20 Internationella uppgifter om livsmedel

293 I kapitel 20 redovisas konsumtion och självförsörjelsegrad för vissa livsmedel samt uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar. Dessa möjliggör jämförelser mellan länder vad avser konsumtionsvolymer, prisnivåer, prisutveckling m.m. Dessutom redovisas uppgifter om mervärdeskatter i olika länder. Sammanfattning Konsumtion I tabell 20.1 redovisas konsumtionen per person samt självförsörjningsgraden för vissa livsmedel år 2001. Det framgår att skillnaderna mellan länderna är stor. Finland, Irland, Sverige och Danmark har den högsta förbrukningen av konsumtionsmjölk och Grekland och Italien den lägsta. I fråga om grädde och smör har Grekland, Spanien och Portugal den lägsta konsumtionen. Grekland och Frankrike ligger högst vad avser ostkonsumtionen. Finland och Sverige har betydligt lägre total köttkonsumtion än övriga medlemsländer. Detta beror främst på en relativt sett mycket låg konsumtion av fjäderfäkött. Det framgår av tabellen att Sverige vad avser nöt- och kalvkött har en med EU-genomsnittet likvärdig konsumtion, 21 kg per person år 2001. I fråga om övriga köttprodukter har vi som regel en betydligt lägre konsumtion än inom EU. Exempelvis var konsumtion av griskött i Sverige 35 kg och av fjäderfäkött 14 kg 2001. Motsvarande genomsnittet för EU var 43 respektive 21 kg. Flera länder är för alla eller de flesta av de redovisade livsmedlen mer än självförsörjande. Grekland och Storbritannien är dock inte för något av livsmedlen helt självförsörjande. Italien är endast självförsörjande för ett av livsmedlen. De högsta siffrorna för självförsörjningsgrad redovisas av Irland för nötkött (1 148 %), smör (863 %) och ost (586 %) samt av Danmark för griskött (523 %) och ost (273 %) och av Nederländerna för griskött (248 %), ost (212 %) och fjäderfäkött (198 %) De lägsta siffrorna redovisas av Grekland för nötkött (25 %) och smör (30 %) samt av Belgien/Luxemburg för ost (35 %). Priser och prisutveckling på livsmedel är en fråga av hög rang i den livsmedelspolitiska debatten i olika länder. I tabell 20.2 visas livsmedelsutgifterna andel av den samlade privata konsumtionen i olika länder inom EU och en del andra länder år 2001. Tabellen visar att sydeuropeiska länder som t.ex. Portugal, Grekland och Spanien har betydligt högre livsmedelandelar än övriga EU-länder. För Irland och Storbritannien var livsmedelsutgifternas andel av den samlade privata konsumtionen lägst inom EU. För Sverige redovisas 8,7 % av den individuella privata konsumtionen bestå av livsmedelskonsumtion, vilket kan jämföras med EU-genomsnittet, 10,4 %. Sverige, Finland och Irland har i kvantitativa termer den lägsta konsumtionen av livsmedel inom EU räknat per invånare. Sverige har framför allt en låg konsumtion av kött och bröd och spannmålsprodukter där genomsnittet för EU var närmare 30 % högre än i Sverige år 2001 (tabell 20.3 och figur 20A). Prisnivåer Livsmedelspriserna var år 2001 omkring 13 procent högre i Sverige än inom EU. Sverige hade genomgående högre priser än EU. Största skillnaderna mellan de svenska priserna och EU:s var för alkoholhaltiga drycker, 59 %. Även för

