ÖRNSKÖLDSVIKS STADSKYRKA

ÖRNSKÖLDSVIKS STADSKYRKA Ombyggnad av läktarorgel Flyttning av pentry Örnsköldsviks församling, Örnsköldsviks kommun Murberget Länsmuseet Västernorrland, Kulturmiljöavdelningen, Rapport 2012: 7, Bodil Mascher

2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Projektledare Entreprenör Arbetsbeskrivning orgelombyggnad Antikvarie Objektbeskrivning 4 Beskrivning / Historik 4 Kulturhistorisk status 5 Åtgärder och genomförande 5 Planerade arbeten 5 Aktuella åtgärder 6 Genomförda åtgärder 6 Ombyggnad av orgeln 6 Nytt spelbord 16 Flyttning av pentry 22 Källor 26 BILAGOR 1. Relationshandling ombyggnad orgel, Åkerman & Lund.

3 Inledning Objekt / dnr. Örnsköldsviks stadskyrka, Örnsköldsviks kommun. Länsmuseets dnr. 2003 / 231. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut ang. om-och tillbyggnad av orgel 2003-06-24 dnr. 433-5707-03. Nytt tillstånd pga av att församlingen ej hunnit genomföra åtgärden: 2008-06-16 dnr. 433-8760- 08. Flytt av pentry 2011-04-06 dnr. 433-591-11. Beställare Örnsköldsviks församling. Beställarens ombud Bengt Gavelin, Örnsköldsviks församling. Projektledare Hans-Petter Schröder, Åkerman & Lund. Entreprenör Åkerman & Lund, Orgelbyggeri, Stockholm. Målningsarbeten: Leif Näslund Målartjänst, Örnsköldsvik. Läktargolv: Hans Vikström, Hägglunds Golvfirma Eftr, Örnsköldsvik. Arbetsbeskrivning orgelombyggnad Prof. Ralph Gustafsson, Musikhögskolan, Stockholm. Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher.

4 Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Örnsköldsviks kyrka Kyrkan i nordisk renässans med röda tegelfasader, blinderingar och rundbågiga fönster byggdes 1908-10. Kyrkorummet har mittskepp med tre valv och tvärskepp. Östra korsarmen avslutas med en femsidig vägg som avgränsar östra sidokapellet. Arkitekten Agi Lindegren började rita förslag, som ansågs kostsamma, hans senare som var reviderade fick inte gehör. Arkitekt Gustaf Améen tog över uppdraget efter en tävling, där namnkunniga arkitekter som I. G. Clason, Carl Möller och Erik Lallerstedt ingick i prisnämnden. Améens förslag ansåg nämnden ha en arkitektur med god nordisk hållning, vilket var ett tidstypiskt stilideal. Arkitektens ritningar omarbetades efter beställaren önskemål och kyrkan började byggas i augusti 1908 i nord-sydlig riktning med koret i norr på grund av markens lutning. Grund och sockel gjöts i betong med gravkapellet under kyrkans östra korsarm. Trappor och portal i granit höggs av firman A. F. Berg och J. Nydahl. Gustaf Améen gjorde även ritningarna till altaruppsatsen, ursprungligen med tre oljemålningar av örnsköldsvikskonstnärerna August Jansson och hans medhjälpare Gustaf Strandberg och Gunnar Wiberg, och en tresidig predikstol med ljudtak. 1938 försågs västra tvärskeppets vägg med glasmålningar av konstnär Torsten Nordberg tillverkade av N P Ringström, Stockholm. 1942 byggdes bänkarna byggdes om och kyrkan fick elektrisk värme. Kyrkans interiör präglas idag av 1950- talets omgestaltning under ledning av arkitekten K. Martin Westerberg. Koret byggdes om så att det fick större bredd och djup. Större kordjup låg nära Améens ursprungliga ritningar med en absidial utformning, en liten kupol och sakristia bakom koret i nordvästra hörnet, vilket ej kom till utförande av sparsamhetsskäl. Ändringen av koret innebar rivning av sakristian och att fondväggen fick en lutning inåt kyrkorummet. Lutningen av väggen gjordes för att avhjälpa en dålig akustik. Korgolvet förhöjdes väsentligt och en ny sakristia, skrudkammare och arkivrum byggdes. Väggarnas dekormålning målades över med kalkfärg. Korväggen fick en 10 x 7 meter stor muralmålning i al secco av konstnären Sigurd Möller föreställande det stora gästabudet. Professor Otte Sköld vid Nationalmuseum komponerade skisserna till de runda glasfönstren i östra korsarmen. En ny predikstol anförskaffades av ekebergsmarmor med stomme av betong. Predikstolen, med reliefer ur passionshistorien, höggs av Per Palm efter skulptören Clarence Blums ritning. Kolonnerna på predikstolens korg fick avslutande kapitäl med drag avbildande medlemmar av familjen Kempe, som donerade medel till predikstolen. Clarence Blum ritade även altarringen som är skuren av den lokalt verksamme Nils Kristoffersson. Bakom orgelläktaren inreddes rum brudkammare och körrum. En dopfunt i granit huggen av A. F. Berg och J. Nydahl utplacerades framför ett altarbord av ekebergsmarmor infällt i väggen. Återinvigningen skedde 1954.

