OLYCKSFALLSÖVERSIKT 2016 Västra Nylands räddningsområde
FÖRORD Vid ett olycksfall omkommer en person eller får allvarligare eller lindrigare skador till följd av en plötslig, oväntad och oavsiktlig händelse. Begreppet olycksfall omfattar två element, av vilka det ena är själva olyckshändelsen och det andra följderna som drabbar involverade personer, dvs. personskadan. Denna olycksfallsöversikt innehåller en beskrivning av personskador som olyckor ger upphov till, dvs. dödsfall och skador till följd av olycksfall, samt den behandling som skadorna kräver och kostnaderna för denna. Vanligtvis klassificeras olycksfall utgående från händelsen i trafikolyckor, olycksfall på arbetsplatsen, i hemmet och vid motionsutövande samt andra olycksfall under fritiden. Olycksfallsöversikten innehåller en sammanfattning av de grundläggande uppgifterna om olycksfallssituationen inom regionen, dvs. vilken typ av olycksfall som inträffar i regionen och hur många i proportion till hela landet. Det lönar sig att använda uppgifterna i översikten i säkerhetsarbetet i varje kommun och ekonomisk region. Med hjälp av översikten kan man fastställa tyngdpunkterna i säkerhetsarbetet och bedöma effekterna av säkerhetsarbetet. Det är viktigt att de som arbetar för säkerheten, invånarna och de förtroendevalda i regionen får information om olycksfallen i regionen. Det är bra att ta upp frågorna i olycksfallsöversikterna vid lokala sammanträden, till exempel i arbetsgrupper för främjande av säkerhetsplanering eller hälsa och välfärd samt vid utbildningar. Det är viktigt att de olika aktörerna, organisationerna och medborgarna i regionen får ingående information om den lokala olycksfallssituationen. Detta kan man göra till exempel genom att publicera uppgifterna i regionens olycksfallsöversikt på de lokala aktörernas och kommunens egna webbplatser samt informera om olycksfalssituationen i lokala och sociala medier. Olycksfallsöversikterna uppdateras varje år. Idéer för att utveckla publikationen och feedback kan sändas per e-post till adressen (tapaturmat@thl.fi). Information om hur olycksfall kan förebyggas och förslag på hur olycksfallsuppgifterna kan användas finns också på webbplatsen för Institutet för hälsa och välfärd på adressen https://www.thl.fi/sv/web/olycksfall Vi tackar alla som bidragit med värdefulla kommentarer i de olika faserna av sammanställningen av översikten. Maj 2016 Enheten för främjande av hälsa och välfärd, Institutet för hälsa och välfärd 2
INNEHÅLL FÖRORD... 2 1 MATERIAL OCH DATASKYDD... 4 2 OLYCKSFALL I FINLAND... 5 2.1 Var och för vem inträffar olycksfall?... 6 2.2. Typ av olycksfall... 8 4 DÖDSFALL TILL FÖLJD AV OLYCKSFALL INOM REGIONEN... 13 5 OLYCKSFALL SOM LETT TILL ATT INBLANDADE BEHÖVT VÅRD PÅ VÅRDAVDELNING... 15 5.1 Antal vårddagar, vårdperioder och patienter till följd av olycksfall... 15 6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN... 24 7 KOSTNADER FÖR SJUKHUSVÅRD TILL FÖLJD AV OLYCKSFALL... 32 8 OLYCKSFALL TILL FÖLJD AV BRAND... 33 3
1 MATERIAL OCH DATASKYDD Materialkällorna för denna översikt: dödsfall: Finlands officiella statistik (FOS): Dödsorsaker (källa: Statistikcentralen) vårdperioder, patienter och vårddagar på sjukhus: Vårdanmälningsregistret (källa: THL). Siffrorna i översikten grundar sig på registerbaserat datamaterial. Finland (exklusive Åland) har en mycket övergripande registrering av dödsfall till följd av olycksfall, vårdperioderna på vårdavdelningar samt antalet patienter och vårddagar. Uppgifterna om dödsfallen är mycket tillförlitliga. Trots att avsikten är att alla vårdperioder på vårdavdelningar ska antecknas i Vårdanmälningsregistret, antecknas inte alla uppgifter om olycksfall tillräckligt exakt på sjukhuset. Vissa tabeller i översikten innehåller sammanslagna uppgifter om vården av personer som fått skador till följd av olycksfall och fysiskt våld. Orsaken är att man i materialet om vård på sjukhusens vårdavdelningar inte alltid har uppgett huruvida en skada uppstått vid ett olycksfall eller om patienten fallit offer för våld. När resultaten i denna översikt analyseras ska man beakta det ovan nämnda gällande materialet. På grund av datasekretessen har de exakta värdena för det kommunspecifika antalet dolts, om antalet är under fem. Följande regler har tillämpats för att säkerställa datasekretessen: Alla värden mindre fem (5) ersätts med texten <5 Summorna av raderna och kolumnerna (värdena totalt eller värdena för en hel region totalt ) avrundas till närmaste tiotal. Dessa regler gäller endast de delar av översikten där kommunspecifik information behandlas eller av vilka man kan dra slutsatser om de kommunspecifika antalen. 4
2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2014 omkom 2 408 finländare till följd av olycksfall: Av dessa var 1 532 män och 876 kvinnor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländare. Den vanligaste orsaken till dödsfall till följd av olycksfall är olika typer av fallolyckor. Också förgiftningar är vanliga. Antalet dödsfall till följd av olycksfall i hemmet eller på fritiden har under de senaste drygt 20 åren ökat, men under de senaste åren har utvecklingen varit positiv. Antalet dödsfall i trafiken och till följd av olycksfall har minskat redan en längre tid (diagram 1). Ofta finns det en koppling mellan alkohol och olyckor. Nästan var tredje av dem som råkat ut för ett olycksfall har varit berusad. De flesta av dem som omkommer av hettan i en bastu eller till följd av förgiftningar, drunknar eller fryser ihjäl är alkoholpåverkade. Diagram 1. Antal personer som omkommit till följd av olycksfall 1988 2013, N. Mer information om olycksfallssituationen och förebyggandet av olycksfall i Finland finns på temasidorna om olycksfall på webbplatsen för Institutet för hälsa och välfärd: https://www.thl.fi/sv/web/olycksfall 5