294 tobak var prisskillnaden stor, ca. 24 %. Av de nordiska länderna var det lägst priser i Sverige och Finland (tabell 20.4). Den allmänna prisnivån i Sverige var 2003 5 % högre än genomsnittet för OECD-länderna. Prisskillnaden var betydligt större tidigare under 1990-talet, exempelvis 44 % år 1990 och 36 % 1996 (tabell 20.5). Prisutveckling Sedan 1996 har de svenska livsmedelspriserna liksom för EU stigit med 11,9 %. Inom EU har Grekland och Irland haft den kraftigaste ökningen av livsmedelspriserna, 33 respektive 26 %. Av samtliga länder har Tyskland och Storbritannien haft den långsammaste prisutveckling på livsmedel med ca. 6 %. Den allmänna prisutvecklingen har i Sverige varit ungefär som inom EU, 12,3 respektive 13,0 % (tabell 20.6 och figur 20B). Mervärdeskatter Sverige har tillsammans med Danmark den högsta basskattesatsen för moms inom EU, 25 %. Sverige kommer dock först på tredje plats när det gäller livsmedelsmoms. Här är den svenska skattesatsen 12 % som kan jämföras med Danmarks 25 % och Finlands 17 %. I Europaperspektiv är dock livsmedelsmomsen ändå hög i Sverige. Högst livsmedelsmoms i övrigt inom EU har Österrike, 10 %. För resterande länder varierar skattesatsen mellan 0 % (Storbritannien) och 8 % (Grekland). Många länder inom EU har högre moms på alkoholhaltiga drycker än på övriga livsmedel. Nästan genomgående ligger den på basskattesatsens nivå, dvs. för Sveriges del på 25 % (tabell 20.7). Om statistiken Allmänt Paritetstal för köpkraft För att jämföra den ekonomiska aktivitetsnivån i olika länder används vanligen något mått som baseras på bruttonationalprodukten per capita. Detta mått räknas sedan om till en gemensam valuta för att medge jämförelser. De kraftiga svängningarna i valutakurser under senare år har dock gjort att en direkt omräkning utifrån kurserna på olika valutor inte speglar faktiska förändringar i köpkraft och ekonomisk aktivitetsnivå inom enskilda länder. I syfte att åstadkomma ett mer rättvisande mått på köpkraften i olika länder genomför bl.a. OECD och Eurostat beräkningar av paritetstal för köpkraft (Purchasing Power Parities, PPP). En köpkraftsparitet mellan två valutor definieras som kvoten mellan de belopp som i respektive land behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster i de båda länderna. PPP kan beräknas för enskilda varor, varugrupper och större aggregat av poster, t.ex. BNP. Två olika metoder Köpkraftspariteterna redovisas genomgående enligt två olika grupperingar. Den ena är den som tillämpas i FN:s system för nationalräkenskaper (SNA, System of National Accounts). Den andra tillämpas i FN:s projekt för internationella jämförelser (ICP, International Comparison Project). Metoderna skiljer sig åt främst vad beträffar behandlingen av offentlig konsumtion. I ICP-klassifikationen har den offentliga sektorns utgifter för sådana tjänster som hushållen konsumerar individuellt dragits av från offentlig konsumtion och lagts till hushållens individuella konsumtion. I det följande sker redovisning både utifrån ICP- och SNA-klassifikationen. Den förra lämpar sig bäst vid jämförelser av hushållens totala förbrukning medan den senare skall användas då man vill jämföra vad hushållen köpt. Köpkraftsparitetsundersökningar Sverige deltog i det av OECD administrerade PPP-projektet under perioden 1985 1990. Uppgifter lämnades om medelpriser avseende de olika produktområden, som ingår i BNP. Redan vid denna tid administrerade EU:s statistiska kontor (Eurostat) motsvarande beräkningar för EU:s medlemsstater samt för vissa

