INNEHÅLL FÖRORD 9 OM FÖRFATTAREN 13 Utrustning och inställningar 15 #1 Välj rätt sorts kamera 16 #2 Liten sensor eller fullformat? 19 #3 Hur många megapixlar? 21 #4 Fotografering i svagt ljus 22 #5 Ta bildserier 25 #6 Säker exponering 26 #7 Glöm inte vitbalansen 29 #8 Håll sensorn ren 30 #9 Håll koll på autofokusen 33 #10 Använd följefokus 34 #11 Använd enpunkts autofokus 37 #12 Aktivera bakre AF-knappen 38 #13 Använd AF-låsningen 38 #14 Använd förinställningar 41 #15 Välj rätt teleobjektiv 42 #16 Använda teleförlängare? 45 #17 Bildstabilisering på gott och ont 47 #18 Använd skyddsöverdrag 48 #19 Behövs polarisationsfilter? 51 #20 Ta med fjärrutlösaren 51 #21 Välj rätt stativ 52 #22 Behöver man vinkelsökare? 55 #23 Ta med extrabatterier 55 #24 Vilka minneskort behövs? 56 Ute i naturen 59 #25 Var förberedd 60 #26 Hur hittar man djuren? 63 #27 Använd kikare 63 #28 Ligg steget före 65 #29 Visualisera dina bilder 66 #30 Fånga tillfällena 69 #31 Ta tid på dig 69 #32 Hellre kvalitet än kvantitet 70 #33 Sikta mot stjärnorna 72 #34»Det där är ett får«74 #35 Ha kameran skjutklar 77 #36 Glöm inte att filma 78 #37 Dåligt väder är inget hinder 81 #38 Klä dig rejält 82 #39 Gå nära inpå 85 #40 Lägg dig ned 87 #41 Kamouflera dig 88 #42 Utfordra fåglar och vilda djur 91 #43 Vilka lockljud fungerar? 92 #44 Ha tålamod 95 #45 Var effektiv 95 #46 Avtal ska hållas 96 #47 Sätt igång! 96 Samspela med ljuset 99 #48 Följ ljuset 100 #49 Undvik hårt ljus 100 6
Innehåll #50 Utnyttja morgonljuset 103 #51 Ge akt på ljusriktningen 104 #52 Räds inte motljuset 104 #53 Utnyttja skuggorna 107 #54 Ta silhuetter 108 #55 Utnyttja dammoln 111 #56 Ta vara på reflexerna 112 #57 Speglingar i vatten 115 #58 Sky inte blixten 116 #59 Använd flera blixtar 119 Komposition och bilduttryck 121 #60 Ange rum och riktning 122 #61 Sök former och mönster 125 #62 Utnyttja linjerna 126 #63 Välj rätt bakgrund 129 #64 Fokusera på ögonen 130 #65 Finn öppningar i lövverk 130 #66 Frys rörelserna 133 #67 Hur man panorerar 134 #68 Ta tillfällena i akt 137 #69 Ta med kringmiljön 138 #70 Gör en berättelse 141 På djurens villkor 143 #71 Visa hänsyn 144 #72 Bekanta dig med djuren 146 #73 Var går närgränsen? 149 #74 Låt djuren vila 149 #75 Sätt upp fågelholkar 151 #76 Tänk på säkerheten 152 På fotoresa och safari 155 #77 Säker incheckning 156 #78 Var effektiv på flygplatsen 159 #79 Välj rätt handbagage 161 #80 Bär fotoväst 162 #81 Res i grupp 162 #82 Res som turist 165 #83 Res inte som turist 165 #84 Visa respekt för andra kulturer 166 #85 En paketresa? 169 #86 Lagra bilderna säkert 170 #87 Grundläggande bildbehandling 173 #88 Publicera bilderna 173 #89 Vilka objektiv ska med? 174 #90 Ta med första hjälpen-låda 176 #91 Ta med nödproviant 176 #92 Använd GPS till kameran 179 #93 Stativ eller bönkudde? 179 #94 Välj rätt färdmedel 180 Till sist 183 #95 Dokumentation eller konst 184 #96 Hur mycket får man ändra? 184 #97 Gör din egen fotobok 187 #98 Hur säljer man bilder? 188 #99 Nischa dig 191 #100 Håll dig i form 191 #101 Mycket nöje! 192 Vägen vidare 197 REGISTER 199 7
Förord 8
Förord Tack för att du valde den här boken! Jag hoppas att de följande 190 sidorna ger dig lust att uppleva mer av djur och fåglar och hjälper dig att ta ännu bättre bilder av dem. De här är för övrigt den sjätte bok som jag har skrivit, fotograferat och utgett, och aldrig förr har jag känt mig så inspirerad att göra en bok som den här gången. Jag hoppas att en del av min entusiasm smittar över på dig. År 2008 gav jag ut en lärobok med titeln Naturfoto Digital Kameraglede. Läsarnas gensvar har varit väldigt positivt. Den bok som du nu håller i händerna är dock inte någon ny lärobok eller omstuvning av gammalt stoff, utan snarare en helt färsk inspirationsbok. Här får du svar på frågor du grunnar på, samt nya idéer som hjälper dig att bli en bättre fotograf. Några långa utläggningar om fototeori kommer du inte att hitta, utan istället 101 av mina bästa råd när det gäller fotografering av djur och fåglar. Den här boken fungerar därför bra tillsammans med en vanlig lärobok. Varför just 101 fotoråd? Ja, det är en bra fråga