2.1 Var inträffar olycksfall och vem drabbas? I denna översikt behandlas allvarligare olycksfall, dvs. sådana som leder till dödsfall eller som kräver vård på sjukhusens vårdavdelningar (Diagram 2). Det är dock bra att observera att en stor del av skadorna till följd av olycksfall behandlas polikliniskt. Översikten behandlar inte olycksfallspatienter som får poliklinisk vård, eftersom registren tills vidare inte innehåller information som är tillräckligt tillförlitlig. På befolkningsnivå är idrottsskador allmänna, och de samhälleliga konsekvenserna av dem är betydande. Idrottsskador kan leda till lång frånvaro från arbetet, betydande olägenheter i vardagslivet, långvariga smärttillstånd samt arbetsoförmögenhet med flera års fördröjning. Innan de riksomfattande registren ger övergripande och tillförlitlig information om den polikliniska vården till följd av olycksfall, är det viktigt att man på lokal nivå även följer upp antalet och konsekvenserna av olycksfall där de inblandade behöver poliklinisk vård. Det är viktigt att mål sätts upp i den lokala säkerhetsplanen och att metoder fastställs för att förebygga både de allvarligaste olycksfallen och de olycksfall som i hög grad belastar de olika enheterna inom hälso- och sjukvården. En uppskattning av hur många olycksfall som inträffar inom regionen totalt kan göras på följande sätt: för varje dödsfall till följd av olycksfall kan man uppskatta att antalet personer som får vård på vårdavdelningar till följd av olycksfall är cirka 30 gånger högre och att antalet personer som får poliklinisk vård är cirka 200 gånger högre 1. Diagram 2. Olycksfall som tas upp i översikten. 1 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 6
Denna översikt innehåller en beskrivning av olycksfall som invånarna i den aktuella regionen råkat ut för. Registret ger inte information om var ett olycksfall har inträffat, och därför placeras olycksfallet i en region enligt personens hemkommun. Det innebär således att ett olycksfall som en person från Kotka råkat ut för i Lappland registreras som ett olycksfall som inträffat i Kymmenedalen. I tabell 1 visas kommunerna i regionen enligt kommunindelningen år $$ samt kommunernas befolkningsstruktur i olika åldersgrupper 2. Tabell 1. Kommunerna i regionen (kommunindelningen 2014) och medelfolkmängd 3 enligt åldersgrupp (2014), N. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Hela landet 20% 2% 6% 6% 32% 14% 15% 5% 5 457 703 Hela regionen 23% 2% 6% 6% 36% 12% 12% 3% 445 590 Esbo 23% 2% 7% 7% 37% 11% 11% 3% 263 149 Hangö 17% 2% 4% 4% 30% 16% 22% 5% 9 065 Ingå 22% 2% 4% 3% 34% 14% 16% 5% 5 561 Högfors 20% 2% 4% 4% 32% 16% 16% 6% 9 026 Grankulla 23% 4% 6% 4% 32% 12% 16% 5% 9 230 Kyrkslätt 26% 2% 4% 4% 37% 13% 11% 2% 38 060 Lojo 22% 2% 5% 4% 33% 14% 15% 4% 47 662 Raseborg 19% 2% 5% 5% 31% 14% 17% 6% 28 684 Sjundeå 25% 2% 3% 3% 38% 14% 12% 3% 6 191 Vichtis 24% 2% 4% 4% 36% 13% 12% 3% 28 962 2 Tabellerna över befolkningsuppgifterna enligt kön i elektronisk form: http://pxweb2.stat.fi/database/statfin/vrm/vaerak/vaerak_fi.asp 3 Källa: Statistikcentralen. 7
2.2. Typ av olycksfall I syfte att rikta in arbetet med att förebygga olycksfall behövs det information om bland annat vilka befolkningsgrupper som råkar ut för olycksfall eller i vilka miljöer eller situationer olycksfall inträffar. Denna information erhålls från bakgrundsuppgifterna om personer som fått sjukhusvård till följd av ett olycksfall och uppgifter som antecknats om olycksfallet. Typen av olycksfall anger vilka aktiviteter som anknyter till olycksfallet eller var olyckan inträffat. Med tanke på förebyggandet av olycksfall är det viktigt att exakta uppgifter om olycksfallet antecknas på sjukhusen. På många sjukhus har man sedan millennieskiftet börjat göra mer exakta anteckningar, men trots det händer det fortfarande alltför ofta att uppgifterna inte antecknas eller att de antecknas i klassen annat eller ospecificerat olycksfall som innehåller information som är obetydlig med tanke på det förebyggande arbetet. (Diagram 3) Tillsammans med hälso- och sjukvårdsaktörerna ska man diskutera hur exakt och systematiskt vården till följd av olycksfall ska antecknas så att man i fortsättningen får allt mer tillförlitlig och heltäckande information som grund för arbetet med att förebygga olycksfall. Denna översikt innehåller enbart uppgifter om sjukhusvård till följd av olycksfall. I tolkningarna som görs utifrån uppgifterna i översikten och till exempel i planeringen och inriktningen av de förebyggande åtgärderna är det viktigt att observera att uppgifter om patienter som fått poliklinisk vård inte ingår i översikten. I Finland uppgår till exempel antalet idrottsolycksfall till mer än 300 000 varje år, men denna översikt innehåller inte någon heltäckande information om vården som getts till följd av dessa olycksfall på grund av att en stor del av de skador som uppkommer i ett idrottsolycksfall behandlas polikliniskt. 8