5 Öviks kyrkorgel Orgeln i senromantisk stil byggd av Åkerman & Lund anförskaffades 1911, ett år efter kyrkans invigning. Den var en representant för de romantisk klangidealen, vilket bland annat innebär att den är lätt att ackompanjera till sång. Typen har därför kallats psalmorgel. Denna orgel drevs genom ett mekaniskt verk. Orgeln byggdes om mellan 1952-54 från sin ursprungliga senromantiska stil till en neobarock orgel. Bakgrunden är att det år 1945 planerades en restaurering av kyrkan. Då ville man även bygga om orgeln. Som konsult anlitades prof. Oskar Lindberg, som företrädde den romantiska stilen. O. Hammarbergs Orgelbyggeri i Göteborg, som fick uppdraget att bygga om orgeln, gjorde dock stora förändringar i Lindbergs program. Neobarocken var det rådande klangidealet på 1950-/ 70-talet. Denna musikstil företräddes av O. Hammarbergs Orgelbyggeri, som var kända för att bygga om romantiska orglar till neobarock stil. Orgeln stod klar till kyrkans återinvigning 1954 och är alltså blandning av två olika orglar. Ombyggnaden innebar också att orgeln ändrades från att vara mekanisk till en el-driven orgel. Kulturhistorisk status Kyrkan med inredning skyddas enligt Kulturminneslagen kap. 4. Åtgärder och genomförande Planerade arbeten Orgeln anses idag vara ett dåligt fungerande instrument. El-systemet är också bedömt som brandfarligt då det femtio år gamla el-systemet inte uppfyller dagens normer. Enligt en utredning undertecknad musikdirektör Niklas Jansson gjord 2003-02-26 anses orgeln kunna återställas i en konsekvent enhetlig senromantisk stil. Orgeln var särskilt lämpad för en ombyggnation, eftersom fasaderna var bevarade, väderlådor var i mycket bra skick och mycket av pipmaterialet var bevarat, vilket anses mycket ovanligt. Dessutom har man bevarat originalritningarna av orgelverket. Endast ett fåtal senromantiska orglar finns idag kvar, eftersom många togs bort från kyrkorna under 1950-/ 70-talen. Som konsult har främst Prof. Ralph Gustafsson vid Musikhögskolan anlitats, som är expert på senromantiska orglar. Prof. Gustafsson upprättade ett program för ombyggnaden.

6 Åtgärder som smärre ombyggnad av läktargolv och flyttning av pentry till intilliggande samlingsrum blev aktuella efter att ombyggnaden av orgeln kommit igång och behandlas under rubriken Genomförda åtgärder. Aktuella åtgärder Om- och tillbyggnad av orgeln till 1911 års tekniska utförande är beviljad med tillägget att piporna får kraftigare dimensioner. Pipornas större dimension gör att orgelfasaden måste flyttas fram ca 0,5 meter. Ett nytt spelbord kommer att placeras framför orgeln i stället för på höger sida, som befintligt spelbord står idag. Åtgärden innebär att man återgår till mekanisk drift. Genomförda åtgärder Ombyggnad av orgeln Om- och tillbyggnad av orgeln till 1911 års tekniska utförande har utförts enligt arbetsbeskrivning av Åkerman & Lund, som tillverkade det ursprungliga orgelverket. Orgeln har dock ombyggts med anpassning till dagens stora orgelhus. Orgelns fasad och orgelhus används fortfarande men med vissa moderna tillägg av funktionell art för att orgeln ska kunna användas rent praktiskt idag. Orgeln har varit övertäckt under ombyggnaden. Rekonstruktionen av orgeln redovisas i Åkerman & Lunds relationshandling (bilaga). Pipmaterialet är ingen rekonstruktion utan en återgång från 1950-talets ombyggda pipor med ursprungligt pipmaterial till ursprunglig senromantisk stil. Väderlådor och pipor har demonterats och återanvänts med komplettering av nytillverkat pipmaterial. Eftersom det mesta av den senromantiska orgelns material fanns kvar kunde man återanvändas instrumentets delar. Läktarorgelns två första manualer sitter på sin originalplats medan den tredje manualen är flyttad från orgelns norra till den södra sidan, mittemot manual 1. Piporna har fått något kraftigare dimensioner. Restaureringen har också inneburit att man har återgått från elektrisk till mekanisk konstruktion. Ombyggnaden av orgeln har varit något försenad pga. torktider för traditionella material (linoljefärg, linoljefernissa på golv). Missprydande klädhängare på orgelns norra fasad monteras bort. Den planerade framflyttningen av orgeln för spelbordets placering framför orgeln utfördes aldrig, vilket var positivt ur antikvarisk synvinkel. Enligt orgelbyggarens bedömning har orgeln ett stabilt läge idag. 2010-03-10 pågick demontering och omflyttning av väderlådor och pipor Materialet i piporna är tenn och koppar, zink till de smalaste piporna. Ju större tennhalt dess

