Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.
Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte och revisionsfrågor 1 3. Revisionskriterier 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Avgränsning 1 6. Genomförande 1 7. Granskningsresultat 2 7.1 Regelverk 2 7.2 Verksamhetens omfattning 3 7.3 Hur bedöms vårdbehovet 3 7.3.1 Ansökan och handläggning 3 7.3.2 Uppföljning och kontroll 4 7.3.3 Barnkonventionen 5 8. Sammanfattande bedömning 6 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.
1. Inledning KPMG AB har på uppdrag av kommunrevisionen i Kungälv genomfört en granskning av utbetalningsprinciper för personlig assistans inom funktionshinderverksamheten. 2. Syfte och revisionsfrågor Kommunrevisionens syfte med granskningen är att undersöka utbetalningsprinciper för personlig assistans inom funktionshinderverksamheten. Utifrån syftet med granskningen har revisorerna formulerat följande revisionsfrågor som granskningen skall belysa. Hur många personer med personlig assistansersättning från kommunen finns i Kungälvs kommun? Hur bedöms vårdbehovet? Hur kontrolleras assistansföretagen/assistansgivarna? Sker kontroll av om företag tidigare varit inblandade i olagligt assistansgivande eller annat brottsligt förfarande? Hur hanteras i så fall sådana företag? Hur beaktas Barnkonventionen? 3. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analys, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterier i denna granskning utgörs av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, socialförsäkringsbalken, nämndbeslut, interna riktlinjer och rutinbeskrivningar. 4. Ansvarig nämnd Ansvarig nämnd är kommunstyrelsen och dess sociala utskott samt sociala myndighetsnämnden. 5. Avgränsning Granskningen har inte innefattat att granska utredningar och beslut om personlig assistans. 6. Genomförande Granskningen baserar sig på dokumentstudier av relevanta dokument som regelverk, riktlinjer och rutiner gällande personlig assistans, funktionshinderpolitiskt program, verksamhetsplan för sektor arbetsliv och stöd år 2014, avtal om assistans, informations- och arbetsmaterial till brukare och personal samt delegationsordning. Vi har också genomfört intervjuer och samtal med enhetschef inom funktionshinderverksamhetens verkställighet, handläggare av personlig assistans och enhetschef myndighetsverksamhet. 1
7. Granskningsresultat 7.1 Regelverk Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan personer som omfattas av personkretsen erhålla olika insatser om behov av dessa finns. En av insatserna är biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, 9 p.2. Till personkretsen hör personer - med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd - med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom - med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Enligt Socialförsäkringsbalken som trädde i kraft 2011-01-01, och som ersatte tidigare Lagen om assistansersättning, krävs för rätt till assistansersättning att den enskilde har sådana grundläggande behov som anges i 9 a LSS. Det krävs dessutom att den enskilde har grundläggande behov som överstiger 20 tim/vecka. Grundläggande behov innebär hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Kommunen har kostnadsansvar för grundläggande behov upp till 20 timmar i veckan. Om de grundläggande behoven överstiger i genomsnitt 20 tim/vecka svarar staten genom försäkringskassan för den assistansersättningen. På begäran av den enskilde får försäkringskassan betala ut assistansersättningen till kommunen eller till någon annan som har tillstånd enligt LSS att bedriva verksamhet med personlig assistans. En ansökan om personlig assistans kan lämnas till kommunen och eller till försäkringskassan. I de fall som kommunen bedömt och beslutat om grundläggande behov överstigande 20 timmar och försäkringskassan beslutar om färre timmar får kommunen hela kostnadsansvaret. Enligt socialförsäkringsbalken skall rätten till assistansersättning omprövas sedan två år förflutit från senaste prövningen och vid väsentligt ändrade förhållanden. Regeringen fastställer årligen timbeloppet för assistansersättning. För år 2014 är beloppet 280 kronor/timme. Av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade framgår att den enskilde ska ges störst möjliga inflytande över de insatser som ges. Detta kan innebära dels att välja utförare dels vilken insats som önskas. 2