295 andra länder. Sedan 1991 ingår Sverige i det av Eurostat administrerade projektarbetet. Köpkraftsparitetsundersökningarnas kvalitet bestäms till stor del av de internationella specifikationerna och metodlösningarna. Av stor vikt är att uppnå och vidmakthålla en enhetlig tillämpning av de lösningar som valts. Undersökningarna anses i de här avseendena numera vara tämligen väl etablerade. För volymindexberäkningarna anses den allvarligaste felkällan vara brister i jämförbarhet mellan nationalräkenskapernas klassificeringar i olika länder. För prisjämförelser är huvudproblemet att jämförbarheten påverkas av olikheter i varusortiment, t.ex. kvalitetsolikheter. Skillnader i de jämförda produkternas representativitet för konsumtionen i respektive land kan likaså verka snedvridande på resultaten. Vid jämförelser för små produktgrupper kan också urvalsfelen vara besvärande. Sammanfattningsvis ger beräkningar av köpkraftspariteter möjligheter att jämföra olika länder i första hand vad avser konsumtion och prisnivåer. Konsumtion I tabell 20.1 redovisas konsumtionen i kg per person av vissa animalieprodukter. Statistiken baseras på varubalansberäkningar och är i princip ingen paritetstalsprodukt. I tabell 20.3 visas konsumtionsvolymer per invånare i olika länder varvid EU-15 satts till 100. Eftersom jämförelsen baseras på reala värden i internationella priser uttrycker indextalen skillnader i konsumerade kvantiteter. Avvikelserna från 100 anger hur mycket mindre eller större i procent som konsumtionen av en viss livsmedelsprodukt är i ett visst land jämfört med EU-15. Prisnivåer Relationen köpkraftsparitet/växelkurs ger uttryck för ett lands dyrhet i förhållande till ett annat land. Prisnivåindexdefinieras som kvoten mellan paritetstalet och växelkursen och talar om hur många enheter av den valda jämförelsevalutan som behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster i respektive länder. Om t.ex. en chokladkaka i Norge kostar 10 norska kronor och motsvarande kaka i Sverige 15 svenska kronor blir köpkraftspariteten 15/10=1,5. Om vi på ett växlingskontor får betala säg 130 svenska kronor för 100 norska kan växelpariteten uttryckas som 130/100=1,3. Vi får alltså betala mer för chokladkakan i Sverige än vad som är motiverat med tanke på växelkursen. Prisnivåindex blir 1,5/1,3 *100=115, dvs. chokladkakan är 15 % dyrare i Sverige än i Norge. I tabell 20.4 anges med indextal hur mycket priserna på olika livsmedel avvek från EU-15:s i olika länder år 2001. Som komplement till redovisningen av prisnivåerna i tabell 20.4 visas i tabell 20.5 hur skillnaderna i allmän prisnivå mellan olika länder inom OECD utvecklats sedan 1990. Redovisningen avser de år under 1990-talet för vilka OECD genomfört paritetstalsberäkningar. Prisutveckling Ett av Maastricht-fördragets s.k. konvergenskrav för medlemskap i den europeiska monetära unionen (EMU) är prisstabilitet. För att kunna avgöra om de olika EU-länderna uppfyller detta konvergenskrav krävs att konsumentprisutvecklingen kan jämföras mellan olika länder. Detta nödvändiggör en harmonisering av de olika ländernas konsumentprisindex. Med 1996 som basår beräknas i detta syfte i Sverige, liksom i övriga länder, en ny index Harmoniserad Index för Konsumentpriser (HIKP) vars uppbyggnad bestäms i enlighet med indexens framtida användning som mått på inflationen uppfattad från ett centralbanksperspektiv. Nuvarande konsumentprisindex beräknas även fortsättningsvis och publiceras parallellt med den nya indexen. I tabell 20.6 jämförs den allmänna konsumentprisutvecklingen och prisutvecklingen för livsmedel enligt HIKP för EU-länderna samt Norge och Island.

296 Annan publicering Uppgifterna i tabell 20.1 är hämtade ifrån EU:s Agricultural Statistical Yearbook. Eurostat redovisade varje år partitetstalsberäkningarna i en särskild rapport, senast i Purchasing power parities and related economic indicators Results for 1998 Eurostat, 2000 Edition. Resultat för senare år har endast publicerats elektroniskt. Tabellerna 20.2 20.4 baseras därför på uppgifter hämtade från EUROSTATS databas CIRCA dokumenten daterade, december 2003. Uppgifterna i tabell 20.4 kan även hämtas från SCB:s databaser som är tillgängligt kostnadsfritt på SCB:s webbplats www.scb.se under Priser och konsumtion. Uppgifterna i tabell 20.5 har hämtats via personligt meddelande från OECD. Uppgifterna i tabell 20.6 grundas på statistik publicerad av SCB i Statistiska meddelanden PR 15 SM 04 01 Konsumentprisindex 1830 2003. Indextalen publiceras även av Eurostat. Uppgifter om mervärdeskatter i olika länder (tabell 20.7) redovisas varje år av EU-kommissionen i en särskild promemoria, senast i VATrates applied in the member states of the community. Situation at 1st May 2003. Det påpekas att den är baserad på uppgifter som lämnats av medlemsländerna och att kommissionen inte kan garantera för riktigheten i uppgifterna.

