Åtta halvtimmesprogram som tar upp historiska händelser från andra världskrigets slut fram till 1999.



Relevanta dokument
Åtta halvtimmesprogram som tar upp historiska händelser från andra världskrigets slut fram till 1999.

Åtta halvtimmesprogram som tar upp historiska händelser från andra världskrigets slut fram till 1999.

2. Tisdag 17 april. Hur det kalla kriget började och kommunistskräcken i USA. (s )

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Ramp svenska som andraspråk

Kalla kriget

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa:

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Kursplanen i ämnet historia

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

En serie om demokratibegreppet

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Momentguide: Kalla kriget

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Handledning för EU-temaserien

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Efterkrigstiden

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Kalla kriget Håkan Danielsson Flöjtvägen Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Världen idag och i morgon

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Basfrågor: En delad värld

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Handledning för pedagoger

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Kursplanen i ämnet engelska

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Bra länkar om historia tips från Ylva

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget)

Sverige under Gustav Vasa

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

UR-val svenska som andraspråk

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

The power of pictures

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Övergripande planering Reviderad:

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KONSTHALL MÄRSTA SIGTUNA MUSEUM

SVENSKA. Ämnets syfte

Det kalla kriget

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Ramp om historia. I historiens skugga

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Tänket bakom filmserien

ARBETSPLAN 2017/2018 ARLANDAGYMNASIET

skola för alla barn i Söderhamns kommun

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Katten i Ediths trädgård

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Får jag använda Wikipedia?

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid

Ämnesplan i Fysik Treälven

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Hedersrelaterad brottslighet

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Förklaringar är ju allt på nåt sätt En undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan

Syfte och mål med kursen

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kursplanen i ämnet religionskunskap

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

Transkript:

Om serien AV-nummer 31561tv 1 8 Åtta halvtimmesprogram som tar upp historiska händelser från andra världskrigets slut fram till 1999. Ramp om historia vill väcka historieintresset hos unga tittare med hjälp av dramatiska och personliga berättelser om världshistoriska skeenden. De historiska händelser som gestaltas i Ramp historia anknyter till kursplanen genom att de syftar till att stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension. I Ramp om historia är de starka intervjuerna blandade med arkivbilder och nytaget material från Kuba, Florida, New Mexico, Vietnam, Ungern, Sydafrika, Frankrike, Tjeckien, Polen, Tyskland och forna Jugoslavien. Tittarna får bland annat möta USA:s förre utrikesminister Henry Kissinger, förre Nato-befälhavaren Wesley Clark och Che Guevaras dotter Aleida Guevara. Serien Ramp historia är tänkt att vara ett komplement i såväl historieundervisning som samhällsorienterade ämnen. Vi som står bakom programmen tror att serien är ett utmärkt redskap för att uppfylla kursplanens formulering om att möjliggöra inlevelse i gångna tider varigenom ett historiskt sinne kan utvecklas, dvs. förmågan att bedöma gångna tiders människor utifrån deras förutsättningar och villkor. På webben finns fördjupande faktatexter upplagda efter en tidslinje. Faktatexterna är ett svar på kursplanens krav om att fördjupa förståelsen av skeenden och företeelser över tiden och i rummet, vare sig det gäller vardagsliv eller storpolitik. Mer utförlig fakta om Priset för stormaktsbygget hittar du på http://www.ur.se/ramp/historia2/stormakt.php Handledning till RAMP om historia 2 Priset för stormaktsbygget 1

