Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Medie- och kommunikations vetenskap Vårterminen 2003
Grundkurs, 20 poäng Grundkursen i medie- och kommunikationsvetenskap belyser mediernas ställning och funktioner i det moderna samhället. Dessutom studeras hur människan kommunicerar som individ i grupp och igenom medier. Kursen avslutas med ett mindre projektarbete Kursen inrättad 1991-01-11 Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden. Kursen ges som fristående kurs Kursens syfte Kursens syfte är att ge studenterna grundläggande kunskaper om medier och kommunikation genom ett i huvudsak teoretiskt och analytiskt förhållningssätt till området. Utbildningen utgår i första hand från ett samhällsvetenskapligt perspektiv på medier och kommunikation men ämnets karaktär innebär att även ett humanistiskt perspektiv integreras i utbildningen. Delkurserna på grundnivå går från en inledande allmän introduktion över beskrivningar av produktionens villkor (mediestrukturen) till rollen (människan i samhället) och avslutas med en mindre uppsats. Kursens innehåll Kursen består av fem delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap I, 3 poäng Mediekunskap, 5 poäng Individ, kommunikation och organisation, 4 poäng Individ och samhälle, 3 poäng Kommunikations- och medieanalys, 5 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fodras grundläggande behörighet Kursbeskrivning och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap I, 3 poäng Kursen är en introduktionskurs till ämnet. Den fokuserar på frågan om vad kommunikation är. Begreppet diskuteras mot bakgrund av olika forskningstraditioner, främst humaniora och samhällsvetenskap, och på olika analysnivåer, till exempel individ, grupp och samhälle. Vidare ges en belysning av vetenskapsområdets framväxt och ställning idag. I kursen presenteras grundläggande kommunikationsteorier och kommunikationsmodeller Tyngdpunkten ligger på medierad kommunikation. Under kursen ges även exempel på hur kommunikationsteoretiska frågeställningar kan tillämpas på aktuella mediefrågor. Dimbley, Richard & Graeme Burton, (1999) Kommunikation är mer än ord. 2:a uppl., Studentlitteratur 200 2
Fiske, John (1995) Kommunikationsteorier, en introduktion, Wahlström & Widstrand, valda delar Hadenius, Stig och Lennart Weibull (2002) Massmedier, Press, Radio & TV i förvandling, 7:e uppl. Albert Bonniers Förlags AB, kap. 1 100 25 Kompendium: gruppövning (15:-) * 25 Delkurs 2. Mediekunskap, 5 poäng Kursen syftar till att presentera de grundläggande dragen i det svenska medielandskapet. Tyngdpunkten ligger på de stora medierna som dagspress, radio och TV. Kursen belyser även andra medier och lägger vikt vid framväxten av nya informationstekniker. I kursen presenteras mediernas historiska framväxt och den aktuella lagstiftningen. Vidare diskuteras medierna som organisationer samt deras politiska, ekonomiska och kulturella villkor. Hadenius, Stig och Lennart Weibull (2002) Massmedier, Press, Radio & TV i förvandling, 7:e uppl. Albert Bonniers Förlags AB 400 Olsson, Anders R. (2002) Yttrandefrihet och tryckfrihet, 3:e uppl.,prisma Bokförlag 250 Holmberg, Claes-Göran, Ingemar Oskarsson och Per Rydén (1983) En svensk presshistoria. Esselte Studium, Stockholm (50:-)* Hesser, Torwald (1989) Rätten till text och bild. Tionde uppl. TU:s Förlag AB, Stockholm (25:-) * 100 50 Spelregler för press, radio, tv kan hämtas på http://www.svt.se/ klicka på "om SVT", därefter på "lagar och regler" till vänster på skärmen. Tryckfrihetsförordning: http://www.riksdagen.se/debatt/lagar_forordningar.asp Yttrandefrihetsgrundlag: http://www.riksdagen.se/debatt/lagar_forordningar.asp Sändningstillstånd för TV, sändningstillstånd för SVT, Radio- och TV-lagen samt Lokalradiolagen kan hämtas ner på: http://www.grn.se/grn_index.asp 3
