Kompensationsåtgärder i samband med ombyggnad av väg 267 Rotebroleden
Kompensationsåtgärder vid väg 267 Rotebroleden I samband med att vi bygger om Rotebroleden och bygger en ny trafikplats vid väg 850 Mälarvägen gör vi intrång i Östra Järvafältets naturreservat söder om väg 267 Rotebroleden. Därför ställde länsstyrelsen som villkor i sitt beslut att upphäva del av naturreservatet, att vi gör kompensationsåtgärder för att värna växt- och djurlivet i naturreservatet. Förändring i infrastruktur innebär alltid ingrepp i landskapet, men med bra planering och olika kompensationsåtgärder finns det möjlighet att som helhet ändå skapa nya värden och kraftigt begränsa den negativa påverkan på landskapet. Samarbete med Sollentuna kommun Vi samarbetade med Sollentuna kommun och anlade bland annat ett långsträckt, skyddande planteringsområde utmed naturreservatets norra gräns mot Rotebroleden, se figur 1. I betesmark A och B, se figur 1, planterade vi samma slags träd och buskar som redan fanns i området. Vi förbättrade även vatten- och landmiljön i och runt Hjältarbäcken. Tillsammans med Sollentuna kommun gjorde vi också den norra delen av Östra Järvafältets naturreservat mer tillgängligt än tidigare för alla besökare. Vi länkade samman en enklare väg på norra sidan av reservatet med befintliga rid- och skötselvägar på den östra och västra sidan. Tidigare användes den enklare vägen i norr i samband med skötsel av naturreservatet och som ridstig. Väg 267 Rotebroleden Trafikplats Stäket Betesmark A Betesmark B Trafikplats Rotebro Figur 1. Översikt över området där vi utfört kompensationsåtgärder. Enligt miljölagstiftningen kan länsstyrelsen ställa som villkor att den som fått tillstånd att göra intrång i en naturmiljö ska kompensera för de åtgärder som kan skada naturvärdena i ett skyddat område. Det kan ske genom att man restaurerar eller nyskapar liknande biotoper alternativt ger naturmiljöer ett långsiktigt skydd. 2
Planering av arbetet Innan arbetena startade sensommaren 2014 var personal från Trafikverket, Sollentuna kommun och entreprenören ute i området och säkerställde att planerna var realistiska och stämde överens med miljön. Ritningarna och planerna stäms av och slutjusteras ute i området. Så här gick arbetet till Våtmarker och planteringsytor i betesmark A För att få en bra etablering av växter, det vill säga så att planterade växter trivs och vill växa i ett område, är det bra att använda jord som redan finns på platsen. Den jorden innehåller frön och växtdelar som snabbt etablerar sig och därmed minskar risken för att ogräs sprider sig. Även ur miljö- och kostnadsperspektiv är det bra att undvika transporter som krävs om man köper jord. Sollentuna kommun hade planer på att anlägga våtmarker i närområdet. Nu passade vi och Sollentuna kommun på att anlägga dem inom projektet för kompensationsåtgärderna och använda jorden vi grävde ur inför utformningen av planteringsytorna i betesmark A. Våtmarkerna utformades oregelbundet i strandlinje och bottenprofil för att likna naturens egna former. För att inte marken skulle bli för kompakt och göra det svårt för växter att etablera sig användes bandmaskiner i stället för maskiner med hjul. Till vänster syns en bandgrävare i arbete. Den högra bilden visar den anlagda våtmarken, söder om betesmark A, när schaktarbetet var klart. 3
Rid- och skötselväg samt planteringsytor i betesmark B Den nya rid- och skötselvägen går genom skogs- och hagmark. Vi hade stor frihet att anpassa vägen efter landskapets topografi. Målet var att utforma en gammal bondväg som skulle se ut som att den alltid hade funnits där. De jordmassor som grävdes ur för att anlägga vägen användes för att bygga upp planteringsytorna i betesmark B. Vegetationsridåer mot väg 267 Rotebroleden Vegetationsridåerna, de långsträckta planteringsytorna som ska skydda naturområdet från Rotebroleden, byggdes upp enligt principen trappstegsskiss. Det innebär först en zon med en bredare buskplantering med slån och hagtorn i söder. Zonen följs av en till zon med mellanstora träd och buskträd