Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Relevanta dokument
Teknikbingo Bricka 1

Elektronikbingo Bricka

Dash & Dot. Förskola F-klass - 6

Micro:bit. Skapa egna program

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Micro:bit. Koppla till elektronik

Polhem en influencer från förr Mekanikens historia

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Bee-Bot & Blue-Bot Verktygslära

Sol i sinnet - inspirationslåda om solenergi

Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass

Bee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga

Bee-Bot & Blue-Bot Rimord

Få spel på el! inspirationslåda om elektronik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Bee-Bot & Blue-Bot Färglära

Kasta loss! inspirationslåda om mekaniska rörelser

Bee-Bot & Blue-Bot Räkna

Från pyssel till teknik -

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Kom igång med teknik Åk 4-6

Bee-Bot & Blue-Bot Läsa

Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin

Haja läget inspirationslåda om enkel teknik

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Bee-Bot & Blue-Bot Alfabetsmattan

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.

Vilken skillnad gör det var du placerar det? Prova båda.

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Teknik Granbergsskolan 7-

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Micro:bit. Börja skapa egna program

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Diviga diodtavlan Diana

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Strålande skrivaren Sara

KOM IGÅNG, UPPDRAG OCH KOMPONENTER

Smidiga stegsnurraren Sonja

Trassliga trådspelet Troja

Spännande Skuggfiguren Sofia

Teknik åk 9, vt 19. Tid: Vecka 4, 5, 6, 9, 10, 11, och 12. Grupper: 1 Vide Gabriel Samuel (Edison v 5) 2 Tilde, Elina, Noak, Nils (Edison v 6)

Häftiga hästskolampan Hanna

Härliga hörselskydden Hilma

Fladdrande flygfäet Felicia

Programmera ett övergångsställe

Flaxande fjärilen Frida

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Flygande fågeln Fia. När du vevar på baksidan flaxar fågeln Fia med sin vinge. Se en film på produkten:

Matematiska lägesmått med en micro:bit

Matematiska lägesmått med en micro:bit

Lilla lyckohjulet Lina

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Lysande läslampan Lillian

Krypande kaninen Karin

Programmera ett dörrlarm. Se video

Veviga vindsnurran Vilma

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

Programmering är för alla - en värderingsövning

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

JavaScript Block Editor:

Handledarutbildning NT. Arlanda den 3 maj 2017

Programmering är för alla en värderingsövning

Övning: hitta buggarna

En produkts livscykel

BBC micro:bit Programmera och bygg ett tjuvlarm 2.0

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

Mekaniska majblomman Maja

Dela, koda och korrigera! Undervisningsmaterial inom digital kompetens

Smarta sömnmaskinen Stina

Pedagogisk planering

Konstruera, styra, reglera och programmera en röd tråd F-9

Sidor att läsa inför provet vecka 49

Extramaterial till Spektrum Teknik

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

De mäktiga fem - inspirationslåda om enkla maskiner. Förskola / F-klass

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

TiS 2017 Inkluderande koppelkodning. Tomas Jonsson Maria Adlerborn

Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap

Programmering, dans och loopar

Programmera och hitta buggarna. Se video

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Vad är internet egentligen?

Kort om kursplanen i teknik

Transkript:

micro:bit Åk 4-9

Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor kring detta. KomTek är en av dessa aktörer. KomTek har sedan flera år ett nära samarbete med Länsstyrelsens sakkunniga och Högskolan i Halmstads likavillkorssamordnare som genomlyser vårt arbete. Ett av våra verktyg för att underlätta arbetet med jämställdhet och mångfald är frågor som syftar till självreflektion. Nedan följer ett antal sådana som KomTek använder i SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) och oavsett kurs inom teknik (mekanik, elektronik, svetsning, programmering, CAD, 3D etc) och oavsett målgrupp. Frågorna tar avstamp i Region Hallands projekt Välmående ger resultat och formulerade i samarbete med Länsstyrelsen. Hur säkerställer du att deltagarnas/medarbetarnas/kollegornas tilltro till sin egen förmåga inte styrs av normer och förväntningar med koppling till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Hur kan du som pedagog/medarbetare/kollega säkerställa att alla deltagare/medarbetare/kollegor utvecklas på lika villkor oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Hur kan du säkerställa att ditt bemötande och dina förväntningar på deltagarna/medarbetarna/kollegorna inte styrs av normer och värderingar som har en koppling till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Hur kan du testa dig fram tillsammans med deltagarna/medarbetarna/kollegorna, våga göra fel? Ett normkritiskt arbetssätt blir man aldrig klar med, det måste göras hela tiden. Hur säkerställer du att du är medveten om att normer och värderingar som har en koppling till diskrimineringsgrunderna påverkar de förväntningar du har på deltagarna/medarbetarna/kollegorna och att det i sin tur påverkar deras motivation? Kom ihåg att olika inlärningssätt kräver olika strategier för inlärning. Som pedagog/medarbetare/kollega kan du börja med att fråga dig själv; Vem är nuvarande metoder/strategier för lärande/samarbete/uppdrag (som jag använder mig av) bäst anpassade för? Tänk utifrån perspektiv kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Centralt innehåll I årskurs 4 6 I årskurs 7 9 Tekniska lösningar Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processorer och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk. Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter och enkel elektronik för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Tekniska lösningar för styrning och reglering av system. Hur mekanisk och digital teknik samverkar, till exempel i värme- och ventilationssystem. Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö Från Lgr 11 reviderad 2017 Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktioner och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar i form av fysiska och digitala modeller. Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering. Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i system och hur de samverkar. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden. Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Samspel mellan människa och teknik samt människans möjligheter att skapa tekniska lösningar som bidrar till hållbar utveckling. Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel lagring och skydd av data. Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

KOM IGÅNG, UPPDRAG OCH KOMPONENTER Kom igång: Gå in på http://microbit.org/ Klicka på länken Meet micro:bit längst upp på sifdan för en snabb översikt av vad du kan använda din micro:bit till. http://microbit.org/guide/

Här hittar du snabbguiden som visar bland annat hur du för över din kod till micro:biten. http://microbit.org/guide/quick/ Koppla in din micro:bit klicka på Let s code högst upp på sidan eller gå in på http://microbit.org/code och välj sedan den orangea let s code -knappen under rubriken JavaScript Blocks Editor

Webbadress direkt till programmeringssidan: http://makecode.microbit.org/# Klicka på kugghjulet längst upp till höger om du vill välja något annat språk än engelska. I handledningen används den svenska översättningen.

UPPDRAG 1, Namnbricka Under fliken Grundläggande hittar du möjliga block du kan använda: Dra ut de block du vill använda till arbetsytan till höger. En möjlig lösning kan se ut så här: Du kan följa ditt program i simulatorn innan du laddar upp det på din micro:bit. Ladda nu ner ditt första program på din micro:bit. Det kan se lite olika ut beroende på vilken webbläsare du använder. Komplettera gärna ditt program till en sekvens där exempelvis din skola eller din hemadress visas.

UPPDRAG 2, Tärning När micro:biten skakas ska en slumpvis vald siffra 1-6 visas. 1. Börja med att gå in på Input och välj när du vill att tärningen ska visas, t.ex. genom att välja när skaka. 2. Gå in på Grundläggande och välj visa siffra 0. 3. Gå in på Matematik och välj blocket välj slumpmässigt 0 till 4. Lägg det fritt på arbetsytan. 4. Tärningen ska inte kunna visa noll. Välj därför också blocket 0 + 0 under Matematik. Släpp även det fritt på arbetsytan.

5. Sätt ihop blocken genom att sätta välj slumpmässigt 0 till 4 vid den första 0:an. 6. Ändra 4:an till 5 ifall du vill ha en tärning som visar 1 6. Den andra 0:an får du ändra till 1. 7. Sätt in blocken istället för 0:an i visa siffra. 8. Klicka på Shake på den virtuella micro:biten för att se om ditt program fungerar.

UPPDRAG 3, Termometer 1. Börja med att gå in på Input och välj när du vill att temperaturen ska visas, t.ex. genom att välja när knapp A trycks. 2. Gå in på Grundläggande och välj visa siffra 0. 3. Gå in på Input och välj temperatur ( C) 4. Du kan utveckla termometern ännu mer, t.ex. genom att programmera följande: Använd dessa pusselbitar. Gå in på Logik för att hitta villkoret Om, då, annars och 0 > 0.

