RÖRLIGA BLADET. Nr MUSEIFÖRENINGEN FÖR RÖRLIGT KUSTARTILLERI

Transkript

1 RÖRLIGA BLADET Nr MUSEIFÖRENINGEN FÖR RÖRLIGT KUSTARTILLERI

2 Vår adress KA 2 Museiföreningen för Rörligt Kustartilleri Marinbasen Box KARLSKRONA Adressändringar Vid adressändring glöm inte att vi behöver den för att nå Dig med Rörliga Bladet m m Redaktion och ansvarig utgivare Redaktör: Sigvard Bengtsson Att vara medlem Vill Du bli medlem eller veta om vår förening, ring Sigvard Bengtsson 0455/ eller Hans Willebrand 0480/33056 Medlemsavgifter Vi har mycket humana medlemsavgifter: - Årsavgift 20:- - Ständig medlem 200:- Vi uppskattar om Du hjälper föreningen med Ditt medlemskap, men behöver all ekonomisk hjälp och tackar i förhand för eventuell gåva För att vi skall veta vem som betalt in pengar vill vi att Du meddelar namn och adress Hans Willebrand tfn 0480 / eller Sigvard Bengtsson tfn 0455 / Omslagsbilden Överste Sam Torsten Bolling, KA 2:s regementschef Avled den 13 maj Innehåll Del 3 av: Öv Jean-Carols Danckwardt Kungsholmens historia. Gåvor Vi uppskattar om Du hjälper föreningen med Ditt medlemskap, men behöver all ekonomisk hjälp och tackar i förhand för eventuell gåva. Meddelanden Kamratträffarna på Militärhemmet i Karlskrona fortsätter under 2011 med följande dagar, som är första tisdagen i varje månad. kl september, 4 oktober, 4 november, 6 december Väl mött till kamratlig samvaro Museet Öppettider: Se: ka 2. se Inbetalning av medlemsavgifter Föreningen har öppnat ett bankkonto där medlemsavgifter samt eventuella gåvor kan sättas in. Clearingnr = 6741 (Handelsbanken) Kontonummer = Adress: KA 2 Museiförening för Rörligt Kustartilleri C/o Hans Willebrand Gräsgärde Ljungbyholm

3 Kungsholms fort en 300-årig kustartilleritradition Jean-Carlos Danckwardt Del 3 Samtidigt börjar förberedelserna för de elektriska minorna i inloppet. Detta år tas också bestyckningen på Drottningskär bort medgavs för första gången att telegrafförbindelsen mellan Kungsholmen och flottans polisvakt i Karlskrona fick användas för privattelegram mot avgift. För den 1.oktober 1893 finns antecknat i fästningens journal: Kl 7.30 fm inställde sig allt å Kungsholmen tjänstgörande befäl och underbefäl, klädde i släpdräkt, i kommendantsexpeditionen för att närvara vid överlämnandet av kommendantsbefattningen å sjöbefästningarna till överstelöjtnanten i Carlskrona artillerikår och Riddaren m m A.F. Centervall.- Samtidigt med flaggans hissande kl 8 fm saluterades kommendanten med 7 skott, varvid fästningens fredsbesättning av matros-, eldare- och hantverks- samt båtsmanskompanierna och manskap tillhörande Carlskrona artillerikår, klädde enligt nr 7, voro uppställda på inre borggården för månadsmönstring"26). Därmed började kustartilleriepoken i fästningens historia. På 1890-talet och omkring sekelskiftet förstärktes och moderniserades fästningen eller Kungsholms fort, som den kom att kallas under det nya seklet. Då förlängdes den redan av Eric Dahlbergh projekterade stenjeteen, så att den fick sin nuvarande sträckning framför linje IV. De torra gravarna framför linje VIII, IX och I övervälvdes för att bereda plats för bl a "infanterivalven". Rester av denna grav utgör idag de s k ljusgårdarna på linje VIII och IX och det numera igenfyllda "polisbatteriet". Dubbelkaponjären i brytningen mellan linje IX och I övertäcktes helt. Dess inre är idag inrett bl a till putsrum. Troligen försvarets vackraste putsrum. En ny bestyckningsplan för sjöbefästningarna vid Karlskrona hade fastställts Den innebar bl a förstärkning med ett 24 cm batteri om tre pjäser i självsänkande vallavettage, som beviljats av 1890 års riksdag. Vidare upptog den ett nytt 57 mm batteri på linje III för flankering av minlinjen i Kungsdjupet. I planen

