1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen PROTOKOLL 2016-12-13 Handläggning i Stockholm Aktbilaga 5 Mål nr PMÄ 11122-16 Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Rådmannen Alexander Ramsay, patentråden Yvonne Siösteen, referent och protokollförare samt Heléne Eliasson. PARTER SÖKANDE Tomas Olof Linder, 680123-0472 Stavgårdsgatan 33 B 167 56 Bromma MOTPART Patent- och registreringsverket PRV Stockholm Box 5055 102 42 Stockholm SAKEN Patent på ett för manliga användare avsett underplagg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och registreringsverkets (PRV) beslut den 9 maj 2016 angående patentansökan 1400476-6, se bilaga 1 BAKGRUND Tomas Linder ingav till PRV den 13 oktober 2014 en ansökan om patent på ett för manliga användare avsett underplagg. PRV avslog genom det överklagade beslutet ansökan om patent med motiveringen att den patentsökta uppfinningen saknade uppfinningshöjd gentemot den genom dokumenten SE 530532 C2 (D1) och US 20050235399 A1 (D2) kända tekniken, se bilaga 1. Dok.Id 1652059 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 8307 Rådhuset, 08-561 650 00 08-653 34 44 måndag fredag 104 20 Stockholm Scheelegatan 7 E-post: 08:00-16:00 stockholms.tingsratt.patentmarknad@dom.se www.stockholmstingsratt.se
2 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 11122-16 Patent- och marknadsdomstolen YRKANDE Tomas Linder har i Patent- och marknadsdomstolen vidhållit sin patentansökan med patenkrav som inkom till PRV den 19 augusti 2015. Patentkraven är desamma som de som avslogs i det överklagade beslutet. GRUND OCH UTVECKLING AV TALAN Tomas Linder har till grund för sin talan hållit fast vid att uppfinningen har uppfinningshöjd. Han har vidhållit vad som anförts i PRV och har i Patent- och marknadsdomstolen därutöver i huvudsak anfört följande. En patentansökan måste lämnas in innan en öppen testning kan göras och innan tillverkningsunderlag överlämnas till en tillverkare. Det kan då visa sig, att en första serie inte tillräckligt ofta fungerar som avsett genom att vid pådragningen av plagget pungen visserligen hamnar i fickan men penisen hamnar ovanpå flikarna istället för under dessa. För att få fram ett korrekt fungerande plagg måste problemet med flikarna 3,4 [hängslena] som hålls öppna under pådragning av plagget och stramas åt när plagget kommer på plats lösas. Så var läget vid uppfinningens tillkomst. Något liknande problem vid kända, liknande plagg gick inte att hitta, men en lösning kom fram när ett provexemplar fördes ihop något i längdriktningen och därefter drogs isär något, varvid den önskade effekten uppstod. Rörelsen i längdriktningen visade sig möjlig att åstadkomma genom att förse plaggets båda sidokanter med resårband 12, 13, som sträcker sig upp till midjeresåren. Vid början av pådragningen av plagget är detta obelastat i längdriktningen, och flikarna [hängslena] 3,4 ligger lösa och faller lätt undan när först pungen passerar förbi och därefter penisen kommer på plats med pungen belägen i fickan 2, i vilket ögonblick tyngden av dessa verkande mot fickans botten får plagget att töjas ut mot verkan av sidoresårerna 12, 13, varvid flikarna 3, 4 stramas till och fixeras ovanpå penisen och till och med förs den ena över den andra genom flikarnas viktiga omlottplacering.