7.2 Verksamhetens omfattning Totalt har 48 personer beslut om personlig assistans i augusti månad år 2014 enligt enhetschef för verkställighet inom funktionshinder. Av dessa har 40 personer assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken och 8 personer har beslut enligt LSS för vilka kommunen har hela kostnadsansvaret. Antal beviljade assistanstimmar varierar från 21 till 112 tim/vecka hos ovanstående 8 personer. 17 personer har valt kommunen som utförare. 31 personer valt annan utförare. Totalt finns åtta privata assistansföretag i. Kommunen har ca 40 egna anställda assistenter samt ett 10-tal anhörigassistenter. 7.3 Hur bedöms vårdbehovet 7.3.1 Ansökan och handläggning Den enskilde, eller dennes företrädare, ansöker om personlig assistans enlig LSS hos kommunen och/eller om assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken hos försäkringskassan som gör en utredning av behovet. Respektive myndighet fattar beslut inom ramen för sin kompetens. Rätten till bistånd bedöms med stöd av lagstiftning, lokala rutinbeskrivningar och domar. Dialog och regelbundna träffar med försäkringskassans handläggare sker även för så lika syn som möjligt om vårdbehovet. Underlag i form av läkarintyg och ADL-bedömning som arbetsterapeut gjort krävs in. Handläggare av insats i form av personlig assistans ingår i bland annat nätverket; SOLTAK där de resonerar kring insatser enligt LSS. Den utredning som kommunen gör kombineras med hembesök och med besök i eventuella andra miljöer där behovet skall tillgodoses. Handläggningsrutinen inom är dokumenterad och innefattar bland annat följande frågeställningar som skall besvaras och moment som utredningen skall innehålla: Är den enskilde under 65 år vid ansökningstillfället? Har den enskilde ansökt om assistansersättning via försäkringskassan? Ta beslut om att utreda personkrets. Läkar- eller psykologintyg bifogas utredningen. 3
Frågeformulär som skall användas vid möte med brukare angående utredning gällande personlig assistans. Utredning om personlig assistans skall diskuteras vid handläggarträffar. Prövning av grundläggande behov. Beslut om insats fattas av enhetschef för handläggarna. Uppdrag skickas till enhetschef verkställighet via datasystemet Treserva. Beslutsmeddelande skickas till den enskilde. Anmälan om eventuellt behov där grundläggande behov bedöms ligga över eller nära 20 timmar per vecka skickas till Försäkringskassan. Om utredningen visar att den enskilde har grundläggande behov blir nästa steg att pröva om det finns övriga behov såsom städning av bostad, ledsagning mm. Utredningen skall visa på underlag för beräkning av assistanstimmar. 7.3.2 Uppföljning och kontroll Enligt socialförsäkringsbalken skall rätten till assistansersättning omprövas sedan två år förflutit från senaste prövningen. Av Kungälv kommuns handläggningsrutin framgår att när det gäller individärenden och insatser i form av personlig assistans för barn bör omprövning ske varje år och för vuxna vartannat år. Omprövning av beslut svarar handläggare inom myndighetsverksamheten som träffar den enskilde brukaren oavsett om han/hon har kommunen eller annan som utförare. Enligt enhetschefen för verkställighet sker brukarmöten för samtal om hur assistansen fungerar vid två tillfällen per år. Detta sker genom hembesök och samtal med den enskilde och vid behov tillsammans med företrädare för den enskilde. Kommunens egna anställda personliga assistenter medverkar också vid arbetsplatsträffar då tillfälle ges till information om hur de upplever att assistansen fungerar. Enhetschef verkställighet attesterar de fakturor