Prosenttia (%) 0 10 20 30 40 50 Registrerad som annan eller icke specificerad, räddningsområdet Registrerad som annan eller icke specificerad, hela landet Olyckstyp icke registrerad, räddningsområdet Olyckstyp icke registrerad, hela landet 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 3. Benägenhet att registrera typ av olycksfall inom regionen och i hela landet åren 2002 2014, %. 9
Antal 0 500 1000 1500 2000 Diagram 4 visar hur olycksfall som lett till att regionens invånare behövt sjukhusvård fördelas enligt olycksfall i hemmet, i samband med idrott och motion, på trafikområden, på arbetsplatsen och på daghem/i skolan. Diagram 5 ger en likadan beskrivning när det gäller hela landet. Olycksfall I hemmet Registrerad som annan eller icke specificerad Annat fritidsolycksfall Trafik Icke registrerad Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 4. Typer av olycksfall som lett till att inblandade behövt sjukhusvård inom regionen åren 2002 2014, N. 10
Antal 0 10000 20000 30000 40000 Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Icke registrerad Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 5. Typer av olycksfall som lett till att inblandade behövt sjukhusvård i hela landet åren 2002 2014, N. 11
Tabell 2. Vårdperioder för personer som skadats i olycksfall enligt typ av olycksfall åren 2002 2014 inom regionen. Typ av olycksfall har inte registrerats 6 127 Trafik 7 929 Olycksfall i hemmet 22 236 Olycksfall under idrott eller motion 5 785 Annat olycksfall på fritiden 19 989 Olycksfall på sjukhus eller extern omständighet som anknyter till sjukhus 2 374 Arbetsolycksfall eller extern omständighet som anknyter till arbetet 3 218 Olycksfall i skola eller på daghem 712 Annan eller odefinierad typ av olycksfall 17 246 12
4 DÖDSFALL TILL FÖLJD AV OLYCKSFALL INOM REGIONEN De uppgifter om dödsfall till följd av olycksfall som ingår i denna översikt hämtas från Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland utförs en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken i största delen av de så kallade onaturliga dödsfallen, till exempel dödsfall till följd av olycksfall. När det gäller dödsfall bland unga personer undersöks dödsorsaken nästan alltid. Dödsfall till följd av olycksfall bland äldre personer undersöks inte nödvändigtvis alltid. Dessa omfattar till exempel dödsfall på grund av fallolycka, eller till följd av sviterna av en fallolycka, som sker på sjukhus eller inrättningar. Läkaren har goda kliniska uppgifter om dessa fall. 4 Tabell 3. Dödsfall till följd av olycksfall inom regionen under tioårsperioden 2005 ålder och kön. 5 6 7 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Gång-, cykel- och mopedtrafik <5 <5 <5 <5 8 <5 8 13 Trafik, motorfordon 14 8 12 10 44 13 19 9 Fallolyckor <5 <5 <5 <5 57 66 166 345 Drunkning 5 <5 <5 <5 19 21 19 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 12 14 19 8 Brand <5 <5 <5 <5 11 19 11 5 Förfrysning <5 <5 <5 <5 13 7 <5 11 Alkoholförgiftning <5 <5 <5 5 102 72 37 <5 Annan förgiftning 8 <5 <5 12 15 80 24 21 <5 Övriga olycksfall <5 <5 <5 <5 28 28 36 22 Totalt 30 20 30 40 370 270 340 420 Män Kvinnor Tot. Jämförelse Gång-, cykel- och mopedtrafik 29 12 40 - Trafik, motorfordon 105 24 130-36% Fallolyckor 357 282 640 - Drunkning 49 20 70-29% Kvävning 31 24 60 - Brand 39 12 50 - Förfrysning 24 11 40 - Alkoholförgiftning 160 60 220-35% Annan förgiftning 113 46 160-31% Övriga olycksfall 98 24 120 - Totalt 1 010 520 1 520-22% 4 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007;13:282 284 & Pasternack I, Laitinen R, Kauppila R. Oikeuslääkinnän vaikuttavuuden edellytykset [Förutsättningarna för rättsmedicinens effektivitet]. Litteraturöversikt. THL, DISKUSSIONSUNDERLAG 10/2014. 5 I jämförelsetabellen anges det hur mycket antalet dödsfall som konstaterats i regionen avviker från antalet dödsfall som kunde förväntas, om dödligheten inom regionen var den samma i hela Finland. Till exempel + 10 % anger att antalet dödsfall inom regionen är 10 procent högre än förväntat. Endast statistiskt betydande avvikelser tas upp. Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att skillnaden som beräknats i jämförelsen inte är statistiskt betydande. 6 Om kolumnen Jämförelse innehåller symbolen *, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara antingen väsentlig eller oväsentlig. 7 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 8 De andra förgiftningarna omfattar huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftning. 13
Kuolemantapauksia 0 50 100 150 Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning Kvävning Eldsvåda Förfrysning Annan olycka 0 20 40 60 80 100 Andelen berusade (%) Diagram 6. Andelen berusade av de omkomna till följd av olycksfall 2005 9 2014, %. Trafik Fall Alkoholförgiftning Övriga förgiftningar Annan olycka 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 7. Omkomna till följd av olycksfall enligt orsak inom regionen 2005 2014, N. 9 På grund av ändringen av klassificeringen (2005) i uppgiften om berusade i statistiken över dödsorsaker gäller årsavgränsningen i detta sammanhang från och med 2005 för att garantera en så bra jämförbarhet som möjligt. 14