4 ingick också en strålkastare på Kungsholmen. Sålunda ersattes 27 cm kanonerna på linje I och IX med tre 24 cm kanoner M/90 av engelsk tillverkning i självsänkande vallavettage (bild 30). Linje VIII bestyckades med tre 15 cm kanoner M/89-02 (bild 31) och 1910 dessutom med tre 24 cm kanoner M/76, vilka ersatte 17 cm kanonerna och de äldre 24 cm kanonerna. 17 cm kanonerna på linje VII fick som ersättare åtta 8 cm kanoner M/83. I sköldvallen framför linje III anlades, främst för skydd av minlinjerna, det s k snabbeldsbatteriet, bestående av tre 57 mm kanoner M/F i höj- och sänkbara torn, en konstruktion som i våra dagar väl uppfyller många skyddskrav (bild 32-33). För flankering av linjerna och frontal eld vid närförsvar hade redan under talet karronaderna börjat ersättas med 25 mm två- och fyrpipiga samt 12 mm tiopipiga kulsprutor. Samma var förhållandet med ryggförsvarets 7 tums bombkanoner på linje V och VI. Den 20.oktober 1891 anmodades varvschefen att enligt överkommendantens närmare föreskrifter låta ta bort tre 27 cm kanoner på linje I och XI samt därefter låta uppsätta de tre från Armstrong levererade 24 cm kanonerna med självsänkande vallavettage. Först i slutet av 1893 var dessa arbeten avslutade. Samtidigt färdigställdes 57 mm snabbeldsbatteriet på linje III. Planer förelåg att bygga både en ny befälsbyggnad och ett ekonomihus ungefär där nuvarande marketenteriet är beläget (bild 34). Den 5.oktober 1897 besöktes Kungsholmen av Oskar II som då uttryckte sin belåtenhet med de goda skjutresultatet som uppnåddes vid skjutövningarna. Följande år besöktes fortet av ett antal riksdagsmän och även dessa uttryckte sin beundran över det "enastående resultat" som då uppnåddes års befästningskommitté föreslog en avsevärd förstärkning av artilleriet på Kungsholmen som i princip fastställdes av 1899 års riksdag. Avsteg gjordes emellertid från dessa planer och av besparingsskäl avsågs i stället artilleripjäser från äldre fartyg för bl a Kungsholmen. Sjöbefästningarna utanför Karlskrona sammanfördes 1899 till Karlskrona fästning och Kungsholmen återfick då den organisatoriska benämningen Kungsholms fort. Det var först genom 1942 års försvarsbeslut som fästningen och därmed även Kungsholms fort underställdes den nya organisationen Blekinge kustartilleriförsvar. I och med att generalmajoren Centervall år 1902 tillträtt befattningen som chef för kustartilleriet började han med kraft att driva materielfrågorna, som han ansåg ha vanskötts under en följd av år. Inte ens de modernaste pjäserna bl a 24 cm kanonerna samt 15 cm kanonerna

