Viksta kyrka. Viksta socken Uppsala kommun. Antikvarisk kontrollrapport över ombyggnad 2006 Johan Dellbeck

Transkript

1 Viksta kyrka Viksta socken Uppsala kommun Antikvarisk kontrollrapport över ombyggnad 2006 Johan Dellbeck

2 Inledning Under år 2006 har Viksta kyrka genomgått en invändig ombyggnad. Kortfattat gick arbetena ut på att skapa en öppen plats i västra delen av kyrkan, ett s.k. kyrktorg. Vidare revs orgelläktaren och orgeln demonterades. De bakre bänkraderna togs även bort. I anslutning till kyrktorget skapades nya rum innanför västra entrén med pentry, städvask, handikapptoalett, elcentral och förråd. Ingången i väster försågs med ny dörr och utanför vapenhuset byggdes en ramp för att förbättra tillgängligheten. Administrativa uppgifter. Objekt: Viksta kyrka, Viksta socken, Uppsala kommun. Arbetshandlingar: Viksta kyrka, ombyggnad, totalentreprenad, förfrågningsunderlag , upprättad av Kilgren arkitektkontor AB, Uppsala. Länsstyrelsens beslut: , dnr: Byggherre, beställare: Björkling, Skuttunge, Viksta pastorat Totalentreprenör: Håkan Zillén bygg AB, Uppsala Konservator: Thomas Wängelin, Uppsala Byggledare/arkitekt: Gösta Kilgren, Kilgren arkitekter AB. Antikvarisk kontrollant: Johan Dellbeck, Agnetha Pettersson, Upplandsmuseet Byggnadshistorik i korthet Viksta kyrka byggdes under slutet av 1200-talet som en gråstenskyrka med tegelornerade gavlar. Kyrkan har formen av en salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Sakristian är antagligen byggd före långhuset. Vapenhuset byggdes omkring år I mitten av 1400-talet försågs kyrkan med tegelvalv. Samtidigt byggdes triumfbågen mellan koret och långhuset. År 1503 målades väggar och valv. Årtalet känner vi till genom en av Peringskiöld upptecknad inskrift som tidigare fanns i kyrkan. Målningarna hänförs till Tierpsgruppen. Kyrkan är spritputsad och försedd med slätputsade smygar, omfattningar och hörn. Fasaderna är vitkalkade I östgaveln finns en rekonstruerad gotisk tvåfönstergrupp med glasmålningar. Övriga fönsteröppningar är från 1700-talet. Kyrkan försågs år 1687 med en ny läktare i väster. Enligt Riksantikvarieämbetet tyder spåren av en spiraltrappa i långhusets sydvästra hörn på att kyrkan har haft en medeltida läktare fick kyrkan ny bänkinredning som ersatte de gamla bänkarna från 1688 och samtidigt kalkades valvoch väggmålningarna över. Orgelläktaren från 1687 byggdes om i samband med att kyrkans första orgel införskaffades Orgeln tillverkades av Per Gullbergsson i Lillkyrka. På 1880-talet ersattes den slutna bänkinredningen av nya öppna bänkar. Valvmålningarna togs fram av konservatorn C. Wilh. Pettersson vid en restaurering , under ledning av arkitekten och antikvarien Erik Lundberg. Målningarna är välbevarade men något blekta på grund av att de varit överkalkade. Vid års restaurering tillkom även den slutna bänkinredningen som utformades med de gamla 1700-talsbänkarna som förlaga, vilka fanns bevarade på läktaren. 2

3 Utförda åtgärder Arbetena har utförts enligt handlingar upprättade av arkitekt Gösta Kilgren, Kilgren arkitektkontor AB. Rivningen av läktaren prövades första gången av Länsstyrelsen år 2001 då Länsstyrelsen inte beviljade tillstånd till detta. Beslutet överklagades i Länsrätten och Kammarrätten samt Regeringsrätten, som meddelade att församlingens överklagan skulle bifallas. Länsstyrelsen gav därför tillstånd till arbetena i december Innan rivningen påbörjades dokumenterades läktaren och orgeln. Läktaren mättes upp och dokumenterades av Gösta Kilgren. Orgelläktaren och orgeln revs och kyrkbänkarna väster om södra porten demonterades. En del av bänkarna återanvändes som bakre bänkskärm på norra bänkkvarteret. Läktaren och orgeln har magasinerats av församlingen, enligt Länsstyrelsens beslut. I västra delen av kyrkan anordnades en öppen plats, ett s.k. kyrktorg som försågs med ett nytt kalkstensgolv. I anslutning till kyrktorget byggdes pentry, städ med utslagsvask, handikapptoalett, förrum och förråd inklusive ny elcentral. Ett nytt entreparti monterades i västra portöppningen. Den nya ytterdörren utgörs av en dubbeldörr klädd med stående, svartmålad panel. Innanför den sitter en glasad dubbeldörr i metallprofil. Meningen är att den gamla dörren ska återmonteras och stå i uppställt läge. De nya rummen avskiljs med en brädvägg mot kyrktorget. Väggarna är uppförda med regelstomme klädda med plywoodskivor och gips. Mot kyrktorget är väggen klädd med stående, spontad panel målad med linoljefärg i ljusgrått. Väggen är även försedd med två pilastrar som anspelar på de rivna läktarpelarnas utseende. Mellan kyrktorget och förrummet finns en dubbeldörr i massivt trä med spröjsade glasrutor. Dörren till förrådet i söder har utförts som en blinddörr helt inpassad i panelen. I taket till förrummet har ett fönster satts in som släpper in ljus från ovanliggande gavelfönster och gör att man kan se upp på valvmålningarna. För att leda in vatten och avlopp i kyrkan grävdes ett ledningsschakt från personalbyggnaden utanför kyrkogårdens sydöstra hörn. Det borrades ett hål i kyrkans grundmur under marknivå. I samråd med Bent Syse, chef för Upplandsmuseets arkeologiska avdelning, beslutades att ingen schaktövervakning krävdes då grävningarna inte skulle beröra några kulturlager. Kyrkgolvet var urgrävt redan på 1930-talet. Västra delen av kyrkan försågs med en tunn armerad betongplatta med värmeslingor. Golvläggning utfördes med hyvlad kalksten i format och färg lika befintligt kalkstensgolv. Puts, kalkmålningar När läktarbjälklaget revs blev målningsrester på norra väggen synliga. Även i väster fanns mindre målningsfragment kvar som tidigare varit synliga i de små förråd som fanns under läktaren. Konservator Tomas Wängelin besiktade målningarna. Han föreslog att målningarna på västväggen skulle tas fram och konserveras, dvs de målningar som inte skulle komma att täckas av ny vägg. Målningsresterna där bjälklaget hade suttit föreslog han skulle kalkas över. Församlingen valde att låta kalka över målningsresterna på västra väggen och även målningsfragmenten där bjälklaget varit. 3