Tusen dagar 0 5 10 15 20 25 30 35 5 OLYCKSFALL SOM LETT TILL ATT INBLANDADE BEHÖVT VÅRD PÅ VÅRDAVDELNING Med tanke på planeringen och inriktningen av arbetet med att förebygga olycksfall är det viktigt att granska förutom antalet olycksfall även förändringarna i dessa. I denna del framläggs uppgifterna om olycksfallen för hela regionen. Genom att jämföra olycksfallssiffrorna för de olika regionerna får man information om var förebyggande arbete behövs i synnerhet. 5.1 Antal vårddagar, vårdperioder och patienter till följd av olycksfall För närvarande omfattar de nationella registren vård som ges på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). I datasystemet iakttas det internationella ICD-klassificeringssystemet. Från alla sjukhusvårdfall kan man plocka ut dem där orsaken till vården varit att behandla skador. En skada kan uppstå i en olycka av olycksfallskaraktär, till följd av våld eller också kan skadan vara självförvållad. I materialet om vård på sjukhusens vårdavdelningar har det inte alltid antecknats huruvida en skada uppstått vid ett olycksfall eller om patienten fallit offer för våld. Av denna anledning har man i de framlagda siffrorna för vårddagar och vårdperioder slagit samman vården som getts på grund av både olycksfall och våld. I största delen av fallen (cirka 85 %) är skador till följd av ett olycksfall orsaken till vården. Fall, 75 år fyllda Fall, yngre än 75 år Trafik, motorfordon Gång- och cykeltrafik Eldsvåda Övriga förgiftningar Kvävning Alkoholförgiftning Förfrysning 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Drunkning Diagram 8. Antal vårddagar till följd av skador som uppstått vid olycksfall och våldshandlingar inom regionen 2005 2014, tusen dagar. 15
Tabell 4. Vårdperioder till följd av skador på grund av olycksfall och våld under en tioårsperiod enligt typ av skada, ålder och kön inom regionen 2005 2014, N. 10 Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 356 20 93 62 462 189 164 59 1 410 Trafik, motorfordon 599 180 299 248 960 255 194 52 2 790 Fallolycka 2 253 319 750 804 5 860 2 989 3 575 2 266 18 820 Drunkning <5 <5 <5 <5 7 <5 7 <5 30 Olycksfall som leder till att andningen 99 <5 <5 5 19 5 5 <5 140 hindras Brand 7 7 13 6 55 32 19 <5 140 Förfrysning <5 <5 6 <5 17 5 6 <5 40 Förgiftning (annan än alkohol) 107 6 13 10 45 19 19 7 230 Alkoholförgiftning 135 <5 <5 <5 9 <5 <5 <5 150 Övriga olycksfall 1 653 423 979 837 5 090 2 153 1 801 2 258 15 190 Totalt 5 210 960 2 160 1 980 12 520 5 650 5 790 4 650 38 920 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 166 14 25 29 273 172 177 62 920 Trafik, motorfordon 263 90 99 99 383 132 119 28 1 210 Fallolycka 1 464 146 311 301 3 492 2 688 5 111 7 055 20 570 Drunkning 10 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Olycksfall som leder till att andningen 47 <5 <5 <5 10 6 5 7 80 hindras Brand 11 <5 <5 <5 17 9 15 5 60 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förgiftning (annan än alkohol) 130 6 14 <5 47 20 29 33 280 Alkoholförgiftning 144 <5 <5 <5 5 <5 <5 <5 150 Övriga olycksfall 1 040 203 419 398 3 352 1 592 1 992 1 043 10 040 Totalt 3 280 460 870 830 7 580 4 620 7 460 8 240 33 340 Sammanlagt 8 490 1 420 3 040 2 810 20 110 10 270 13 250 12 890 72 270 10 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 16
Karta 1. Vårdperioder till följd av skador och förgiftningar i regionens kommuner 2010 2014 jämfört med situationen i hela landet. Karta: Lantmäteriverkets Generalkarta 1:4 500 000, 2011. Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden. Kommunkod Kommunens namn Kommunkod Kommunens namn 49 Esbo 78 Hangö 149 Ingå 224 Högfors 235 Grankulla 257 Kyrkslätt 444 Lojo 710 Raseborg 755 Sjundeå 927 Vichtis 17
Tabell 5. Patienter som fått vård till följd av olycksfall och våld under en tioårsperiod enligt typ av skada, ålder och kön inom regionen 2005 2014, N. 11 Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 278 18 72 47 385 145 123 27 1 080 Trafik, motorfordon 480 139 218 167 675 176 118 33 1 950 Fallolycka 1 918 279 651 709 4 579 2 055 2 077 1 191 13 140 Drunkning <5 <5 <5 <5 7 <5 6 <5 20 Olycksfall som leder till att 89 <5 <5 <5 16 5 5 <5 130 andningen hindras Brand 7 7 11 6 42 20 14 <5 110 Förfrysning <5 <5 <5 <5 12 5 <5 <5 30 Förgiftning (annan än alkohol) 105 5 13 9 40 19 19 7 220 Alkoholförgiftning 134 <5 <5 <5 8 <5 <5 <5 150 Övriga olycksfall 1 444 373 834 734 4 137 1 586 1 302 567 10 750 Totalt 4 190 780 1 700 1 560 8 870 3 610 3 260 1 620 24 620 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 149 12 21 25 217 143 118 46 730 Trafik, motorfordon 206 76 93 85 315 94 82 24 960 Fallolycka 1 273 132 275 264 2 797 1 959 2 891 3 476 12 740 Drunkning 9 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Olycksfall som leder till att 40 <5 <5 <5 10 6 <5 7 70 andningen hindras Brand 9 <5 <5 <5 9 9 6 <5 40 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förgiftning (annan än alkohol) 125 6 12 <5 45 20 27 29 270 Alkoholförgiftning 133 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 140 Övriga olycksfall 920 186 324 348 2 743 1 255 1 359 710 7 710 Totalt 2 730 390 700 680 5 610 3 160 4 020 3 880 20 520 Sammanlagt 6 920 1 170 2 400 2 240 14 490 6 770 7 280 5 500 45 140 11 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 18