3 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 11122-16 Patent- och marknadsdomstolen Fackmannen som utgår från D1 ser en till synes perfekt fungerande konstruktion varför han inte kan anses vara ställd inför problemet att finna en alternativ lösning till att förstärka hängslenas styrning i sidled och avlasta hängslenas innerkanter för att erhålla en förlängd livslängd. Denna information hämtad från beskrivningen sidan 1, fjärde stycket, rad 4-6 innebär att fackmannen tjuvtittat i en opublicerad ansökan. Grunden för att uppnå denna eftersträvade finess med uppfinningen bestående i en automatisk påverkan av flikarna 3,4 omnämns inte i patentansökan, men hade naturligtvis gjorts om en provserie hade kunnat testas under sekretess inom en tillverkande firmas lokaler och medfört ovannämnda resultat före patentansökans inlämning. Uppfinningen ger en oväntad teknisk effekt eftersom resårbanden inte enbart är till för att förstärka ytterkanten av lätt elastiskt material utan verkligen medför en oväntad teknisk effekt i kombination med de omlottverkande flikarna eller hängslena 3,4 av elastiskt material i samma ögonblick som en tyngd börjar respektive slutar att verka på fickans botten och flikarna dras ihop över en penis på plats respektive förs isär. BEDÖMNING Patent- och marknadsdomstolen gör följande bedömning av patentkrav 1 med avseende på uppfinningshöjd. En uppfinning ska, för att patent ska meddelas, skilja sig väsentligen från vad som varit förut känt före dagen för patentansökan, dvs. ha uppfinningshöjd. Vid prövningen av uppfinningshöjd är det av avgörande betydelse att subjektivitet och efterklokhet undviks. Den på ansökningsdagen kända tekniken måste alltid bedömas med bortseende från kunskapen om själva uppfinningen. Patent- och marknadsdomstolen tillämpar liksom PRV den s.k. problem/lösningsmetoden vid bedömning om ifall uppfinningshöjd föreligger. Denna
4 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 11122-16 Patent- och marknadsdomstolen metod består i huvudsak av tre steg. Först bestäms vad som är närmast känd teknik vid patentets ansökningsdag. Därefter formuleras det objektiva tekniska problemet baserat på den tekniska effekt som fås av det som skiljer uppfinningen enligt patentkrav 1 från närmast känd teknik. Avslutningsvis görs en bedömning med utgångspunkt i den närmast kända tekniken om den lösning som uppfinningen representerar var närliggande för fackmannen som hade att lösa det objektiva tekniska problemet. Den närmast kända tekniken utgörs av D1. Skillnaden mellan uppfinningen enligt patentkrav 1 och vad som är förut känt genom D1 är att hängslena (3,4) har ytterkanter förstärkta av resårband (12, 13), som sträcker sig från midjeresåren (7,9) till längs med vardera sidan av fickan (2). Frågan gäller vad som utgör det objektiva tekniska problemet som fackmannen har att lösa utgående från D1. Det objektiva tekniska problemet utgörs rent generellt av uppgifter att modifiera eller anpassa den närmast kända tekniken på så vis att man erhåller den tekniska effekten som särskiljer uppfinningen från den närmast liggande kända tekniken. Enligt Tomas Linder erhålls med uppfinningen en oväntad teknisk effekt genom att i samma ögonblick, som en tyngd börjar respektive slutar att verka på fickans 2 botten, och flikarna 3,4 dras ihop över en penis på plats respektive förs isär. Att denna tekniska effekt inte omnämns i patentansökan beror enligt Tomas Linder på att tester på underplagget, som visade denna tekniska effekt, utfördes först efter det att patentansökan lämnats in. För att en teknisk effekt ska kunna ingå i en uppfinningshöjdsbedömning måste fackmannen kunna härleda denna effekt ur den ursprungligen ingivna ansökan
5 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 11122-16 Patent- och marknadsdomstolen Den tekniska effekt som enligt beskrivningen på sidan 1, raderna 25-26 erhålls av skillnaden gentemot känd teknik, dvs. att hängslenas ytterkanter är förstärkta av resårband, är enligt beskrivningen att hängslenas styrning i sidled genom omlottverkan avlastas och bibehålles med förlängd livslängd som följd. Då den av klaganden hävdade oväntade tekniska effekten varken framgår av beskrivningen eller kan härledas ur denna tar Patent-och marknadsdomstolen inte hänsyn till den vid bedömningen av det objektiva tekniska problemet. Det av PRV uppställda objektiva tekniska problemet i att finna en lösning till att förstärka hängslenas styrning i sidled samt avlasta hängslenas