5 uppfyllde kraven på verkan mot moderna örlogsfartyg. Genom modernare pansargranater och högre laddning skulle dessa svagheter kunna minskas. Flera av 15 cm pjäserna på Kungsholmen utgjorde arvegods från flottan. Lavettagen var olämpliga för snabbskjutning och skyddet dåligt med så begränsat stridsvärde att de inte ens var användbara ombord på de äldsta pansarbåtarna. Men till huvudartilleri på Kungsholmen dugde de tydligen. Man kan förstå att Centervall reagerade2'). 24 cm kanonerna på Kungsholmen hade för låg eldhastighet - 8 minuter per salva - och mekanismerna gick så trögt att de måste öppnas med spakar. Centervall ville införa en ny 17 cm kanon med hög utgångshastighet. Marinförvaltningen delade inte Centervall! åsikter på en del punkter och framhöll att medel inte kunde erhålla: förrän tidigast Centervalls kritiska rapporter blev anledning till en anmälan för brott mot sekretesslagarna som resulterade i en fällande dom. På detta sätt oskadliggjordes en inom vissa kretsar besvärlig kustartillerioffice r ). Det skulle dröja ganska länge innan kustartilleriet fick modern och effektiv materiel konstruerad direkt för sina ändamål togs en s k gniststation i bruk på Kungsholmen. Dessa stationer hade stora och omfattande antennanläggningar men hade mycket begränsad räckvidd. År 1909 flyttades gniststationen till varvet. Omkring 1902 utgjordes Kungsholmens bestyckning av pjäser m m enligt tabell nedan. Bestyckning på Kungsholmen omkring ) Batteri Bestyckning Gruppering (Linje) K 14 (K 1) 3-24 cm kan m/90 i självs VI Linje I IX K 15, 16, cm kan m/89-02 Linje I, VIII, IX (K 2, 3, 5) K 17 (K 4) 4-25 mm fyrpipiga ksp m/77 Polisbatt, linje I IX Kaponj 1, mm fyrpipiga ksp m/77 Linje I IX (K 6, 7) K cm kan m/69 i VI Linje VIII K 20, cm kan m/83 i hjl Linje VII (K 9, 10) Kaponj mm tvåpipiga ksp m/84 Linje VIII K 22, mm fyrpipiga ksp m/77 Linje V, VI (K 12, 13) K 24 (K 14) 3-27 cm kan m/76 i VI Linje IV K 25 (K 15) 3-57 mm kan m/f i höjs:-torn Linje III IV K 26 (K 16) 4-27 cm kan m/69 i ksml Pansardonj Kaponj mm tvåpipiga ksp m/84 Linje II (K 18) Kaponj mm tiopipiga ksp m/75 Linje III IV

6 Vid sekelskiftet fanns på Kungsholmen två ångslupar, Kungsholmen I och II. Det fasta minförsvaret medförde två ångkranpråmar i boet, tre bevakningsbåtar (f d stångtorpedbåtar) och en minkabelbåt vid namn Lägg-ut uppfördes norra befälshuset på gamla kommendantshusets ("Röda stugan") grund moderniserades denna byggnad fullständigt och uppfyller numera dagens krav på förläggningsstandard uppfördes marketenteribyggnaden. Även denna har renoverats invändigt under 1970-talet. Under och emellan de båda världskrigen utfördes vissa förstärknings- och bestyckningsarbeten. I samband därmed slopades pansarbatteriet 1915, varigenom plats bereddes för en minstation (tändstation) och verkstäder. 27 cm kanonerna på linje IV och 24 cm kanonerna på linje VIII (utom en som numera är museiföremål) skrotades ner Samma blev förhållandet 1935 med 24 cm kanonerna på linje IX och I. Dessa eldrör togs tillvara under 2.världskriget och förekom långt in på 1950-talet i 24 cm batterier på annan plats. Samma år borttogs fem 15 cm kanoner på linje VIII och IX. Redan under första världs kriget hade 8 cm kanonerna på linje VII överförts till Karlskrona fästnings rörliga bestyckning. Snabbeldsbatteriet nedlades under andra världskriget och ersattes av ett i täckt värn uppställt 57 mm batteri, vars kanoner numera utgör ett salutbatteri placerat framför signalstationen uppfördes förläggningsbaracken - den s k gula baracken, som nu är grårosa- på platsen framför linje VII. Denna byggnad kommer att renoveras under 1980/81 och därefter åter användas föl förläggningsändamål. Den gula färgen kommer då antagligen att återställas. Under andra världskriget uppfördes i parken en förläggningsbarack och en fritidsbarack. Då och under de närmast följande åren utvidgades den på södra verken befintliga måldepån. Även här genomförs nu moderniseringsarbeten. I början av 1950-talet renoverades logementen i linje VIII och ändrades till lokaler för Kungsholms forts museums samlingar. Dessa samlingar hade tack vare ett energiskt arbete av kaptenen Håkan Mohr (fortchef ) ihopbragts och ordnats provisoriskt i marketenteribyggnaden. Hösten 1955 började mycket omfattande ombyggnads- och renoveringsarbeten i syfte att göra Kungsholms fort till en tidsenlig förläggnings- och övningsplats. I den gamla kraftcentralen i linje VIII inrymdes därvid ett modernt storkök och i den gamla sjukavdelningens valv skapades "världens vackraste soldatmatsal". Efter över 15 års dagligt bruk är denna matsal så gott som helt utan åverkan och spår av tals värnpliktigas dagliga användning av lokal och möblering. Ett gott betyg åt förbandsandan och den inre disciplinen inom förbandet! Förtjänsten av de förnämliga renoveringsarbetena tillkommer till stor del fortifikationsförvaltningens dåvarande chefsarkitekt greve Rudolf Cronstedt. Dessa arbeten pågick under och 70-talen och har medfört att Kungsholms fort kommer att kunna