297 Figur 20A Indextal för hushållens individuella konsumtion per invånare i reala värden till internationella priser för EU-länderna och vissa andra länder 2001 (EU-15=100) Indices of real value per head of individual consumption by households at international prices for EU-countries and some other countries Cypern... Luxemburg... Spanien... Island... Italien... Schweiz... Österrike... Frankrike... EU-15... Grekland... Tyskland... Belgien... Portugal... Norge... Danmark... Nederländerna... Storbritannien... Finland... Sverige... Polen... Irland... Livsmedel, alkoholfria drycker 0 25 50 75 100 125 150 175 Luxemburg... Storbritannien... Österrike... Island... Norge... Schweiz... Danmark... Belgien... Frankrike... Nederländerna... Sverige... Tyskland... EU-15... Italien... Irland... Finland... Cypern... Spanien... Portugal... Grekland... Polen... Privat konsumtion Källa: Eurostat. 0 25 50 75 100 125 150 175 Index

298 Figur 20B Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) 2003 för EU-länderna samt Norge och Island (1996=100) Harmonized index for Consumer Prices (HICP) for EU-countries and Norway and Iceland Grekland... Irland... Island... Portugal... Spanien... Luxemburg... Nederländerna... Frankrike... Italien... Danmark... EMU... Belgien... Norge... EU-15... Finland... Sverige... Österrike... Storbritannien... Tyskland... Livsmedel och alkoholfria drycker 100 105 110 115 120 125 130 135 Grekland... Irland... Island... Portugal... Nederländerna... Spanien... Italien... Norge... Danmark... Luxemburg... Finland... EMU... EU-15... Belgien... Sverige... Österrike... Frankrike... Storbritannien... Tyskland... Totalindex Källa: Eurostat. 100 105 110 115 120 125 130 135 Index

299 Tabell 20.1 Konsumtion och självförsörjningsgrad för vissa livsmedel 2001, kg per person respektive procent Human consumption and self sufficiency for certain food products Land Konsum- Grädde Smör Ost Kött Därav Ägg tions- totalt Nötkött Griskött Fjäderfämjölk inklusive kött kalvkött Konsumtion per person, kilo Belgien-Luxemb. 90 8 5 16 94 20 46 18 15 Danmark 133 10 2 21 114 23 63 21 14 Tyskland 91 8 7 20 88 10 54 19 12 Grekland 65 3 1 3 1 3 25 3 91 19 32 20 12 1 Spanien 132 2 2 3 1 2 8 3 128 2 16 2 66 2 27 2 15 Frankrike 98 5 9 25 107 25 37 26 9 1 Irland 180 3 3 6 100 2 17 2 36 2 30 2 13 Italien 75 2 2 2 3 2 20 3 91 23 38 18 14 Nederländerna 122 3 7 2 19 87 19 43 22 13 Österrike 95 7 5 17 98 18 56 18 10 Portugal 118 1 2 10 103 15 44 32 9 Finland 190 2 7 2 8 2 17 2 63 12 32 15 12 Sverige 145 11 5 17 73 21 35 14 11 Storbritannien 129 4 3 9 83 19 25 29 10 1 EU-15........ 97 20 43 21.. Självförsörjningsgrad, procent Belgien-Luxemb. 132 123 106 35 180 143 220 154.. Danmark 101 113 125 273 366 128 523 196.. Tyskland 113 105 79 102 93 166 88 64.. Grekland 65 3 68 3 30 3 83 3 53 25 40 79.. Spanien 93 2 94 3 131 2 80 3 106 2 100 2 112 2 94 2.. Frankrike 106 116 86 115 113 117 105 143.. Irland 93 84 863 586 356 2 1 148 2 190 2 108 2.. Italien 90 2 92 3 80 2 89 3 77 71 65 107.. Nederländerna 86 118 153 2 212 207 112 248 198.. Österrike 110 97 92 91 109 152 102.... Portugal 95 93 147 80 76 62 65 96.. Finland 101 2 100 2 121 2 104 2 112 141 105.... Sverige 98 100 117 85 88 79 90.... Storbritannien 96 99 81 68 71 57 52 91.. EU-15........ 107 103 111 109.. 1) Avser 2000. 2) Avser 1999. 3) Avser 1998. Källa: Eurostat.