eftersom jag utan några större problem skulle kunna ha skrivit en med 150 råd. I den här boken har jag koncentrerar mig på de viktigaste framgångsfaktorerna för att få bra bilder utan för mycket kringsnack. Du kommer att se att råden är praktiska och baserade på egna mina egna erfarenheter från många års fotograferande. Jag hoppas att du får nytta av dem i din eget fotograferande. Den här boken handlar om fotografering av djur och fåglar med digital systemkamera, DSLR. Med djur och fåglar avses främst däggdjur och fåglar. Teman knutna till makro, landskap eller andra fotogenrer tas inte upp i boken det får hellre vänta tills någon framtida bok. Boken är indelad i kapitel om utrustning och inställningar, om fotografering i fält och om foto- och safariresor för att nämna några områden. Det har varit en utmaning att inordna fotoråden i bestämda kapitel, eftersom flera av råden också är tillämpliga på andra områden. Jag hoppas att du finner boken översiktlig, intressant och matnyttig. I den här boken har jag valt en mer personlig och direkt stil än det du är van vid från vanliga läroböcker. Du kommer att få rekommendationer och råd om vad du bör tänka på eller göra när du fotograferar, men utan att därför få någon tvångströja dragen över dig. I varje fall är ambitionen inte att tala om allt för dig, utan snarare att få dig att fundera över saker som du kan ha nytta av. Det är inte säkert att du kommer att hålla med om eller ha användning av allt. Det är helt okej, för du ska verkligen inte ta mina 101 fotoråd som absoluta sanningar som du är tvungen att svälja. Hur som helst tror jag att du kommer att få glädje av att pröva åtminstone några av råden. Om du vill kan du också delta i den interaktiva tilläggsversionen av boken. Om du har funderingar eller eller egna erfarenheter som berör bokens teman är du välkommen att dela med dig på boken norska hemsida: www.naturfokus.com/101-fotorad-dyr. Där ᐊ Avslappet leopard i Botswana. 600 mm og 1,4 teleforlenger, 1/500 sekund med f/5,6 og ISO 2000 9
Förord ska jag att ta upp en del av de funderingar som du och andra kan komma med. Läs mer om detta i kapitlet Vägen tillbaka. Om bilderna i boken Jag har själv tagit alla bilderna, med undantag av några porträtt. Det sista gäller bilderna på sidorna 58, 81 och 82, som tagits av Roy Mangersnes, bilderna på sidorna 154 och 158 som tagits av Bent Olsen, och bilden på sidan 79, som tagits av Henneke Dallmeijer. Alla bilderna är tagna ute i naturen, bland annat just för den här boken. De djur och fåglar som är med i boken är vilda och inte fotograferade i fångenskap. Undantagen är bilderna på sidan 11 av en tam björnunge i Serbien, på sidan 84 av en älg i björnparken i Flå i Norge, tamrenen å sidan 106 samt slagugglan på sidan 150. Alla andra djur och fåglar som återfinns i boken har fritt kommit och gått utan någon yttre påverkan. Alla bilderna i boken var ursprungligen råfiler (raw file på engelska) som har»framkallats«i Adobe Lightroom eller Nikon Capture NX2. Därefter har de bildbehandlats, men bara helt lätt, i Photoshop. Enstaka bilder har spegelvänts eller skalats om för att passa bättre in i bokens formgivning. De flesta bilderna är tagna från mars 2010 och framåt, mestadels med Nikon D3S och D3X. Resten av bilderna har tagits med diverse olika fullformatskameror från Canon. Eftersom jag är van vid just de kamerasystemen nämner jag också en del systemspecifika detaljer hos dem. Det betyder inte att de som använder kameror från Sony, Pentax eller andra system ska känna sig uteslutna, utan det är en följd av att jag skriver med utgångspunkt från mina egna erfarenheter från de kameror som jag faktiskt har använt. Jag har bemödat mig om att försöka vara neutral i frågan om vilket kameramärke som är»bäst«. Ett stor tack Jag vill tacka alla som har deltagit och varit med på mina föredrag, kurser, workshops och fotoresor. De frågor som har dykt upp före, under och efter dessa arrangemang har lagt grunden för många av råden i boken. Frågorna har också hjälp till med att sätta fingret på de utmaningar och problem som många fotografer stöter på uti