Kurrholmen är enklare byggt än God Natt. Tillträde till tornet sker via ett särskilt trapphus, som skymtar till höger.

Transkript

1 78 BLEKINGE Kurrholmen är enklare byggt än God Natt. Tillträde till tornet sker via ett särskilt trapphus, som skymtar till höger. Mitt igenom tornet Kurrholmen löper ett ljusschakt. Här finns en utsprängd vattengrop som har förbindelse med havet och som efter destillering försåg besättningen med vatten. det skett stora förändringar inom vapentekniken. Fartygsartilleriet hade utvecklats till räfflade kanoner med ammunition i form av spetsiga projektiler i stället för rundkulor. Detta förbättrade det enskilda skottets precision väsentligt. Genom att ammunitionen, granaterna, försågs med sprängladdning blev dessutom verkan av varje skott mycket mer förödande. Konstruktionen av God Natt och Kurrholmen svarade därmed inte längre mot tidens krav på en befästning. Resultatet blev att tornet på Kurrholmen visserligen byggdes färdigt men bara med en skyddad kanonvåning. De övriga fyra befästningarna, som planerats på andra små öar, blev aldrig byggda. Varken God Natt eller Kurrholmen togs i bruk som befästningar och inga kanoner kom på plats. God Natt fick dock en fortsatt användning som fyrtorn, en funktion som tornet alltjämt har. Under en period när fyren sköttes av fyrvaktare var den översta batterivåningen inredd för bostäder. Rumsindelningen finns fortfarande kvar i stor utsträckning. Tornet God Natt är uppkallat efter namnet på skäret. Det återfinns på sjökort redan i slutet av 1600-talet. Detsamma gäller tornet Kurrholmen, som ibland felaktigt kallas för God Morgon. Bakom namnet God Morgon döljer sig en historia om två skeppare som samtidigt en morgon seglade ut från Karlskrona. Den ene gick på grund och begärde hjälp av sin kollega men fick i stället som svar god morgon. Den nödställde lyckades emellertid dra sig fri. När de båda seglade hem bar det sig inte bättre än att den andre också fastnade, tydligen på skäret God Natt. När han i sin tur bad om assistans fick han svaret god natt. God Morgon är ett obebyggt skär mellan Kungsholmen och Tjurkö, så historien kan vara sann. Att Kurrholmen har kallats God Morgon beror nog på att någon med skrönan i åtanke har velat skapa ett parallellnamn till God Natt. Därför kan man ha lokaliserat morgonens grundstötning till Kurrholmen utan att veta att skäret God Morgon faktiskt existerar. De båda bastanta tornen tillhör i dag Karlskronas framträdande landmärken. De skulle mycket väl kunnat ha tillkommit redan i slutet av 1600-talet och då burit Erik Dahlberghs signatur, på samma sätt som tornen Kronan och Göta lejon i Göteborg. I stället markerar de den definitiva slutpunkten på nära tvåhundra år av svensk befästningshistoria i Karlskrona. Takvåningens träkonstruktion syftade i första hand till att skydda tornet från regn och fukt. Det kunde rivas i händelse av krig.

2 BLEKINGE 79 Karlskrona Kungsholmsfort Ägs av staten Förvaltas av Fortifikationsverket Guidade visningar dagligen under högsäsong sommartid samt några dagar per vecka under för- och eftersäsong bokas hos Karlskrona turistbyrå. Övrig tid visas fortet för grupper efter förbokning Karlskrona Aspö En befästning som oavbrutet har stått i rikets tjänst och varit bemannad i över 325 år. Samtidigt med befästningarna i Karlskrona och på Drottningskär vid Aspö påbörjades 1680 arbetet på en skans på den lilla ön Båtholmen (senare med namnet Kungsholmen) väster om Tjurkö. Genom samverkan mellan anläggningen på Kungsholmen och kastellet på Drottningskär skulle den stora inseglingsleden till Karlskrona spärras. Avståndet mellan anläggningarna var cirka meter, vilket var längre än skottvidden med den tidens kanoner, som normalt var omkring 500 meter. Kungsholmens befästningar fick en mera traditionell och inte lika massiv utformning som Drottningskär. Anläggningen uppfördes som en stor skans med fem bastioner och mellanliggande vallar, kurtiner, vilka formades efter terrängen på ön. På en liten ö i norr anlades en fristående, sluten befästning, en så kallad redutt. Kungsholmen kom därmed att bli en till ytan betydligt större anläggning än Drottningskär. När stora nordiska kriget 1700 bröt ut var befästningarna långt ifrån färdiga och de hann inte heller fullbordas under kriget, som slutade Den främsta orsaken var brist på pengar, men en starkt bidragande orsak var Tillträde till båthamnen skedde via sjöporten, som öppnades och stängdes morgon och kväll. Förbindelsen från norra verket till båthamnen och de södra delarna av befästningen gick genom högvakten, kallad corps de garde.

