LIU-IEI-FIL-G-15/01301--SE Elektroniska pengar En studie av elektroniska pengar och betalningsförfaranden Digital money A study of digital money and payment processes Rebecca Carlstedt Lovisa Johnsson Kandidatuppsats Vårtermin 2015 Termin 6 Handledare: Herbert Jacobson Kandidatuppsats i Affärsrätt/Affärsjuridiska programmet (med Europainriktning) Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Förkortningar och förklaringar Betalningsinstrument Med betalningsinstrument avses enligt 2 1 p lag (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument: betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som används för att elektroniskt initiera en betalningstransaktion Betalningsmedel Med betalningsmedel avses checkar och kontanter BtjL Lag (2010:751) om betaltjänster ChL Checklagen (1932:131) E-pengar Elektroniska pengar Individualiserat konto Med individualiserat konto avses konto som anslutet till kontokort KKL Konsumentköplagen (1990:932) KkrL Konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsument Fysisk person som erlägger betalning Konto Med konto avses ett konto där penningmedel finns förvarade Kontopengar Med kontopengar avses pengar som finns på ett betalkort Kreditpengar Med kreditpengar avses det tillgängliga kreditutrymmet för kreditpengar, således innebär betalning med kreditkort betalning med kreditpengar LEP Lag (2011:755) om elektroniska pengar LUEP Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar Näringsidkare Mottagare för betalning Prop. Proposition SkbrL Lag (1936:81) om skuldebrev SOU Statens offentliga utredningar
Sammanfattning Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill säga genom sedlar och mynt, men även också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet däremot en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska. En av de moderna betalningsformerna är betalning med elektroniska pengar. E-pengar är ett tvetydigt begrepp, inte bara på grund av att det är svårt att definiera, utan även på grund av att det kan förväxlas med andra former av betalningsmedel eller betalningsinstrument. Uppsatsen är en undersökning av vad e-pengar är, för utredning av begreppet e-pengar, har bland annat undersökning gjorts av nuvarande Lag (2011:755) om elektroniska pengar och föregående Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar samt SOU 1998:14 och SOU 1998:122. I uppsatsen utreds även förfarandet när betalning görs med e-pengar, vidare jämförs detta förfarandet med hur betalningsförfarandet går till med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument, det vill säga kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar ). Vid utredning av de olika betalningsförfarandena, görs hänvisning till tillämplig lagstiftning för respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument som enligt vår tolkning är tillämpbar. I de fall direkt tillämpbar lagstiftning inte funnits, görs hänvisning till analog tillämpning av lag.
Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Problembakgrund... 1 1.2 Problemformulering... 2 1.3 Syfte... 2 1.4 Metod... 2 1.5 Avgränsning... 3 1.6 Disposition... 3 2 Pengar... 4 2.1 Inledning... 4 2.2 Begreppet pengar... 4 3 Kontanter... 6 4 Elektroniska pengar... 7 4.1 Inledning... 7 4.2 Begreppet elektroniska pengar... 7 4.2.1 SOU 1998:14... 8 4.2.2 SOU 1998:122... 9 4.3 Smart card... 10 4.4 Cashkort... 10 4.5 Förbetalda kort... 10 4.6 Elektronisk plånbok... 10 4.7 Uttalanden från Riksbanken angående elektroniska pengar... 11 4.8 Kan elektroniska pengar klassificeras som vara, tjänst, nyttjanderätt eller skuldebrev? 12 5 Checkar... 13 5.1 Inledning... 13 5.2 Betalningsmedlet checkar... 13 6 Kontokort... 15 6.1 Inledning... 15 6.2 Betalningsinstrumentet kontokort... 15 6.2.1 Betalkort och kreditkort... 16 7. Fordran och skuld... 17 7.1 Betalning... 17
