KA 2 fartyg och båtar. En bildkavalkad över 98 (150) år

Transkript

1 KA 2 fartyg och båtar. En bildkavalkad över 98 (150) år Av Olle Melin När KA 2 sattes upp 1902 övertogs ett antal fartyg och båtar från Carlskrona artillerikår och dess föregångare. Många av dessa var ålderstigna redan Successivt under 1900-talet har nya fartyg och båtar tillförts. Standardiseringen kan man säga började med A-sluparna i mitten av talet. Innan dess handlade det dels om övertagande av äldre fartyg från flottan eller enstaka nyförvärv. Standardiseringen nådde sin höjdpunkt på 1990-talet med anskaffandet av båtar till de nya amfibieförbanden. Minutläggare De förstaminutläggarna var ångkranpråmar som byggts för det fasta minförsvaret med start Vid KA 2 fanns 1902 ångkranpråmarna nr 2 och nr 4, byggda 1875 respektive 1893 och utrangerade och skrotade på 1930-talet. Från 1920 benämndes ångkranpråmarna för minutläggare. Minutläggaren nr 9 byggdes 1912 och var i tjänst till mitten av 1950-talet. Minutläggarna 13, sedermera Kalmarsund och 18, sedermera Öresund tillfördes 1953 respektive Öresund överfördes i början av 1990-talet till KA 3 och Fårösund, medan Kalmarsund fanns vid KA 2 fram till nedläggningen. Minutläggaren nr 4 217

2 Minutläggaren nr 9 Minutläggaren 13, Kalmarsund före ombyggnaden på 1980-talet 218

3 Minutläggaren 18, Öresund, efter ombyggnaden på 1980-talet Kommunikationsbåtar Från Karlskronas grundläggning 1680 och fram till 1800-talets mitt handlade kommunikationerna i skärgården mest om transporter till och från Kungsholmen respektive Drottningskär. Från början skedde kommunikationerna med rodd- och segelbåtar. De tidigast kända tidtabellerna härstammar från 1830-talet och omfattade två dagliga turer på sommaren och en på vintern. Denna kommunikation kallades den dagliga slupen och besättningen utgjordes av en matros som slupstyrare och 8 båtsmän. Barken Biskopinnan, byggd 1843 och tilldelad Kungsholmen 1850 seglar alltjämt i Marinmusei regi. 219

4 Fortifikationens första ångslup som kommunikationsbåt någon gång kring 1875 Ångslupen Kungsholmen, sedermera Kungsholmen 1, sedermera Hästholmen, men allmänt kallad Mona-Lisa upprätthöll kommunikationerna till Kungsholmen och sattes därefter in på Västra Hästholmen fram till

5 Kungsholmen 2, sjösatt 1895 och använd som kommunikationsbåt till och från Kungsholmen fram till Användes därefter för olika kommunikationer fram till utrangeringen 1950 Bore, klassisk kommunikationsbåt vid KA Se särskild artikel Kommunikationsbåten Filip inhyrdes i början av andra världskriget för transporter i huvudsak mellan staden, Västra Hästholmen och Almö. Efter några år köpte kronan fartyget. Hon var i drift till början av 1950-talet, då hon såldes Gun tillhörde från början I 26 i Vaxholm, sedermera I 2 V och överfördes 1943 till KA 2 som ersättning för Hästholmen (Mona-Lisa). Hon såldes

6 Logementsfartyg I avvaktan på att förläggningsbarackerna på Aspö Mad och Almö stod klara utnyttjades under de första åren på 1900-talet logementsfartyg. För KA 2 del utnyttjades förre fregatten af Chapman. Fregatten af Chapman som logementsfartyg med ångslupen Kungsholmen 1 vid sidan. Observera unionsflaggan i aktern Af Chapmans ångslup för transporter till och från land 222

7 Vedettbåtar Från Carlskrona artillerikår övertogs 1902 kabelbåten Läggut, sjösatt Den kom så småningom att kallas för vedettbåt och fick som sådan beteckningen Vb 43. Hon utrangerades Åren 1904 till 1905 påbörjades byggandet fem 2. klass torpedbåtar för flottan. Dessa fartyg fick numren (jämna nummer tilldelades Norges flotta under unionstiden). År 1906 beviljades anslag för ytterligare fyra fartyg. Efter unionsuppösningen fick fartygen nummer 5-14, där nummer 13 uteslöts på grund av vidskepelse efter ett beslut som troligen fattades av sjöministern och amiralen Wilhelm Dyrssen. År 1928 överfördes torpedbåtarna 10 och 11 från flottan till KA 2 och under kriget ytterligare två, nr 6 och 7. Vid KA 2 fick de numren V 6, V 7, V 10 respektive V 11. V 6 och V 7 hade legat i malpåse sedan År 1946 nybyggdes för första gången vedettbåtar direkt för kustartilleriet. V 54 tilldelades KA 2. De var från början koleldade, men ombyggdes för oljeeldning. Enligt specifikationen skulle de kunna en stor mängd konster, men det visade sig så småningom att detta var att gapa över för mycket. V 54 utrangerades redan i början av 1960-talet. 14 Kabelbåten (vedettbåten) Läggut (Vb 43) 223