7 starkare och blankare blir piporna, de grova närmast huvudfasaden har troligen hög tennhalt. Efter ombyggnaden finns vissa synliga nytillskott. Delar av de nytillverkade piporna sticker upp på sidorna bakom orgelfronten. De hade kunnat målas in i bakomvarande vägg/valvkulör men har fått stå omålade, liksom de äldre piporna som sticker upp ovanför orgelns bakre delar. Större delen av de äldre piporna är omålade med vissa ytor, partiellt inmålade i vitt. Man vitmålade alltså de synliga delar av piporna i sin tidigare placering för att smälta in i bakomvarande vägg och den partiella målningen utgör idag historiska spår, som visar tidigare ombyggnad och placering. En ny balk liggande horisontellt bakom orgelfasadens vertikala främsta pipor har målats in i en mörkare kulör av estetiska skäl, då intrycket blir mindre rörigt med nya spelbordet framför orgeln. 2010-04-22. Armaturer.

8 2010-03-10. Orgelfasadens ursprungliga kulör i sidodörr. 2010-03-10. Pipor bakom orgelfasaden. Originalpipor tv och de grova längst bak.

9 2010-03-10. Upptill syns en fanérklädd nyare typ av väderlåda från 1950-talet. 2010-03-10. Ursprunglig Rooseveltlåda på norra sidan.

10 2010-03-10. Demonterad väderlåda under ombyggnaden. 2010-12-21. Efter ombyggnaden: Närmast till höger manual 1. Längre bort vid norra sidan manual 2. Manual 3 skymtar till vänster mittemot manual 1.

11 2010-12-21. Efter ombyggnaden: Pipor som tillhör manual 1. 2010-12-21. Efter ombyggnaden: Den första manualen t h. Pedalens baslåda t v.

12 2010-12-21. Efter ombyggnaden: Första manualens mekanik med vällbräda. Borttagna sidopartier På vardera sida av orgeln fanns en sekundär tillbyggnad av väggdelar med små dörrar mellan orgelfasad och läktarvägg. Tillbyggnaden anslöt till orgelfasadens arkitekturtema; hörnpilastrarna med den burna gesimsen förlängd och ihopbyggd med det sekundära sidopartiet. Den ursprungliga orgelfasaden från 1911 är intakt, med undantag från dessa väggpartier, som gjordes på 1950- talet i samband med inrättandet av brudkammaren/körrummet bakom orgelläktaren på norra sidan. Dessa väggpartier ville församlingen ta bort, eftersom igensättningen mellan orgel och läktarvägg orsakade problem vid spelning. Dörrpartier och armaturer på orgelfasaden vibrerade och orsakade störande ljud, trots att organisten enligt uppgift försökt täta springorna med papper. Kyrkan genomgick i sin helhet en arkitektonisk omgestaltning på 1950- talet. Väggoch dörrpartierna tillkom under 1950- talets omfattande restaurering och finns utmärkta på en ritning av ark. K. Martin Westerberg från 1952 (LA: kyrkoarkivet O VIa). De finns inte på Gustaf Améens ritning från 1908. Byggnadsdelarna är av enklare utförande i skivmaterial. Ur kulturhistorisk synvinkel förordade antikvarien vid byggmöte ett bevarande av 1950-talets tillägg som en del av kyrkans senare årsring, vilket framgår i mail 2010-03-10, som vidarebefordrades vid kyrkorådets senare möte. Dessutom skulle borttagande av väggpartierna öppna för anblicken av bakomvarande pentry som i dåvarande placering erbjöd ett skräpigt blickfång (se Flyttning av pentry).

