20 Internationella uppgifter om livsmedel

Transkript

1 285 I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar. Dessa möjliggör jämförelser mellan länder vad avser konsumtionsvolymer, prisnivåer, prisutveckling m.m. Dessutom redovisas uppgifter om mervärdeskatter i olika länder. Sammanfattning Konsumtion Priser och prisutveckling på livsmedel är en fråga av hög rang i den livsmedelspolitiska debatten i olika länder. I tabell 20.1 visas livsmedelsutgifterna andel av den samlade privata konsumtionen i olika länder inom EU och en del andra länder år Tabellen visar att sydeuropeiska länder som t.ex. Portugal, Grekland och Spanien har betydligt högre livsmedelandelar än övriga EU-länder. För Nederländerna, Storbritannien och Sverige var livsmedelsutgifternas andel av den samlade privata konsumtionen lägst inom EU. För Sverige redovisas 8,0 % av den individuella privata konsumtionen bestå av livsmedelskonsumtion, vilket kan jämföras med EU-genomsnittet, 9,9 %. Sverige, Finland och Irland har i kvantitativa termer den lägsta konsumtionen av livsmedel inom EU räknat per invånare. Sverige har framför allt en låg konsumtion av kött och bröd och spannmålsprodukter där genomsnittet för EU var närmare 30 % högre än i Sverige år 2000 (tabell 20.2 och figur 20A). Konsumtionen i kg per person, har av Eurostat, tagits fram för vissa animalieprodukter. Redovisning sker i kapitel 13 (tabell 13.10). Det framgår av tabellen att Sverige vad avser nöt- och kalvkött har en med EU-genomsnittet likvärdig konsumtion, 21 kg per person år I fråga om övriga köttprodukter har vi som regel en betydligt lägre konsumtion än inom EU. Exempelvis var konsumtion av griskött i Sverige 35 kg och av fjäderfäkött 14 kg Motsvarande genomsnittet för EU var 43 respektive 21 kg. Prisnivåer Livsmedelspriserna var år 2000 omkring 21 procent högre i Sverige än inom EU. Sverige hade genomgående högre priser än EU. Största skillnaderna mellan de svenska priserna och EU:s var för alkoholhaltiga drycker, 54 %. Även för bröd- och spannmålsprodukter var prisskillnaden stor, ca. 36 %. Av de nordiska länderna hade endast Finland lägre priser än Sverige, ca 10 % (tabell 20.3). Den allmänna prisnivån i Sverige var % högre än genomsnittet för OECD-länderna. Prisskillnaden var betydligt större tidigare under 1990-talet, exempelvis 47 % år 1990 och 40 % 1996 (tabell 20.4). Prisutveckling Sedan 1996 har de svenska livsmedelspriserna liksom för EU stigit med 11,2 %. Inom EU har Grekland och Irland haft den kraftigaste ökningen av livsmedelspriserna, ca 25 %. Av samtliga länder har Storbritannien och Tyskland haft den långsammaste prisutveckling på livsmedel med ca. 6 %. Den allmänna prisutvecklingen har i Sverige varit något långsammare än inom EU, 9,7 respektive 10,9 %. (tabell 20.5 och figur 20B).

