Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade. Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
Budgetpropositionen 2016 Miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet har stor betydelse för att nå de nationella miljökvalitetsmålen och det nationella målet om en mångfald av kulturmiljöer. PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23, s. 25
Målen för kulturmiljön Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, och en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.
LBP 2014-2020 ersättningar med kulturmiljöeffekter Miljöersättningar till: betesmarker och slåtterängar, restaurering av betesmarker och slåtterängar, fäbodar. Miljöinvesteringar för att återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet. Företags- och projektstöd för att: stärka natur- och kulturvärden, göra bygder attraktiva för boende och för friluftsliv och rekreation, skapa förutsättningar för turism och annat företagande samt ta tillvara och vårda hembygdsgårdar. Lokalt ledd utveckling genom LEADER.
Utvärdering jordbruksstöd till kulturmiljöer Under 2015 genomförs en studie som: utvärderar effekterna av KULT-stödet i Landsbygdsprogrammet 2007-2013, undersöker jordbrukarnas incitament och attityder till att sköta kulturmiljöer, uppskattar konsekvenserna om kulturmiljöerna inte sköts, bedömer förutsättningar att sköta kulturmiljöer med ersättningarna i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 samt sammanställer exempel på hur andra EU medlemsstater ordnat ersättningar. 2016 planeras studie med syftet att föreslå hur CAP i framtiden ändamålsenligt kan bidra till Sveriges målsättningar för odlingslandskapets kulturmiljöer. Underlag för kommande landsbygdsprogram +2020
Upplägget för 2015 års studie
Preliminära resultat - statistikbearbetning 40 Andel brukare m utbetalt stöd per län - LMkult och NMkult 35 30 25 20 15 10 2007 2010 2013 5 0
Preliminära resultat - statistikbearbetning 45 Åkerareal för anslutna jordbruksenheter, andel (%) av länets totala åkerareal 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Preliminära resultat - statistikbearbetning Andel element med KULT, procentuell förändring 2007-2013 i relation till uppskattat antal 2006* 5 0-5 -10-15 -20-25
Preliminära enkätresultat grupp som har fått KULTstöd Hur stor åkerareal har du? Vilken inriktning har du på ditt lantbruk? 0 Ha 1-5 ha 6-20 ha 21-50 ha 51.100 ha >100 ha 120 100 80 60 40 20 0 Främsta skälen till att du sökt KULT-stöd? 140 120 100 80 60 40 20 0
Preliminära enkätresultat grupp som har fått KULTstöd Anser du att KULT-stödet har varit bra utformat för att uppnå sitt syfte? Ja. absolut Ja. delvis Nej. det har brister Nej. absolut inte Vet ej
Preliminära enkätresultat grupp som har fått KULTstöd Fick du bra information om ansökningsförfaranden, villkor, skötselkrav, rutiner mm. för KULT-stödet? Ja. absolut Ja. till viss del Nej
Preliminära enkätresultat grupp som har fått KULTstöd Vad tror du att effekterna blir om din kulturmiljö inte sköts? 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Igenväxning och förfall Den traditionella bilden av kulturlandskapet hotas Att växt och djurlivet försämras på sikt Den biologiska mångfalden hotas En liten försämring som inte har större betydelse Ingen skillnad Det skulle innebära en förbättring för vissa viktiga växter
Preliminära enkätresultat grupp ej haft KULT-stöd Vilka har varit de främsta skälen till att du inte haft KULT-stöd? 60 50 40 30 20 10 0
Intervjuer 20 intervjuer fördelat på tre grupper av lantbrukare: med KULT-stöd, KULT och stöd för utvald miljö samt ej KULT-stöd. Åtta länsstyrelser i produktionsområde 1-8 Fältbesök i Stidsvig, Ljungbyhed (Skåne) samt Ödeshög (Östergötland)
Några intervjuröster... Intäkterna har varit en välkommen ersättning, men den har varit symbolisk och oftast inte alls varit i närheten av arbetet.... skulle skött landskapselementen ändå, men sköter dem mer frekvent och även de element som ligger långt bort med stödet... Flera kommentarer om tvärvillkoren. Verkar finnas en uppfattning att de är till nackdel för större gårdar. Att effekten blir för stor vid ev. nedslag vid kontroll. De som inte ansökt anser att ersättningen är för liten för den arbetsinsats som krävs. Vill inte förpliktiga sig till ett så krävande system. Särskilt inte om man riskerar att mista gårdsstöd.
Omvärldsstudie Översiktligt studera exempel på hur ersättningar för skötsel av kulturmiljöer har utformats i några EU-medlemsstater Sammanfatta huvuddragen i ersättningarnas utformning samt befintliga uppföljningar och utvärderingar av: andelen anslutna jordbrukare och/eller andelen stödberättigad mark som är ansluten samt hur ersättningarnas effekter bedömts i respektive land.
Kommande studie 2016 Behövs ersättningar för att Landsbygdsprogrammet ändamålsenligt ska bidra till att: en mångfald kulturmiljöer bevaras används och utvecklas, skapa delaktighet och möjlighet att förstå och ta ansvar, skapa inkluderande kulturmiljöer som är en gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser samt till att de förvaltas utifrån en helhetssyn på landskapet. Om ersättningar behövs: hur kan de utformas och anpassas regionalt och så att de ger största möjliga allmännytta? hur kan de maximeras genom synergier med t.ex. grön infrastruktur och ekosystemtjänster? hur kan en landskapsförvaltning upprätthållas i hela landet samtidigt som antalet lantbrukare minskar?
Tack! Michael Frisk michael.frisk@raa.se www.raa.se