8 V 10 och V 11. I tjänst vid KA 2 från Utrangerade 1954 Nedan V 6 vid Linje VII på Kungsholmen. V 6 havererade vid Busören utanför Bollö den 14 december 1944 V 54 vid kajen på Kungsholmen 224

9 Bogserbåtar och transportpråmar År 1940 inköpte kustartilleriet 4 före detta norska valfångare byggda i mitten av 1920-talet. I kustartilleriet avsågs dessa som målbogserare. Valfångaren Starke omdöptes till Kanon och tilldelades KA 2. Hon var i tjänst in på talet. Som bogserbåtar användes också civila båtar inköpta av kronan. Björn och Sjöhästen var två transportpråmar, som utnyttjades för allahanda transporter i Karlskrona skärgård. Björn byggdes om kring 1910 och utrangerades på 1950-talet. Sjöhästen byggdes 1918 och byggdes på 1930-talet om till kabelfartyg. Hon kom att vara arbetsbåt för kabelarbeten långt in på 1990-talet. Hon såldes år Målbogseraren, fd valfångaren Kanon Bogserbåten Jack 225

10 Bogserbåten Gerda Motorpråmen Björn Motorpråmen Sjöhästen 226

11 1930- och 1940-talets standardbåtar A-slupar De första A-sluparna levererades 1934 och de sista De var avsedda som ett slags allroundbåt med personaltransporter och bevakningstjänst som främsta uppgifter. De var dessutom utmärkta utbildningsplattformar i navigation och sjömanskap. Från 1960-talet och framåt utrangerades A-sluparna. Den sista, Djärv, togs ur tjänst på 1980-talet. Inalles fanns vid KA 2 10 A-slupar. Dessa var: Alert och Kuriren ( första generationen), Höken, Ugglan, Snappopp, Stormarn och Stålnabb (andra generationen) samt Djärv, Tapper och Trygg (tredje generationen). I dag finns Ugglan och Trygg i privat ägo, medan Djärv fungerar som museifartyg vid Marinmuseum. A-slupen Snappopp. Observera den öppna styrhytten A-sluparna Trygg (i privat ägo) och Djärv utanför Marinmuseum 227

12 B-slupar B-slupen var en träbåt för allehanda uppdrag inom kustartilleriet. Skapare var den kända marindirektören Tore Herrlin, som också skapaaat skonerten Gladan och Falken. Under åren tillfördes KA 2 10 B-slupar. Från talet och framåt utrangerades båtarna. Vissa av dem försågs med ekolod och fungerade som minarbetsbåtar. B-sluparna vid KA 2 var: Knipan, Krickan, Labben, Lommen, Prackan, Snäppan, Spoven, Svärtan, Viggen och Ådan. B-slupen Prackan C-slupar C-slupen var en inspektionsbåt, som var i tjänst under och 1950-talen. Den enda specifikation som fanns för båten var, att den skulle vara liten och äga hög fart. Vid KA 2 fanns Gladan, Kuling och Vind C-slupen Gladan 228

13 Transportfärjor Under de sista beredskapsåren tillfördes kustartilleriet fyra artilleritransportfärjor, varav en, Balder, kom att placeras vid KA 2. Färjan var i tjänst vid KA 2 till i början av 1970-talet, då hon överfördes till KA 1. I dag är fartyget utrangerat. Som ersättning för Balder tillfördes KA artilleritransportfärjan Bore, ett fartyg som alltjämt är i tjänst vid marinbasen i Karlskrona. Hon fick ärva namnet efter den legendariska gamla Bore, som såldes samma år som nya Bore anlände. Från 1950-talet och in på 1980-talet utnyttjades som färjor flottans gamla landstigningsbåtar L 51 L 55. På 1960-talet tillfördes KA 2 två av dessa, L 53 och L 54. L 53 återföres till flottan efter några år, medan L 54 blev kvar vid KA 2 till i början av 1980-talet, då de nya trosbåtarna tillkom (600-båtar) På 1980-talet tillfördes 2 transportfärjor av 600-båts typ, Almö och Bollö. Dessa är fortfarande i drift vid marinbasen och vid Örlogsskolorna. Artilleritransportfärjan Balder Artilleritransportfärjan Bore 229