7 utnyttjas som åretruntförläggning för spärrbataljonen ur KA 2. Ett principbeslut härom fattades av riksdagen i juni Som en följd av detta kommer ytterligare renoveringar att genomföras under 1980-talet. Kungsholms fort torde vara unikt i världen. I 300 år har fortet varit kontinuerligt bemannat och rustat och den nuvarande fortchefen, spärrbataljonschefen ur KA 2, är den 58:e i en obruten följd av kommendanter. Det har väl inte alltid varit ett av de bästa befälen i marinen, men idag är det nog utan tvekan ett av de finaste bataljonsbefälen i hela vårt ärorika försvar. Inriktningen för framtiden är att utveckla Kungsholmen till ett levande centrum för modern kustartilleriutbildning samtidigt som ett 300-årigt kulturarv vårdas och bevaras för kommande generationer. Källor (inom parentes anges beteckning i not) Nådig underrättelse om Artilleriet till Land och Siös, David Grundell Carls-Crona den 12.Martii 1705 Kongl Ant Archiv Fortifikationens historia del III VI. Ludvig Munthe m fl Stockholm 1911 (F.H.) Författningssamling för Kongl Maj:ts Flotta del I IX. S W Gunther. Hernösand 1854 (FKMF) Sjökastellens historia A Christensson. Stencilband vid BK/Fo 15 (S.H.) Flottans förläggning till Karlskrona. Gustaf Clemendsson. Gebers 1938 Anders Fredrik Centervall. Kustartilleriets skapare. Birger Åsard. Uppsala 1962 (AFC) Kungl Kustartilleriet Allan Cyrus. Stockholm 1952 (KA) Pressklipp Blekinge Läns tidning (Blekinge läns museum) Anteckningar av generalmajor Alf Nyman Artillerireglementen Krigsarkivets handlingar och ritningar Material vid Marinmuseet Karlskrona Material vid museet Kungsholms fort Illustrerad Svensk Sjökrigshistoria. Gunnar Unger. Bonniers 1923 (ISH) Av hugenotternas stam. Senta Centervall. Stockholm 1936 Amiralitetskollegiets historia 1 III. Malmö Sjökrigsmateriel och skeppsbyggnad. Hj Börjesson Svenska flottans historia II-111. Malmö Tidskrift i sjöväsendet (före 1902) Tidskrift för kustartilleriet

8 Tävling nr 1 Rörliga Bladet vill bredda sitt innehåll och kanske förhoppningsvis få en än bättre kontakt med sin läsekrets. Anteckna Dina svar på våra kluriga frågor och därmed testar dig själv på hur mycket Du minns från din tjänst. De rätta svaren kommer i nästa nummer av Rörliga Bladet Alla frågorna har viss anknytning till vårt Museum för Rörligt Kustartilleri på Aspö, men är inte alltid ett föremål. Det kan vara både något man gör eller någon annan klurighet.. 1. Vad är en kolett? a) Stekspade b) Uniformsrock c) Mindre kanon 2. Var finns plus- och minuskol? a) I strålkastaren b) I kokbussen c) I smidesässjan 3. Vad gör man när man tattunerar? a) Ritar på kroppen b) Trevar efter något c) Mäter in ett mål med mätratt 4. Vad är bestrukna stycket? a) Anrättad köttbit b) Inoljat kanonrör c) Området bakom målet 5. Vad betyder lavett på franska a) disktrasa b) Örfil c) kanonlavett