AV-nummer 31561tv 4 Ramp om historia 2 Priset för stormaktsbygget Tidkod Programinslag 00:00 1:49 Gammal journalfilm som visar ett kärnvapenprov. 1:50 03:54 Nathalie Benally som bor i Navajoreservatet i USA berättar om sin farfar som drabbades av dödlig lungcancer efter att ha arbetat med uranbrytning. 03:55 05: 09 Gammal propagandafilm mot kommunismen och arkivbilder med speaker om den historiska bakgrunden till kalla kriget. 05:10 06:10 Stewart Udall före detta utrikesminister berättar om varför USA behövde stora mängder uran. 06:11-08:28 Navajoindianen Luke Yassie berättar på plats var hans pappa först hittade uran och hur han gick vidare med det. 08:29 12:10 Leroy Harry berättar om vad uranbrytningen gjort mot honom. Han arbetade för företaget Kerr Mcgee. Tittaren får se en gammal reklamfilm för uranbrytning. Stewart Udall före detta utrikesminister berättar om vad uranbrytningen gjorde mot indianerna. Jerry Benally berättar om sin lungfibros som han fått genom arbetet i gruvan 12:11 13:33 Gammal propagandafilm om hur viktigt det är att ta skydd vid en kärnvapenexplosion. 13:34 17:01 Bilder från en kyrkogård ute i öknen. Navajokvinnor som Anna Aloysius berättar hur hon förlorat alla sina bröder och män till följd av uranbrytningen. 17:02 19:25 Stewart Udall berättar om USA:s forskning kring strålning och vilken kunskap man hade om att det var farligt redan på 50-talet. Samuel J. Walker från USA:s atomkomission beskriver kapprustningen mot Sovjet som eskalerade under 50- talet. Navajoindianen Tim Yellowhorse menar att gruvbolagen begick övergrepp och att de kränkte deras mänskliga rättigheter genom att inte informera om strålningen. 19:26 25:05 Nathalie Benally återkommer i programmet och berättar om hennes projekt mot att återuppta uranbrytningen. Vi möter Benjamin House som är Navajoindian men arbetar för ett gruvbolag och försöker övertyga indianer i reservatet om att öppna upp för ny brytning av uran. Benjamin menar att den nya tekniken är säker och menar att det inte finns risk för framtida övergrepp. Geologen Chris Shuey berättar om risken att förgifta dricksvattnet i regionen om man tillåter ny brytning. 25:06 27:31 Nathalie Benally försöker ringa till gruvbolaget för att få svar på varför de inte berättade för hennes farfar att uranbrytningen var farlig. Gruvföretagets advokat Anthony Thompson menar att miljörörelsen inte är intresserad av fakta och att de företräder en tro. Han menar också att indianernas hälsoproblem inte grundar sig i uranbrytning utan i snarare i alkoholism. Nathalie får inget svar av gruvbolaget. Handledning till RAMP om historia 2 Priset för stormaktsbygget 2

Begrepp att ta upp Four Corners är den region där staterna Utah, Colorado, Arizona och New Mexico möts. Kalla Kriget kallas den tidsperiod av mycket frostiga diplomatiska förbindelser mellan de båda supermakterna USA och Sovjetunionen som följde på andra världskrigets slut år 1945 och slutade med Berlinmurens fall år 1989 och Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet. Kapprustning är när två eller fler länder tävlar om vem som har mest vapen och hela tiden skaffar fler och fler vapen. Under kalla kriget hade USA och Sovjet kapprustning. Navajoreservatet är ett område land i öknen som ursprungsbefolkningen blivit tilldelad av den amerikanska regeringen 1868. Uranbrytning kan ske på tre sätt, genom dagbrott, underjordsbrytning och så kallad in situ leach (ISL) där kemikalier och vatten löser upp uranet som sen pumpas upp. Alla tre metoder har en negativ inverkan på miljön. Att arbeta med nutidshistoria utifrån ett hållbart perspektiv. Skolan har idag ett uppdrag att arbeta med hållbar utveckling. Vill du veta mer om vad det innebär att arbeta med ett hållbart perspektiv i undervisningen gå in på http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/attarbetamed.shtml I läroplanerna för grundskolan och de frivilliga skolformerna (Lpo 94 och Lpf 94) lyfts fyra övergripande perspektiv fram för att åstadkomma en hållbar utveckling: miljöperspektivet det historiska det internationella och det etiska. Dessa perspektiv ska enligt myndigheten för skolutveckling vara närvarande i all undervisning och bildar tillsammans kärnan i hållbar utveckling. Programmet lämpar sig att använda som utgångspunkt för att ta upp alla fyra perspektiven antingen i ämnet historia eller ämnesövergripande tillsammans med andra ämnen. Handledning till RAMP om historia 2 Priset för stormaktsbygget 3