2 286 Mervärdeskatter Sverige har tillsammans med Danmark den högsta basskattesatsen för moms inom EU, 25 %. Sverige kommer dock först på tredje plats när det gäller livsmedelsmoms. Här är den svenska skattesatsen 12 % som kan jämföras med Danmarks 25 % och Finlands 17 %. I Europaperspektiv är dock livsmedelsmomsen ändå hög i Sverige. Högst livsmedelsmoms i övrigt inom EU har Österrike, 10 %. För resterande länder varierar skattesatsen mellan 0 % (Storbritannien) och 8 % (Grekland). Många länder inom EU har högre moms på alkoholhaltiga drycker än på övriga livsmedel. Nästan genomgående ligger den på basskattesatsens nivå, dvs. för Sveriges del på 25 %. Om statistiken Allmänt Paritetstal för köpkraft För att jämföra den ekonomiska aktivitetsnivån i olika länder används vanligen något mått som baseras på bruttonationalprodukten per capita. Detta mått räknas sedan om till en gemensam valuta för att medge jämförelser. De kraftiga svängningarna i valutakurser under senare år har dock gjort att en direkt omräkning utifrån kurserna på olika valutor inte speglar faktiska förändringar i köpkraft och ekonomisk aktivitetsnivå inom enskilda länder. I syfte att åstadkomma ett mer rättvisande mått på köpkraften i olika länder genomför bl.a. OECD och Eurostat beräkningar av paritetstal för köpkraft (Purchasing Power Parities, PPP). En köpkraftsparitet mellan två valutor definieras som kvoten mellan de belopp som i respektive land behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster i de båda länderna. PPP kan beräknas för enskilda varor, varugrupper och större aggregat av poster, t.ex. BNP. Två olika metoder Köpkraftspariteterna redovisas genomgående enligt två olika grupperingar. Den ena är den som tillämpas i FN:s system för nationalräkenskaper (SNA, System of National Accounts). Den andra tillämpas i FN:s projekt för internationella jämförelser (ICP, International Comparison Project). Metoderna skiljer sig åt främst vad beträffar behandlingen av offentlig konsumtion. I ICP-klassifikationen har den offentliga sektorns utgifter för sådana tjänster som hushållen konsumerar individuellt dragits av från offentlig konsumtion och lagts till hushållens individuella konsumtion. I det följande sker redovisning både utifrån ICP- och SNA-klassifikationen. Den förra lämpar sig bäst vid jämförelser av hushållens totala förbrukning medan den senare skall användas då man vill jämföra vad hushållen köpt. Köpkraftsparitetsundersökningar Sverige deltog i det av OECD administrerade PPP-projektet under perioden Uppgifter lämnades om medelpriser avseende de olika produktområden, som ingår i BNP. Redan vid denna tid administrerade EU:s statistiska kontor (Eurostat) motsvarande beräkningar för EU:s medlemsstater samt för vissa andra länder. Sedan 1991 ingår Sverige i det av Eurostat administrerade projektarbetet. Köpkraftsparitetsundersökningarnas kvalitet bestäms till stor del av de internationella specifikationerna och metodlösningarna. Av stor vikt är att uppnå och vidmakthålla en enhetlig tillämpning av de lösningar som valts. Undersökningarna anses i de här avseendena numera vara tämligen väl etablerade. För volymindexberäkningarna anses den allvarligaste felkällan vara brister i jämförbarhet mellan nationalräkenskapernas klassificeringar i olika länder. För prisjämförelser är huvudproblemet att jämförbarheten påverkas av olikheter i varusortiment, t.ex. kvalitetsolikheter. Skillnader i de jämförda produkternas representativitet för konsumtionen i respektive land kan likaså verka snedvridande på resultaten. Vid jämförelser för små produktgrupper kan också urvalsfelen vara besvärande. Sammanfattningsvis ger beräkningar av

3 287 köpkraftspariteter möjligheter att jämföra olika länder i första hand vad avser konsumtion och prisnivåer. Konsumtion I tabell 20.2 visas konsumtionsvolymer per invånare i olika länder varvid EU-15 satts till 100. Eftersom jämförelsen baseras på reala värden i internationella priser uttrycker indextalen skillnader i konsumerade kvantiteter. Avvikelserna från 100 anger hur mycket mindre eller större i procent som konsumtionen av en viss livsmedelsprodukt är i ett visst land jämfört med EU-15. I tabell i kapitel 13 redovisas konsumtionen i kg per person av vissa animalieprodukter. Statistiken baseras på varubalansberäkningar och är i princip ingen paritetstalsprodukt. Prisnivåer Relationen köpkraftsparitet/växelkurs ger uttryck för ett lands dyrhet i förhållande till ett annat land. Prisnivåindexdefinieras som kvoten mellan paritetstalet och växelkursen och talar om hur många enheter av den valda jämförelsevalutan som behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster i respektive länder. Om t.ex. en chokladkaka i Norge kostar 10 norska kronor och motsvarande kaka i Sverige 15 svenska kronor blir köpkraftspariteten 15/10=1,5. Om vi på ett växlingskontor får betala säg 130 svenska kronor för 100 norska kan växelpariteten uttryckas som 130/100=1,3. Vi får alltså betala mer för chokladkakan i Sverige än vad som är motiverat med tanke på växelkursen. Prisnivåindex blir 1,5/1,3 *100=115, dvs. chokladkakan är 15 % dyrare i Sverige än i Norge. I tabell 20.3 anges med indextal hur mycket priserna på olika livsmedel avvek från EU-15:s i olika länder år Som komplement till redovisningen av prisnivåerna i tabell 20.3 visas i tabell 20.4 hur skillnaderna i allmän prisnivå mellan olika länder inom OECD utvecklats sedan Redovisningen avser de år under 1990-talet för vilka OECD genomfört paritetstalsberäkningar. Prisutveckling Ett av Maastricht-fördragets s.k. konvergenskrav för medlemskap i den europeiska monetära unionen (EMU) är prisstabilitet. För att kunna avgöra om de olika EU-länderna uppfyller detta konvergenskrav krävs att konsumentprisutvecklingen kan jämföras mellan olika länder. Detta nödvändiggör en harmonisering av de olika ländernas konsumentprisindex. Med 1996 som basår beräknas i detta syfte i Sverige, liksom i övriga länder, en ny index Harmoniserad Index för Konsumentpriser (HIKP) vars uppbyggnad bestäms i enlighet med indexens framtida användning som mått på inflationen uppfattad från ett centralbanksperspektiv. Nuvarande konsumentprisindex beräknas även fortsättningsvis och publiceras parallellt med den nya indexen. I tabell 20.5 jämförs den allmänna konsumentprisutvecklingen och prisutvecklingen för livsmedel enligt HIKP för EU-länderna samt Norge och Island. Annan publicering Eurostat redovisade varje år partitetstalsberäkningarna i en särskild rapport, senast i Purchasing power parities and related economic indicators Results for 1998 Eurostat, 2000 Edition. Resultat för senare år har endast publicerats elektroniskt. Tabellerna baseras därför på uppgifter hämtade från EUROSTATS databas CIRCA dokumenten daterade, december Uppgifterna i tabell 20.3 kan även hämtas från SCB:s databaser som är tillgängligt kostnadsfritt på SCB:s webbplats under Priser och konsumtion. Uppgifterna i tabell 20.4 har hämtats via personligt meddelande från OECD. Uppgifterna i tabell 20.5 grundas på statistik publicerad av SCB i Statistiska meddelan-