7.1.1 Inledning... 17 7.1.2 Anbud- och acceptmodellen... 17 7.1.3 Förpliktelsen... 17 7.1.4 Konsumentköplagens tillämplighet... 18 7.1.5 Skuldebrev och skuldebrevslagens tillämplighet... 18 7.2 Betalning med kontanter... 20 7.2.1 Inledning... 20 7.2.2 Analog tillämpning av skuldebrevslagen... 20 7.3 Betalning med elektroniska pengar... 20 7.3.1 Inledning... 20 7.3.2 Tillämplig lagstiftning... 21 7.3.3 Analog tillämpning av skuldebrevslagen... 21 7.4 Betalning med checkar... 22 7.4.1 Inledning... 22 7.4.2 Tillämplig lagstiftning och analog tillämpning av skuldebrevslagen... 22 7.5 Betalning med kontokort... 22 7.5.1 Inledning... 22 7.5.2 Tillämplig lagstiftning... 23 7.5.3 Analog tillämpning av skuldebrevslagen... 23 7.6 Sammanfattning av tillämplig lagstiftning... 24 8 Analys... 25 8.1 Inledning... 25 8.2 Vad är elektroniska pengar?... 25 8.2.1 Definition av elektroniska pengar i föregående respektive nuvarande lag om elektroniska pengar... 25 8.2.2 Definition av elektroniska pengar i jämförelse med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument... 26 8.2.3 Fysiska och abstrakta betalningsmedel och betalningsinstrument... 27 8.2.4 Klassificering av elektroniska pengar... 28 8.3 Hur ser betalningsförfarandet ut för betalning med elektroniska pengar jämfört med betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar )?... 28 8.3.1 Den faktiska handlingen... 28 8.3.2 Skuldebrevslagens tillämplighet... 30
8.3.3 Infrielsetidpunkten... 31 8.4 Slutsats... 31 8.4.1 Problemformulering: Vad är elektroniska pengar?... 31 8.4.2 Problemformulering: Hur ser betalningsförfarandet ut för betalning med elektroniska pengar jämfört med betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar )?... 32 8.5 Avslutande kommentar... 32 Källförteckning... 33
1 Inledning 1.1 Problembakgrund Att uppfylla en förpliktelse genom att genomföra en betalning, är en av de vanligaste handlingar vi människor företar oss i vårt vardagliga liv. Idag har vi möjlighet att genomföra en betalning genom många olika betalningsformer. Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill säga med sedlar och mynt, men också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska. Dessa moderna betalningsformer är bland annat, betalning genom betal- och kreditkort samt betalning med elektroniska pengar. I betänkandet SOU 1998:14 beskrivs de näringsrättsliga frågorna som uppkommer i och med användande av e-pengar. 1 Vidare beskrivs i SOU 1998:122 de civilrättsliga frågorna som uppkommer i samband med användande av e-pengar. 2 E-pengar har gett upphov till ny lagstiftning för att definiera e-pengar samt för att reglera tillåtelse om utgivning av e-pengar. År 2001 lades proposition 2001/02:85 fram för reglering av utgivning av e-pengar, det gav i sin tur upphov till lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar (LUEP). Lagen upphävdes senare efter att proposition 2010/11:124 lades fram år 2010, vilket gav upphov till en ny lag, lag (2011:755) om elektroniska pengar (LEP). Den nya lagen ersatte den föregående lagen LUEP. Vi ifrågasätter dock, vilka pengar är e-pengar idag samt vad är e-pengar? Som ovan nämnts finns det idag många olika betalningsformer, vilket ger upphov till frågan; vilka regler ska användas för betalning beroende av val av betalningsform och betalningsmedel eller betalningsinstrument? Vidare ställer vi oss frågan: hur betalning med e-pengar skiljer sig från betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar )? 1 SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Utredningen om elektroniska pengar: delbetänkande. Stockholm: Fritze. 2 SOU 1998:122. E-pengar - civilrättsliga frågor m.m. Utredningen om elektroniska pengar: slutbetänkande. Stockholm: Fritze. 1
1.2 Problemformulering Vad är elektroniska pengar? Hur ser betalningsförfarandet ut för betalning med elektroniska pengar jämfört med betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar )? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vad e-pengar är. För att förklara e-pengar, ämnar vi att utgå från definitionen av e-pengar i SOU 1998:14 samt SOU 1998:122, för att vidare försöka definiera e-pengar genom att utgå från aktuell lagstiftning. Vidare vill vi jämföra definitionen av e-pengar i den föregående lagen LUEP med definitionen i nuvarande lagen LEP. Syftet är även att jämföra e-pengar med de valda betalningsmedlen eller betalningsinstrumenten, för att på så vis besvara vår frågeställning. Vi avser även att utreda den faktiska handlingen betalning med e-pengar samt jämföra med betalning med kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar ). Syftet är även att hänvisa till tillämpbar lagstiftning för betalning med respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument. Vi riktar oss till juridikstuderande. 