i fält. Ännu ett stort tack riktar jag till dem som har bidragit med konstruktiva förslag och språkgranskningen av manuset. Jag vill främst tacka språkkonsulten Eirik Myhr samt min gode vän och kollega Kai Jensen för viktiga bidrag. Bokprojektet har gått smidigt tack var att redaktionen har varit liten och effektiv. Till sist, men inte minst, vill jag tacka min kära hustru Kirsti för att visat stort tålamod under bokprojektet samt alla de fotoresor som jag har gjort i tid och otid. Utan det stödet hemifrån hade det blivit betydligt jobbigare att skriva böcker eller göra fototurer. Angenäm läsning! Ole Jørgen Liodden Ringerike, Norge i juni 2011 10 Författaren i samspråk med en brunbjörnsunge i Serbien. ᐅ
Innan vi går ut och fotograferar djur och fåglar är det viktigt att ha en kamerautrustning som gör att du kan de de bilder du önskar. Vad du väljer beror på många olika saker, som ambitionsnivå, intresse, utrustningens vikt, användningsområde och ekonomi. För de flesta av oss är nog ekonomin den mest begränsande faktorn. Man glöm inte att det är fullt möjligt att ta bra bilder även med en enklare utrustning. I många situationer är det inte alls givet att den dyraste och tyngsta utrustningen ger det bästa resultatet. Flexibilitet och»tiden till avtryck«kan vara avgörande för om du får en pangbild. Och i slutänden är det faktiskt så att den viktigaste faktorn bakom en bra bild är fotografen själv. Det handlar inte enbart om fotoinsikter, utan också att känna till miljön. Bildskapandet sker inte inne i kameran, utan det är en fråga om att ha bra verktyg, fotoinsikter och att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Det är i alla fall klokt att investera i mer avancerad utrustning i takt med ökande intresse, ambitioner och allt bättre bildresultat. Visst kan det vara frestande att direkt satsa på det bästa och dyraste i kameraväg, men det kan också vara en nackdel med alltför avancerad utrustning. Om du istället byter upp dig stegvis får nog störst glädje och utbyta av fotograferandet. I det här kapitlet ska jag ge dig några goda råd om vilken sorts utrustning som du kan behöva för att fotografera djur och fåglar. Oavsett vad du väljer är det dock viktigt att veta vilka egenskaper som du bör prioritera. Det är viktigt att ha ett verktyg som ger dig goda möjligheter att ta välexponerade och skarpa bilder. Det är en sak att ha en bra fotoutrustning och en annan att kunna använda den och ställa in den rätt i olika situationer. Jag har själv både provat med olika inställningar och också diskuterat med kollegor för att hitta de optimala inställningarna. Vilka inställningar som är bäst varierar med ljuset, bakgrunderna och de egenskaper som karakteriserar fåglarna och djuren som du fotograferar. Några entydiga svar på vilka inställningar som är»bäst«finns dessvärre inte. Det är viktigt att du själv prövar dig fram, dels med inställningar som brukar rekommenderas, dels med dina egna, så att du lär dig hur kameran ska ställas in i olika situationer. I likhet med mig har du säkert känt hur snöpligt det är att inte ha använt rätt kamerainställningar, vilket kan göra att du missar en pangbild. Lika pinsamt är det att ha glömt något viktigt tillbehör hemma. Allt det här kan hindra dig från att fånga en viss situation. Erfarenheter av det här slaget ska man begrunda, så att man kan vara bättre förberedd en annan gång. ᐊ Svalbardren i midnattssol. 600 mm, 1/500 sekund med f/4,5 och ISO 2500 15
#1 Välj rätt sorts kamera Vid köp av kamerahus är det viktigt att välja ett vars egenskaper passar just dina behov. Det krävs helt annan utrustning för att fotografera djur och fåglar än för landskap, makro eller porträtt. Därför ska vi se närmare på vilka egenskaper som är viktigast. För att passa till fågel- och djurfoto måste kameran ha möjlighet att använda teleobjektiv med hög ljusstyrka. Det medför att du bör satsa på en digital systemkamera, DSLR (från engelskans Digital Single-Lens Reflex), med utbytbar optik. Det finns ett stort urval att välja i, både objektiv med fast brännvidd som zoomobjektiv. Som naturfotograf kommer du att