Delkurs 3. Individ, kommunikation och organisation, 4 poäng Syftet med delkursen är att belysa hur människan kommunicerar som individ, i grupp och inom organisationer. Delkursen utgår från sociologiska och socialpsykologiska perspektiv på individens förhållande till omvärlden, men berör även språkets roll i kommunikationsprocessen. I kursen genomgås grundläggande socialpsykologiska och organisationsteoretiska begrepp, t ex roller, individens förutsättningar för kommunikation, t ex språk och inlärning, förutsättningar för mellanmänsklig kommunikation, t ex organisationer och sociala nätverk. Strid, Jan (1999) Internkommunikation, Studentlitteratur, Lund 85 Angelöw, Bosse och Thom Jonsson (2000) Introduktion till socialpsykologi, 2:a uppl., Studentlitteratur, Lund 270 Kompendium * (50:-) 100 Delkurs 4. Individ och samhälle, 3 poäng Syftet med delkursen är att med utgångspunkt från individen som samhällsmedborgare belysa förutsättningar och effekter av medierad och planerad kommunikation, särskilt opinionsbildning och samhällsinformation. Delkursen behandlar tre huvudteman: 1) medierna och opinionsbildningen, 2) medborgarna och samhällsinformationen och 3) människors användning av medier och andra informationstekniker. Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur, Lund 290 Kompendium * (75:-) c a 150 Delkurs 5. Kommunikations- och medieanalys, 5 poäng Syftet med delkursen är att granska kommunikationsprocesser i samhället samt att ge de studerande sådana färdigheter att de självständigt kan genomföra en kritisk analys av dessa processer. Delkursen presenterar teorier och metoder för att undersöka olika kommunikativa processer i samhället. Den behandlar forskningsprocessens olika steg och framställningen av en vetenskaplig produkt. Kursen avslutas med ett självständigt analysarbete i form av en mindre, vetenskaplig rapport. Patel, Runa och Bo Davidsson (1994) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur Lund 127 Thurén, Torsten (1996/2000) Vetenskapsteori för nybörjare, Liber 140 4
Strömqvist, Siv (1989) Skrivboken. Stockholm: Liber 183 Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-) * 20 Kompendium: Kommunikations- och medieanalys (30:-)* 65 Litteratur i anslutning till det självständiga arbetet Referenslitteratur: Hedman, Thomas (1999) Informationssökning för samhällsvetare och humanister. Lund: Studentlitteratur 115 Uppsatstryckning 30:-/per student betalas till exp. 5
Fortsättningskurs, 20 poäng Fortsättningskursen belyser förutsättningarna för medierad kommunikation. Tonvikten ligger på den roll olika medier spelar för informationsförmedling och opinionsbildning. Vidare sker en fördjupning i planerad kommunikation. I kursen ingår vetenskaplig metod och ett avslutande uppsatsarbete. Kursen inrättad 1991-01-11 Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden Kursen ges som fristående kurs Kursens syfte Kursen syftar till att ge en fördjupad belysning av den medierade och planerade kommunikationens roll och villkor. Detta sker inom två huvudsakliga kontexter: mediernas roll i samhället och kommunikationsprocessen mellan och inom olika slags subsystem i samhället. Kursen syftar till att studera kommunikationens struktur, innehåll och villkor inom respektive system. Kursen skall vidare ge förutsättningar för att den studerande självständigt skall kunna genomföra en vetenskaplig analys av ett problem inom medie- och kommunikationsområdet. Kursens innehåll Kursen består av fem delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap II, 4 poäng Medierna i samhället, 4 poäng Planerad kommunikation, 4 poäng Forskningsprocessen, 3 poäng Projektarbete, 5 poäng Förkunskaper För tillträde till studiekursen fordras normalt godkänd grundkurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik i Göteborg eller motsvarande kunskaper. Kursbeskrivningar och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap II, 4 poäng Kursen syftar till att presentera och diskutera grundläggande teoretiska och metodologiska ansatser inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Den behandlar också frågor om hur olika vetenskapliga diskurser beskriver hur medierad kommunikation påverkar producenter, användare och mediesystemet i sig. Kursen presenterar en historisk översikt av framväxten av olika huvudriktningar inom medieforskningen, både med avseende på teoretiska och metodologiska aspekter. Vidare ges orientering kring aktuell medieforskning. Jansson, André (2002), Mediekultur och Samhälle Studentlitteratur 200 Allen, Robert C (ed) (1992) Channels of Discourse. Rassembled, London: 350 6
Routledge O Sullivan et al (1994) Key Concept in Communication and Cultural Studies, London, Routledge Kompendium: (50:-)* 100 Delkurs 2. Medier och samhälle, 4 poäng Kursens syfte är att belysa den roll som medierna spelar i samhället. Den presenterar dels ett komparativt perspektiv genom att presentera mediesystem i olika länder, dels ett internationellt perspektiv med inriktning på framväxten av globala medier. De centrala frågorna gäller mediestrukturens villkor, särskilt mediepolitik och medieekonomi. Vidare behandlas frågor om medierna som institutioner och deras relation till andra samhällsinstitutioner, samt hur medierna påverkas av den teknologiska utvecklingen. Euromedia Research Group (1998) Media Policy. Convergence, Concentration & Commerce, Sage, Pulications Ltd Thompsson, John B (2002) Medierna och Moderniteten, Bokförlaget Daidalos, Sverige Kompendium: Gustafsson Karl-Erik & Lennart Weibull inthe European Journal of Communication Research nr 3/97: European Press Development Since 1945 (10:-) * 240 210 30 Kompendium 3. Blandade texter * (40:-) 80 Delkurs 3. Planerad kommunikation, 4 poäng Kursens syfte är att belysa förutsättningar för planerad kommunikation (public relations) såväl i ett europeiskt som i ett nordamerikanskt perspektiv. Centrala begrepp och grundläggande teorier presenteras. I kursen ges även en översikt av tillämpningar inom yrkesområdet, särskilt kampanjverksamhet, och därmed sammanhängande etiska frågor. Spicer, Christopher /1997) Organizational Public Relations A Political Perspective, N.J: Lawrence Erlbaum 300 Larsson, Larsåke (red) (2002) PR på svenska. Teori, strategi och kritisk analys, Lund Studentlitteratur Kompendium (60:-) * c a 120 7
Delkurs 4. Forskningsprocessen, 3 poäng Kursens syfte är att ge en inblick i den vetenskapliga arbetsprocessen. Ett mål är att den studerande skall kunna utnyttja litteratur och annan kunskap för att kunna utföra undersökningar av olika slag samt kunna tolka och presentera resultaten. Vidare behandlas ett urval av de vetenskapliga metoder som förekommer inom forskningsområdet. Esaiasson m. fl (2002) Metodpraktikan, Norstedts Juridik AB 450 Stukát, Staffan (1993) Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur 90 Kompendium: Metod (50:-)* 100 Delkurs 5. Projektarbete, 5 poäng Syftet med projektarbetet är att den studerande på ett självständigt sätt skall kunna göra en vetenskaplig rapport. Denna skall avse redovisning av resultat framtagna genom en empirisk undersökning. Avsikten är att skapa problemmedvetenhet, systematisk förmåga och metodkunnande. Kursen avslutas med att uppsatsen behandlas på ett seminarium. Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-)* 23 Stenciler i anslutning till undervisningen (40:-)* 80 Uppsatsupptryckning (100:-)/student betalas till expeditionen 8
Fördjupningskurs, 20 poäng Fördjupningskursen belyser vetenskapsteoretiska frågor inom forskning om medier, kommunikation och journalistik. Anknytning görs till olika forskningstraditioner inom ämnet. Ett självständigt vetenskapligt arbete avslutar kursen. Kursen inrättad 1991-01-11 Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden. Kursen ges som fristående Kursens syfte Fördjupningskursen syftar till att presentera teoretiska och metodologiska redskap för det fördjupade studiet av medierad kommunikation. Tyngdpunkten ligger på att ge förutsättningar för självständigt arbete. Kursens centrala tema är vetenskaplighet, problematisering och metodfördjupning. Kursen behandlar huvudtraditionerna inom medie- och kommunikationsvetenskap med tyngdpunkt på aktuella problemställningar inom fältet. Den avser dessutom att erbjuda de studerande alternativa fördjupningar inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga ämnesområdet. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap III, 3 poäng Forskning om journalistik, medier och kommunikation, 4 poäng Forskningsmetoder, 3 poäng Fördjupningsarbetet, 10 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fordras normalt godkänd fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik i Göteborg eller motsvarande, vari ingår ett självständigt arbete omfattande minst 5 poäng. Kursbeskrivningar och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap III, 3 poäng Kursen syftar till en belysning av grundläggande vetenskapsteoretiska frågor inom forskningen om medier och kommunikation. Vad menas med vetenskaplig kunskap och varför - samt vilka traditioner finns det härvidlag? Kursen avser att göra de studerande förtrogna med olika diskurser inom forskningsområdet och behandla frågan om vad som är den gemensamma vetenskapliga grunden och vad som skiljer olika skolor åt. Kompendium: Gibson Burrell & Gareth Morgan, Sociological paradigms and organisational analysis, kap. 1 (Gower, 1985) Berth Danemark, Mats Ekström, Liselotte Jakobsen och Jan Ch. Karlsson, Att förklara samhället, kap. 6 (Teori i samhällsvetenskaplig metodologi), Studentlitteratur, 1997 s. 173-219 35 40 9
Övrig litteratur: Boyd-Barrett, Oliver & Cris Newbold (ed) (1995) Approaches to media. London: Arnold som referenslitteratur 200 Uppsatser för läsning Tidskriftsartiklar för läsning Rekommenderad läsning Månsson, Per (red) Moderna samhällsteorier (1998) Prisma Delkurs 2. Forskning om journalistik, medier och kommunikation, 4 poäng Kursen avser att ge en särskild fördjupning inom något centralt område inom medieoch kommunikationsvetenskaplig forskning. I delkursen behandlas i första hand de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för olika forskningsområden. Varje kurs behandlar olika områden som anknyter till forskningstraditionen vid institutionen. Du kommer att få välja mellan ett antal olika kurser. Information och litteratur i anslutning till kursen. Delkurs 3. Forskningsmetoder, 3 poäng Delkursen syftar till att vidareutveckla och fördjupa kunskapen om forskningsprocessen samt ge en insikt i tillämpning och förmåga att tillämpa vetenskapliga metoder i praktiskt forskningsarbete. Esaiasson m. fl (2002) Metodpraktikan, Norstedts Juridik AB 450 Referenslitteratur: Grundläggande statistik Kompendium* (40:-) ca 100 Delkurs 4. Fördjupningsarbetet, 10 poäng Fördjupningsarbetet innebär ett självständigt vetenskapligt arbete i vilket bör ingå en empirisk prövning av något teoretiskt förankrat forskningsproblem. Kursen avslutas med en uppsats som behandlas på ett seminarium. Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-)* 26 Kompendium: Uppsatsexempel Uppsatstryckning 200:-/student betalas till exp. 10
Påbyggnadskursen, 20 poäng (går endast vårtermin) Kursen inrättad 1993-10-14 Kursplan fastställd av samhällsvenskapliga fakultetsnämnden. Kursen ges som en fristående kurs, men kan även ingå i vissa allmänna utbildningsprograms valfria del. Kursens syfte Kursens syfte är att ge de studerande en påbyggnad på sina grundstudier inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området. Betoningen i kursen ligger på tillämpning av de teoretiska kunskaper studenten redan tillägnat sig i sina studier, t ex i strategisk planering och utvärderingsarbete på medieområdet. Avsikten är att ge de teoretiska och metodologiska kunskaper som är nödvändiga att studenten självständigt skall kunna planera, genomföra och utvärdera kvalificerade analyser av mediernas struktur, innehåll och publik. Kursen skall ge fördjupade kunskaper om massmediernas villkor och betydelse i det moderna samhället samt i medieanalytiska metoder. Den ger även grundläggande kunskaper i omvärldsanalys där medieinnehåll och mediepublik är av betydelse, något som har sin praktiska tillämpning i t ex opinionsundersökningar eller undersökningar av organisationers image i medierna. För utbildningen gäller också att den studerande självständigt skall planera och genomföra en medieundersökning. Arbetet skall genomföras på uppdrag av och/eller i nära samverkan med praktisk verksamhet inom ett valt specialområde. Detta kan antingen gälla enskilda medier eller myndigheter och organisationer på medieområdet. Det självständiga arbete kan också genomföras inom ramen för forskningsprojekt vid universitetet. Efter genomgången kurs skall den studerande självständigt kunna planera och genomföra kvalificerade medieanalyser. Kursen förbereder för arbete med omvärldsanalys eller utvärderingsarbete, främst inom mediesektorn. Kursen kan ingå i en Magisterexamen. För Magisterexamen med inriktning mot Medie- och kommunikationsvetenskap krävs avslutade kurser om sammanlagt minst 160 poäng, varav 80 poäng i Medie- och kommunikationsvetenskap där fördjupningskursen (C-kurs) och påbyggnadskursen (D-kurs) skall ingå. Kursens innehåll Kursen består av tre delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap (IV) Medieanalys, 5 poäng Metodfördjupning, 5 poäng Självständigt arbete, 10 poäng Förkunskaper För tillträde till kursen fordras minst 120 högskolepoäng, samt dokumenterade kunskaper i kvantitativa analysmetoder (dessa kan ingå i de 120 poängen), samt något av följande två alternativ: 11
1) godkänd Fördjupningskurs (C-kurs) i Medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande, eller 2) godkänd Fördjupningskurs (C-kurs) i statskunskap, sociologi eller företagsekonomi samt godkänd Grundkurs (A-kurs) i medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande. Goda kunskaper i kvantitativa analysmetoder krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig kursen. Kursbeskrivning och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap IV - Medieanalys, 5 poäng Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap om massmediernas villkor och betydelse i det moderna samhället, kunskaper som ligger till grund och är en förutsättning för att kunna planera och genomföra kvalificerade medieanalyser. Under delkursen kompletteras föreläsningarna och övningarna med en serie expertföreläsningar som på olika sätt skall belysa den pågående utvecklingen inom medieområdet när det gäller struktur, innehåll och publik. Tyngdpunkten ligger på aktuella tendenser i medieutvecklingen, där globalisering, teknisk utveckling, likheter och skillnader mellan olika länders mediesystem, konkurrensstrategier i olika mediesektorer, mediernas politiska och ekonomiska villkor samt deras ställning i samhället och hos publiken är teman som berörs. Kursen innehåller även en översiktlig genomgång av teorier i omvärldsanalys och utvärdering samt deras tillämpningar inom medieområdet. Denna del av kursen ges som en strimma under hela terminen, där allmänna föreläsningar varvas med konkreta exemplifieringar av branschföreträdare, som får ge sin syn på hur omvärldsanalys och utvärderingsarbete kan bedrivas i en medieorganisation. Den övergripande målsättningen för detta delmoment är att ge kunskap om hur medieorganisationerna strategiskt förhåller sig till omvärldsförändringar. Heath, Robert (1997) Strategic Issues Management. Organizations and Public Policy Challenge, London, Sage Larsson, Larsåke (2001) Tillämpad kommunikationsvetenskap. Lund Studentlitteratur, kapitel 8 och 12 370 50 Kompendium: med artiklar till respektive föreläsning 200 12
Referenslitteratur McQuail, Denis (2000) Mc Quail s Mass Communication Theory, 4 th edition. Sage finns att låna på exp. 489 Wadbring, Ingela och Lennart Weibull (red) (2000), Tryckt, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet, finns att köpa på exp. 100:- Hvitfelt, Håkan och Gunnar Nygren (2000) (red) På väg mot medievärlden 2020. Journalistik, teknik, marknad. Studentlitteratur Carlsson, Ulla och Ulrika Facht (red) Medie-Sverige 2001/2002. Statistik och analys. Nordicom-Sverige. Göteborgs Universitet, finns att låna på exp. 393 Tillvalslitteratur för fördjupningsuppgift och fallstudier 200 Delkurs 2. Metodfördjupning, 5 poäng Kursens syfte är att ge fördjupad metodkunskap. Tonvikten ligger på kvantitativa analysmetoder, i synnerhet enkätundersökningar och innehållsanalys, men även andra medieanalytiska metoder behandlas, t ex fokusgruppintervjuer. Under kursen uppmärksammas även utomvetenskapliga användningsområden för samhällsvetenskapliga analysmetoder, t ex i form av opinionsundersökningar och publikmätningar. Kursen består av föreläsningar och övningar samt en fritt vald metodfördjupning. Avsikten är att studenten efter genomgången utbildning självständigt skall kunna planera, genomföra och utvärdera en större undersökning av mediepubliker eller medieinnehåll. Kompendium 1: Field, Andy (2000) Discovering Statistics using SPSS for Windows, New York, Sage kap. 4 Kompendium 2: Litner, Anders (2000) The explanatory power of new dimensions in public opinion research. Paper presented at Statistics Sweden s 4:th Conference, Stockholm: 12-13 oktober * 10:- 15 19 Kompendium 3: Rosenberg, Morris (1968) The Logic of Survey Analysis. New York: Basic Valfri litteratur i samband med eget specialarbete 700 Delkurs 3. Självständigt arbete, 10 poäng Kursen avser ett självständigt arbete där en undersökning genomförs i nära samverkan med praktisk verksamhet inom ett valt specialområde. Detta kan antingen ske inom enskilda medier eller inom myndigheter och organisationer på medieområdet. Det självständiga arbete kan också genomföras inom ramen för forskningsprojekt vid universitetet, t ex i samarbete med SOM-institutet eller Dagspresskollegiet. Arbetet redovisas i skriftlig form och behandlas på ett seminarium. 13
Grundkurs i Informationsproduktion, 20 poäng (går endast hösttermin) Efter genomgången kurs ska studenten kunna använda teorier och metoder i praktiska kommunikationssituationer. kunna analysera kommunikationsfrågor i en organisation och finna genomtänkta strategier och lösningar för effektiv kommunikation. ha förståelse för och vara medveten om syftet med och följderna av arbete med olika kommunikativa verktyg. vara insatt i informatörens roll och praktiskt kunna hantera arbetsuppgifter och arbetsmetoder. Kursen inrättad 1994-01-24. Kursplan fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2001-11-21. Kursen ges som fristående kurs, men kan även ingå i vissa utbildningsprogram. Kursens syfte Kursens syfte är att ge de studerande en grund för professionellt informationsarbete i organisatoriska sammanhang. Kursens innehåll Kursen består av fem delkurser: 1. Kommunikationsplaneringens grunder - 4 poäng. 2. Språk och stilistik - 4 poäng. 3. Bildkommunikation - 4 poäng. 4. Presentationstekniker - 4 poäng. 5. Projektarbete 4 poäng. Tillträdeskrav/Förkunskaper För tillträde till kursen fordras godkänd grundkurs och fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande, vari ingår ett självständigt arbete omfattande minst 5 poäng. Delkurs 1. Kommunikationsplaneringens grunder - 4 poäng Delkursen ska ge grundläggande organisationsförståelse och kunskap om kommunikationsplaneringens grunder. Utifrån en förståelse för kontext och olika aktörers perspektiv ska studenterna även utveckla förmågan att analysera kommunikationsprocessens komponenter och planera kommunikativa insatser..delkurs 2. Språk och stilistik 4 poäng Delkursen ska ge grundläggande språkvetenskaplig kunskap och förståelse för språkets form och möjligheter. Kursen syftar också till att ge de studerande möjlighet att öka sin språk och skrivkänsla. I kursen ingår att skriva såväl mer kreativa som argumenterande, journalistiska och informativa texter. Delkurs 3. Bildkommunikation 4 poäng Delkursen ska ge de studerande kunskap om bilders roll och uppbyggnad samt träning i analys av bilder. Avsikten är att ge de studerande insikter i bildkommunikation och förmåga att hantera samspelet text och bild. 14
Delkurs 4. Presentationstekniker 4 poäng Delkursen ska ge praktisk och tillämpad kunskap om grafisk formgivning, visuella presentationer, trycksaksframställning, muntlig presentation samt grundläggande kunskap i relevanta dataprogram. Syftet är att ge studenterna känsla för praktiskt informationsarbete och kunskap så att de kan vara skickliga beställare av informationsprodukter. Delkurs 5. Projektarbete 4 poäng Det avslutande projektarbetet är ett arbete i grupp. Syftet är att studenterna ska tillämpa sina teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i ett konkret informationsprojekt. Undervisning Undervisning sker i form av lektions- och gruppundervisning, övningar samt seminarier. Alla övningar och seminarier är obligatoriska. Prov och betyg I de olika delkurserna tillämpas examinationsformer anpassade till kursens karaktär. För varje delkurs anordnas ett eller flera skriftliga och/eller muntliga prov. Prov på delkurser bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Samma princip tillämpas för slutbetyg från kursen. Studerande som underkänts har rätt att undergå nytt prov för att få godkänt betyg. Utvärdering Varje kurs skall utvärderas och resultaten dokumenteras. Utvärdering ska ske dels efter avslutad kurs, dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Bergström, Bo (2001) Effektiv visuell kommunikation. Stockholm: Carlsson bokförlag. Johannesson, Kurt (1998) Retorik eller konsten att övertyga. Stockholm: Nordstedts. Johansson, Kaj, Lundberg, Peter och Ryberg, Robert (2001) 2:a uppl. Grafisk kokbok. Stockholm: Bokförlaget Arena. Larsson, Larsåke, red (2002) PR på svenska, Lund, Studentlitteratur Larsson, Larsåke (2001) 2:a uppl. Tillämpad kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Palm, Lars (1994) Övertalningsstrategier. Att välja budskap efter utgångsläge, Lund, Studentlitteratur Rice, Ronald E och Atkin, Charles K (red) (2001) 3:e uppl. Public Communication Campaigns. London: Sage. Strömqvist, Siv (1998) Konsten att tala och skriva. Malmö: Liber. Weatherhill, Barbro (1997) Planerad marknadskommunikation. Lund: Studentlitteratur. Windahl, Sven (1991) Using Communication Theory, Sage 15
Fortsättningskurs i Informationsproduktion, 20 poäng (går endast vårtermin) Kursplan fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2001-11-21. Kursen ges som fristående kurs, men kan även ingå i vissa utbildningsprogram. Tillträdeskrav/Förkunskaper För tillträde till kursen fordras godkänd grundkurs och fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande, vari ingår ett självständigt arbete omfattande minst 5 poäng, samt godkänd grundkurs i Informationsproduktion eller motsvarande. Kursens syfte Kursens syfte är att ge de studerande fördjupad kunskap om och träning i professionellt och strategiskt kommunikativt arbete. Efter genomgången kurs ska studenten ha fördjupad kunskap om och träning i att använda teorier och metoder i olikartade kommunikationssituationer. ha utvecklat förståelse för och medvetenhet om organisationer och dess relationer till omvärlden. ha förmåga att vara en medveten aktör i kommunikativa och organisatoriska sammanhang. kunna reflektera kring den etik som situation och sammanhang kräver. kunna analysera komplexa kommunikationsfrågor och finna genomtänkta strategier och lösningar för god kommunikation sett till olika aktörer i organisationen och dess omgivning. Kursens innehåll Kursen består av två gemensamma och två alternativa delkurser samt ett avslutande projektarbete. Alternativa kurser är markerade med a respektive b. 1. Strategisk kommunikation - 5 poäng. 2. Kommunikationsplanering, fördjupning 5 poäng. 3a. Omvärld, relationer och image - 5 poäng. 3b. Kommunikationstekniker 5 poäng. 4. Projektarbete 5 poäng. 16
