URnära utdrag ur strategidokument

URnära utdrag ur strategidokument Umeåregionens landsbygd kommer att blomstra med ett aktivt och konkurrenskraftigt företagande utifrån landsbygdens unika förutsättningar och dess regionala identitet URnära är en utvecklingsstrategi för att uppnå en hållbar tillväxt och utveckling av landsbygden i Umeåregionen. Den ska fortsätta bygga på den positiva anda som samarbetet mellan ideell, offentlig och privat sektor upplever just nu. URnära bygger vidare på de goda erfarenheterna från Stad och Land-programmet samt erfarenheterna från de människor som under flera år har arbetat för en hållbar och konkurrenskraftig landsbygdsutveckling. et med Leaderområdet URnära är att utveckla ett mångfacetterat företagande på landsbygden med stöd av, och i samarbete mellan ideell, privat och offentlig sektor. Begreppen innovativitet, diversifiering och hållbara partnerskap är centrala ledord för att leda regionen framåt och identifiera regionens starka och utvecklingsbara områden. Det övergripande målet är att skapa ett diversifierat företagande i en levande landsbygd som använder sig av funktionella lösningar där alla individer känner sig delaktiga i en hållbar tillväxt. Åtgärdsområden inom Leader URnära 4.3. Utveckla samverkan mellan forskningen, utbildningsväsendet och arbetsmarknaden (Åtgärdskod 111, 331) Utbildning, fortbildning och lärande är en viktig utvecklingsfaktor, inte minst på landsbygden. Utbildningsnivån är lägre särskilt för män utanför tätorterna. Det är tydligt att ju längre bort från tätorterna desto färre högutbildade återfinns. Ett ökat antal högutbildade i regionen är nödvändigt för tillväxt, utveckling och för att förse företagen i exempelvis teknikbranschen med den kompetens som behövs. Landsbygdens arbetsmarknad har ett begränsat jobbutbud och långa avstånd till tätorterna försvårar matchningen av arbetssökande och arbete. Det livslånga lärandet är en förutsättning för att få en fungerande och effektiv arbetsmarknad. Det är nödvändigt att individen tillförsäkras möjlighet till ny och fördjupad kunskap och kompetens genom hela livet för att kunna möta en föränderlig arbetsmarknad. Samhällsstrukturen på landsbygden kräver ofta andra och mer innovativa lösningar för att överbrygga långa avstånd. Nya tekniska lösningar skapar nya förutsättningar som t.ex. distanslärande. Sådana lösningar fungerar även för kompetensutveckling och för högre studier. Med den närhet till utbildning och forskningscentra som finns i regionen, finns stora möjligheter att skapa ett samarbete som kan höja kompetensnivån på arbetsmarknaden. I det moderna samhället är kunskap ett av de främsta konkurrensmedlen. Det finns en stor potential att öka konkurrenskraft och tillväxt på landsbygden genom att stödja initiativ mellan näringsliv och utbildning/forskning. Många av de starka profilområden som finns i regionen återfinns även representerade på de närbelägna universiteten. Det är en styrka att ha möjlighet att stärka regionens spetskompetens. Förenkla samarbetsmöjligheterna mellan organisationer, företag och akademi för att skapa ett bättre ömsesidigt kunskapsutbyte, utnyttja och påverka befintlig forskning, öka kunskapen om företagande och företagandets villkor hos utbildningsinstitutionerna, höja kompetensnivån hos arbetskraften och företagarna, skapa närhet mellan näringsliv, studenter och landsbygd, livslångt lärande, täcka det förväntade arbetskraftsbehovet. Ett mål är att använda sig av potentiella kontaktpunkter mellan näringsliv, forskning och utbildning samt att utveckla samarbetsstrukturer. Det ska finnas naturliga och enkla vägar där aktörerna kan mötas. Detta kan ske genom initiativ som erfarenhetsutbyte och skapande av gemensamma åtgärder. Eftersom forskning ofta sker inom samma ämnesområde både i näringsliv och akademi bör man stötta initiativ som syftar till att samordna forskningen för att effektivisera och öka nyttan. Detta ska syfta till att utveckla och öka kunskapsinnehållet i produktionen dvs. öka konkurrenskraften vilket även konkret kan bidra till fler kvalificerade arbetstillfällen inom regionen. Åtgärder ska även syfta till att företag utan egen forskning ska få möjlighet att ta del av relevant och aktuell forskning och kanske även möjlighet att påverka denna. Närheten mellan akademi och företagare ska också syfta till att öka kunskapen om företagandet och vidare bidra till kompetensutveckling av företagare och arbetskraft. Vid Umeå universitet bedrivs forskning om hur livs- och boendemiljön påverkas av det sociala kapitalet i Umeåregionen. Här kan regionen på ett konkret sätt ta till vara aktuell kunskap för att utveckla regionen. Projekt som ökar kontakter mellan studenter och näringsliv ska stödjas. Här står nyttan för de båda grupperna i centrum. Projekt kan syfta till att låta ny- och högutbildade skapa kreativa lösningar och på så sätt öka diversifieringen genom nya sätt att nyttja jord- och skogsbruksnäringen. Ett bra samarbete mellan akademi och näringsliv kan också bidra till att minska det förväntade arbetskraftsunderskottet samt att minska utanförskapet. Genom att nyttja akademins resurser efter arbetsmarknadens behov kan man öka effektiviteten och förbättra förutsättningarna för båda sidor. Detta ökar tillgängligheten för arbetsmarknadens grupper så att de mest utsatta grupperna i detta perspektiv invandrare, kvinnor och unga personer kan ges bättre förutsättningar att skaffa sig en inkomst och på längre sikt även täcka en förväntad arbetskraftsbrist. URnära utvecklingsstrategi Kortversion 1

Klusterverksamhet och nätverkande, kompetensutveckling och seminarieverksamhet (kortare utbildningar), mötesplatser (fysiska och virtuella). 4.4. Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft (Åtgärdskod 123, 124) Skogsbruket har en lång och stark tradition i regionen. Detta beror till stor del på god tillgång till råvara. Tillsammans med de övriga areella näringarna är det en viktig förutsättning för tillväxt både inom produktionen likväl som i förädlingsledet. För att förbättra möjligheterna, speciellt för mindre lokala producenter, kan verksamheten diversifieras. Detta är en möjlig väg för att skapa bättre förutsättningar för en fortsatt lönsamhet av jord- och skogsbruket samtidigt som man utvidgar sin verksamhet mot, och tillsammans med, andra branscher och når en ökad mångfald. Jord- och skogsbruket är traditionellt en bransch som har få inslag av invandrare och kvinnor och idag även med en relativt liten del unga personer. Fler miljöbaserade företag som siktar på hållbar produktion, öka medvetenheten om värdet av de lokala tillgångarna, öka jämställdhet och integration för att stärka konkurrenskraften, fler sektorsövergripande mötesplatser. I regionen finns stora möjligheter att skapa fler företag inom den gröna näringen och på så sätt också skapa förutsättningar för en ekologisk och ekonomiskt hållbar utveckling. Globaliseringens nya utmaningar kräver innovativitet och utveckling av nya metoder och tekniker för att maximalt nyttja de tillgängliga resurserna på ett effektivt men samtidigt hållbart sätt. Detta kan t. ex. göras med moderna och effektiva produktionsenheter samt genom en höjning av branschens kunskapsnivå och därefter en ökad konkurrenskraft. Vidare krävs även en ökad satsning på en långsiktigt jämställd arbetsmarknad samt integration av nya grupper, t. ex. unga, invandrare och kvinnor i branschen för att också nå en socialt hållbar utveckling. Det finns ett behov att skapa mötesplatser där olika grupper kan sammanföras. Genom att satsa på dessa mjuka värden har det visat sig att det går att öka utvecklingen och tillväxten i en region. Detta kan bl.a. ske genom kompetensutveckling för att öka insatser och medvetenheten kring kvinnors och mäns företagande och kvinnligt och manligt ledarskap. Kvinnors självkänsla och företagaridentitet bör särskilt beaktas och stärkas, eftersom en minoritet av företagen inom de areella näringarna drivs av kvinnor. På samma sätt behövs det insatser för att öka kunskapen och medvetenheten om andra gruppers förutsättningar för att arbeta i branschen samt att introducera dessa till jord- och skogsbrukssektorn. Genom att nya företagare använder sig av de lokala naturtillgångarna kan även ett mervärde för regionen skapas då lokalt producerade varor och tjänster tjänar som marknadsföring för regionen. Detta kan till exempel vara lokalt producerade livsmedel (t.ex. bär, svamp, trädgård, rennäringsprodukter, fisk) och andra nya produkter och tjänster som då både kan tjäna som marknadsföring och som ett mer hållbart alternativ. Småskalig, lokal livsmedelsproduktion och förädling, utveckling av nya produkter, processer och tekniker. 4.5. Hållbar tillväxt och ökat miljömedvetande (Åtgärdskod 216) De areella näringarna måste bygga på ett hållbart nyttjande av förnybara naturresurser. Genom ett målmedvetet arbete för att nå och driva miljömål samt att bevara och upprätthålla landskapets natur- och kulturvärde kan regionen förknippas med höga miljövärden och upplevas som ett stimulerande område att leva och verka i. Detta sker genom hållbart nyttjande av jord- och skogsbruksresurserna. Att kunna använda förnybara naturresurser är grunden för att kunna utveckla ett hållbart samhälle. Skogen är vår viktigaste förnybara naturresurs. Skogarna i regionen har också goda möjligheter att bli attraktiva för ekoturism om deras naturvärden kan förvaltas och marknadsföras på ett effektivt sätt. Ett fortsatt öppet, attraktivt och levande landskap, bibehållande av natur- och kulturvärden, satsningar på långsiktigt miljövänliga och innovativa energi- och transportlösningar. Umeåregionen bör satsa på att motverka en nedläggning av jordbruk och andra insatser som påverkar det öppna och attraktiva landskapet som finns i regionen. Detta kan t.ex. göras genom att stödja och bibehålla betesbaserad produktion för att bevara regionens kultur- och naturmiljö. För att kunna minska jordbrukets negativa effekter på miljön, bör man satsa på ett mer hållbart och ekologiskt jordbruk. Detta kan ske genom att stimulera jord- och skogsbruket att använda sig av mindre energi- och resurskrävande metoder och tekniker. Genom den kompetens som finns i regionen både från näringslivet och från forskningen, kan man påverka satsningar mot en mer hållbar utveckling i form av ökad tillgång på förnyelsebara energikällor. Dessa faktorer skapar tillsammans en helhetssyn på landskapet som är en viktig faktor för landsbygdens attraktionskraft som boendemiljö och arbetsområde. När det gäller landets energiomställning är det viktigt att URnära utvecklingsstrategi Kortversion 2

skogen genom en hög produktion kan lämna ett stort bidrag. Inom detta område finns en stor potential för ökad sysselsättning inte minst i inlandet. Utveckling och marknadsföring av unika boendemiljöer, insatser för att öka miljömedvetandet, insatser som bidrar till en komplett landsbygd. 4.6. Diversifierat företagande och förbättrad livskvalitet 4.6.1. Bättre service och handel samt effektivare kommunikationer (Åtgärdskod 321) Det har länge varit nödvändigt att förbättra den offentliga och kommersiella servicenivån i regionens byar men nu börjar det även bli akut att höja servicenivån i landsbygdens tätorter. Detta är en oroande utveckling för regionens framtid. En rimlig servicenivå i regionens alla delar är en nödvändighet för att regionen ska ha en hållbar ekonomisk och social utveckling. Denna utveckling hamnar lätt i en ond spiral som måste brytas. Om servicenivån i närområdet är för låg blir det oattraktivt att flytta in och svårt att bo kvar. Om invånarantalet sjunker försämras den lokala marknaden och det blir svårt eller omöjligt för företag och organisationer att bibehålla lönsamhet i verksamheten. En låg servicenivå försvårar både för boende och för företagande. För många små företag och företagare innebär det rejäla problem att ha över en timmes restid till närmaste bank eller försäkringskassa. Detta ger både tids- och ekonomiska förluster vilket ger en sämre konkurrenskraft för företagen i dessa områden. Även för boende leder den låga servicenivån till kännbara svårigheter och ökade kostnader i vardagen. Familjer får större problem att skapa en fungerande vardag då det kan vara långa avstånd mellan jobb, barnomsorg och affär samt en bristfällig kollektivtrafik Pendlingen mellan Umeå och kranskommunerna är en viktig faktor som har stor betydelse för befolkningsutvecklingen i hela regionen. Skapa fler lokala servicepunkter genom nya och innovativa regionala lösningar, öka tillgängligheten till offentlig och kommersiell service, öka kunskapen om hur invånare och företagare får tillgång till kapital på landsbygden, skapa förutsättningar för lokala initiativ och stimulera till att använda funktionella lösningar, stötta och bidra till fungerande och jämställda pendlingslösningar. Det finns flera möjligheter att öka tillgängligheten till vardagsservice. Ett är att ta vara på lokala initiativ och skapa lösningar där olika aktörer går samman för att driva efterfrågade verksamheter. Detta kan ske på olika sätt i olika delar av regionen och kan förändras över tiden. En förutsättning för en sådan utveckling är ett nära samarbete mellan ideell, offentlig och privat sektor och måste grundas i ett starkt lokalt engagemang. För att möjliggöra investeringar måste information och kunskap om olika finansieringsformer säkerställas. Insatser måste göras för att skapa förutsättningar för lokala lösningar avseende pendlingsmöjligheter som ett led i att öka jämställdheten i regionen. Genom fungerande kollektivtrafik och annan pendling ökar man rörligheten och därmed möjligheterna till jobb och företagande inom regionen. Eftersom kvinnor i större omfattning utnyttjar lokaltrafik för kortare arbetspendling bidrar fungerande trafiklösningar till ett mer jämställt samhälle. Med lokala servicelösningar och fungerande pendling kan man locka till inflyttning på landsbygden. Detta gynnar utvecklingen och bidrar till mångfald och tillväxt i regionen. Uppbyggnad av servicepunkter, uppbyggnad av lokala samarbetsformer och lokala innovativa lösningar (för både lokalservice och pendling/resande), öka förutsättningarna till lokal avknoppning av offentlig serviceverksamhet, utveckling och nyttjande av nya digitala tjänster, åtgärder som frigör boendemöjligheter för yngre personer (t.ex. lokala äldreboenden), mötesplatser/nätverksbyggande mellan grupper och sektorer, 4.6.2. Ökat entreprenörskap och egenföretagande (Åtgärdskod 312) Umeåregionens näringsliv består främst av småföretag och mikroföretag. Antalet nystartade företag har konstant ökat under de senaste åren. Trots den positiva trenden är Västerbotten ett av de län i Sverige där antalet nystartade företag per 1000 invånare är som lägst. Även om utvecklingen är positiv finns det en stor utvecklingspotential. et är att öka antalet företagare inom nya grupper som t.ex. kvinnor, invandrare och ungdomar. Etableringsfrekvensen bland kvinnor är till exempel 30% lägre än för män. Det är framförallt män äldre än 30 år som startar företag. Jämfört med närliggande län och riket har Västerbotten en låg andel företagare med invandrarbakgrund. Deras erfarenheter från andra kulturer samt kunskap om andra affärsseder och marknader är av stort värde och ska tas tillvara. URnära utvecklingsstrategi Kortversion 3

Landsbygden i Umeåregionen är rik på naturtillgångar och har andra unika resurser som kan bidra till att utveckla och etablera företag inom nya och innovativa branscher. Inom t. ex. turistnäringen finns goda utvecklingsmöjligheter. Stärka företagarnas koppling till forskning och utbildning, klusterverksamhet, ökat arbetskraftsdeltagande, öka jämställdheten på arbetsmarknaden, förbättra informationen och kunskapen om investerings- och riskkapital på landsbygden. Närheten till universitetet och forskning gynnar företagandet. En ökad FoU-intensitet i regionens företag ska prioriteras så att regionen kan attrahera både mer investeringskapital från nationella och internationella aktörer, såväl som högkvalificerad arbetskraft. En stärkt FoU-intensitet i Umeåregionens näringsliv kan till stor del genereras genom ökad avknoppning från den vetenskapliga miljön genom nya former av samarbete som t. ex. kluster mellan företagare, blivande företagare och universitetet. För att utvecklingen skall fortsätta i en positiv riktning är det viktigt med fortsatt stimulans till samarbete. Vidare bör även aktiviteter som involverar skolor och företagare prioriteras för att minska avstånden mellan utbildningsväsendet och näringslivet. Kunskapsintensiva branscher har utvecklats starkt. För en fortsatt gynnsam utveckling är det av stor betydelse att antalet FoU-årsverken ökar inom de privata företagen och andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökar. Samordning av gemensamma resurser i syfte att uppnå synergieffekter är ett viktigt verktyg för att uppnå ekonomisk tillväxt. Att skapa företagscentra och idéverkstäder med möjlighet till exempelvis mentorskap, kuvösverksamhet och olika typer av mötesplatser för entreprenörer ska prioriteras. Det är av stor betydelse för nyföretagandet i Umeåregionen att ta tillvara kreativitet och initiativkraft hos potentiella entreprenörer. Många företagare och en växande entreprenörsanda ger goda möjligheter till ökad diversifiering, sysselsättning och tillväxt i regionen. En fortsatt utveckling av den privata sektorn och den sociala ekonomin kommer att påverka både jämställdhet och deltagande av invandrargrupper på arbetsmarknaden. Metoder för att främja kvinnors företagande ska i samverkan med andra aktörer tas fram. Krav på kunskapsförsörjning och kompetensutveckling medför ofta problem för små- och enmansföretagare. Ett prioriterat område är därför att hitta gemensamma lösningar för att säkerställa företagens kompetenshöjning. Särskilt viktigt är detta inom kunskapsintensiva branscher. Tillgång till kapital både för individer och företagare på landsbygden är förutsättningar för tillväxt och nyföretagande. Riktade åtgärder för bättre kunskap om finansieringslösningar och former måste ingå i kompetenshöjande åtgärder. Former för riskkapitalfinansiering och modeller för att underlätta kapitalförsörjning och utveckling ska tas fram. Regionen kan på ett mer aktivt sätt genom t. ex. EU:s Jeremieprogram arbeta för att förbättra möjligheterna till kapitalförsörjning för att stimulera entreprenörskap och den sociala ekonomins företagande. Kunskap om alternativa lånemöjligheter kan förbättras genom information från kreditgarantiföreningar och andra lokala/regionala lösningar som regionen kan samutnyttja. Lokala företagskluster, stöd- och informationsinsatser för nyföretagande t.ex. företagskuvös, mentorskap, idéverkstäder, företagsmarknader och kvinnliga nätverk, samarbetsprojekt mellan företagare och skolor, alternativa lösningar i befintliga strukturer, kompetensutveckling, nätverksbyggande. 4.6.3. Miljö, livskvalitet och värdskap (Åtgärd 313, 322, 323) Umeåregionens landsbygd är en fantastisk tillgång. Ren luft, rent vatten och närheten till unika natur- och kulturmiljöer med tillgång till goda rekreationsmöjligheter är några av de viktigaste attraktionsfaktorerna för att locka till sig nya invånare. De unika natur- och kulturmiljöerna i Umeåregionens landskap ger goda förutsättningar för bildning, fritid, rekreation och turism. Friluftsliv i spännande och stimulerande miljöer påverkar folkhälsan och människorna välbefinnande positivt. Genom att stärka regionens miljöprofil kan natur- och kulturmiljön bli viktiga lokaliserings- och näringslivsmässiga utvecklingsfaktorer. Livsmiljö är ett begrepp som innefattar mer än bara den fysiska miljön, här ryms även den sociala miljön med dess sociala kapital som är en viktig förutsättning för utveckling av landsbygden. Det sociala kapitalet stärker den regionala identiteten som i sin tur påverkar utvecklingen av landsbygden. Forskning visar att ett starkt och utbrett socialt kapital är viktigt och stärker den lokala demokratin. Samhällen på landsbygderna blir mer transparenta och engagemang i verksamhets- och samhällsutveckling blir meningsfullt när människor har överblick över sin livsmiljö. Att stärka det sociala kapitalet och den regionala identiteten skapar självtillit och engagemang men även framtidstro. Kultursektorn är kreativitetens motor. Kreativitet är grunden till socialt och ekonomiskt nytänkande. Kreativitet är konsten att utveckla nya idéer och nya sätt att betrakta sin omgivning. Kreativitet uppmuntras i en miljö där människor med olika personligheter, bakgrund och olika språk möts. Åtgärder inom detta område, t. ex. nya mötesplatser, olika konstnärliga träffpunkter, ömsesidigt förtroende, nya nätverk, studie av olikheter i livsstilar URnära utvecklingsstrategi Kortversion 4

etc. bidrar till att utveckla nya sätt att tänka samt utvecklar entreprenörskapsanda. Kulturen bidrar därmed till att öka förståelsen för varandra och att uttrycka oss själva Stimulera småskaliga investeringar och utveckling för att främja besöks- och landsbygdsturism och ekoturism. Stöd till småskalig infrastruktur såsom vandrings- cykel- kanot- eller rid/körleder, kulturslingor, fiskestigar samt handikappanpassningar för ökad tillgänglighet till besöksmål, stärka kulturen och kulturens samverkan med gott värdskap på landsbygden, ökad attraktionskraft (inflyttning), satsning på hållbar miljö, ökat miljöföretagande, främja socialt kapital och nätverkande, förbättra förutsättningarna för en god folkhälsa, marknadsföring mot individer som kan tänkas flytta in till regionen, t.ex. studenter och forskare. För att kunna locka nya invånare är det nödvändigt med ett fortsatt arbete för att öka regionens attraktionskraft. Genom en ännu starkare profilering av Umeåregionen och dess goda och stimulerande livsmiljö ökar sannolikheten att kunna attrahera fler att flytta hit. Umeåregionen är en plats där det är gott att leva och som ger möjlighet till utveckling och förändring. Utvecklingen av besöksnäringen är angelägen och skall ske genom nyskapande planering för att utveckla natur- och kulturturism med miljöhänsyn i ett lokalt tillväxtperspektiv. Insatser kan riktas mot bättre nyttjande av älvarnas resurser och möjligheter samt olika aktiviteter med hästen i centrum. I detta sammanhang är det är viktigt att lokal kompetens och eldsjälar tas till vara. Ett starkt socialt kapital och ett ökat nätverkande gör det möjligt att tillvarata de krafter som finns på landsbygden och som bidrar till tillväxt och möjlighet till lokal utveckling. Umeåregionen kan erbjuda en hälsosam miljö med rent vatten och ren luft, något som ses som lyxvara i många länder och regioner. Här är detta något som alla invånare har tillgång till. Genom ny teknik och mer kreativa lösningar för att stärka kunskapsspridning om regionens tillgångar och möjligheter, ska livsmiljön ytterligare förbättras i syfte att värna människans hälsa. Regionen kommer att vara attraktiv för dess natur men även för dess tillgång till kultur och möjligheten för dess invånare att leva och verka i en miljö som är anpassad för människors välbefinnande. En stimulerande livsmiljö och ett bredare kulturutbud på landsbygden kan fungera som motvikt till avbefolkning. För att kunna öka attraktionskraften skall regionen satsa på ett brett utbud av kulturevenemang som kan stimulera inflyttning av yngre. Unga invånare behöver kännas sig mer delaktiga i samhället, kunna engagera sig och utöva sina intressen utan att behöva flytta. Detta gäller framförallt unga kvinnor som enligt färska undersökningar flyttar från landsbygder i större utsträckning än män. Nya och breda samverkanslösningar mellan privat, offentlig och social ekonomi skall prioriteras för att på ett effektivare sätt kunna utveckla insatser som stärker bilden av en attraktiv region och för att stödja de lokala initiativen. Det livslånga lärandet kommer också vara i fokus som en förutsättning för hög livskvalitet. Regionens invånare ska känna trygghet och möjlighet att under hela livet kunna utbilda sig för att byta bransch eller vidareutbilda sig. Detta är en nödvändighet för både näringslivet och invånarna då det ökar rörligheten på arbetsmarknaden, något som är positivt och nödvändigt vid strukturella förändringar eller branschkriser på arbetsmarknaden likväl ökar det individernas möjligheter till att bo kvar i regionen och för personlig utveckling. Insatser som stärker bilden av en attraktiv region, samordning av marknadsföringsaktiviteter i regionen, mer kreativa lösningar för att utveckla, förbättra och öka tillgängligheten av kultur- och naturmiljöer, stötta lokala initiativ för utveckling av bygden, hälsofrämjande arbete, utbildning, kulturella mötesplatser, ökat nationellt och internationellt utbyte särskilda aktiviteter riktade mot ungdomar. Jämställdhet, ungdomar och integration Jämställdhetsambitionen kommer att vara hög under hela processen, dvs. i LAG-gruppen, i samtliga projekt, under lärandet och i utvärderingen. LAG kommer att satsa på kompetensutveckling på detta område både internt och externt. Ett mycket viktigt mål är att få ungdomar att bli en integrerad del i allt landsbygdsutvecklingsarbete. Även om ungdomar inte under tonårsperioden vill vara landsbygdsboende är det viktigt att skapa förutsättningar för att de skall vilja och kunna återvända till landsbygden som vuxna. Utan naturliga generationsskiften kan landsbygden inte utvecklas utan riskerar att på sikt utarmas. Människor från andra kulturer och med kontakter på olika platser i världen är en resurs som vi på ett bättre sätt måste lära oss att ta tillvara. Möjligheten att tillföra ytterligare kompetens som t.ex. kan användas vid uppbyggnad av utländska nätverk och internationella kontakter kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden. Inflyttare med nya synsätt och kontaktytor betyder mycket för den framtida utvecklingen inom området. URnära utvecklingsstrategi Kortversion 5

Integration kommer att vara en mycket viktig del i framtida landsbygdsutveckling, inte minst på grund av den arbetskraftsbrist man kan förutse. Idag finns få personer med utländsk bakgrund på landsbygden. Detta är just nu en svaghet, men bör ses som en möjlighet att bl. a. möta ett framtida arbetskraftsunderskott. Integrationsarbetet är ett horisontellt mål med information, nätverksbyggande och utbildning. som främsta mål. Tillgänglighet är ett ledord. I hela URnära-området med dess projekt kommer man att sträva efter att öka tillgängligheten för alla grupper i samhället. LAG-gruppens indikatorer för strukturfondsperioden (2007-2013) Indikatorer Förväntat utfall Antal nya arbetstillfällen (25), varav antal tillsatta av kvinnor (8), personer födda utanför norden (5) och personer under 30 år (5) 25 Antal nya företagsnätverk 6 Antal nya föreningar 6 Antal nya samverkansformer (företag, skola, utbildning/forskning) 3 Antal nya mötesplatser (fysiska/virtuella) 12 Antal föreningar/organisationer/företag som fått hjälp/stöd i sitt utvecklingsarbete 50 Antal nya företag 4 Antal nya företag med inriktning mot lokal livsmedelsproduktion och förädling 6 Antal nya produkter, processer, tekniker 8 Antal marknadsföringsinsatser av landsbygden som boendemiljö 10 Antal insatser för att öka miljömedvetandet 8 Antal kultur- och miljövårdsinsatser 30 Antal lokala servicepunkter 6 Antal personer som berörs av bibehållen och utvecklad samhällsservice 200 Antal projekt som stärker den lokala identiteten 30 Antal projekt som samarbetar med andra LAGgrupper i Västerbotten Antal projekt som samarbetar med andra LAGgrupper i Sverige Antal projekt som samarbetar med andra LAGgrupper utanför Sverige 3 5 5 URnära utvecklingsstrategi Kortversion 6