13 Församlingen valde dock att ta bort sidopartierna. Demontering skedde utan skador på orgeln. Åtgärden gjordes efter samråd 2010-02-18 telefonledes med Niklas Fredriksson, Raä. Byggnadsdelarna har sparats i tornkammaren tillsammans med ursprunglig altaruppsats, predikstol och ett glasfönster som togs ner vid 1950- talets restaurering. Vid borttagandet frilades fasadytor med den blågröna kulören före 1950, som också finns i karmarna på orgelns dörröppningar. Målningsbättringar på sidor efter borttagna sidostycken har utförts. Förgyllningen på listen har som överenskommet ej åtgärdats. Av någon anledning var långhalmen dragen lodrätt på norra sidan och horisontellt på den södra på en liten yta av ca 10 kvcm på befintlig målning. Bättringarna följer efter samma mönster. 2010-01-19. Senare tilbyggd vägg och dörr mellan orgel och läktarvägg.

14 2010-01-19. Detalj av senare tillbyggt väggparti. Ursprunglig ritning Orgel för Örnsköldsviks kyrka, Stockholm den 19 dec. 1908, sign. Gust. Améen (huvudfasad resp. norra fasaden).

15 2010-04-22. Orgelfasaden efter borttaget sidostycke på södra sidan. Armaturer. 2010-04-22. Detalj, kapitäl på söder hörnpilaster efter borttaget sidostycke på norra sidan.

16 2012-04-16. Målningsbättrad pilaster och kapitäl mot söder. Förgylld list utan åtgärd. 2010-01-19. Orgelns norra sidofasad före demontering av klädhängare.

17 Armaturer på orgelfasaden Församlingen har planer på att byta ut orgelfasadens armaturer av gulmetall, eftersom de skallrar vid orgelspel och belysningen anses undermålig. När orgelarmaturerna tillkom är osäkert. Belysningsförslag för läktarvåningen gjordes 1952, 1969 och 1972. Församlingen har fått förslaget att kontakta en belysningsarkitekt med inriktning på kyrkor för lämplig armatur om man vill går vidare. Nya armaturer kräver Länsstyrelsens tillstånd. Nytt spelbord Åkerman & Lund har nytillverkat ett nytt spelbord i samråd med församling och antikvarie. Spelbordet har byggts enligt arbetsbeskrivning dvs. i nyromantisk stil med tre manualer med förebild efter S.ta Clara i Stockholm, fristående och vänd mot kyrkorummet. Fasaderna är i fura likt läktarorgeln och spelbordet i mahogny. Pedalerna är i järn. Fasaderna har en klassisk fältindelning med ramverk och fyllningar med orgelns sidofasader som förebild men utan förgylld list. Fotsockelns utformning följer orgelfasadens. Spelbordet är målat av målarmästaren Leif Näslund, Örnsköldsvik med linoljefärg i grågrön kulör likt speglarna på orgelns sidor, grundoch täckfärg med halmstrålasering. Speglarna på orgelns huvudfasad med svagt ockrafärgat omålat trä hänger inte ihop med övrig interiörmålning. Trappstegen och vilplanet under organistens bänk var klarlackade vid slutbesiktning. Trappans enda plansteg skulle enligt överenskommelse målas i grågrön kulör likt sockeln utan halmstrå. Det gjordes ej. Med fördel kan dock plansteget målas, eftersom stegets träyta är ljusare och avviker något från övriga träytor (vilplan, läktargolv). Nackdelen med målning är slitageskador. Demontering av tidigare spelbord på läktarens södra sida.

18 2010-12-21. Det nya spelbordet i omålat skick. 2010-12-21. Spelbordet i mahogny med tre manualer.

19 2012-01-30. Spelbordet färdigmålat. Spånpodier borttagna, ursprungligt läktargolv och trappning. Nytillverkat sättsteg (ljusare)i golvets avsats ersätter spånplatta efter tidigare inbyggda ledningar. 2008-11-19. Läktargolv före borttagande av matta och podium.

20 2010-01-19. Ursprungligt trappsteg rappsteg framför orgeln efter borttagen matta och podium.. 2010-03-10. Nytillverkade trappdelar.

21 2010-06-09.Slipat och linoljefernissat läktargolv. 2010-06-09. Två nya bräder infogade i det gamla golvet.