300 Tabell 20.2 Fördelning av hushållens individuella privata konsumtion i nominella värden för EU-länderna och vissa andra länder 2001, procent Distribution of the individual private consumption by households at nominal values for EU-countries and some other countries ICP-klassificering Livs- Bekläd- Bostad, Övrigt Total indi- Andel medel nadsar- bränsle, viduell pri- av och tiklar och elström vat kon- BNP, alkoholfria skor sumtion % drycker Sverige 8,7 3,8 20,1 67,4 100 67,7 Belgien 9,9 4,2 17,8 68,1 100 68,3 Danmark 9,1 3,4 20,2 67,2 100 65,4 Finland 9,7 3,5 19,2 67,6 100 63,9 Frankrike 11,6 3,8 19,9 64,7 100 68,7 Grekland 15,6 10,4 15,4 58,6 100 74,0 Irland 6,5 5,5 17,7 70,3 100 56,1 Italien 12,2 8,0 16,5 63,3 100 71,7 Luxemburg 9,2 4,7 19,8 66,3 100 51,6 Nederländerna 8,7 4,8 16,7 69,8 100 62,0 Portugal 15,9 6,0 9,1 69,0 100 74,0 Spanien 14,2 5,9 12,9 66,9 100 68,4 Storbritannien 7,7 4,7 14,6 73,0 100 78,1 Tyskland 9,7 5,0 19,6 65,8 100 70,6 Österrike 10,2 5,4 16,3 68,0 100 68,8 EU-15 10,4 5,2 17,3 67,1 100 70,6 Cypern 22,3 9,3 8,9 59,5 100 78,5 Island 13,7 4,6 14,3 67,4 100 70,9 Norge 10,5 4,2 14,9 70,4 100 56,2 Polen 18,7 3,9 22,6 54,8 100 72,3 Schweiz 10,8 3,6 20,8 64,7 100 67,9 Källa: Eurostat.

301 Tabell 20.3 Indextal 1 för hushållens individuella konsumtion per invånare i reala värden till internationella priser för EU-länderna och vissa andra länder 2001 (EU-15=100) Indices of real value per head of individual consumption by households at international prices for EU-countries and some other countries ICP-klassificering Privat kon- Livssum- medel, Livstion alkohol- medel Bröd, Kött Fisk Mjölk, Oljor Frukt, Andra fria spann- ost, och grön- livsdrycker måls- ägg fetter saker, medel pro- potadukter tis EU-15 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Belgien 103 98 95 107 104 89 77 75 89 93 Danmark 104 90 86 76 84 55 102 86 69 128 Finland 87 84 84 77 73 63 118 71 85 88 Frankrike 102 104 105 92 118 122 107 82 98 95 Grekland 70 99 103 52 111 72 104 156 165 77 Irland 92 57 55 65 68 27 39 44 56 49 Italien 99 110 111 123 111 125 99 188 114 73 Luxemburg 145 132 120 156 106 124 148 115 87 118 Nederländerna 102 88 88 88 65 53 89 61 95 152 Portugal 74 97 101 112 99 214 76 145 108 39 Spanien 84 114 116 84 134 227 96 155 130 53 Storbritannien 116 88 87 99 81 55 80 64 96 99 Sverige 101 84 84 73 72 95 107 72 89 85 Tyskland 101 99 98 110 89 51 117 56 78 146 Österrike 110 107 104 111 85 36 132 114 100 145 Cypern 85 157 153 160 203 99 131 205 181 66 Island 110 112 101 97 89 156 111 76 63 162 Norge 109 94 90 60 80 138 104 70 73 135 Polen 43 69 72 59 91 21 63 69 74 91 Schweiz 108 110 108 101 72 42 162 84 155 115 1) Indextalen återspeglar enbart volymskillnader mellan de olika länderna eftersom omräkning med paritetstal eliminerat skillnaderna i prisnivå mellan länderna. 2) Uppgifterna för alkoholhaltiga drycker är inte alltid jämförbara mellan länder beroende på olikheter i hur dessa drycker behandlas i respektive länders nationalräkenskaper. Källa: Eurostat.

302 Tabell 20.3 (forts.) Alko- Alko- To- Reshol- hol- bak taufria halt- rangdryc- iga er, ker dryc- caféer, ker 2 hotell EU-15 100 100 100 100 Belgien 133 136 88 58 Danmark 123 118 97 67 Finland 89 131 63 61 Frankrike 99 116 85 84 Grekland 56 40 169 126 Irland 78 101 106 162 Italien 93 48 102 107 Luxemburg 265 378 899 158 Nederländerna 92 89 98 72 Portugal 63 57 106 78 Spanien 91 58 136 179 Storbritannien 104 86 70 120 Sverige 87 92 65 51 Tyskland 112 165 107 65 Österrike 140 80 110 158 Cypern 195 120 131 143 Island 224 85 81 80 Norge 134 75 64 65 Polen 48 60 58 11 Schweiz 134 179 131 103

303 Tabell 20.4 Prisnivåindex 1 för total privat konsumtion samt för olika livsmedel 2001 för EUländerna och de nordiska länderna (EU-15=100) Comparative price levels for total private consumption for different foodstuffs for EU-countries and the nordic countries (EU-15=100) SNA-klassificering Privat kon- Livssum- me- Bröd, Kött Fisk Mjölk, Oljor Frukt, Andra tion del spann- ost, och grön- livsmåls- ägg fetter saker, medel pro- potatis dukter EU-15 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Belgien 99 100 100 97 122 106 105 96 97 Danmark 126 130 134 124 129 110 127 136 140 Finland 119 113 131 108 99 103 112 113 115 Frankrike 102 108 107 116 108 109 121 108 103 Grekland 82 82 84 65 95 102 98 67 114 Irland 112 112 104 101 102 118 102 130 115 Italien 92 98 98 94 102 116 99 99 94 Luxemburg 100 105 106 109 112 104 118 118 99 Nederländerna 100 96 88 112 96 99 94 92 85 Portugal 72 84 87 73 90 93 97 68 116 Spanien 82 81 100 68 88 89 83 83 89 Storbritannien 110 106 89 100 106 112 106 119 117 Sverige 113 113 122 105 96 105 123 113 129 Tyskland 103 101 104 117 104 83 90 103 91 Österrike 99 102 101 112 116 94 114 98 104 Island 121 150 170 156 105 141 151 155 150 Norge 133 153 171 162 144 144 148 140 163 1) Indextalen speglar hur prisnivåerna i respektive länder i reala värden förhöll sig till motsvarande värde för EU-15. 2) Uppgifterna för alkoholhaltiga drycker är inte alltid jämförbara mellan länder beroende på olikheter i hur dessa varor behandlats i respektive länders nationalräkenskaper. Källa: SCB, Konsumentprisindex och Eurostat.

304 Tabell 20.4 (forts.) Alko- Alko- To- Reshol- hol- bak taufria halt- rangdryc- iga er, ker dryc- caféker 2 er, hotell EU-15 100 100 100 100 Belgien 95 90 90 100 Danmark 145 139 136 105 Finland 120 190 125 114 Frankrike 89 89 103 99 Grekland 96 97 72 98 Irland 120 168 157 116 Italien 90 89 82 95 Luxemburg 88 89 68 96 Nederländerna 98 96 86 85 Portugal 100 100 62 78 Spanien 68 67 63 88 Storbritannien 126 161 209 133 Sverige 117 159 124 106 Tyskland 105 81 91 86 Österrike 90 90 94 90 Island 159 241 139 145 Norge 165 270 225 139

305 Tabell 20.5 Prisnivåindex för total privat konsumtion för OECD-länderna 1990 2002 Comparative price levels for total private consumption 1990 1 1993 1 1996 1 1997 1 1998 1 1999 1,2 2000 1 2001 1 2002 1,3 Australien 101 87 97 98 85 87 82 77 78 Belgien 109 102 110 103 105 102 91 89 89 Danmark 135 125 138 128 129 121 110 113 117 EU-15 107 98 105 101 102 98 89 89 89 Finland 159 111 130 120 121 117 105 106 110 Frankrike 115 109 118 107 107 103 92 91 89 Grekland 77 76 87 85 83 82 72 73 72 Irland 108 94 103 102 103 101 96 100 105 Island 134 120 117 120 125 121 117 108 117 Italien 106 87 96 93 93 89 81 82 85 Japan 138 171 161 153 144 161 170 152 136 Kanada 103 92 84 87 84 83 87 86 82 Korea 68 72 81 76 57 66 72 67 67 Luxemburg 105 103 111 104 105 96 87 89 89 Mexico 53 68 48 56 60 64 72 80 76 Nederländerna 103 100 107 100 102 99 89 90 91 Norge 142 124 131 132 128 123 115 119 130 Nya Zeeland 86 74 92 94 79 77 68 66 69 Polen 25 38 49 48 51 47 48 54 51 Portugal 66 69 76 72 73 70 63 64 66 Schweiz 136 132 150 134 136 134 122 127 129 Slovakien 34 40 41 42 38 38 39 38 Spanien 98 85 90 84 85 80 73 73 73 Storbritannien 98 88 90 101 107 105 101 99 96 Sverige 144 119 136 128 126 118 109 101 105 Tjeckien 27 34 43 41 45 43 40 44 47 Turkiet 60 57 47 48 52 51 52 42 44 Tyskland 109 108 115 107 108 102 91 92 93 Ungern 43 44 45 45 44 42 45 49 USA 92 92 90 96 98 98 102 106 101 Österrike 108 106 114 105 106 98 88 89 91 OECD 100 100 100 100 100 100 100 100 100 1) Hela serien har reviderats. 2) Avser Actual consumption, benchmark year 1999. 3) Preliminära uppgifter. Källa: OECD.

306 Tabell 20.6 Harmoniserat index för konsumentpriser 2002 och 2003 (HIKP) för EU-länderna samt Norge och Island (1996=100). Vissa huvudgrupper Harmonized index for Consumer Prices (HICP) for EU-countries and Norway and Iceland. Selected categories of foodstuffs Livsmedel och Alkoholhaltiga Restaurang och logi Totalt alkoholfria drycker drycker och tobak 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 Sverige 111,2 111,9 115,8 117,6 114,5 117,6 109,7 112,3 Belgien 112,0 114,2 113,1 118,0 116,2 119,9 110,7 112,3 Danmark 113,0 114,6 110,6 109,3 116,7 119,4 113,4 115,6 Finland 111,7 112,4 111,8 113,0 117,1 120,5 112,0 113,5 Frankrike 114,7 117,3 123,5 134,3 114,4 117,3 108,3 110,7 Grekland 126,8 133,0 144,9 151,0 144,2 151,1 124,8 129,9 Irland 123,7 125,5 134,8 148,2 133,3 141,7 121,5 126,3 Italien 111,4 114,8 117,0 125,2 121,5 126,4 113,8 117,0 Luxemburg 116,6 118,9 121,2 128,1 115,9 119,6 112,1 115,0 Nederländerna 117,8 118,8 125,7 130,2 126,4 128,8 118,3 120,8 Portugal 117,2 119,8 125,3 131,1 123,8 130,0 118,4 122,3 Spanien 114,8 119,5 138,5 143,1 126,6 132,1 116,8 120,5 Storbritannien 105,3 106,5 128,5 130,9 123,6 127,5 108,3 109,8 Tyskland 106,1 106,0 112,3 118,9 113,6 112,1 107,9 108,8 Österrike 108,8 110,5 112,7 116,1 113,4 116,5 108,8 110,2 EU-15 111,2 113,2 121,4 127,5 120,5 123,8 110,9 113,0 EMU-12 112,1 114,4 119,3 126,6 119,5 122,7 111,2 113,5 Island 126,5 123,0 138,2 150,3 133,7 137,6 123,5 125,2 Norge 109,5 113,4 134,8 136,3 123,5 127,1 113,9 116,2 EU-15 samt Island och Norge 111,2 113,4 121,5 127,5 120,5 123,9 110,9 113,0 Källa: Eurostat.

307 Tabell 20.7 Mervärdeskattesatser inom EU den 30 oktober 2003, procent VAT rates in EU-countries at 30 October 2003, per cent Sverige 1 Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Livsmedel 12 6 25 17 5,5 8 0 4 25 12 19,6 4,3 10 21 13,5 Drycker Spritdrycker 25 21 25 22 19,6 18 21 20 Vin 25 21 25 22 19,6 18 21 20 Öl 25 21 25 22 19,6 18 21 20 Mineralvatten 12 21 25 17 5,5 8 21 20 Läskedrycker 12 21 25 17 5,5 8 21 20 Fruktjuice 12 21 25 17 5,5 8 21 20 Restaurang 25 21 25 22 19,6 8 13,5 10 18 Basskattesats 2 25 21 25 22 19,6 18 21 20 1) För folköl och lättöl i livsmedelsbutik är skattesatsen 12,0 %. 2) I en del länder är skattesatsen lägre i vissa regioner. Källa: EU-kommissionen. Tabell 20.7 (forts.) Luxem- Neder- Portugal Spanien Storbri- Tyskland Österrike burg länderna tannien Livsmedel 3 6 5 4 0 7 10 12 7 17,5 16 19 Drycker Spritdrycker 15 19 19 16 17,5 16 20 Vin 12 19 12 16 17,5 16 20/12 Öl 15 19 19 16 17,5 16 20 Mineralvatten 3 6 12 7 17,5 16 20 Läskedrycker 3 6 5 7 17,5 16 20 Fruktjuice 3 6 5 7 17,5 16 20 Restaurang 3 6 12 7 17,5 16 10 20 Basskattesats 2 15 19 19 16 17,5 16 20