3 112 BOHUSLÄN Men redan på våra äldsta kartor är den södra älvgrenen segelbar förbi Jordfallet, och det innebär att vattnet vid något tillfälle bröt igenom skredområdet. Kung Birger byggde 1304 en borg på Gullbergshed vid södra älvarmen, platsen för den nuvarande skansen Lejonet i Göteborg. År 1308 anlades Bohus slott. Det är mycket lockande att tänka sig att älvens genombrytning av skredområdet inträffade alldeles i början av 1300-talet. Sverige anlade snabbt en bevakningsborg vid den nya fartygsleden, men Norge svarade med att bygga Bohus på nyckelpunkten, platsen där älven delade sig. Ragnhildsholmen hade hamnat vid sidan om, och det ståtliga slottet övergavs. Säve berghangarer Ägs av staten Förvaltas av Fortifikationsverket Stiftelsen Aeroseum driver det underjordiska museet Aeroseum, med guidade visningar vissa veckodagar året om och för grupper efter förbokning. Här arrangeras även konferenser och aktiviteter för företag och grupper Säve fpl. 155 Göteborg E6 Redan den gamla berghangaren var utrustad med eget kraftverk i reserv om ordinarie elkraft skulle försvinna. En tidigare topphemlig underjordisk anläggning med världens första berghangar för stridsflygplan och en större hangar anpassad för kalla krigets kärnvapenhot. Det svenska militärflyget började organiseras Med riksdagens försvarsbeslut 1925 blev flygvapnet den tredje försvarsgrenen vid sidan av armén och marinen. Ännu var organisationen av blygsam omfattning och materielen inte helt modern. En försiktig upprustning inleddes i och med 1936 års försvarsbeslut. Från fyra flygkårer skulle flygvapnet under sju år, fram till 1943, utvidgas till sju flottiljer med stridsflygplan. När andra världskriget bröt ut 1939 var flygvapnets organisation långt ifrån genomförd, och flygplansbeståndet var både för litet och ännu i stora delar omodernt, framför allt när det gällde jaktflygplan. På överbefälhavarens förslag beslöt riksdagen i februari 1940 att ytterligare två flottiljer skulle organiseras, utöver de sju som beslutats 1936, och båda skulle bli jaktflottiljer. Samtidigt pågick ett intensivt arbete för att skaffa Sverige moderna flygplan. En av de två flottiljerna var Kungl. Göta flygflottilj (F 9) med ansvar för luftförsvaret av Göteborgsområdet. Flottiljen lokaliserades till Säve, cirka femton kilometer öster om Göteborg, där ett krigsflygfält höll på att uppföras. Som krigsflygfält var platsen ursprungligen tänkt som en tillfällig bas men nu blev flygfältet permanent. Det togs i bruk 1941.

4 BOHUSLÄN 113 Ett jaktflygplan av typen J 35 Draken, tillverkad av SAAB, bogseras ut ur den nya berghangaren. Erfarenheterna från kriget ute i Europa hade redan under de första krigsåren visat att såväl flygplan som nödvändiga verkstäder i förråd var mycket sårbara för anfall från luften. Mot den bakgrunden beslöt statsmakterna att i stället för att uppföra traditionella hangarer och andra byggnader utomhus bygga de lokaler som behövdes för verksamheten i bergrum. Anläggningen inne i berget vid Säve på kvadratmeter färdigställdes Här inrymdes flottiljens tre divisioner på tolv flygplan vardera plus ytterligare tolv plan i reserv, totalt 48 flygmaskiner. Hangaren hade fyra utgångar, vilket gjorde att flygplanen tämligen snabbt kunde föras ut ur berget. Ledningen av flygplanen skedde normalt från flygledartornet ovan mark, vilket i händelse av anfall mot basen var en utsatt plats. När en sådan situation hotade skulle flygledarna lämna tornet och springa till en liten betongbunker bredvid tornet. I bunkern skulle personalen ta sig ned till kommandocentralen på samma sätt som brandmännen på en brandstation, det vill säga genom att glida ned längs en stång. För att friktionsvärmen inte skulle bli för hög fick man skifta stång två gånger. Sedan amerikanerna i andra världskrigets slutskede hade fällt två atombomber över Japan ändrades hotbilden. Det ledde till att allt fler anläggningar, som exempelvis radaroch ledningscentraler, placerades i bergrum. Dessutom blev det nödvändigt att göra dessa utrymmen motståndskraftiga mot kärnvapen. Säves gamla berghangar från beredskapstiden och utrymmena där svarade inte mot de nya kraven på skydd. Detta ledde till att en helt ny anläggning sprängdes ut i berget på Säve. Den var betydligt större än den gamla och omfattade hela kvadratmeter. Konstruktionen gjordes också så att den skulle kunna motstå attacker med kärnvapen. Anläggningen finns Från flygledartornet kunde personalen vid fara via en bunker bredvid tornet ta sig ned till kommandocentralen i berget.

5 164 SMÅLAND I rundlarna kunde kanonerna ställas upp, skyddade av kraftiga valv. Johan III:s kyrkoportal, som leder tilll skottskyrkan. Brunnen på inre borggården är formad som en tempietto. Kung Eriks gemak restaurerades hårdhänt på 1860-talet.

6 SMÅLAND 165 Slottskyrkan togs i bruk 1592 och har sedan dess regelbundet varit i bruk. Genom muren löper gången som förbinder slottet med 1500-talets yttre kanonvall. Infartsporten till inre borggården i elegant renässansstil. Kuretornet var den medeltida borgens porttorn. Ingången sattes igen redan under Gustav Vasas tid.