Tabell 6. Vårddagar till följd av skador vid olycksfall och våldshandlingar under en tioårsperiod enligt typ av skada, ålder och kön inom regionen 2005 2014, N. 12 Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 1 295 84 715 277 2 952 1 494 1 711 616 9 140 Trafik, motorfordon 3 101 1 301 2 727 1 869 6 761 3 168 2 031 513 21 470 Fallolycka 3 350 1 130 2 794 2 871 30 306 24 358 52 869 51 338 169 020 Drunkning 19 <5 6 6 16 7 30 <5 90 Olycksfall som leder till att 119 <5 <5 7 42 7 205 <5 390 andningen hindras Brand 36 26 92 30 465 371 305 6 1 330 Förfrysning <5 <5 17 <5 138 46 33 13 250 Förgiftning (annan än alkohol) 228 7 67 15 95 42 80 71 610 Alkoholförgiftning 138 <5 <5 <5 24 <5 21 <5 190 Övriga olycksfall 3 234 741 1 951 2 040 14 526 10 000 15 956 95 325 143 770 Totalt 11 520 3 290 8 380 7 120 55 330 39 490 73 240 147 890 346 250 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 361 19 83 58 1 145 1 177 1 634 1 010 5 490 Trafik, motorfordon 995 369 319 454 2 285 1 456 1 619 227 7 720 Fallolycka 2 121 251 649 874 12 161 17 768 76 370 165 392 275 590 Drunkning 143 <5 <5 <5 6 11 5 <5 170 Olycksfall som leder till att 53 <5 <5 <5 11 18 5 57 150 andningen hindras Brand 17 <5 <5 <5 101 33 507 44 700 Förfrysning 5 <5 <5 <5 <5 <5 8 111 130 Förgiftning (annan än alkohol) 157 9 55 7 148 33 158 220 790 Alkoholförgiftning 151 <5 <5 <5 24 <5 16 <5 190 Övriga olycksfall 1 502 332 749 803 9 548 8 381 18 695 12 543 52 550 Totalt 5 510 980 1 860 2 200 25 430 28 880 99 020 179 600 343 480 Sammanlagt 17 030 4 270 10 240 9 310 80 760 68 370 172 260 327 490 689 730 12 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 19
Lukumäärä 0 2000 4000 6000 8000 10000 Av siffrorna i rapporten framgår det att antalet intagna patienter är lägre än antalet vårdperioder som inletts under året. Detta beror på att en skada som uppstått vid ett och samma olycksfall i vissa fall eventuellt behandlas flera gånger på sjukhus. Även i det fall att patienten till exempel flyttas från ett universitetscentralsjukhus till vårdavdelningen vid ett kretssjukhus eller en hälsovårdscentral för fortsatt vård ger samma olycksfall upphov till två vårdperioder. Vårdperioder Patienter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 9. Antal vårdperioder samt patienter som fått vård till följd av olycksfall och våld 2005 2014, N. 20
Antal 0 10 20 30 40 50 60 70 Under de senaste åren har vårdpraxisen förändrats. Rent allmänt har vårdperioderna blivit kortare, och en del av skadorna till följd av olycksfall som tidigare behandlats på sjukhusens vårdavdelningar behandlas i dag inom den polikliniska öppenvården. Av denna anledning beskriver inte enbart längden av vårdperioden på samma sätt som tidigare hur allvarlig skadan är. I synnerhet vård som ges till följd av olycksfall bland den äldre befolkningen är fortfarande långvarig, men allt oftare indelas vårdperioden i kortare vårdperioder på olika vårdställen. Trots de ovan nämnda faktorerna ger dock antalet vårdperioder en ganska bra beskrivning av den långsiktiga utvecklingen när det gäller allvarliga olycksfall. 1 dag 2-7 dagar 8 dagar eller mer 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 10. Fördelningen av vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd inom regionen 2005 2014, N. 21
Tabell 7. Vårdperioder till följd av olycksfall och våld under en tioårsperiod enligt typ av skada och vårdperiodens längd inom regionen 2005 2014, N. 1 dag 2 7 dagar 8 dagar Totalt % Gång-, cykel- och mopedtrafik 1 285 673 365 2 323 3 Trafik, motorfordon 1 925 1 202 873 4 000 6 Fallolycka 16 001 12 986 10 397 39 384 54 Drunkning 18 21 6 45 0 Olycksfall som leder till att andningen hindras 191 19 7 217 0 Brand 77 64 58 199 0 Förfrysning 18 14 16 48 0 Förgiftning (annan än alkohol) 358 115 36 509 1 Alkoholförgiftning 284 18 5 307 0 Övriga olycksfall 13 973 6 671 4 589 25 233 35 Totalt 34 130 21 783 16 352 72 265 100 22
Tabell 8. Sjukhus där invånarna inom regionen fått vård 2014, N. Antalet vårddagar till följd av olycksfall och våld har räknats från och med början av året vid sjukhus som hade minst 10 patienter 2014. En enda serviceproducent kan ha många verksamhetsställen. Mer information: http://www.thl.fi/tietokannat/topi Serviceproducent Vårdperioder vårdperioder Vårddagar/ Patienter Vårddagar 50200 - Helsingin yliopistollinen keskussairaala 3 571 3 088 11 412 3,2 40405 - Lohjan sairaanhoitoalue/lohjan sairaala 804 703 3 418 4,3 90124 - Espoon terveyskeskus 922 689 19 692 21,2 40415 - Västra Nylands sjukvårdsområde/västra Nylands sjukhus 507 430 1 492 2,9 60806 - Omasairaala 436 419 436 1,0 60605 - Dextra Munkkivuoren lääkärikeskus 394 373 394 1,0 60611 - Diacor sairaala 332 321 333 1,0 60626 - Sairaala Mehiläinen Helsinki 193 189 193 1,0 90325 - Lohjan keskustan terveysasema 165 148 3 874 22,8 60702 - Suomen Terveystalo/Helsinki 138 133 139 1,0 90738 - Perusturvakuntayhtymä Karviainen/terveydenhuolto 142 118 3 851 26,7 90249 - Kirkkonummen terveyskeskus 93 81 2 188 23,5 90740 - Raaseporin terveyskeskus 93 75 2 381 25,3 60781 - Kuntoutus Orton 73 69 313 4,3 60617 - Kaunialan sairaala Oy 199 54 5 386 26,9 90141 - Hangon terveyskeskus 65 52 1 454 21,7 60779 - Laser Tilkka 42 37 42 1,0 60816 - (nimi ei tiedossa) 40 35 809 20,2 60738 - Bulevardin Klinikka Oy 29 29 29 1,0 90228 - Kauniaisten terveyskeskus 36 29 1 040 28,9 50275 - Oulun yliopistollinen sairaala 20 19 48 2,4 40311 - Lapin keskussairaala 19 19 34 1,8 50250 - Kuopion yliopistollinen sairaala 18 18 30 1,7 50290 - Tampereen yliopistollinen sairaala 19 18 56 2,9 40318 - Päijät-Hämeen keskussairaala 18 16 21 1,2 50230 - Turun yliopistollinen keskussairaala 14 14 20 1,4 40302 - Keski-Suomen keskussairaala 19 14 36 1,9 40309 - Kanta-Hämeen keskussairaala 13 13 13 1,0 60794 - Sairaala Neo 11 11 11 1,0 40312 - Mikkelin keskussairaala 10 10 19 1,9 23
6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Denna del innehåller uppgifter om olycksfall i kommunerna i regionen enligt typ av olycksfall, åldersgrupp och kön. Antalet olycksfall och våldshandlingar påverkas av bland annat åldersstrukturen och könsfördelningen bland invånarna i regionen. Då det gäller antalet olycksfall kan skillnaderna mellan kommunerna också bero på exempelvis alkoholbruket, sysselsättningen, arbetarsäkerheten hos arbetsgivarorganisationerna som är verksamma inom regionen eller gång-, cykel- och mopedtrafikledernas antal eller säkerhet samt förebyggandet av olycksfall och säkerhetsarbetet inom regionen. I jämförelsetalen i översikten kan dessa bakgrundsfaktorer som påverkar skillnaderna mellan regionerna inte beaktas, men orsakerna till skillnaderna ska dock begrundas när det lokala säkerhetsarbetet planeras och målen sätts upp. Om man vill undersöka huruvida de regionspecifika siffrorna avviker från vad man antar att de ska vara jämfört med siffrorna för hela Finland, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas enligt standardiseringsförfarandet. I denna översikt har indirekt standardisering tillämpats. I denna metod beräknar man först för den aktuella regionen det förväntade antalet händelser (t. ex. dödsfall till följd av olycksfall) utifrån antagandet att frekvensen av händelserna inom regionen (t. ex. dödlighet till följd av olycksfall) enligt åldersgrupp och kön är den samma i hela Finland. Därefter har det faktiskt observerade antalet händelser inom regionen jämförts med det förväntade antalet inom regionen. Exempel 1: Om procenttalet + 10 % anges efter siffran i tabellen, innebär det att det förekommer 10 procent mer än förväntat av den aktuella typen av händelser inom regionen. Exempel 1.1: I tabellen med antal vårdperioder finns följande text i kolumnen Trafikolycka 712 27 %. Tolkning: för kommuninvånarna har 712 vårdperioder till följd av trafikolyckor registrerats, vilket är 27 procent mindre än det som hade förväntats utifrån siffrorna för hela Finland. Exempel 1.2: I kolumnen med antalet vårddagar finns siffran 6 539 + 33 %. Tolkning: under granskningsperioden har kommuninvånarna haft 6 539 vårddagar, vilket är 27 procent mer än det som hade förväntats utifrån siffrorna för hela Finland. Exempel 2: Om anteckningen efter siffran i tabellen inte innehåller ett procenttal, utan symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den uppskattade slumpmässiga variationen inte överskrids tillräckligt. I detta fall är avvikelsen inte statistiskt betydande. Anmärkning 1: Även om skillnaden jämfört med det förväntade antalet vore statistiskt betydande, är det bra att begrunda hur stor praktisk betydelse detta har. En statistiskt betydande skillnad eller förändring innebär inte alltid en betydande skillnad eller förändring i praktiken. Exempel: när antalet vårdperioder är till exempel 15, är inte 100 % mer än förväntat ett lika tungt vägande resultat som 50 % mer än förväntat som i det fall att antalet vårdperioder är 15 000. Anmärkning 2: Om symbolen * har antecknats efter siffran i tabellen, innebär det att den statistiska betydelsen inte har kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt. I detta fall är det i allmänhet fråga om ett ringa antal observationer eller invånare. 24
En närmare beskrivning av de statistiska metoderna som har tillämpats i översikten finns i metodbeskrivningen på webben 13. 13 http://www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit Menetelmäseloste 25
Tabell 9. Vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olycksfall och våld under femårsperiodeninus5 14 15 16 17 2014. Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ vårdperioder Dödsfall Hela regionen 42 710-15% 28 770-10% 372 820 +6% 8,5 1 000-25% Esbo 22 900-18% 15 811-13% 201 216 +10% 8,6 517-29% Hangö 1 210-729 - 11 176-9,1 28 - Ingå 530-24% 369-15% 3 036-47% 5,6 16 - Högfors 1 260-737 - 12 248-9,5 38 - Grankulla 980-15% 657-8% 10 543-10,5 18-41% Kyrkslätt 3 480-13% 2 490-5% 22 402-6,3 71-32% Lojo 5 160-13% 3 365-9% 53 657 +16% 10,1 137 - Raseborg 3 480-12% 2 244-7% 29 010-17% 8,2 87-20% Sjundeå 560-19% 435-3 117-32% 5,5 14 - Vichtis 3 160-2 040-26 419-8,2 71-14 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 15 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 16 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 17 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 26
Tabell 10. Vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt typ av skada under femårsperioden 18 19 20 21 2010 2014. Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annat olycksfall Uppgiften har inte registrerats Totalt Hela regionen 3 150-18% 20 430-9% 1 590-30% 14 760-16% 2 780-31% 42 710-15% Esbo 1 405-37% 10 766-10% 806-42% 8 503-15% 1 420-39% 22 900-18% Hangö 119 +56% 619-51 - 330-21% 86-1 210 - Ingå 42-281 -17% 10 * 170-27% 30-530 -24% Högfors 112 +54% 607-44 - 416-84 - 1 260 - Grankulla 70-463 -16% 22-326 -15% 94-980 -15% Kyrkslätt 279-1 722-117 -36% 1 178-19% 183-43% 3 480-13% Lojo 494 +18% 2 451-12% 283 +22% 1 504-25% 425-5 160-13% Raseborg 296-1 885-108 - 1 029-20% 160-40% 3 480-12% Sjundeå 52-249 -17% 16-203 -17% 37-560 -19% Vichtis 277-1 389-133 - 1 101-263 - 3 160-18 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 19 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 20 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 21 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 27
Tabell 11. Vårdperioder till följd av fallolyckor under femårsperioden 22 23 24 25 2010 2014. Kommun Fallolyckor under is- och snöförhållanden Fall på samma nivå Fall eller ramlande i eller från trappor Annat fall eller hopp Ospecificerat fall eller ramlande Hela regionen 1 410-26% 14 830-4% 780-9% 1 510-20% 1 690-13% 20 220-9% Esbo 696-35% 8 152-398 -15% 745-31% 659-38% 10 650-10% Hangö 31-413 - 23 * 52-91 +119% 610 - Ingå 31 +71% 152-34% 11 * 33 * 51 +156% 280-17% Högfors 43-452 - 35 +124% 35-38 - 600 - Grankulla 28-352 -12% 18 * 26-31 - 460-18% Kyrkslätt 104-31% 1 295 +13% 50-131 -18% 126-16% 1 710 - Lojo 198-1 564-21% 108-222 - 329 +40% 2 420-12% Raseborg 127-1 308-11% 87 +36% 119-229 +46% 1 870 - Sjundeå 24-167 -18% 7 * 26 * 23-250 -17% Vichtis 124-977 - 42-121 - 111-1 380 - Totalt 22 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 23 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 24 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 25 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 28
Tabell 12. Vårdperioder till följd av olycksfall enligt typ av olycksfall under femårsperioden 26 27 28 29 2010 2014. Kommun Olycksfall i hemmet Olycksfall i samband med idrott eller motion Annat olycksfall på fritiden Arbetsolycksfall eller extern omständighet som anknyter till arbetet Övriga olycksfall Uppgiften har inte registrerats Hela regionen 9 000-23% 2 590 +11% 9 320-10% 1 340-33% 18 000-19% 2 470 +79% 42 710-15% Esbo 4 204-31% 1 594 +13% 4 714-20% 678-42% 10 181-19% 1 529 +100% 22 900-18% Hangö 349-39 - 314 +28% 42-443 -18% 18-1 210 - Ingå 117-33% 35 +79% 134-20 - 191-34% 36 +177% 530-24% Högfors 362-51 - 243-38 - 533-36 - 1 260 - Grankulla 137-54% 64 +53% 183-16% 16-452 - 123 +324% 980-15% Kyrkslätt 725-16% 237 +20% 779-10% 117-29% 1 373-24% 248 +140% 3 480-13% Lojo 1 259-18% 229-1 179-187 - 2 032-21% 271 +67% 5 160-13% Raseborg 1 071-119 - 940 +24% 111-1 188-29% 49-54% 3 480-12% Sjundeå 93-34% 47 +89% 132-19 - 219-27% 47 +211% 560-19% Vichtis 684-173 - 699-109 - 1 385-113 +32% 3 160 - Totalt 26 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 27 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 28 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 29 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 29
30 31 32 33 Tabell 13. Vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt ålder bland MÄN under femårsperioden 2010 2014. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Hela regionen 2 830-15% 610-1 350-13% 1 310-14% 7 880-17% 3 250-16% 3 240-24% 2 820 +19% 23 280-14% Esbo 1 567-18% 321-13% 790-25% 809-24% 4 296-24% 1 709-15% 1 639-22% 1 522 +38% 12 650-17% Hangö 66-8 - 38-37 - 227 +23% 124-115 -30% 52-670 - Ingå 39-10 * 10-12 * 106-37 -40% 41-45% 19-57% 270-26% Högfors 70-22 * 21-27 - 245 +28% 110-91 - 168 +91% 750 +21% Grankulla 57-23% 16-29 - 10-47% 137-19% 68-103 - 78-500 -16% Kyrkslätt 304-54 - 97-77 - 731-14% 250-29% 273-16% 104-27% 1 890-16% Lojo 312-12% 78-168 +25% 140-887 -10% 418-19% 409-30% 341-2 750-11% Raseborg 167-42 - 96-106 - 471-15% 248-19% 338-20% 294-1 760-12% Sjundeå 49-8 * 15-11 * 120-39 -42% 46-29% 11-66% 300-23% Vichtis 202-14% 51-90 - 79-657 - 246-15% 181-34% 228 +64% 1 730-30 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 31 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 32 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 33 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 30
34 35 Tabell 14. Vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt ålder bland KVINNOR under femårsperioden inus5 2014. 36 37 ommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt ela regionen 1 890-12% 330-680 - 530-21% 4 800-14% 2 650-16% 4 120-17% 4 420-18% 19 43-15% 0 sbo 1 073-14% 184-15% 435-336 -27% 2 748-17% 1 456-16% 2 107-18% 1 908-25% 10 25-18% 0 angö 33-8 * 8 * 6 * 62-37% 64-28% 161-196 - 540-12% ngå 19 - <5 * <5 * <5 * 79-31 -32% 61-61 -38% 260-22% ögfors 28-32% 5 * 16 * 6-49% 103-76 - 102-173 -20% 510-15% rankulla 54-17 * 10 - <5 * 86-22% 69-117 - 120-28% 480-14% yrkslätt 193-26 - 46-46 - 432-15% 238-308 -14% 300-1 590-9% ojo 200-42 - 58-62 - 543-314 -18% 576-15% 609-21% 2 400-14% aseborg 109-18 - 54 +44% 46-308 - 186-20% 357-26% 638-11% 1 720-13% jundeå 32 - <5 * 8 * <5 * 71-43 - 57-40 -29% 260 - ichtis 148-24 - 43-22 -41% 367-173 -21% 278-374 - 1 430-34 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 35 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 36 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 37 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 31
7 KOSTNADER FÖR SJUKHUSVÅRD TILL FÖLJD AV OLYCKSFALL Skador till följd av olycksfall ger ofta upphov till ett behov av långvarig vård och vårdkedjor. Detta leder till betydande kostnader inom hälso- och sjukvården. I synnerhet patienter som har fått allvarliga skador till följd av olycksfall och våld får vård inom den kirurgiska specialiteten där kostnaderna är höga. År 2011 varade vårdperioderna inom den kirurgiska specialiteten i genomsnitt 3,0 dygn 38 och den genomsnittliga kostnaden för en vårdperiod var 3 605 39. I tabell 15 visas uppskattningar av kostnaderna för vårdperioder till följd av olycksfall och våld då det gäller den specialiserade sjukvården. Siffrorna grundar sig på vårdkostnader som beräknats för varje diagnosgrupp i Finland, och därför anger de inte direkt de faktiska, förverkligade kostnaderna för regionen, men ger en indikation om kostnadsnivån. Information om den beräkningsmetod som har tillämpats finns i metodrapporten för projektet PERFECT. 