som inkommer gällande personlig assistansersättning. I samband med attestering sker, enligt enhetschefen kontroll av att angivna timmar stämmer mot beslut. Någon dokumenterad rutin för kontroll av privata assistansföretag finns inte och förekommer heller inte enligt tf enhetschef för verkställigheten. Kommunen har enligt våra intervjuer ingen rätt till insyn i, och kontroll av, privata företag. Tillstånd att bedriva verksamhet som avses i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ges av länsstyrelsen som har rätt att inspektera verksamheten. När det gäller styrelsens och nämndernas ansvar för den interna kontrollen har kommunfullmäktige 2001-01-31 antagit Strategi för uppföljning av den interna kontrollen. Strategin tydliggör ansvaret för den interna kontrollen samt på vilket sätt uppföljning av denna 4
skall ske. Av strategin framgår bland annat att nämnderna årligen skall upprätta, och senast i januari, fastställa plan för innevarande års granskning/uppföljning av den interna kontrollen. Vidare framgår av strategin att nämnderna skall löpande eller senast i samband med att årets plan för intern kontroll fastställs i januari återrapportera till kommunstyrelsen och kommunrevisionen hur uppföljning har skett föregående år. I riktlinjer för intern kontroll i, ett avsnitt i ekonomihandboken, förtydligas hur återrapporteringen skall gå till. Riktlinjerna anger att granskningsrapporten skall innehålla uppgift om vilka granskningsområden som valts samt kortfattad sammanfattning av resultaten. Rapporten samt ny plan för intern kontroll skall lämnas till kommunstyrelsen och kommunrevisionen senast den 31 januari varje år. Enligt de förtroendevalda revisorerna har inte någon avrapportering skett till dem i enlighet med fullmäktiges strategi och riktlinjer för den interna kontrollen. 7.3.3 Barnkonventionen Av de dokumenterade lokala rutinerna och riktlinjerna som vi tagit del av angående personlig assistans framgår inte tydligt att barnkonventionen skall beaktas i ärenden som gäller barn/ungdomar. LSS anger att barnperspektivet skall beaktas. Där anges sedan år 2010 att när en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad Det av fullmäktige 2012-09-20 antagna funktionshinderpolitiska programmet hänvisar i mycket till FN:s konvention när det gäller rättigheter för personer med funktionshinder. Artikel 7 lyfts fram i programmet som anger att barn med funktionsnedsättning skall få möjlighet att uttrycka sina åsikter, bli lyssnade på och vara delaktiga i alla frågor som berör dem. Ett av fullmäktiges mål i programmet är att den enskildes delaktighet och inflytande ska få tydligt genomslag i beslut och genomförande av socialtjänstens individuella insatser. Detta skall särskilt beaktas när det gäller barn och äldre. FN:s barnkonvention nämns inte i det funktionshinderpolitiska programmet, däremot finns en målsättning dokumenterad i verksamhetsplanen för sektor arbetsliv och stöd år 2014 som lyder; Barnkonventionen skall beaktas i allt arbete som rör barn. Under avsnitt Aktivitet i verksamhetsplanen anges att arbetsrutinerna skall ses över för att belysa barnperspektivet vid stödinsatser. Denna översyn skall enligt verksamhetsplanen vara slutförd 2014-12-31. De vi intervjuat känner inte till om FN:s barnkonvention finns antaget och nedbrutit till lokala riktlinjer i. Enligt våra intervjuer är barn/ungdomar alltid med vid såväl introduktionsmöte inför beslut om personlig assistans som vid uppföljningsmöten. Barnet/den unge ges tillfälle att uttrycka sin vilja av val av assistent. 5
8. Sammanfattande bedömning Utifrån våra dokumentstudier och intervjuer är vår sammanfattande bedömning att verksamheten gällande personlig assistans synes fungera ändamålsenligt inom de delar som granskningen har omfattat. Ett förbättringsområde är återrapporteringen från kommunstyrelsen och sociala myndighetsnämnden till kommunrevisionen gällande årlig plan för, och resultatet av, den interna kontrollen. Göteborg dag som ovan Kerstin Ingvarsson 6