14 Landstigningsbåt typ L 51 Trossbåten Bollö och 70-talens fartygs- och båtgeneration Bevakningsbåtar I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet tillfördes en ny bevakningsbåt, 60-båten, som ersättning för de gamla omoderna vedettbåtarna. Fartyget, som var det första i kustartilleriet, som var försett med hydrofon, användes i huvudsak som utbildningsplattform och för sjöbevakning längs Skånes och Bleking- 230

15 es kuster. Under många år utnyttjades båtarna vid BoMö (MDÖ) i Malmö för bevakningstjänst i Öresund. Tre bevakningsbåtar fanns vid KA 2, BevB 63, sedermera Ekeskär, BevB 67, sedermera Vitaskär samt BevB 72, sedermera Flaggskär. Av dessa kom Ekeskär och Flaggskär att byggas om till bevakningsbåtar specialdesignade för ubåtsjaktssystemet och fungerade som sådana in på 1990-talet, då den nya bevakningsbåt 80 tillfördes. Vitaskär behöll sitt ursprungliga utseende. Bevakningsbåten 67, Vitaskär Bevakningsbåtarna Ekeskär och Flaggskär tillsammans med 200-båt 231

16 200-båtar De i slutet av 1950-talet nyuppsatta kustjägarkompanierna krävde helt andra båttyper än de som tidigare funnits vid kustartilleriet. Det fordrades en snabb, oöm båt, som höll god fart och kunde utnyttjas för kustjägarnas landstigningar. Man fick på köpet också en allround-transportbåt och en båt som kunde användas även för andra uppgifter än landstigning och personaltransporter, till exempel målbogsering och navigationsutbildning. De första båtarna levererades i slutet av 1950-talet och de sista på 1970-talet. Ännu är några av båtarna i drift, bland annat inom hemvärnet samt som kommunikationsbåt mellan staden och Kungsholmen. Vid KA 2 fanns sammanlagt 17 fartyg med numren 207, 208, 215, 217, 220, 221, 223, 225, 244, 247, 256, 259, 260, 262, 268, 274 och 282 Transportbåt större båtar Ett antal olika varianter har funnits av de så kallade 300-båtarna. De första kom redan 1958 och var egentligen avsedda för kustjägarförbanden som grupptransportbåt. 310, 311 och 312 fanns vid KA 2. Ett mellanting var 330-typen, som markerade övergången till de sista 300-båtarna 349, 350 och 351. Den äldsta typen av 300-båt 232

17 Transportbåt 331 Transportbåt 350 vid Linje VII på Kungsholmen 400-båtar (transportkutter) Under och 1960-talen tillfördes kustartilleriet 10 stycken transportbåtar i trä med nummerserie på 401 och framåt. Båttypen, som kallades transportkutter, kan delvis ses som en ersättare för B-slupen och kom att användas för transporttjänster av olika slag bland annat inom spärrbataljonernas trosskompanier. Två båtar tillfördes KA 2, 405 år 1962 och 411 år Idag används vissa av båtarna inom Sjövärnskåren. 233

18 Transportkutter 401 Minarbetsbåt större I samband med de rörliga spärrkompaniernas uppsättande omkring 1970 tillfördes en ny minarbetsbåt till kustartilleriet. Den skulle dels användas i spärrkompaniet men även i de två minutläggningsdivisioner som fanns vid sydkusten. I de sistnämnda förbanden ersatte båtarna de ombyggda B- sluparna. Tre större minarbetsbåtar fanns vid KA 2, 504, 509 och 512. Bevakningsbåt typ 80 Under 1980-talet utvecklades en efterföljare till de tidigare bevakningsbåtarna, bevakningsbåt typ 80. Erfarenheterna från de ombyggda Ekeskär och Flaggskär togs tillvara liksom ett koncept, som fanns inom Kustbevakningen. Två nya bevakningsbåtar fanns på KA 2, Dristig och Modig. De ärvde namn från tidigare A-slupar vid KA 4. Fartygen går i dag inom marinbasen. Bevakningsbåt typ

19 Amfibieförbandens båtar I takt med att amfibieförbanden sattes upp under 1990-talet tillfördes kustartilleriet och KA 2 en helt ny båtpark. Därmed var vi inne i en helt ny epok av båtar skräddarsydda för sin uppgift. Båtparken innehåller 5 nya båttyper väl anpassade för amfibieförbandens uppgifter. Stridsbåt 90 H är kärnan i bataljonens båtpark. H står för halvpluton och båten gör fullt lastad cirka 35 knop Strisbåt90 E, en mindre variant av 90 H G-båt, en öppen aluminiumbåt som lämpar sig väl för till exempel ordonnanser och linjepatruller 235

20 Lätt trossbåt för ekonomitransporter Ledningsbåt Svävare för tjänst i brigadstaben 236