tillbringa mycket tid ute i alla möjliga väder. Därför är det en stor fördel att ha en kamera som är robust och vädertätad. Kameror av det slaget är dyrare än de enklaste plastkamerorna, men på sikt tjänar du på det. Det är bara dumt att behöva skydda fotoutrustningen bara för att det råkar komma en skvätt regn. Alternativ kan du använda ett skyddsöverdrag (råd #18) om kameran inte är fukttålig. Kom bara ihåg att kameran är gjord för att användas och inte för att ligga i ett skåp eller i en fotoväska. Djur och fåglar rör sig ofta snabbt, och därför är kamerans autofokusegenskaper viktiga. I de flesta systemkameror sitter autofokusmotorn i objektivet, och fokuserar blixtsnabbt. Ändå är det stor skillnad mellan vilka inställningsmöjligheter som olika kameror har för att justera fokuseringsegenskaperna för att göra fokuseringen så snabb och träffsäker som möjligt i vissa situationer. Dit hör egenskaper som utvidgad fokuseringspunkt, fokuseringshastighet och låsning av autofokusen. De möjligheterna är ofta begränsade hos enklare kameramodeller, men betydligt bättre på toppmodellerna. Självfallet är bildkvaliteten också viktig. På de filmbaserade analogkamerornas tid begränsades bildkvaliteten mest av vilken film man använde och kvaliteten på objektiven. I digitalåldern beror istället mycket på den högst varierande kvaliteten på de digitala bildsensorerna i kamerahusen. Färgdynamik, detaljeringsgrad och ISO-egenskaper är viktiga faktorer vid valet av systemkamerahus. Notera att ingen kamera är bäst på allt, utan välj därför en kamera som har bra egenskaper i de avseenden som är viktigast för dig. För djurfoto är det bra att ha en kamera med snabb seriebildstagning och stor minnesbuffert. Men tänk krasst: som amatörfotograf har du ingen nytta av rena»kulsprute-egenskaper«som seriebildsfrekvenser om tio bilder i sekunden, eller en minnesbuffert som klarar hundratalet bilder innan den storknar. Det smartaste kan vara att börja med en aning enklare kamera och sen byta upp sig efter ökande behov. Om du ligger i startgroparna för att köpa en kamerautrustning råder jag dig att tänka långsiktigt. Bestäm dig först vilket kameramärke som ger dig bäst möjligheter att bygga upp utrustningen med de tele-, vidvinkel och zoomobjektiv som du kan tänkas behöva så småningom, samt blixtar. Det kan också vara smart att leta på begagnatmarknaden för att få mer valuta för slantarna. Oavsett om du köper nytt eller begagnat ska du tänka kritiskt så att du köper en kamera som täcker dina behov på ett bra sätt. 16 Var noga med att välja rätt slags utrustning. ᐅ
17
18
#2 Liten sensor eller fullformat? Kameratillverkarna erbjuder ofta bildsensorer i olika format. Det största, fullformat, anger kameror som har en sensor med samma bildformat som en analog småbildskamera, 24 36 mm. Dessa sensorer ger stora bildfiler, och de är främst avsedda för kvalitetsmedvetna fotografer som proffsfotografer. De mindre sensorformaten kallas ofta för crop-format vilket syftar till att de har en beskuren storlek i förhållande till fullformatssensorerna (crop är engelska för beskärning). Bilddiagonalen i cropsensorerna är oftast 1,3, 1,5 1,6 eller 2,0 gånger mindre än i fullformatssensorerna. Fördelarna med cropformatskameror Det är många som föredrar cropformatskameror för fågel- eller djurfoto eftersom bilderna ger ett snävare bildutsnitt än motsvarande bildfiler från fullformatarna. I bildexemplet till höger ser du hur mycket mer beskuren bilden av isbjörnen blir med till exempel en kamera med cropfaktorn 1,5 än med fullformatsbilden. Brännvidden ser ut att öka när man sätter ett objektiv beräknat för en fullformatare på en cropformatskamera. Ett 400 mm-tele på en kamera med cropfaktorn 1,5 får samma bildutsnitt som ett 600 mm-tele skulle ha fått på en fullformatare. En annan fördel med cropformatskamerorna är att de i regel är bra mycket billigare än fullformatarna. Objektiv som konstruerats för cropformatarna är också billigare och väsentligt lättare, eftersom objektivdiametern blir mindre. Med tanke på prisskillnaderna är det inte så märkligt att många köper