innerkanter, är enligt Tomas Linder, baserat på efterklokhet eftersom dessa uppgifter, enligt honom, hämtats ur den icke publicerade patentansökningen. Vid bedömning av en uppfinnings patenterbarhet tas hänsyn till att uppfinningen måste vara gjord vid ansökans inlämnande liksom att det uppställda objektiva tekniska problemet måste ha funnits med från början i patentansökan eller i vart fall gått att härleda från denna, jfr EPO:s besvärskammares beslut T 386/89. För att undvika efterklokhet vid bedömning av en uppfinnings patenterbarhet får det objektiva tekniska problemet inte innehålla delar av lösningen enligt patentkravet. Med hänsyn till vad som ovan sagts, bedömer Patent- och marknadsdomstolen att, med utgångspunkt i D1, är det objektiva tekniska problemet att tillhandahålla ett för manliga användare avsett underplagg som bibehåller enhetens (bestående av fickan och den övre delen) effektiva fixering i sidled även efter en tids användning och upprepade tvättar. Det var denna fråga som ansökningen identifierade som det till uppfinningen relevanta tekniska problemet i den kända tekniken.
6 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL PMÄ 11122-16 Patent- och marknadsdomstolen Fackmannen förväntas att söka lösningar och göra val i syfte att lösa problem som uppkommer, jfr EPO:s besvärskammares beslut T 1030/06 och använder därvid sitt allmänna kunnande. Fackmannen kan även tänkas kombinera uppgifter från vad som utgör känd teknik. Liksom PRV anser Patent- och marknadsdomstolens att det får anses höra till fackmannens allmänna kunnande att använda resår i kanten av ett klädesplagg av i huvudsak finmaskigt, lätt elastiskt material för att på så sätt förstärka en ytterkant av tyget. Fackmannen, som ställs inför problemet med att bibehålla enhetens fixering i sidled finner därför en lösning i sitt allmänna kunnande att förstärka hängslenas ytterkanter därigenom att de förses med resårband som sträcker sig från midjeresåren till och längs med vardera sidan av fickan. Underplagget enligt patentkrav 1 kan därför inte anses skilja sig väsentligt från den förut kända tekniken. BESLUT Patent- och marknadsdomstolen avslår överklagandet och varvid PRV:s beslut står fast. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 406B) Överklagande, ställt till Patent- och marknadsdomstolen, ska ha inkommit till Patent- och marknadsdomstolen senast den 3 januari 2017. Prövningstillstånd krävs. Yvonne Siösteen Protokollet uppvisat/
Bilaga 1
Bilaga 2 ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE BESLUT I ÄRENDE (prövningstillstånd krävs) DV 406 B PMD 2016-08 Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga Patent- och marknadsdomstolens beslut ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till Patent- och marknadsdomstolen. Överklagandet prövas av Patent- och marknadsöverdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till Patentoch marknadsdomstolen inom tre veckor från beslutets datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i beslutet. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Patent- och marknadsöverdomstolen fordras att prövningstillstånd meddelas. Patent- och marknadsöverdomstolen lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som Patent- och marknadsdomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som Patent- och marknadsdomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står Patent- och marknadsdomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Patent- och marknadsöverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. det beslut som överklagas med angivande av Patent- och marknadsdomstolen samt dag och nummer för beslutet, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av Patent- och marknadsdomstolens beslut som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende skälen för beslutet enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 6. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i Patent- och marknadsöverdomstoleninte lagts fram tidigare ska klaganden förklara anledningen till varför omständigheten eller beviset inte åberopats i Patent- och marknadsdomstolen. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid sammanträde i Patent- och marknadsöverdomtolen. www.domstol.se
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Ytterligare upplysningar lämnas av Patent- och marknadsdomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av beslutet. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. www.domstol.se