som fågelbär, rönn och hägg. I mitten, men inte helt centrerad, planterades en zon med höga träd som al, asp, björk, tall och ek. Mot norr anlades en kortare brynzon som följer samma princip som den södra med en zon av mellanstora träd och buskträd närmast mittenzonen och i ytterkanten buskage av slån och hagtorn. Planteringarna ska likna en naturlig etablering med omväxlande täta snår och öppnare ytor. Delar av planteringsytorna i betesmark A ligger i ett fuktstråk. Där gjordes utöver trappstegsprincipen även en artvariation med arter som al och hägg i de fuktigare partierna och ek, rönn och tall i de torrare partierna. Till vänster utformas den nya rid- och skötselvägen som en gammal bondväg. Nedanför planteras träd i området. 4
Återvinning av material De befintliga jordarna som användes för att utforma planteringsytorna skiljde sig åt. Jorden i betesmark A innehöll ett tjockt lager av organiskt material med mycket växtdelar, medan jorden i betesmark B utgjordes av lera som var tyngre och mer hårdarbetad. Stenar som grävdes fram vid anläggandet av rid- och skötselvägen användes för att skapa stenrösen i den södervända brynzonen i betesmark B. Stenrösen är bra för ormar och ödlor att använda som gömställen och övervintringsplatser. För att hindra ogräsetablering täcktes ytorna med flis från de träd som togs ned i samband med anläggandet av rid- och skötselvägen. Slutligen stängslades ytorna in för att hindra djur från att äta av växterna. Stängslet ska stå kvar tills växterna har etablerat sig vilket brukar ta ett till tre år. När växterna är etablerade kommer stängslet att tas ned. Flismaterial läggs ut. Väg och betesmark i vila i januari efter avslutat arbete. 5
850 Söderby 267 Klubbacken Katrinedal STÄKET Hjältarbäcken E18 Kallhälls villastad Östra Järvafältets naturrese Resultat av kompensationsåtgärderna Planteringen av växter slutfördes i början av december 2014, en månad som var mild och tillät plantering sent på året. De återstående arbetena med att skapa diken längs rid- och skötselvägen samt att stängsla in vegetationsytorna blev färdiga i januari 2015. Vegetationen lämnades i fred under vintern och våren för att ges möjlighet att etablera sig på platsen. Arternas etablering I maj 2015 gjorde vi tillsammans med Sollentuna kommun och entreprenören en slutsyn av rid- och skötselväg, vegetationsytor, våtmarker och anslutande mark. Vi konstaterade att växterna hade börjat etablera sig och att de flesta arterna hade börjat få löv. Tallar är känsligare och hur deras etablering blir avgörs av vilket väder det blir kommande säsonger. En slutlig avsyning görs alltid vid den här typen av arbeten för att se att växter har etablerat sig och att marken har återhämtat sig efter alla tunga maskiner. Vi såg även till så att skötselvägen såg bra ut efter att slitlagret lagts. Betesmark A vid den slutliga avsyningen i maj 2015. 6 6
Vibyån Överby 267 Ytterby Boda gård ROTEBRO rvat Röd linje ny gång- och cykelväg Orange linje ny väg/trafiklösning Streckad gul/grön linje breddning av väg Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Illustration över väg 267 Rotebroleden mellan trafikplats Stäket och trafikplats Rotebro som vi kommer bygga om. Området där vi gjort kompensationsåtgärder är markerat med grå streck. Lyckat resultat Sammantaget bedöms projektet vara lyckat ur miljö- och ekonomisynpunkt eftersom material till vegetationsytorna kom från våra utgrävningar av våtmarker samt att flis och stenar kunde återanvändas inom området. Projektets mål uppfylldes genom att erfaren och skicklig personal lyckades skapa miljöer som upplevs som naturliga och inte alltför välordnade och anlagda. Vi hoppas att gamla och nya besökare i naturreservatet kommer uppskatta de kompensationsåtgärder vi har gjort. Den större våtmarken samt rid- och skötselvägen vid den slutliga avsyningen i maj 2015. 7
Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921. Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se TRAFIKVERKET. FEBRUARI 2016. PRODUKTION: GRAFISK FORM. FOTO: TRAFIKVERKET. TRYCK: INEKO.