Lektionstips (tidsåtgång 3-5 lektioner) Förberedelse: Låna fyra kopior av Priset för stormaktsbygget från AV-media. Låna också programmet Kuba och revolutionen i samma serie. Dela in klassen i fyra grupper och låt varje grupp titta på programmet utifrån varsitt perspektiv som handlar om hållbar utveckling. Avsluta grupparbetet med gemensam återkoppling och redovisning av resultat. Grupp 1 Miljöperspektivet Ta reda på mer om miljöperspektivet. Varför är uranbrytning skadligt för miljö och människor? Jämför källorna i programmet med andra källor. Mer info om uranbrytning hittar du på länkarna nedan. Förhåll er källkritiskt till länkarna, vem står bakom? Är informationen opartisk? http://www.younggeneration.nu/downloads/yggrupparbete3.pdf http://www.younggeneration.nu/downloads/yg5uranb.pdf Grupp 2 Historiska perspektivet Kapprustningen var ett av de största hoten mot en hållbar utveckling som funnits. På webbplatsen för RAMP historia finns en tidslinje. http://www.ur.se/ramp/historia2/stormakt_fakta1.php Ta reda på när historiker anser att det var störst risk för ett kärnvapenkrig. Använd tidslinjen och programmet Kuba och revolutionen som källa för att ta reda på mer om Kubakrisen och kalla kriget. Grupp 3 Det internationella perspektivet Försök svara på hur vi kan hindra att uran används i nya kärnvapen? Jämför med kärnvapenrisker idag i världen och diskutera vad den enskilda individen kan göra för att motarbeta kärnvapen. Titta på tidningsartikeln nedan och undersök hur organisationen Mines and communities jobbar internationellt. http://www.minesandcommunities.org http://www.aftonbladet.se/nyheter/9805/25/telegram/utrikes8.html Grupp 4 Det etiska perspektivet. I programmet vill Nathalie Benally (25:06 27:31) få svar på varför gruvbolagen inte sade något om riskerna med att arbeta med uranbrytning. Titta på modellen nedan och diskutera utifrån programmet vem som bär det etiska ansvaret för Navajofolkets ohälsa. Placera punkten efter hur gruppen tycker att ansvaret skall fördelas. (Är det till exempel företaget och statsmakten som har ett lika stort ansvar skall punkten sättas mitt på linjen mellan företaget och statsmakten.) I programmet kan det vara en hjälp att förhålla sig till de argument som Stewart Udall (statsmakten) och Anthony Thompson (Gruvföretagets advokat) och Nathalie Benally och andra Navajoindianer använder sig av. Rada upp argument för vem som bär ett etiskt ansvar för människor och miljö och formulera en text för vilka etiska regler som bör gälla vid uranbrytning. Handledning till RAMP om historia 2 Priset för stormaktsbygget 4

Övrigt material Boktips Uranium and Native Americans www.amazon.com Filmtips Dr Strangelove Tretton dagar Länkar Global Mining Initiative En sammanslutning av företag och organisationer som arbetar med en hållbar utveckling för gruvindustrin. http://www.icmm.com/gmi.php Global organisation som arbetar för miljö och för att stärka människors rättigheter gentemot gruvföretag. http://www.minesandcommunities.org Kapprustning PBS tv-serie om kapprustningen www.pbs.org/wgbh/amex/bomb/peopleevents/pandeamex59.html Kapprustning Kärnforskning i Sovjetunionen www.bun.kyoto-u.ac.jp/~suchii/sci.ethics/soviet.bomb.html Kemikalieinspektionen http://www.kemi.se/ Monument Valley information om Monument Valley www.americansouthwest.net/utah/monument_valley Naturvårdsverket http://www.naturvardsverket.se/ Navajoindianer Historik www.accessgenealogy.com/native/tribes/navaho/navahoindianhist.htm Navajoindianer Navajo National Monument www.nps.gov/nava/home.htm Navajoindianer Uranium impact Assessment Program www.sric.org/uranium Navajoindianer övergivna urangruvor på navajoreservatet http://yosemite.epa.gov/r9/sfund/overview.nsf/0/d502c488f1841dc488256aee007c11bc?opendocument SSI Frågor och svar om Tjernobylolyckan http://www.ssi.se/kaernkraft/bonfortjrnobyl/index.html Uran Uranets historia www.world-nuclear.org/ushist.htm Ansvarig för studiehandledning: Fredrik Nordbladh fno@ur.se Handledning till RAMP om historia 2 Priset för stormaktsbygget 5