelselämningar utan snarare utfyllnadsmassor vid beredning av området 1200- och 1300-talet. Iakttagelser av medeltida kulturlager i Djäknegatan saknades helt. Istället påträffades endast recenta murrester. Å andra sidan är endast två schakt upptagna i gatan. Men underökningen i Concordia 2002 (Carlberg Kriig under bearbetning), samt andra iakttagelser indikerar att denna del av Djäknegatan låg utanför den medeltida stadens södra begränsning. I övergången 1200-1300-talet anlades just i denna del av Djäknegatan en stadsgrav (Rosborn 1984:40; Carlberg Kriig under bearbetning; Isberg 1923:147). Denna påträffades dock inte vid undersökningen, vilket kan ha berott på att man inte schaktade djupt nog. Fyndmaterial Samtliga fynd är upptagna från schakt 6, från en knadderstensyta som tolkades som medeltida gatubeläggning. På knadderytan påträffades en bit läder samt två fragment av pottkakel som tillsammans vägde 39 g. Fynden stärker tolkningen att det är frågan om en medeltida gata som påträffades i detta schakt. Förslag till fortsatta antikvariska åtgärder Intresset när det gäller Djäknegatans södra del måste stå i relation till undersökningen i kv. Concordia 2003. Anser man att en undersökning i Djäknegatan kan komplettera bilden av stadsområdets äldre begränsning åt söder samt högmedeltida stadsgrav är denna del av Djäknegatan betydelsefull. Det krävs dock att större ytor kommer att öppnas upp före att möjliggöra sådana avgränsningar. För Baltzarsgatan verkar det fortsatt finnas relativt mycket kvar av äldre gatunivåer. Viktigt är att i framtiden kunna datera när den äldsta gatan etablerades och vad som föregick denna. Kanske ännu viktigare är det att fråga sig vad som skett på platsen innan den äldsta gatubeläggningen tillkom. De dräneringsdiken som fanns i området antyder att området tidigt beretts för att kunna nyttjas (se ovan). När skedde detta och vad var orsaken till att så skedde? Sedan är det också viktigt att beakta gatans betydelse över tid. En undersökning 2005 påvisade att det fanns odlingslager ute i gatan. Vad har gatan haft för betydelse under olika tider, och har dess bredd och sträckning varierat? Det finns belägg på en tomt- och gatureglering under 1300-talet i området öster om Södergatan samt söder om S:t Petri kyrka (Andersson 1984:21), alltså i området för den utförda undersökningen. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010

Referenser Litteratur Andersson, Chatarina. 1984. Utgrävningen. Malmöya. Glimtar i historien. Nr 3. En presentation av utgrävningarna i Kv. Claus Mortensen, s. 21-31. Bender Birgit. 1999. Gator i Malmö. Gator, parker och stadsdelar i Malmö från 1300-talet till vår tid. PrePress. Bäcklunds Boktryckeri. Malmö. Isberg, Anders Ulrik. 1923. Handbok med uppgifter och förklaringar till A U Isberg S:rs historiska karta över Malmö stad av år 1875. Malmö. Ljungberg, Leif. 1960. Gatunamnen i Malmö. Malmö Mårald, Ingvar. 2006. Hållplatser på Malmös väg till köpstad. Liljan om arkeologi i en del av Malmö. Red. Larsson, Stefan. Riksantikvarieämbetet och Malmö Kulturmiljö. Lund och Malmö. Rosborn, Sven. 1984. Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Rapport Medeltidsstaden 67. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Opublicerat material Andersson, Chatarina. 1983. Arkeologisk slutundersökning i kv. Claus Mortensen. G048:10. MHM 6525, Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. MK 248. G05:14. Arkivmaterial, Malmö Kulturmiljö. Carlberg Kriig, Anna. 1999. Schaktning för ledningsarbeten. G07:07. MHM 12580. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Carlberg Kriig, Anna. Under bearbetning. Slutundersökning i kv. Concordia. MK 119. 017:06. Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Nyberg, Tommy. 1981. Schaktning för kabelbrunn. G05:05. MHM 6375. Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Nyberg, Tommy. 1982. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. G 05:06. MHM 6492. Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Förf. saknas. 1937. Arkeologisk iakttagelse i Djäknegatan. G61:01. Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010 7

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer:...220-14832/95 Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö Inventarienummer:... MHM 8340 Arkivnummer:...G05:08, G07:04 Län:... Malmöhus län (idag Skåne län) Kommun:... Malmö Socken:... Malmö Fastighet:... Kv. von Conow samt kv. Spinneriet Kvarter:... Kv. von Conow samt kv. Spinneriet Fornlämningsnummer:... Malmö stad, fornlämning 20 Ekonomiska kartans blad:...2c:23 Koordinatsystem:... Malmö lokala koordinatsystem X koordinat:...6167,500 Y koordinat:...1323,500 M ö.h.:...ca 3,5 Fältarbetstid:...951024-960325 Antal arkeologtimmar:... 20 Undersökningsområde:... Baltzarsgatan/Djäknegatan Undersökt yta:... ca 100 löpmeter Platschef:...Gert Persson Personal:...Gert Persson Uppdragsgivare:...VA-verket i Malmö Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010