1.4 Metod För utredning av ämnet har vi använt oss av tillämplig lagstiftning, vilka är: lagen (2011:755) om elektroniska pengar (LEP), lag (2010:751) om betaltjänster (BtjL), lag (1936:81) om skuldebrev (SkbrL), checklagen (1932:131) (ChL), köplagen (1990:931) (KöpL), konsumentköplagen (1990:932) (KKL) och konsumentkreditlagen (2010:1846) (KkrL). Vidare har vi utgått ifrån SOU 1998:14 och SOU 1998:122 samt prop. 2001/02:85 och prop. 2010/11:124. Vi har även använt oss av tillämplig litteratur för ämnet samt rapporter, uppsatser och Internetkällor. För hänvisning till tillämplig lagstiftning för betalningsförfarandet, har vi hänvisat till lagstiftning för respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument, som enligt vår tolkning är tillämpbar. I de fall vi inte funnit direkt tillämpbar lagstiftning, har vi hänvisat till analog tillämpning av lag. För utredning av betalningsförfarandet har vi begränsat oss till det fall då konsumenten överlämnar betalning till näringsidkaren i direkt anslutning till köpet vid köp av lös sak. För vår framställning av tillämplig lagstiftning avseende betalningsförfarandet, har vi tillämpat den juridiska 2
metodregeln lex specialis, lex specialis derogat legem generalem, som betyder att den speciella rättsregeln undantränger den allmänna rättsregeln. 3 1.5 Avgränsning I uppsatsen har vi valt att begränsa oss till att utreda e-pengar, kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och kreditpengar ). Vi har vidare valt att fokusera på att utreda innebörden av den juridiska handlingen att konsumenten utför en betalning, varför vi inte avser att utreda den juridiska innebörden av att näringsidkare erhåller en betalning. Vidare kommer vi inte att beakta eventuella skatterättsliga konsekvenser, som kan uppstå när en betalning genomförs. 1.6 Disposition För besvarande av uppsatsens två problemformuleringar, ämnar vi att i kapitel 2 förklara begreppet pengar. Vi anser att en sådan framställning är grundläggande för vidare presentation av de olika betalningsmedlen eller betalningsinstrumenten som presenteras i kapitel 3-6. Kapitel 7 består vidare av en allmän framställning av begreppen betalning, fordran och skuld, kapitlet avslutas med en teoretisk förklaring av hur en betalning med respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument går till samt hänvisning till lagstiftning som enligt vår tolkning är tillämplig. Vidare i kapitel 8, görs en kort jämförelse mellan den föregående lagen LUEP och den nuvarande lagen LEP. Avslutningsvis i kapitel 9, analyserar vi det material som har presenterats i kapitel 2-8, för att besvara våra valda problemformuleringar. 3 Heidbrink, Jakob. Grundläggande fordringsrätt och skuldebrevsrätt. Studentlitteratur, Lund 2011, s.18. 3
2 Pengar 2.1 Inledning Med pengar avses lagligt betalningsmedel och de betalningsmedel som är lagliga, är de betalningsmedel som kan användas för betalning av allmänheten och företag i ett land, om inget annat har avtalats. Lagliga betalningsmedel i Sverige är giltiga sedlar och mynt, enligt 5 kap. 1 Lag (1988:1385) om Sveriges riksbank. 4 Kontanter har som lagligt betalningsmedel rättslig status, vilket innebär att den som betalar har rätt att betala med kontanter om inget annat har avtalats. Andra betalningsmedel eller betalningsinstrument än kontanter är dock inte att betrakta som olagliga. 5 2.2 Begreppet pengar Pengar kan anses ha tre olika funktioner, till att börja med är pengar ett betalningsmedel. För att ett betalningsmedel ska vara välfungerade krävs det att de är lätt att använda, det kravet uppfyller exempelvis sedlar och mynt. Vidare ska pengar fungera som värdebevarare, vilket innebär att pengar ska ha ett bestående värde som man ska kunna spara i och pengar ska även fungera som en räkneenhet. 6 Pengar används för att genomföra en betalning, var, när och hur betalning ska ske regleras bland annat av SkbrL. 7 En djupare redogörelse för SkbrL tillämplighet följer i uppsatsens kapitel 7. Sedlar och mynt kan inte anses utgöra ett fordringsbevis, utan det är istället att betrakta som ett betalningsmedel som utgör ett visst värde. Det innebär att det inte är möjligt att lösa in pengarna i utbyte mot något annat, exempelvis guld, hos Riksbanken, vilket historiskt har varit möjligt. 8 Som nämnts i avsnitt 2.1 är sedlar och mynt ett lagligt betalningsmedel, det kan dock ifrågasättas om det är det enda lagliga betalningsmedlet. Frågan är intressant med tanke på att den fysiska användningen av pengar, det vill säga betalning med kontanter, idag inte är lika vanlig. Ett alternativt sätt att genomföra en 4 Tingström, Bertel. Lagligt betalningsmedel. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lagligt-betalningsmedel (hämtad 2015-04-15). 5 Segendorf, Björn. och Wilbe, Anna. Ekonomisk kommentar: har kontanter någon framtid som lagligt betalningsmedel? Sverige riksbank. 2014-11-25. http://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter/2014/ekonomisk-kommentar-har-kontanter-nagon-framtid-somlagligt-betalningsmedel/ (hämtad 2015-04-15). 6 Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s.242-243. 7 Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s.243. 8 Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s.243-244. 4
betalning, är genom kontoöverföring, även en sådan form av betalning bör även betraktas som ett legalt betalningsinstrument. 9 Begreppet pengar kan idag anses ha en vidsträckt mening, i och med uppkomsten av nya betalningsmedel och betalningsinstrument. Tidigare lektor i affärsrätt på Linköpings Universitet Karin Wallin-Norman har i Sveriges Radio uttalat följande: En övervägande del av alla pengar i dag existerar bara som abstrakt information på våra banker. Trots det behandlar jurister och svenska domstolar pengar och värdepapper som fysiska ting. Istället bör pengar betraktas som en form av relation. Enligt Karin grundar sig domstolarnas tolkning i att rättsväsendet inte anpassats efter pengarnas digitala utveckling. Karin Wallin- Norman har vidare uttalat: De jurister som utbildar jurister och skriver läroböckerna, baserar sin verklighetssyn på hur det var för femtio år sen, då datorerna inte fanns. 10 9 Lindskog, Stefan. Betalning: om kongruent infriande av penningskulder och andra betalningsrättsliga frågor. Nordstedts Juridik: Stockholm, 2014, s.74. 10 Niklas Zachrisson. Domstolar behandlar pengar som föremål. Vetenskapsradion. 2012-10-12. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5306027 (hämtad 2015-04-28). 5
3 Kontanter Kontanter är tryckta papperslappar respektive präglade metallbitar, det vill säga sedlar och mynt, vilket är en form av pengar. 11 Med kontantbetalning avses betalning som görs med sedlar och mynt. 12 Den exklusiva rätten att ge ut sedlar och mynt samt bestämma hur sådana ska se ut, har Sveriges Riksbank enligt Regeringsformen (1974:152) 9 kap. 14. Ensamrätten är sanktionerad med straffansvar. 13 Riksbanken arbetar även för att motverka att sedlar och mynt förfalskas, genom att de sedlar som ges ut är försedda med säkerhetsdetaljer, vilket gör det lättare att skilja en äkta sedel från en falsk. 14 11 Lindskog, Stefan. Betalning: om kongruent infriande av penningskulder och andra betalningsrättsliga frågor. Nordstedts Juridik: Stockholm, 2014, s.64. 12 Lindskog, Stefan. Betalning: om kongruent infriande av penningskulder och andra betalningsrättsliga frågor. Nordstedts Juridik: Stockholm, s.36. 13 Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s.243. 14 Sveriges Riksbank. Sedlar och mynt lathund. 2014-01-02. http://www.riksbank.se/documents/rapporter/sedlar_mynt/2014/sedlar_mynt_131218_sve.pdf (hämtad 2015-04-15). 6