Delkurs 1. Strategisk kommunikation 5 poäng Delkursen ska ge organisationsförståelse i form av kunskaper i organisationsteori, organisationspsykologi och affärsmässighet samt fördjupad kunskap om och förståelse för kommunikationens roll för organisationens relationer internt och externt. Delkurs 2. Kommunikationsplanering, fördjupning - 5 poäng Delkursen ska ge kunskap om och färdigheter i att tillämpa teorier och metoder i komplexa kommunikationssammanhang. Särskild tonvikt läggs vid publika relationer, förändringskommunikation och kampanjplanering. Delkurs 3a. Omvärld, relationer och image - 5 poäng Delkursen ska ge kunskap om och förståelse för omvärldens betydelse då det gäller organisationens kommunikation, relationer och image. Kursen syftar också till att öka förmågan till omvärldsanalys och konkret arbete med frågor som profilering och massmediarelationer. Delkurs 3b. Kommunikationstekniker - 5 poäng Delkursen ska ge kunskap om och förståelse för förutsättningarna, möjligheterna och användningen av elektronisk publicering. Kursen syftar också till att utveckla förmågan att utforma material för elektronisk publicering och visuella presentationer utifrån ett användarperspektiv. Delkurs 4. Projektarbete - 5 poäng Kursen avslutas med ett projektarbete med ett faktiskt eller fiktivt praktikfall utifrån den valfria delkursens tema. Projektarbetet innebär att analysera och strategiskt hantera fallet inklusive att föreslå och arbeta fram konkreta lösningar. Undervisning Undervisning sker i form av lektions- och gruppundervisning, övningar samt seminarier. Alla övningar och seminarier är obligatoriska. Prov och betyg I de olika delkurserna tillämpas examinationsformer anpassade till kursens karaktär. För varje delkurs anordnas ett eller flera skriftliga och/eller muntliga prov. Prov på delkurser bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Samma princip tillämpas för slutbetyg från kursen. Studerande som underkänts har rätt att undergå nytt prov för att få godkänt betyg. Utvärdering Varje kurs ska utvärderas och resultaten dokumenteras. Utvärdering ska ske dels efter avslutad kurs, dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. 17
Obligatoriska kurser Alvesson, Mats och Berg, Per-Olof (1988) Företagskultur och organisationssymbolism. Lund: Studentlitteratur. Banks, Stephen (2001) Multicultural Public Relations. A Social Interpretive Approach. London: Thousand Oaks, Sage. Bolman, Lee och Deal, Terrence (1997) Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Artisteri, valmöjlighet och ledning. Lund: Studentlitteratur. Harris, Tomas E (1993) Applied Organizational Communication. Perspectives, Principles and Pragmatics USA New Jersey: Hillsdale, Lawrence Erlbaum. Hart, Norman (red) (1995) Strategic Public Realations. London: McMillan Business. Larsson, Larsåke (2001) 2:a uppl. Tillämpad kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Moss, Danny och Warnaby, Gary (red) (2000) Perspectives on Public Relations Research. London: Routhledge. Palm, Lars (1994) Övertalningsstrategier. Att välja budskap efter utgångsläge. Lund: Studentlitteratur. Rice, Ronald E och Atkin, Charles K (red) (2001) 3:e uppl. Public Communication Campaigns. London: Sage. Sepstrup, Preben (1999) Tillrettelæggelse af information. Århus: Systime. Stohl, Cynthia (1995) Organizational Communication. Connectedness in Action. Thousands Oaks: Sage. Valbara kurser Englund, Helene och Guldbrand, Karin (1999) Klarspråk på nätet. Sundbyberg: Pagina. Frankelius, Per och Rosén, Carl-Gustaf (1993) Företaget & Omvärlden. Malmö: Liber. Hinn, Lars och Rossling, Göran (1994): Företagentitet - Från Corporate Identity till praktisk företagsprofilering. Malmö: Liber-Hermods. Larsson, Larsåke (2002) kommande Publika Relationer. Lund: Studentlitteratur. Karaszi, Peter (1998) Använd media. Stockholm: PK Förlag AB. 18