UPPDRAG 4, Sten, sax, påse Micro:biten väljer slumpvis sten, sax eller påse vid skakning. 1. Börja med att gå in på Input och välj när du vill att sten, sax eller påse ska visas, t.ex. genom att välja när skaka. 2. När du skakar Micro:biten ska den välja en slumpvis siffra mellan 0 och 2, där varje siffra ska representera antingen sten, sax eller påse. Skapa en variabel där siffran lagras: Gå till Variabler och välj sätt namnlös till 0. Döp om namnlös till utfall och lägg därefter till blocket välj slumpmässigt 0 till 4 under Matematik -fliken. Ändra siffran 4 till 2. 3. Lägg till ett Om -block från Logik-fliken och använd din variabel (som du hittar under Variabler-fliken) tillsammans med ett Likhets -block och sätt detta värde till 0.

4. Efter detta lägger du till visa lysdioder från Grundläggande-fliken och gör en bild som får representera en påse genom att klicka på rutorna. 5. Klicka på den blå ikonen med kugghjulet vid om och redigera blocken så att det ser ut som bilden nedan, klicka sedan på kugghjulet igen för att stänga. 6. Nu lägger du till en bild med ett nytt visa lysdioder -block som får representera vår sten tillsammans med utfalls-variabeln som vi sätter till värdet 1.

7. Till sist behöver vi lägga till en bild för en sax med ett visa lysdioder -block. 8. Ladda upp din kod!

UPPDRAG 5, Stegräknare 1. Börja med att gå in på Input-fliken och välj blocket när skaka. 2. Gå in på Variabler och välj ändra namnlös med 1. Du kan byta namn på namnlös genom att klicka och döpa den till något annat, t.ex. steg. 3. För att visa hur många steg du tar går du in på Grundläggande och väljer visa nummer. 4. Gå in på fliken Variabler och dra ut ditt egenskapade block steg och sätt in den i visa siffra. Om du vill kunna nollställa din stegräknare kan du välja att lägga till ett när knapp A trycks som du hittar under Grundläggande-fliken. 5. Gå in på Variabler och ta fram ett sätt namnlös till 0 -block. Välj att det är stegvariabeln du vill ändra. 6. Lägg även här in ett visa nummer -block som du hittar under Grundläggande.

UPPDRAG 6, Tjuvlarm Till uppdraget krävs hörlurar/högtalare och sladdar med krokodilklämmor. 1. Börja med att gå in på Grundläggande och välj när du vill att larmet ska vara påslaget, t.ex. genom att välja för alltid. 2. Gå in på Logik och plocka ut ett om, då -block. 3. Gå in på Logik och välj 0 < 0 -block. 4. Koppla ihop de båda blocken genom att sätta ihop 0 < 0 -blocket i om, då -blocket. 5. Klicka på Input och välj ljusnivå. Sätt in blocket i 0 < 0 -blocket. 6. Bestäm vilken ljusstyrka du vill att larmet ska reagera på genom att skriva ditt valda tal i 0 < 0 -blocket.

7. Slutligen, välj på vilket sätt som larmet ska signalera t.ex. genom att gå in på Musik och välja starta melodi dadadum upprepar en gång.

UPPDRAG 7, Tända diod Till uppdraget krävs en LED och sladdar med krokodilklämmor. 1. Börja med att gå in på Input och välj när du vill att lampan ska tändas. Detta gör du genom att välja när knapp A trycks. 2. Gå in på Avancerad och tryck på Pins. Välj digital skriv pin P0 till 0. Sätt värdet till 1. 3. Koppla ihop de båda blocken. 4. Gå in på Input igen. Välj när knapp A trycks och ändra från A till B. 5. Gå in på Avancerad och tryck på Pins. Välj digital skriv pin P0 till 0. Sätt värdet till 0. 6. Koppla ihop de båda blocken. 7. Ladda ner koden till Micro:biten genom att trycka på Ladda ned i vänstra hörnet. 8. Koppla ihop Micro:biten med krokodilklämmor och LED-lampa och testa att trycka på A- och B-knappen.