1 KA2 Muldivision Intressenter 2008-04- 10 Kustförsvaret i Bleking med inriktning på minvapnet. 1. Referenser : Befästningsparken i Karlskrona. Kungliga Karlskrona Kustartilleriregemente 1/ 1 1902 31/ 10 2000. 2. Allmänt : 2.1. Minvapnets organisation. 1870 Särskild minavdelning 1888 Fasta minförsvaret 1902 Kungl. Karlskrona Kustartilleriregemente ( KA2 ) 2.2. Flottans fasta minförsvar. Inom flottan fanns åren 1888 1901 en särskild organisation, Fasta minförsvaret. Organisationen föranledds av minvapnets utveckling och att det redan före 1888 fanns fasta mineringar bland annat vid inloppet till Karlskrona. För kommendering till Fasta minförsvaret krävdes vissa kvalifikationer och eftersom kommenderingen var förenad med särskilda ekonomiska villkor, kom mintjänsten att få en privilegierad ställning. Detta stimulerad till en snabb utveckling inom minförsvaret. Fast minförsvar bestod av officerare och underofficerare samt av det värvade minörkompaniet från Sjömanskåren i Karlskrona. Till detta kom årligen ett antal beväringar. 2.3. KA2 Muldivision. När KA2 sattes upp den 1 januari 1902 utgjordes stommen av artillerister från Kongl. Carlskrona artillerikår och minörer från Flottans fasta minförsvar, d.v.s. de kontrollerbara mineringarna som låg utlagda i ett antal viktig inlopp. Fasta minförsvaret var en egen organisation inom flottan åren 1888 1901 men redan på 1870 talet lades de första mineringarna ut. När KA2 sattes upp fanns minörerna på de två minkompanierna ( MK ) 2.MK och 4.MK vilka 1917 bytte namn till 6. respektive 7. minkompaniet. År 1905 byggdes KA2 båda ytterförläggningar Almö och Aspö Mad där 6. respektive 7. minkompaniet hade sin hemvist. I början av 1930 talet lämnade minörerna Aspö Mad som blev ytterförläggning för luftvärnsutbildningen och verksamheten koncentrerades till Almö vilken i sin tur lämnades 1952 varefter minörerna fram till KA2 nedläggning den 31 oktober 2000 hade Kungsholmen som sin bas. 1944 slogs kompanierna samman till 12. kompaniet. Namnet Minutläggningsdivision ( Muldiv ) etablerades 1956.
2 År 1902 övertog man också Fasta minförsvarets gamla ångkranpråmar som var byggda på 1870 talet. De två sista minutläggarna vid KA2 var Mul 13 Kalmarsund och Mul 18 Öresund. Mul 18 som numera heter Fårösund är byggd 1956 och fortfarande aktiv i flottans 3. sjöstridsflottilj medan Mul 13 sedan några år ingår i museifartygen vid Maritiman i Göteborg. Utvecklingen på minor och fartyg/ båtar sedan 1902 är helt enorm från de gamla ångkranpråmarna till dagens stridsbåtar och från tunga hornminor med enorma kabelsystem till dagens offensiva minvapen. Ett stort antal fartyg och båttyper har funnits vid KA2 och det var minörerna, som var fartygs och båtchefer. En legend i Karlskrona skärgård var utan tvekan Bore som gick traden Karlskrona - Aspö - Kungsholmen åren 1910-1966. 3. Mineringar i Karlskronas närområde. 3.1. 1902 Karlskrona fästning med 4 sektioner I. sektionen. Minspärrningen C.V. ( Carlskrona Väst ) Redan 1878 lades de första elektriska minorna i västra inloppet. Dessa manövrerades från tre stationer, syft- och tändstation på Västra Hästholmen byggd 1886 och syftstationer på Hasslö och Österholmen byggda 1891. Den inre mineringen som så småningom helt kom att manövreras från Västra Hästholmen utgick ur organisationen omkring 1960. Vid tiden för andra världskriget utlades en minering längre ut i inloppet med minstation på Kåsaskär. Denna minering drogs in i samban med att Hasslöbron stod klar 1964. Minstationen står däremot kvar på Kåsaskär. Även på stångskär, väster om Kåsaskär har funnits en minstation, som idag står kvar. II. sektionen. Minspärrningen C.S. ( Carlskrona Syd ) Minering mellan Kungsholmen och Drottningskär Syftstationerna för inloppsmineringen Carlskrona Syd fanns på Aspö ( Jutudden ) Tjurkö ( Hägnudden ) och Kungsholmen. På Kungsholmen fanns även syft och tändstationen. Ovanpå syftstationen på Aspö byggdes kommandoplatsen för batteri Jutudden 1940. Stationen på Tjurkö byggdes 1894 och togs ur bruk när minorna på 1900 talet försågs med induktionsorgan och då sköttes mineringen från stationen på Kungsholmen. III. sektionen. Minspärrningen C.Ö. ( Carlskrona Öst ) Minering mellan Västra Skällön och Senoren. ( 1880 1927 )
3 3.2. 1914 I. sektionen. Minspärrningen C.V. ( Carlskrona Väst ) III. sektionen Minspärrningen C.Ö. ( Carlskrona Öst ) Indragen Minering mellan Västra Skällön och Senoren. ( 1880 1927 ) 3.3. 1939 Ny sektorsindelning samt övergång till begreppet Spärr I. sektionen med chef på Östra Hästholmen Minspärrtropp Långören. Minering mellan Långören och Torhamn ( 1940 1988 ) Till stridsmedlen på Långören hörde också en minstation med tillhörande minering. Detta var landets minsta fasta minering, en mina i varje linje. Inloppet från öster är nämligen så trång att en mina var tillräckligt för att spärra inloppet. Minstationen utgick ur krigsorganisationen 1988 varvid mineringen togs hem Minspärrtropp Ö Hästholmen. Minering mellan Östra Hästholmen ( Torumskär ) och Malkvarn. ( 1939 2004 ) Minstation för minering på Gåsefjärden fanns fram till 1955 på ön Torumskär väster om Killeberget. När batteriet på Killeberget utgick ur organisationen 1955 byggdes bunkern för andra pjäs om till minstation ÖH. Från minstationen manövererades mineringen mellan Torumskär och Malkvarn. Förbandet utgick ur krigsorganisationen 2004. Minspärrtropp Inlängan. Minering mellan Inlängan och Flaggskär. ( 1939 1988 ) På Inlänga anlades en minstation med minering på Kållafjärden ca1940. Förbandet utgick ur organisationen 1988. II. sektionen med chef på Aspö Minspärrtropp VH 1 Minspärrtropp VH 2. Minering mellan Kåsaskär och Arpökalv. ( 1939 1964 ) Minspärrtropp Kungsholmen Minering mellan Kungsholmen och Drottningskär
4 III. sektionen med chef på Gökalv Minspärrtropp RB 1( Gökalv ) Östra inloppet till Ronneby. ( 1939 1992 ) En minstation för minering av östra inloppet till Ronneby anlades 1939 och fick namnet Gökalv. Minspärrtropp RB 2 ( Stekön ) Västra inloppet till Ronneby. ( 1939 1959 ) På Yttre Stekön anlades en minstation 1940 med minering i västra inloppet till Ronneby. Minstationen var i bruk till in på 1970 talet då den slogs ihop med minstation Gökalv. 3.4. 1956 Ny organisation / 4.KA-brigaden Minspärrtropp Långören. Minering mellan Långören och Torhamn. (1940-1988 ) Minspärrtropp Ö Hästholmen. Minering mellan Östra Hästholmen och Malkvarn. ( 1939 2004 ) Minspärrtropp Inlängan. Minering mellan Inlängan och Flaggskär. ( 1939 1988 ) Minspärrtropp Kungsholmen Minering mellan Kungsholmen och Drottningskär ( 1902 Minspärrtropp VH 1 Minspärrtropp VH 2 Minering mellan Kåsaskär och Arpökalv. ( 1939 1964 ) 4. Minvapnets utbildningsplatser i Karlskronas närområde. 4.1. Regementets ( KA2 ) organisation. 1902 2. Minkompaniet. 2.MK ( Överfört från flottan ) 4. Minkompaniet. 4. MK ( Nyuppsatt ) 4.MK överförs 1911 till Älvsborgs Kustartilleridetachementet 1917 Regementet har omorganiserats och begreppet Bataljon har införts. I. Bataljonen. 6. Kompaniet. ( Nytt minkompani ) II. Bataljonen. 7. Kompaniet. ( Gamla 2.MK )
5 1927 I. Bataljonen. ( Västra Hästholmen ) 6. Kompaniet ( Minkompani ) II. Bataljonen. ( Kungsholmen ) 7. Kompaniet ( Minkompani ) 1936 7. Kompaniet får benämningen Signal och Minkompaniet. 1944 IV. Bataljonen. 7. kompaniet blir 12. Kompaniet ( Mintjänst ) 1949 IV. Bataljonen. 12. Kompaniet ( Mintjänst ) 1956 Minutläggningsdivision. ( fd 12. Kompaniet ) Direkt underställd Regementschefen. 1972 Spärrbataljonen. Minutläggningsdivisionen ( Muldiv / min och båttjänst ) 1979 Spärrbataljonen. Minutläggningsdivisionen 1984 Spärrbataljonen. Minutläggningsdivisionen 1990 Minutläggningsdivision. Direkt underställd Regementschefen. Karlskronagruppen bildades och där placerades 3. batteriet nu med namnet Ubåtskyddskompaniet. 1994 Min och Båtkompani. Ubåtskyddskompaniet återförs till KA2 och sammanslogs med Minutläggningsdivisionen och Båtkompaniet. 1997 Amfibiebataljonen. Amfibie kompani med Minutläggningsdivision, Ubåtskyddskompani och Båtskola.
6 2000-10-31 Karlskrona Kustartilleriregemente ( KA2 ) avvecklas. Krigsförbandet 6. minutläggningsdivisionen avvecklas 2000-10-27 5. Utbildning och förläggningsplatser : 5.1. Aspö Mad. Baracker färdigställda omkring 1905 och platsen användes för utbildning och förläggning av för 2. Minkompaniet ( som byter namn 1917 till 7. Minkompaniet ) fram till mitten av 1920- talet. 5.2. Almö. Till Almö förlades 4. Minkompaniet och denna verksamhet varade till 1925 då försvaret reducerades och 4.MK överfördes till Kungsholmsfort. 1937 togs Almöförläggningen åter i bruk och var i bruk till 1954 då utbildningen åter flyttades till Kungsholmen. 5.3. Kungsholmen. Kungsholmen var Muldivisionens hemvist från 1954 tills regementets nedläggning 31/ 10 2000.