4 288 den PR 15 SM Konsumentprisindex Indextalen publiceras även av Eurostat. Uppgifter om mervärdeskatter i olika länder (tabell 20.6) redovisas varje år av EU-kommissionen i en särskild promemoria, senast i VATrates applied in the member states of the community. Situation at 1st May (DOC/ 2908/2002-EN). Det påpekas att den är baserad på uppgifter som lämnats av medlemsländerna och att kommissionen inte kan garantera för riktigheten i uppgifterna. Det senaste dokumentet finns publicerat på kommissionens webbplats

5 289 Figur 20A Indextal för hushållens individuella konsumtion per invånare i reala värden till internationella priser för EU-länderna och vissa andra länder 2000 (EU-15=100) Indices of real value per head of individual consumption by households at international prices for EU-countries and some other countries Cypern... Luxemburg... Island... Schweiz... Italien... Österrike... Spanien... Frankrike... Tyskland... Grekland... EU Norge... Belgien... Portugal... Danmark... Storbritannien... Nederländerna... Sverige... Finland... Irland... Polen... Livsmedel, alkoholfria drycker Luxemburg... Island... Österrike... Schweiz... Norge... Storbritannien... Danmark... Tyskland... Italien... Nederländerna... Belgien... EU Frankrike... Sverige... Irland... Finland... Cypern... Spanien... Portugal... Grekland... Polen... Privat konsumtion Källa: Eurostat Index

6 290 Figur 20B Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) 2002 för EU-länderna samt Norge och Island (1996=100) Harmonized index for Consumer Prices (HICP) for EU-countries and Norway and Iceland Grekland... Island... Irland... Nederländerna... Portugal... Luxemburg... Spanien... Frankrike... Danmark... EMU... Belgien... Finland... Italien... EU Sverige... Norge... Österrike... Tyskland... Storbritannien... Livsmedel och alkoholfria drycker Grekland... Island... Irland... Portugal... Nederländerna... Spanien... Norge... Italien... Danmark... Luxemburg... Finland... EMU... EU Belgien... Sverige... Österrike... Frankrike... Storbritannien... Tyskland... Källa: Eurostat. Totalindex Index

7 291 Tabell 20.1 Fördelning av hushållens individuella privata konsumtion i nominella värden för EU-länderna och vissa andra länder 2000, procent Distribution of the individual private consumption by households at nominal values for EU-countries and some other countries ICP-klassificering Livs- Bekläd- Bostad, Övrigt Total indi- Andel medel nadsar- bränsle, viduell pri- av och tiklar och elström vat kon- BNP, alkoholfria skor sumtion % drycker Sverige 8,0 3,5 18,9 69, ,3 Belgien 9,2 3,6 16,6 70, ,5 Danmark 8,5 3,3 18,6 69, ,6 Finland 9,1 3,2 18,1 69, ,7 Frankrike 10,6 3,7 18,6 67, ,5 Grekland 17,1 11,0 21,2 50, ,4 Irland 9,2 5,9 17,0 67, ,2 Italien 12,1 7,8 16,3 63, ,7 Luxemburg 8,6 5,8 12,9 72, ,4 Nederländerna 7,7 4,3 14,9 73, ,0 Portugal 15,0 6,4 8,9 69, ,7 Spanien 15,0 6,4 13,9 64, ,1 Storbritannien 7,8 4,8 14,6 72, ,3 Tyskland 8,8 4,8 17,9 68, ,8 Österrike 10,4 5,4 15,6 68, ,4 EU-15 9,9 5,1 16,6 68, ,3 Cypern 23,5 9,5 9,6 57, ,1 Island 12,8 4,6 13,6 69, ,1 Norge 10,3 3,9 13,2 72, ,6 Polen 16,8 3,7 19,5 60, ,8 Schweiz 10,6 3,6 20,1 65, ,2 Källa: Eurostat.

8 292 Tabell 20.2 Indextal 1 för hushållens individuella konsumtion per invånare i reala värden till internationella priser för EU-länderna och vissa andra länder 2000 (EU-15=100) Indices of real value per head of individual consumption by households at international prices for EU-countries and some other countries ICP-klassificering Privat kon- Livssum- medel, Livstion alkohol- medel Bröd, Kött Fisk Mjölk, Oljor Frukt, Andra fria spann- ost, och grön- livsdrycker måls- ägg fetter saker, medel pro- potadukter tis EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike Cypern Island Norge Polen Schweiz ) