Fördjupad översiktsplan 6.1 Näringsliv



Relevanta dokument
Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer

Översiktliga planer. Fördjupad översiktsplan 4.1 Bestämmelser, markinnehav Tibro tätort. Aktörer. Litteratur och källor. Gällande översiktliga planer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder

Del 2.1 Allmänna intressen

Fördjupad översiktsplan 13.1 Miljö - Utformning

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Fördjupad översiktsplan 3.1 Tibro

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Fördjupad översiktsplan 10.1 Teknisk försörjning

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

TIBRO KOMMUN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling 2003

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Fördjupad översiktsplan 9.1 Kommunikationer

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Stora Höga med Spekeröd

Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Miljökonsekvensbeskrivning

På Orust nns drygt ha åkermark och cirka ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Areella näringar 191

Detaljplan för Travkusken 10 Arvika kommun, Värmlands län

Resultat av enkät om behovet av att i detaljplan kunna reglera handel med skrymmande varor och livsmedel

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Användning av mark- och vattenområden

BEBYGGELSE BOSTÄDER. Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem.

TIBRO KOMMUN Bilaga 2 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Slottsmöllans tegelbruk

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63

STRATEGI FÖR MARKFÖRSÖRJNINGEN I GISLAVEDS KOMMUN

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse.

LIS-bilaga. Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun. Antagande KS-KF LIS. Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden

Behovsbedömning - checklista

FÖRTYDLIGANDE AV SKYDDSZONER

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Munktorp. Antagandehandling Översiktsplan för Köpings kommun

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR

ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN. Miljökonsekvenser

Kompletterande PM till riskutredning Bensinstationslägen

Del av STUVERUM 1:6, Lofta

Skövde. Handelsutredning. Fördjupning - slutkoncept SKÖVDE KOMMUN

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Checklista Undersökning om ny detaljplan för fastigheten Duvan 6 kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Detaljplan för Slakthuset 4 och del av Ängaryd 4:1 i Tranås stad Planområde

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

1 234 m m m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA / 617 m 2 TYP.

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD

Underlag för planuppdrag

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Fler godstransporter behöver ske på järnväg och med sjöfart. Framtida omlastningpunkter och stickspår till verksamhetsområden behöver utredas.

Prata framtidens Sävar med oss!

inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län

Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt. Lina Byström, planingenjör

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

Läge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta.

Risker och störningar för boende i omgivningen Wallhamn industriområde, Habborsby 2:50 och Vallhamn 3:4

Behovsbedömning. Motiverat ställningstagande

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: Upprättad:

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR KONSEKVENSANALYS...466

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

BEHOVSBEDÖMNING

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

TIBRO KOMMUN Bilaga 3 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN UTLÅTANDE

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö

Förslag om att bilda ett naturreservat av Järnas tätortsnära skog

Detaljplan för Del av Nyby 5:1 utvidgning av kv Telefonen Laholms centralort Laholms kommun

Slagsta 1:13, del av m.fl.

Översiktsplan för Vingåkers kommun

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Tällevad III, del av Sävsjö 11:1. Sävsjö tätort, Sävsjö kommun LAGAKRAFTHANDLING

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

DETALJPLAN FÖR BUSKÄR, SKÄRHAMN

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft

Transkript:

Fördjupad översiktsplan 6.1 Näringsliv Areella näringar Enligt de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. miljöbalken är både jord- och skogsbruksnäringen av nationell betydelse. Kommunen ansvarar för att marker för jordoch skogsbrukets intressen beaktas i den fysiska planeringen. Kommunen äger nästan all mark som är detaljplanelagd samt jord- och skogsmark i anslutning till tätorten som på sikt avses bli exploaterad. Kommunägd mark se avsnitt 4.3. Jordbruk Tibro är ingen utpräglad jordbrukskommun. Jord- och skogsbruksnäringen spelar ändå en viktig roll i kommunens näringsliv och har stor inverkan på landskapsbilden och naturmiljön. Bruksvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose absolut väsentliga samhällsintressen och om dessa inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. I mindre omfattning kan jordbruksmark komma att tas i anspråk för utbyggnad av tätorten. Detta gäller främst inom områden som i planen utpekats som tätortsexpansion eller rekreationsområden. Gårdar med större djurenheter inom planområdet eller i anslutning till planområdet är Prästgården vid Kyrkefalla kyrka och Jonsboda vid Grönhultsvägen. Mål Mål och strategier för jord- och skogsbruk redovisas i del 2 - Allmänna intressen - Näringsliv - Areella näringar. I övrigt behandlas detta i den kommuntäckande planen. Rekommendationer Inom planområdet för ska tätortens möjlighet till expansion väga tungt vid avvägning mellan olika intressen. I övrigt bör jord- och skogsbruk bedrivas som vanligt med beaktande av störningar för boende särskilt i samband med djurhållning (större enheter). Bostadsbebyggelse bör inte förläggas i anslutning till befintliga större djurgårdar (Prästgården/Ruder och Jonsboda) om detta skulle kunna påverka djuranläggningen negativt. Se även avsnitt 14.2 Miljö- och riskfaktorer. Särskilda miljöproblem. Litteratur och källor Skogsbruk Skogsbruket är en viktig näring för kommunen med betydelse för sysselsättning, friluftsliv, energiförsörjning, biologisk mångfald och levande landsbygd. Det är därför viktigt att ekologiska hänsyn kan tas i tätortsnära skogar liksom inom rekreationsområden. Mark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. I mindre omfattning kan skogsbruksmark komma att tas i anspråk för utbyggnad av tätorten. Juni 2003 06-03-14

Fördjupad översiktsplan 6.1 Näringsliv Areella näringar Åreberg Karlsborg Tidan Karlstorp Gäre Rv 49 Skattegården Karlsborgsbanan Jonsboda Anderstorp Smuleberg Södra Centrum Brobolet Bränningen Häggetorp Fröstorp Skövde Språttebo Katrineberg Kyrkefalla kyrka Hörnebo Ingelsby Lv 201 Ruder Hjo Större djurhållare Åkermark Skog Skala 1:30 000 03-08-22 Juni 2003

Fördjupad översiktsplan 6.2 Näringsliv Industri Aktörer Kommunens uppgift är att tillhandahålla mark samt i övrigt stödja näringslivet inom kommunens ansvarsområden. Det räcker dock inte att erbjuda billig mark och bostäder. Företagen vill också ha närhet till andra företag för potentiell samverkan och service samt goda kommunikationer. Personalen, som anges vara den viktigaste resursen i många av dagens företag, ställer krav på god yttre miljö, närhet till service och rekreationsområden. Ortens kvaliteter som boendemiljö, kultur- och fritidsmiljö blir väl så viktiga som produktionsmiljön i rent teknisk mening. Närhet till institutioner för högre utbildning är en tillgång för både företag och personal. Även ortens företagskultur är viktig för utveckling av företagandet. För kommunerna är det inte längre främst en fråga om att ragga företag. Det är mer att stödja de befintliga företagen, deras samverkan och kompetensutveckling genom teknikcentra och utbildningsmöjligheter, förbättra kommunikationer och service, tillhandahålla ett varierat utbud av bostadsmiljöer med goda möjligheter till rekreation. Industriområden De snabba förändringarna, svårigheterna att bedöma efterfrågans storlek och typ, de nya och ofta svårförenliga krav på centrala lägen, bra reklamläge, fin yttre miljö, medför att kommunen måste ha ett bredare handlingsprogram än ett antal hektar industrimark. Det är mindre relevant idag att i översiktsplanen lägga ut stora arbetsområden för nyexploatering. Kommunen behöver ha en överblick över det befintliga utbudet för att hushålla med mark och lokaler. Om det visar sig att ledig mark i goda trafik- och reklamlägen är knapp ska den inte säljas bort till vem som helst utan reserveras för företag som behöver den och kan betala för den. En mer differentierad prissättning på mark kan behövas, när lägeskvalitéerna blir allt viktigare. Mål Mål och strategier redovisas i del 2 Allmänna intressen Näringsliv Industri. Företagen arbetar med miljöförbättringar i den yttre miljön vad gäller minskning av utsläpp och buller. Rekommendationer 1. Industrier belägna inom bostadsområden förutsätts omvandlas till bostäder, tjänsteverksamheter eller kulturminnesobjekt. Verksamheter som småindustri, hantverk o dyl. kan tillåtas så länge de inte medför störningar för omgivande bostäder. Expanderande industrier bör förläggas på industriområdena. 2. Västanå bör regleras genom detaljplanering. Hänsyn till närliggande bostäder ska preciseras liksom annonsläget. 3. Etableringar ska föregås av detaljplanering. 4. I Balteryd planeras en ny omlastningsstation mellan tåg- och biltransporter. Om så sker bör områdets två detaljplanelagda utbyggnadsområden i första hand reserveras för transportintensiva verksamheter. 5. I första hand ska transportintensiva verksamheter lokaliseras hit. Detaljplanering och geoteknisk utredning ska föregå en etablering. 6. Området är ett reservområde på längre sikt. Eventuell miljöstörande industrin förläggs längst bort från bebyggelsen såväl från tätorten som bebyggelsen i Anderstorp. Övrig icke störande industri förläggs närmast tätorten. Naturen mellan tätorten och industriområdet d.v.s. området kring Gärebäcken och Fårakullen, ska bevaras. Detaljplanering och geoteknisk utredning ska föregå en etablering. 7. Industriområdet Baggebo norra gränsar i den norra och östra delen till bebyggelse. Det korta avståndet till bostäder ställer höga krav på både befintliga och nytillkommande verksamheter. I området bör endast icke miljöstörande verksamheter tillåtas. 8. Det planlagda icke ianspråktagna industriområdet Baggebo södra bör minskas mot Tidan. 9. Industritomt i Hörnebo. Det korta avståndet till bostäder ställer höga krav på verksamheten. När bostadsområden etableras i närheten av industriområden ska hänsyn tas till industriell verksamhet och dess framtida utveckling. Juni 2003 06-03-14

Fördjupad översiktsplan 6.2 Näringsliv Industri Åreberg Karlsborg Tidan Karlstorp Gäre Rv 49 Skattegården Karlsborgsbanan Jonsboda Västanå Anderstorp Smuleberg Södra Centrum Bränningen Häggetorp Brobolet Fröstorp Skövde Balteryd Baggebo Språttebo Katrineberg Hörnebo Kyrkefalla kyrka Ingelsby Lv 201 Ruder Hjo Befintliga industriområden Utbyggnadsområden (detaljplanelagda) Ev. framtida utbyggnadsområden Skala 1:30 000 03-08-22 Juni 2003

Fördjupad översiktsplan 6.3 Kommersiell service Handel och tjänsteverksamhet Tibro har vuxit upp kring den ursprungliga handelsplatsen, Stora Torget. Tibro centrum har förblivit handelscentrum under åren även om etablering av handel har skett utanför centrum under de senaste årtiondena. Tillgängligheten till centrum är av stor betydelse. Inom handeln har dessutom skett successiva strukturomvandlingar. Mindre lokala livsmedelsbutiker i bostadsområden har lagts ner och bensinstationerna har utökat sitt sortimentet med livsmedel. Tibro kommun har under 1980-talet haft ett handelsöverskott d.v.s. handeln i Tibro hade ett betydligt större upptagningsområde än Tibro kommun. Omsättningen i förhållande till försäljningsunderlaget har minskat under 1990 - talet. Indextalet har sjunket från över 100 i slutet av 80-talet till 86 år 2000. Aktörer Kommunen har ett ansvar för att upprätthålla en rimlig tillgänglighet till service av olika slag och det för alla medborgare. Kommunen kan reglera var t.ex. handel får etableras genom att man har monopol på planläggning. Handels-, service- och tjänsteområden samt enstaka objekt. På kartan markeras större handels-, service och tjänsteområden samt enstaka fastigheter (insprängda i bostads- eller industriområden) där handel och tjänsteverksamheter bedrivs. Dessutom har särskilt markerats var det finns dagligvarubutiker med livsmedelsförsäljning. Rekommendationer 1 Befintliga handelsområden bör bevaras d.v.s. Centrum, Tideberg och Gäre. Nyetableringar bör dock koncentreras till centrum. Planmässigt bör kommunen dessutom planera för en närbutik vid korsningen Fågelviksleden och Hörnebovägen. 2 Detaljplanelagt område för handel eller tjänsteverksamhet finns i anslutning till riksväg 49 och Fågelviksleden. Här bör ingen livsmedelshandel tillåtas. 3 Handel (dock ej livsmedel), service och tjänsteverksamheter bör kunna etableras i södra Baggebo längs Järnvägsgatan och öster om Hörnebovägen. 4 Industriområdet öster om centrum Furubäcksområdet bör på sikt omvandlas till ett område med handel (ej livsmedel), service eller tjänsteverksamheter t.ex. kontorslokaler. Litteratur och källor Handeln i Sverige, 2002. Handels Utredningsinstitutet, HUI. Extern handel. Att planera rätt. Svenska Kommunförbundet. Handeln i planeringen, Boverket Mål Mål och strategier redovisas i del 2 Allmänna intressen Näringsliv handel och tjänsteverksamhet. Juni 2003 06-03-14

Fördjupad översiktsplan 6.3 Kommersiell service Handel och tjänsteverksamhet Åreberg Karlsborg Tidan Karlstorp Gäre Rv 49 Skattegården Karlsborgsbanan Jonsboda Anderstorp Smuleberg Södra Centrum Brobolet Bränningen Häggetorp Fröstorp Skövde Språttebo Katrineberg Kyrkefalla kyrka Hörnebo Ingelsby Lv 201 Ruder Hjo Område med handel, service och tjänster Område som säljer livsmedel (dagligvarubutik) Ev. framtida område för närbutik med livsmedel Ev. framtida områden för handel (ej livsmedel), service och tjänster Skala 1:30 000 03-08-27 Juni 2003