Anpassnings- och sparåtgärder Kommunmarknaden 10.9.2014 Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas
Insbesparingar i personalkostnader, kommunsektorn åren 2013 och 2014 Situationsanalys december 2013baserad på KT:s förfrågan 2013 2013 2014 % -enhet % -enhet % -enhet % -enhet av löne - av helhets- av löne- av helhetssumman inbesparning summan inbesparning Permitteringar 0,1 5,3 0,2 7,1 Uppsägningar 0,1 5,3 0,2 7,1 Avtal på emesterpenning 0,1 5,3 0,1 3,6 Talko ledigheter ody. 0,2 10,5 0,3 10,7 Andra sparåtgärder 1,4 73,7 2,0 71,4 Tillsammans 1,9 100,0 2,8 100,0 kommunmarkna 9.9.2014 2
Permitteringar och uppsägningar av ekonomiska orsaker 2013 och 2014 Situationsanalys december 2013 baserad på KT:s förfrågan 2013 2013 2014 Permitteringar Uppsägningar Permitteringar Uppsägningar Kommuner/samkommuner 19 15 41 36 Personalens andel 7 200 300 31 400 1 000 % av hela kommun- branchens personal 1,8 0,1 7,8 0,2 Permitteringarnas längd i genomsnitt / kal.dagar 13 11 kommunmarkna 9.9.2014 3
Andra sparåtgärder 2013 Situationsanalys december 2013 baserad på KT:s förfrågan 2013 Nyorganisering av arbetet, nya verksamhetssätt, Andra produktivitetsändringar 81 Nytta av naturlig avgång 79 Minsking på vikarier och viss tids arrangemang 75 Befattningar / tjänster lämnas öppna 64 Försvårad rekryteringsmekanism (centrala beslut) 57 Indragning av service 31 Köptjänster, hyrd personal 29 Regionalt samarbete 24 Deltid som sparåtgärd 8 Annan sparåtgärd Uppsägning av lokala avtal (bättre villkor) 8 3 Semesterpenning, tidigareläggande, förminskning av 1 Löneavtal, försämrade 1 Kommuner samkommuner som använder % -andel kommunmarkna 9.9.2014 4
Permitteringar av ekonomiska orsaker, kommunbranchen åren 1992 2014, % -andel av personalen 25 21,6 20 15 10 7,8 5 0 2,3 3 1,5 0,7 1,8 5,5 0,5 0,1 0,1 0,4 0,1 0,2 0,5 0,5 0,5 0,9 2,8 1,4 0,1 0,5 1,8 *estimat kommunmarkna 5
Uppsägning av ekonomiska orsaker, kommunbranchen åren 1992 2014, % -andel av personalen 0,5 0,5 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,03 0,02 0,02 0,02 0,01 0,02 0,02 0,03 0,02 0,01 0,01 0,02 0,01 0 *estimat kommunmarkna 6
Personalens mängd 500000 Kommunal personal 1970-2020 400000 300000 200000 100000 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Oktober 2013: 432 000. På tjänst- eller arbetsledighet dessutom 30 000 personer. Estimat år 2015: 428 000 kommunmarkna 7
Den kärva ekonomin förutsätter anpassning av personalutgifterna (1/2) Det försämrade ekonomiska läget i kommunsektorn tvingar de kommunala arbetsgivarna att minska på sina personalutgifter, att omorganisera och effektivisera sin verksamhet på ett mer bestående sätt och att utarbeta ekonomiska anpassningsprogram för flera år. Det femåriga uppsägningsskyddet enligt strukturreformslagstiftningen gick ut i början av 2014 i 27 kommuner (totalt cirka 52 000 anställda) Det särskilda uppsägningsskyddet i kommunsektorn försvårar lokala avtal och nödvändiga strukturreformer i de kommuner som omfattas av skyddet 8
Den kärva ekonomin förutsätter anpassning av personalutgifterna (2/2) Många kommuner och samkommuner har inlett eller håller på att inleda samarbetsförfaranden för att anpassa personalutgifterna Fortfarande försöker kommunerna spara in på personalutgifterna genom andra metoder än permittering och/eller uppsägning Permitteringar av ekonomiska orsaker har tillsvidare använts bara i liten utsträckning jämfört med privata sektorn Uppsägningarna av ekonomiska orsaker väntas öka år 2014 9
Anpassningen av personalutgifter i förhållande till kommunalskattesatsen Om den genomsnittliga skattesatsen för hela landet höjs med 1 procentenhet innebär det nästa år cirka 975 miljoner euro. Exempel: Om kostnaderna för semesterpenningen för hela kommunsektorn uppgår till cirka 5 % av arbetskraftskostnaderna är värdet omkring 1,1 miljarder euro, dvs. av samma storleksklass som den genomsnittliga höjningen av skattesatsen. 10