cropformatskameror, trots att det finns goda skäl att istället satsa på en fullformatare. Fördelarna med fullformatskameror Den största fördelen med fullformatarna är bildkvaliteten. Med större bildsensorer blir bildfilerna renare i färgerna och mindre påverkade av brus. Det förutsätter att man har en modern fullformatare, eftersom även cropformatarna kan ge en mycket hög bildkvalitet. Fullformatssensorerna rymmer i regel också fler bildpunkter än cropsensorerna. Det kan vara en fördel vid utskrift i stora format, eller vid beskärning. En annan fördel med fullformatskamerorna är att ett 14 mmobjektiv ger en kraftig vidvinkel, medan samma objektiv på ett cropformatshus kanske ger en bildvinkel som motsvarat ett 21 mmobjektiv. När man fotografera djur och fåglar brukar dock den egenskapen sällan vara något problem. 2X (225 mm 2 ) 1,6X (338 mm 2 ) 1,5X (384 mm 2 ) 1,3X (512 mm 2 ) Fullformat (864 mm 2 ) ᐊ Fullformatskameror ger rejäl vidvinkel, som i bilden av lappugglan med 15 mm. 1/500 sekund med f/6,3 och ISO 500 ᐃ Utsnitt från olika sensorstorlekar. 19
20
#3 Hur många megapixlar? Det är delade meningar om hur megapixlar som behövs i en digital systemkamera. Somliga säger att det räcker med tio megapixlar, medan andra inte nöjer sig med annat än minst 20. Hur stor upplösning som faktiskt behövs är dock främst en fråga om hur man använder kameran och vilka ambitioner man har för sina bilder. Antalet pixlar bildpunkter avgör delvis hur stort format som du kan skriva ut bilderna i. Bilderna från en tiomegapixelkamera klarar utan vidare att bli utskrivna i A3-format (30 42 cm), och ofta kan man gå upp till A2-format (42 60 cm) utan större problem. Bildfilerna från en 20-megapixelkamera borde då klara det dubbla formatet, men det gäller inte utan vidare. Trots det avgör kvaliteten och storleken på bildsensorn i stort sett hur du kan använda bilderna. Ju fler ljusreceptorer som pressas in på bildsensorn, desto mer utsatt blir bilden för brus. Därför är varje ljusreceptors förmåga att fånga upp färginformationen viktigare än enbart antalet pixlar. Det kan därför vara helt missvisande att jämföra två kameramodeller med samma pixelantal men med olika sensorteknik och sensorstorlek. Bildexemplet med den afrikanska jacanan till vänster är tagen med en modern systemkamera med cropfaktorn 1,5 och en sensor på 15 megapixel. Bildutskrifterna i A3- och A2-formaten höll en god kvalitet, medan utskriften i A2-format (60 84 cm) inte blev helt lyckad. En motsvarande bild tagen med en 12,1 megapixels fullformatskamera skulle ha en större bildvinkel, där huvudmotivet återgivits 50 procent mindre och med 34 procent färre bildpunkter än med cropkameran. Beskärning av jacanabilden till samma utsnitt som det från cropkamerabilden, och sen utskrift i A3-, A2- och A1- formaten gav utskrifter som var ganska så snarlika. Färgdynamiken blev bäst hos fullformatsbilderna, fast i praktiken ger cropkameran en bildkvalitet som är likvärdig med fullformatskameran just i detta exempel. Om man gör motsvarande jämförelse med andra kameramodeller kan dock resultatet bli ett annat. Enligt mina erfarenheter av moderna 12-megapixels fullformatskameror är att obeskurna bilder håller för utskrift i A1-format. Det är mer än vad bilderna från många 20-megapixels cropformatkameror klarar av, men de har dock fördelen av att ge en snävare bildvinkel. När man fotograferar djur och fåglar behöver man ofta den snäva bildvinkeln, och då kan det vara en viss fördel att ha en cropformatkamera. Gränsen för en förstoring beror också på hur god bildens tekniska kvalitet är. Utläggningen kanske förvirrar mer än vad den förklarar, men det finns inget entydigt svar på frågan om hur många megapixlar en kamera ska ha. Koncentrera dig istället på att hitta en kamera som ger rena, brusfattiga bilder så att du får marginal för att göra förstoringar. Om du inte har tänkt dig att skriva ut bilderna i stort format finns det å andra sidan ingen anledning att sträva efter ett högt pixelantal. ᐊ Afrikansk jacana fotograferad med en kamera med cropfaktorn 1,5. 600/4,0 mm, 1/1600 sekund med f/6,3 och ISO 640 21