4 Elektroniska pengar 4.1 Inledning E-pengar är en digital form av pengar som uppkommit i och med användandet av elektroniska betalningar och överföringar. Banker har sedan slutet av 1970-talet använt sig av datorbaserade betalningssystem och nyttjat elektronisk kommunikation i olika former. 15 Begreppet e-pengar används ofta i en vid mening för olika former av betalningsinstrument. 16 Vidare ska tilläggas att e-pengar inte är detsamma som kontopengar, som bara är en annan form av elektroniskt förvarade pengar. 17 4.2 Begreppet elektroniska pengar E-pengar är en form av digitala värdeenheter för betalning som sker elektroniskt, som förekommer som ett chip på ett kort eller ett minne i en dator. 18 E-pengar är medel som inte är registrerade på ett individualiserat konto och som hanteras som digitala värdeenheter. 19 E-pengar och kontanter har inte samma egenskaper, däremot har e-pengar likt kontobaserade betalningar ett behov av finansiell infrastruktur, varför e-pengar och kontopengar påminner mer om varandra. Skillnaden mellan e-pengar och kontopengar är dock, att e-pengar finns insatta hos utgivaren av e-pengar (exempelvis WyWallet) i form av e-pengar, istället för på ett bankkonto. Vidare kan e-pengar lösas in av innehavaren mot traditionell kontobehållning eller kontanter hos utgivaren. E-pengar utgör bland annat betalningar som lagras med hjälp av Internet, exempelvis PayPal och mobiltelefonbetalningar. 20 Definition av e-pengar finns angiven i lagen (2011:755) om elektroniska pengar, 1 kap. 2 2 p: elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde som: a) representerar en fordran på utgivaren, b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren. 15 Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s.58. 16 Furberg, Per. och Lindgren, Lars. Elektroniska pengar: juridiska aspekter. Fakta info direkt: Stockholm, 2000, s.43. 17 Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s.58. 18 Sveriges Riksbank. Elektroniska pengar och förutbetalda kort. Publikation/ Den svenska finansmarknaden. Stockholm: Den svenska finansmarknaden, 2014, s.115. 19 SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Delbetänkande av utredningen om elektroniska pengar. Stockholm: Fritze, s.36. 20 Sveriges Riksbank. Elektroniska pengar och förutbetalda kort. Publikation/ Den svenska finansmarknaden. Stockholm: Den svenska finansmarknaden, 2014, s.115. 7
När e-pengar uppkom, saknades en tillämplig lag som reglerade denna karaktär av pengar. År 2001 lades proposition 2001/02:85 fram, för reglering av utgivning av e-pengar, vilket gav upphov till LUEP. Definitionen för e-pengar i 1 kap. 2 1st LUEP var följande: elektroniska pengar: ett penningvärde som representerar en fordran på utgivaren och som, utan att finnas på ett individualiserat konto, är lagrat på ett elektroniskt medium och godkänns som betalningsmedel av andra företag än utgivaren. År 2010 lades proposition 2010/11:124 fram, om förslag om att ersätta (LUEP) med nya regler genom LEP. I LEP finns regler om tillstånd för utgivning av e-pengar. Tillståndet får endast ges av Finansinspektionen, enligt 2 kap. 1 LEP, om inget annat står föreskrivet i 2 eller 3 angående undantag från tillståndsplikt. För att få tillstånd för utgivning av e-pengar, finns för svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar ett antal krav som måste uppfyllas, enligt 2 kap. 6-8 LEP. De institut som har beviljats utgivning av e-pengar ska ha ett startkapital som motsvarar minst 350 000 Euro när verksamheten startar, enligt 3 kap. 1 LEP. I 4 kap. LEP finns regler för bestämmelser om e-pengar, exempelvis utgivning av e-pengar, räntor och inlösen. I kap. 5, som är lagens sista kapitel, finns regler om tillsyn, ingripanden och bemyndiganden för e- pengar. 4.2.1 SOU 1998:14 De näringsrättsliga frågor som uppkommer i och med användandet av e-pengar beskrivs i delbetänkandet SOU 1998:14. Delbetänkandet uppkom på grund av att begreppet e-pengar ofta användes i en vid och oklar betydelse samt att det internationellt pågick ett intensivt arbete angående näringsrättsliga regleringar av e-pengar. I delbetänkandet finns ett förslag på hur e-pengar skulle kunna förklaras: med digitala värdeenheter menas därvid elektroniska registreringar av medel som kan användas för betalningar utan att finnas på ett individualiserat konto. 21 21 SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Delbetänkande av utredningen om elektroniska pengar. Stockholm: Fritze, s.11. 8
Vidare diskuteras betydelsen av att öka allmänhetens förtroende för e-pengar. I delbetänkandet finns ett förslag på hur förtroendet skulle kunna ökas, förslaget avsåg att krav skulle ställas på utgivarna och elektroniska penningsystemets utformning. 22 I delbetänkandet har även hänsyn tagits till hur konkurrensen för både kontanter, det vill säga sedlar och mynt, och kontobaserade betalningssystem skulle påverkas på grund av teknikens utveckling av e-pengar. 23 4.2.2 SOU 1998:122 De civilrättsliga frågor som uppkommer i och med användandet av e-pengar beskrivs i slutbetänkandet SOU 1998:122. I betänkandet diskuteras huruvida SkbrL är tillämplig på olika former av fordringar, löpande såväl som enkla. I betänkandet dras vidare slutsatsen att rättsprinciper som tillämpas på motsvarande traditionella betalningsformer, vanligtvis även kan tillämpas på digitala värdeenheter. Vidare framgår av slutbetänkandet att regler som tillämpas för enkla fodringar inte kan tillämpas på digitala värdeenheter på grund av: att innehavet av objektet ses som avgörande och att värdeenheten måste överlämnas vid en betalning. Istället kan de digitala värdeenheterna ses som en annan form av lös egendom som kan jämställas med löpande fordringar. 24 I slutbetänkandet föreslås att reglerna som föreslagits i slutbetänkandet Betaltjänster (SOU 1995:69) ska tillämpas på e-pengar. Dessa regler avsåg bland annat regler om skriftlig information och rätten att frånträda avtal vid ensidiga villkorsändringar. 25 Vidare är en central del av slutbetänkandet att försöka besvara frågorna: Var ska betalning ske med e-pengar? När ska betalning ske med e-pengar? När anses betalning ha skett med e-pengar? 26 22 SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Delbetänkande av utredningen om elektroniska pengar. Stockholm: Fritze, s.86. 23 SOU 1998:14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Delbetänkande av utredningen om elektroniska pengar. Stockholm: Fritze, s.80. 24 SOU 1998:122. E-pengar - civilrättsliga frågor m.m. Utredningen om elektroniska pengar: slutbetänkande. Stockholm: Fritze, s.9. 25 SOU 1998:122. E-pengar - civilrättsliga frågor m.m. Utredningen om elektroniska pengar: slutbetänkande. Stockholm: Fritze, s.10. 26 SOU 1998:122. E-pengar - civilrättsliga frågor m.m. Utredningen om elektroniska pengar: slutbetänkande. Stockholm: Fritze, s.23-25. 9
4.3 Smart card Smart cards, med svensk benämning aktiva kort, är elektroniska kort i kontokortsformat med ett minne som är anonymt. Kortet kan genom en inbyggd mikroprocessor, förutom att lagra stora mängder data, kommunicera och utföra transaktioner. 27 Pengar som lagras på kortet är e- pengar. 28 4.4 Cashkort Cashkortet användes under en tid i Sverige, men idag används det inte längre. Cashkort var en form av aktiva kort, som tillhörde banken och lånades ut till kunden. Systemet byggde på lagring av e-pengar i ett smart card. 29 Vanligtvis var kortet kopplat till ett bankkonto och kunde därifrån laddas genom särskilda bankomatliknande laddningsterminaler, genom banken eller genom telenätet. Kortet användes som ett betalkort, men skillnaden var att ingen identitetskontroll eller kontroll med kontoförande institut förelåg. Vid betalningen var konsumenten anonym, men näringsidkaren kunde trots det följa transaktioner som ägt rum med ett speciellt kort. 30 4.5 Förbetalda kort Förbetalda kort är nära besläktade med e-pengar, men eftersom korten endast kan användas för ett begränsat varu- eller tjänsteutbud eller inom ett begränsat nätverk av köpställen, så omfattas de inte av LEP. Förbetalda kort finns i form av kort kopplade till en viss butikskedja eller i form av kontantkort för telefonsamtal. 31 4.6 Elektronisk plånbok En elektronisk plånbok är ett konto som på olika sätt kan laddas med pengar, för att senare kunna användas för en betalning. Möjligheten till att kunna göra mikrobetalningar, utan de höga kostnaderna som kan uppstå för kortbetalningar, är den viktigaste funktionen av den elektroniska plånboken. Ytterligare en fördel är att betalningar privatpersoner emellan på 27 Henriksson, Sten. Smart-card. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/smart-card (hämtad 2015-04-10). 28 Vedin, Arne. Digitala pengar. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/digitalpengar (hämtad 2015-04-15). 29 Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s.82. 30 Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s.83. 31 Sveriges Riksbank. Elektroniska pengar och förutbetalda kort. Rapport/ Den svenska finansmarknaden. Stockholm: Den svenska finansmarknaden, 2014, s.115. 10
andrahandsmarknaden ökar. Aktörer på marknaden för elektroniska plånböcker är bland annat Paynova som grundades 2001 och PayPal som grundades 1999. 32 Den sista oktober 2011 lanserades även den elektroniska plånboken WyWallet av de fyra konkurrerande mobiloperatörerna: 3, Tele2, Telenor och Telia. WyWallet är en mobil plånbok som används för att göra betalningar och överföringar av pengar med mobiltelefonen. Syftet med applikationen är att kunna göra snabba och enkla betalningar tryggt och säkert. 33 4.7 Uttalanden från Riksbanken angående elektroniska pengar I ett tal den 4 mars 1998 har tidigare vice Riksbankschef, Stefan Ingves, uttalat sig om begreppet e-pengar och dess definition. Följande uttalanden finner vi är väsentliga för uppsatsens ändamål: Läget idag på e-pengafronten kan, kort sammanfattat, sägas vara att det är mycket på gång på många håll i världen, men det breda genomslaget ännu låter vänta på sig. 34 Hur ska man då se på företeelsen? Vad är det för ett djur vi pratar om? Är det kontanter eller är det kontopengar eller ingetdera? Jag tror man lite slarvigt kan säga att det ligger nånstans däremellan: vissa lösningar ligger närmare kontanter, andra närmare kontomedel. Likheten med kontanter ligger i att transaktionerna kan göras i princip anonymt och utan någon kontroll mot något konto, d v s off-line. Hos sådana system där värdena kan cirkulera från användare till användare utan att efter varje vända gå tillbaka till utgivaren blir kontantlikheten ännu större - detta gäller dock inte det svenska cash-systemet. Skillnaderna mot kontanter är, på samma sätt som för pengar på ett bankkonto, dels att värdet inte garanteras av staten och Riksbanken, och alltså kan förloras om utgivaren går i konkurs, dels att de inte som sedlar och mynt är s.k. legala betalningsmedel, d v s ett betalningsmedel som alla enligt lag är skyldiga att acceptera. Allmänt kan man väl säga att graden av anonymitet och överförbarhet i praktiken avgör om det mest liknar kontanter eller pengar på konto. 35 32 Lehrberg, Bert. Moderna betalningsformer. 3. uppl. I.B.A. Institutet för bank- och affärsjuridik: Uppsala, 2005, s.66. 33 WyWallet. Om Wywallet. http://wywallet.se/om/ (hämtad 2015-04-10). 34 Riksbanken. Elektroniska pengar ur ett centralbanks perspektiv, 1998-03-04. http://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/tal/1998/elektroniska-pengar-ur-ett-centralbanksperspektiv/ (hämtad 2015-04-28). 35 Riksbanken. Elektroniska pengar ur ett centralbanks perspektiv, 1998-03-04. http://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/tal/1998/elektroniska-pengar-ur-ett-centralbanksperspektiv/ (hämtad 2015-04-28). 11
Man kan säga att e-pengar är någonting nytt i den meningen att det definitivt är något mera än bara en elektronisering av en befintlig tjänst eller produkt. Samtidigt kan man också säga att det är gammalt i så måtto att det i grunden handlar om traditionella funktioner och rutiner. Med andra ord: det är ett nytt sätt att kombinera och förpacka olika traditionella rutiner och tjänster. 36 Den 5 februari 2008 hölls ett tal av vice Riksbankschef, Lars Nyberg, angående ett liknande ämne som var kontanter, betalningar och dess framtid. Följande uttalanden av Lars Nyberg anser vi är väsentliga för vår uppsats ändamål: Under 1990-talet var det många, inte minst inom centralbanksvärlden, som trodde att elektroniska pengar (e-pengar) skulle ersätta om inte alla, så åtminstone en stor del av de mindre betalningar som görs med sedlar och mynt. Lars Nyberg avslutar sitt tal med att bland annat säga: Användningen av e-pengar kommer att växa. 37 4.8 Kan elektroniska pengar klassificeras som vara, tjänst, nyttjanderätt eller skuldebrev? Som tidigare nämnts föreligger det svårigheter att definiera begreppet e-pengar, eftersom e-pengar till viss del kan liknas med kontopengar och till viss del med kontanter. E-pengar kan även i ett annat perspektiv betraktas som en tjänst, en vara, en nyttjanderätt eller ett skuldebrev. I svensk rätt saknas svar i lagstiftningen och rättstillämpningen om elektronisk leverans av digitala objekt utgör leverans av en vara eller utförande av tjänst. 