22 Bättringsmålning väggar Näslunds Måleritjänst har utfört bättringar på läktarväggen efter borttagna sidostycken och köksskåp på norra sidan (se pentry). På 1970- talet övermålades de kalkade väggarna från 1950- talets restaurering med latexfärg. Bättringarna har gjorts med Beckers Webetonics väggfärg i befintlig kulör på kyrkans befintliga latexfärg. Läktargolvet Lådan av spånplatta som gömde borttagna el-ledningar har tagits bort, liksom en gradäng framför orgeln. Trappningen framför orgeln har därmed återfått ursprunglig form. För att åstadkomma detta behövde man nytillverka två sättsteg (ett för vardera trappsteg) och en lång golvbräda av gran samt mindre stycken golvsockel utmed väggarna på sidorna. Nytillskotten till golv och linoljefernissades. Läktargolvets grå heltäckande matta har tagits bort och man har frilagt och slipat det ursprungliga brädgolvet. Orsaken var att den mjuka mattan gav dålig resonans för kören och var till nackdel för orgelmusiken. Åtgärden är positiv ur kulturhistorisk synpunkt, särskilt som församlingen frångick planerna på två-komponentlack och i stället valde den långsammare behandlingen med linoljefernissa, trots fördröjda torktider och orgelbyggets tidschema. Golvet kommer att mörkna med tiden och likna golvet nere i bänkkvarteren. Arbetet utfördes av en lokal golvfirma med linoljefernissa från Berglund & Boij. Borttaget fallskydd På läktarbarriären fanns ett ca 2 meter långt fallskydd tillverkad av trä, nytillverkat 1993/94 av Örnsköldsviks snickerifabrik. Fallskyddet var utformat med små balustrer likt barriärens översta del. Fallskyddet tillkom för att dirigenten riskerade falla när han stod på det nu borttagna podiet. Församlingen hade vid besiktning tagit bort fallskyddet, vilket egentligen är en tillståndspliktig åtgärd, där Länsstyrelsen skulle ha kontaktats. Flyttning av pentry När orgelns sidopartier tagits bort ville församlingen flytta pentryt intill orgelns norra sida i läktarrummet till intilliggande körrum. Pentryts överskåp var tidigare inte synligt nerifrån kyrkorummet när orgelns sidoväggar fanns kvar. Åtgärden gjordes efter Länsstyrelsens tillstånd dnr. 433-591-11 i samråd med antikvarien. Pentryt från senare tid var utrustat med diskenhet med kakel på väggen och vitmålade skåpmoduler i spånplatta. Det sk körrummet /samlingsrummet, där pentryt skulle placeras, är välbevarat med undantag för rumshöjden, som är sänkt med ett sekundärt ljudtak. Den jugendinspirerade interiören har väggar med murade och putsade nischer och portöppningar och svängda trapphandledare med en praktisk modern möblering. Rummet används vid körens samlingar och till sammanträden. De kulturhistoriska konsekvenserna för flytten var övervägande positiva, eftersom pentryt hamnade i ett biutrymme utanför kyrkorummet. Nackdelen var, att

23 håltagning måste göras i den murade tegelväggen mellan läktaren och körrummet. Detta skedde under golvnivå. Till förutsättningarna hörde, att befintliga rördragningar för vatten/el under läktargolvet kunde utnyttjas. På läktaren har kakel på väggen vid orgeln tagits bort och väggarna är bättringsmålade efter skåpen. I körrummet har rören dragits osynligt under trappans inbyggnad och bakom köksskåpen utmed golvsockeln. Antikvarien blev ej kontaktad vid arbetets utförande och har därför inte dokumenterat flytten och håltagningen. Köksmodulen har målats in i bakomvarande väggkulör. Väggen bakom diskbänk och skåp är, liksom läktarvåningens väggar, sedan tidigare målade med plastfärg. 2008-11-19. Pentryts tidigare placering vid läktarorgelns norra sida.

24 2010-04-22. Körrummet med trappa från läktarvåningen (under orgelns ombyggnad). 2010-04-22. Körrummet med utblick från dörren till läktaren en halvtrappa upp.

25 Under läktargolvets uppbyggnad. Håltagning i vägg mellan läktare och körrum. Foto Bengt Gavelin. 2012-01-30. Köksskåpen flyttade till körrum / samlingsrum.trappa upp till läktarvåning. T h dörr mot trapphus ovanför vapenhus.

26 Källor Telhammer, Ingrid: Kyrkor och Kapell Nolaskogs, CW-förlaget Bjästa, 1985. Wikmark, Gunnar: Örnsköldsviks kyrkliga historia, Örnsköldsvik 1960. Wikmark, Gunnar: Örnsköldsviks kyrkliga historia del II, Örnsköldsvik 1983.