Lokala avtal, normgrunden OK Det kommunala avtalssystemet ger möjlighet till lokala kollektivavtal enligt huvudavtalet om arbetsgivaren har en grundad anledning som beror på de lokala särförhållandena. Genom ett lokalt kollektivavtal kan man avvika från det riksomfattande kollektivavtalet (se 13 i huvudavtalet). I enlighet med huvudavtalet bedöms de lokala särförhållandena lokalt, inte på central nivå MEN: parter i de lokala kollektivavtalen är den lokala arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna eller deras registrerade underföreningar, vilket begränsar de lokala aktörernas faktiska möjligheter att fatta beslut 11
Lokala kollektivavtal Parter Den behöriga kommunala myndigheten (styrelsen/fullmäktige) Huvudavtalsorganisationen eller dess underförening (vars medlemmar saken berör) Förtroendemannens/ordförandens roll? Förhandlingarna omfattas av bestämmelserna om arbetsfred Uppsägningar möjliga med en uppsägningstid på 3 månader för både visstids- och tillsvidareanställda Inga s.k. efterverkningar Parterna övergår till att tillämpa det riksomfattande avtalet KT :s handbok om lokala avtal (på webben) innehåller bl.a. en checklista för lokala avtal, www.kt.fi 12
Anpassningsåtgärder enligt kollektivavtalen Under årens lopp har det samlats mycket "luft" i kollektivavtalen, dvs. parterna har kommit överens om många löneförmåner utöver den förpliktande lagstiftningen Det har visat sig omöjligt att under normala förhållanden skära ner dessa förmåner på central nivå Lokala avtal skulle kunna ingås, men inte heller det har godkänts I samband med samarbetsförfarandet föreslår arbetsgivaren också försämrade anställningsvillkor som alternativ eller delalternativ till ensidiga åtgärder av arbetsgivaren, dvs. permittering, ombildning till deltid eller uppsägning. Det behövs ett klart förslag till lokalt avtal som behandlas vid förhandlingarna (och som slutförs med arbetstagarföreningarna) För att den kommunala ekonomin ska fås i balans på längre sikt behövs också andra sparmetoder, strukturella reformer och nya verksamhetsformer. 13
Nedskärningar i semesterpenningen som exempel Genom lokala avtal: medför inte fler ledigheter och medföljande kostnader Semesterpenningen är betydligt högre i kollektivavtalen för offentliga sektorn (= inom andra sektorer i allmänhet 50 % av semesterlönen) Om den slopas helt ger det en besparing på 5 % av lönesumman Om alla får 4 % blir besparingen 1,41 % av lönesumman 14
Alternativ: lokala avtal eller talkoledigt? Alternativ: delvis avstå från semesterpenningen helt avstå från semesterpenningen helt eller delvis byta semesterpenningen mot ledighet med lön skjuta upp betalningen av semesterpenningen eller en del av den i sparsyfte tillämpa andra kollektivavtalsbestämmelser på ett avvikande sätt. Talkodagar innebär arbetsledighet utan lön där arbetstagaren ofta sponsorerar en dag eller två, exempel: hela veckan ledigt, avdrag 5 dagars lön. Alla dessa alternativ kan användas lokalt också samtidigt när man eftersträvar minskningar i personalkostnaderna under en viss tid. 15
De lokala avtalen behöver ses över Slopande av förmåner som är bättre än i de riksomfattande kollektivavtalen Gallring bland de lokala avtalen och lokal praxis Uppsägning av lokala avtal eller slopande av dem för en viss tid, exempel: Avtal om beredskapsersättning Ersättningar för skiftbyte (arbetsgivaren har rätt att ensidigt ändra arbetsskiftsförteckningen utan särskild ersättning om det finns en grundad anledning till ändringen) och avtal om inräknande av utbildning m.m. i arbetstiden (inverkar på övertidsersättningar) Rätt att inta en måltid under arbetstid trots att avtalet och verksamheten inte förutsätter det (den ordinarie arbetstidens längd, kalkylerad effekt 3 6 %) Val av rätt arbetstidssystem (ordinarie arbetstid) Utryckningspenning Avtal om mertids-/övertidsarbete överlag (oberoende av orsak) Avlönade lediga dagar som baserar sig på budgetbeslut 16