40 När dessa kostnadsuppgifter används ska man ta hänsyn till att en väsentlig del av kostnaderna som orsakas av olycksfall uppstår inom primärvården och i form av sjukfrånvarodagar. På riksnivå finns det tills vidare inte tillgång till några tillförlitliga uppgifter om dessa kostnader. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld 2014. Region Kostnader för vårdperioderna (tusen euro) Hela Finland 566 818 Hela regionen 32 376 Esbo 16 715 Hangö 787 Ingå 300 Högfors 1 552 Grankulla 753 Kyrkslätt 2 627 Lojo 3 935 Raseborg 2 656 Sjundeå 475 Vichtis 2 574 Region Kostnader för vårdperioderna (tusen euro) 38 Rautiainen H, Pelanteri S, Rasilainen J (2012): Specialiserad somatisk vård 2011. THL 12/2012. http://urn.fi/urn:nbn:fi-fe2012121210293 39 Kapiainen S, Väisänen A, Haula T (2014): Terveyden- ja sosiaalihuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna 2011. THL Raportti 2014_003. http://urn.fi/urn:isbn:978-952-302-079-5 40 Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-menetelmäraportti, THL 2/2009. http://www.thl.fi/fi_fi/web/fi/tutkimus/hankkeet/perfect/julkaisut/perusraportit 32
8 OLYCKSFALL TILL FÖLJD AV BRAND I denna del granskas olycksfall som orsakats av rök, eld eller lågor 41 och som resulterat i att personer omkommit eller minst behövt vård på sjukhusens vårdavdelningar (inkl. dagkirurgisk vård). Dessutom anges antalet vårddagar och patienter till följd av bränder av olycksfallskaraktär inom regionen under tioårsperioden 2005 2014 (diagram 11). I Finland har antalet dödsfall till följd av bränder av olycksfallskaraktär varierat mellan 50 och 140 under 1952 2007 42. Antalet personer som behövt sjukhusvård till följd av bränder är mångfaldigt jämfört med antalet som omkommit i bränder. Då det gäller antalet omkomna och skadade i bränder samt antalet vårddagar till följd av skadorna finns det betydande skillnader då det gäller ålder och kön. Män omkommer och skadas betydligt oftare i bränder än kvinnor. Antalet personer som fått skador i bränder och vårdats i öppenvården är betydligt högre än antalet personer som skadats i bränder och behöver sjukhusvård. Tills vidare finns det inte tillgång till några tillförlitliga uppgifter om sådan vård efter olycksfall till följd av bränder som ges inom öppenvården. Tabell 16. Dödsfall till följd av bränder enligt åldersgrupp 2007 2009 och 2010 i hela landet, totalt antal (N) och totalt antal per en miljon invånare och år (N/inh). 41 Med uttrycket vill man göra en klar skillnad jämfört med byggnadsbränder till följd av att uppgifterna som hälso- och sjukvårdsregistren ger i huvudsak beskriver skademekanismen, men sällan platsen där olycksfallet inträffat. Siffrorna för skadorna beskriver således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder, utan skador som orsakats av rök, eld och lågor. 42 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot 2007 2008. B-sarja: tutkimusraportit 2/2009. Räddningsinstitutet 33
Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa 2007 2010. B-sarja: tutkimusraportit 3/2011. Räddningsinstitutet Dödsfall till följd av bränder 2007 Åldersgrupp 2009 Dödsfall till följd av bränder 2010 N N / inh N N / inh 0-9 3 1.7 1 1,7 10-19 10 5.2 1 1,6 20-29 12 6.0 6 9,0 30-39 21 10.8 2 3,1 40-49 42 18.7 16 21,7 50-59 73 30.8 15 19,6 60-69 81 44.8 20 30,5 70-79 34 28.8 10 24,7 80-89 20 33.5 9 41,7 90+ 2 22.0 0 0,0 Totalt 299 18.8 80 14,9 Tabell 17. Vårdperioder på grund av skador som orsakats av rök, eld och lågor bland män och kvinnor enligt åldersgrupp 2005 2014 i hela landet, N. Män Kvinnor Sammanlagt 0-9 104 53 157 10-19 305 54 359 20-29 386 72 458 30-39 368 79 447 40-49 502 145 647 50-59 572 205 777 60-69 384 207 591 70-79 238 151 389 80-89 131 130 261 90+ 9 29 38 Totalt 2 999 1 125 4 124 Tabell 18. Vårddagar på grund av skador som orsakats av rök, eld och lågor bland män och kvinnor enligt åldersgrupp 2005 2014 i hela landet, N. Män Kvinnor Sammanlagt 0-9 436 144 580 10-19 2 269 222 2 491 20-29 2 331 471 2 802 30-39 3 234 467 3 701 40-49 5 021 1 280 6 301 50-59 5 936 2 323 8 259 60-69 4 571 2 561 7 132 70-79 3 074 1 715 4 789 80-89 1 613 958 2 571 90+ 130 236 366 Totalt 28 615 10 377 38 992 34
Vårddagar 0 100 200 300 400 Vårddagar 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 11. Vårddagar inom regionen på grund av skador som orsakats av rök, eld och lågor 2005 2014. Mer information om olycksfall till följd av bränder och förebyggande av dessa Praxis i anslutning till brandsäkerhet inom social- och hälsovården och räddningslagen (STEP) är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförts av THL år 2012 2016. www.thl.fi/step Resultat från undersökningen Kostnader för hälsovård till följd av skador som orsakats av rök, eld och lågor: Haikonen K, Lillsunde PM, Lunetta P, Kokki E. Economic burden of fire-related deaths in Finland, 2000-2010: Indirect costs using a human capital approach. Burns. 2016;4:56-62. Haikonen K, Lillsunde PM, Vuola J. Inpatient costs of fire-related injuries in Finland. Burns. 2014;40:1754-60. Haikonen K, Lunetta P, Lillsunde PM, Sund R.Methodological challenges in using the Finnish Hospital Discharge Register for studying firerelated injuries leading to inpatient care. BMC Med Inform Decis Mak. 2013;13:36. Haikonen K, Lillsunde PM, Lunetta P, Lounamaa A, Vuola J. Fire-related injuries with inpatient care in Finland: a 10-year nationwide study. Burns. 2013;39:796-802. 35
Webbplatsen Olycksfall https://www.thl.fi/sv/web/olycksfall Information och verktyg för yrkespersoner för arbetet med att förebygga olycksfall och främja säkerhet. 36