38 En tydlig gräns saknas för hur en klassificering av e-pengar ska göras, vilket vi finner innebär att de fyra olika klassificeringarna av e-pengar är möjliga. 39 Vi avser dock att i vår uppsats begränsa oss till att endast utreda huruvida e-pengar kan anses utgöra ett skuldebrev. 36 Riksbanken. Elektroniska pengar ur ett centralbanks perspektiv, 1998-03-04. http://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/tal/1998/elektroniska-pengar-ur-ett-centralbanksperspektiv/ (hämtad 2015-04-28). 37 Riksbanken. Nyberg: Kontanter och betalningar hur ser framtiden ut? 2008-02-05. http://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/tal/2008/nyberg-kontanter-och-betalningar--hur-ser-framtiden-ut/ (hämtad 2015-05-07). 38 Lehrberg, Elisabeth. och Lehrberg, Bert. Elektronisk fullgörelse. I.B.A. Institutet för Bank- och Affärsjuridik AB, Uppsala 2008. s.223. 39 Jönsson, Caroline. Kreditgivaransvaret vid köp av elektroniska pengar. Masteruppsats, Linköpings Universitet, 2014/2015, s.34. 12
5 Checkar 5.1 Inledning En check kan definieras enligt följande: Check är en anvisning till en bank (trassatbanken) att vid uppvisandet av checken betala till checkinnehavaren. 40 Med anvisning avses att utställaren anvisar en bank att till innehavaren av checken betala checksumman, dock kan aldrig annan än en bank anvisas, enligt 1 kap. 3 ChL. 41 För en check ska reglerna i 1 kap. 1 ChL vara uppfyllda. 5.2 Betalningsmedlet checkar Parterna i ett checkförhållande har olika benämningar, vilka är: utställaren, remittenten samt trassatbanken. Utställaren är den som har ett checkkonto i en bank och kan därmed kallas kontohavare. Remittenten är den till vilken checken är ställd till och den som ska betala är trassatbanken. 42 Mellan utställaren och trassatbanken finns ett checkavtal, i avtalet är det mest grundläggande att utställaren ska ha beviljats en checkkredit hos banken eller ha ett kontotillgodohavade. 43 För utställande av check krävs att det finns täckning enligt 1 kap. 4 ChL. Utställande av check som det inte finns täckning för, kan vara straffbart och en sådan handling kan närmast klassas som bedrägeri enligt 9 kap. 1 Brottsbalken (1962:700), 44 tidigare fanns även en straffbestämmelse i 74 ChL. Vidare kan man inte ställa ut en check på sig själv, vilket står angivet i 1 kap. 6 ChL. En check är att betrakta som ett betalningsmedel, dock kan checken i mindre omfattning användas för att erhålla kredit. Checken är därmed inte att betrakta som ett kreditmedel, eftersom checken ska uppvisas för betalning inom 20 dagar. 45 En check är i praktiken alltid ett orderpapper, även i de fall den är ställd till viss man. En check motsvarar inte formen av ett enkelt skuldebrev, utan är istället till sin form att betrakta som ett löpande värdepapper. Utställaren har vidare ett checkansvar, vilket innebär att utställaren är ansvarig för checkens betalning, enligt 1 kap. 12 ChL. Ansvaret är ovillkorligt, vilket innebär att det inte är möjligt för utställaren att friskriva sig från ansvaret. 40 Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s.262. 41 Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s.262. 42 Tiberg, Hugo. och Lennhammar, Dan. Skuldebrev växeln och check, 7 uppl. Graphic Systems: Göteborg, 1995, s.127. 43 Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s.262. 44 Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s.262. 45 Tiberg, Hugo. och Lennhammar, Dan. Skuldebrev växeln och check, 7 uppl. Graphic Systems: Göteborg, 1995, s.131. 13
Till skillnad från utställarens ovillkorliga ansvar, kan checköverlåtaren friskriva sig från sitt ansvar. Friskrivning kan göras genom att checköverlåtaren på checken vid överlåtelsen tecknar utan ansvar eller icke order. En check kan även ställas ut i andra former enligt 1 kap. 5 ChL: viss man, så kallad ordercheck, viss man eller till order, så kallad ordercheck, viss man icke till order, så kallad rektacheck, eller innehavare, så kallad innehavarcheck. 46 46 Mellqvist, Mikael. och Persson, Ingemar. Fordran & skuld. 10. uppl. Iustus Förlag: Uppsala, 2015, s.264. 14