4 Målningen på norra väggen intill nordöstra hörnet är dock bevarad bakom en ny lättvägg. Hålen efter bjälklaget på valvknektarna respektive murarna mot norr och söder murades igen med tegel och kalkbruk, men markerades med viss fördjupning i putsen så att man kan se var bjälkarna suttit. Väggytorna bakom de borttagna bänkarna var delvis målade med grå emulsionsfärg. De ytorna målades över med kalklimfärg varpå de ströks med traditionell kalkfärg baserad på våtsläckt kalk. Färgen har tonats in i samma kulör som övriga väggytor. Den putsade väggen på det före detta läktarplanet var målad i en avvikande grå färg som även var starkt nersmutsad. Dessa ytor slammades med ett kalkbruk gjort av våtsläckt kalk och fyllnadsmedel av krossad marmor samt sand. Väggytorna tonades sedan in med kalkfärg gjord på våtsläckt kalk. Samma metod användes på ytorna med fragment av medeltida måleri. Några rutor med målningsfragment sparades ut. Avsikten med slamningen är att målningsresterna ska vara möjliga att ta fram igen utan att de tar för mycket skada. Tillgänglighet För att förbättra tillgängligheten till kyrkan byggdes en ramp vid trappan till vapenhuset. Rampen har sidostycke av granit och är försedd med svartmålat järnräcke. Dokumentation Sedan bänkarna demonterats och stengolvet i väster demonterats, dokumenterades underliggande golv. Under de borttagna bänkarna fanns det ett lager kolstybb och under kolstybben låg det sand. Kolstybben härrör från 1932 års restaurering. Gravstenen i mittgången med underliggande grav bevarades på plats. Graven är skodd med tegelsten runt om gravstenen. Graven lämnades i befintligt skick. Grävning för rörinstallationer gjordes i kyrkan mot södra väggen nära sydvästra hörnet. Vid grävningen påträffades endast grus, sand och sten och inga gravrester. Kulturhistorisk bedömning av utförda arbeten Rivandet av läktaren och demonteringen av orgeln samt borttagandet av bänkraderna i västra delen av kyrkan har inneburit en stor förändring av kyrkans interiör, som de antikvariska myndigheterna till en början motsatte sig. Det finns flera exempel på kyrkor i Uppland där man rivit orgelläktaren under 1900-talet. I t.ex Lagga och Ärentuna kyrkor har läktarorglarna ersatts av nya orglar i västra delen av kyrkan. Det märkliga med Viksta kyrka är att den troligen hade en läktare redan på medeltiden, vilket är ovanligt. I övrigt är arbetena väl utförda. Den nya panelade väggen mot väster samt det nya kalkstensgolvet är material- och färgmässigt väl anpassat till interiören. Rampen vid vapenhustrappan är också väl anpassad till kyrkan. 4

5 Källor, litteratur Kilström, Bengt Ingmar: Viksta kyrka, Upplands kyrkor 21, Uppsala 1976 Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län, Uppsala Upplandsmuseets arkiv: Viksta kyrka, Vård- och underhållsplan, Uppsala Regeringsrättens dom, mål nr , 22 december Foto av läktare och orgel våren Läktare och orgel har rivits. Delar av läktarbjälklaget kvarstår. 4 maj

6 På läktaren fanns bänkarna från 1700-talet kvar. Medeltida målningsfragment. Bilden visar muren vid långhusets nordvästra hörn. Målningen kom sedan att döljas bakom ny lättvägg. 6

7 Sydvästra hörnet av långhuset där troligen en medeltida spiraltrappa funnits. Nära hörnet skedde schaktning för avlopp men hörnstenarna lämnades orörda. Kolstybben i förgrunden låg under bänkarna från Borrning för avlopp i sockelmur under golvnivån. Här är golvfyllning av kolstybb och sand avlägsnad. 7

8 Norra långhusväggen sedan läktaren rivits. Här skymtar delar av en målning som tidigare doldes bakom bjälklaget. Södra långhusväggen. Hålen i muren efter bjälklaget har murats igen. 8

9 Västra delen av kyrkan efter slutbesiktning. Kyrktorget med nytt kalkstensgolv. På väggen kan man ana hur igenmurat hål efter läktarbjälklaget markerats i putsen. 9

10 Nybyggd ramp vid vapenhuset. 10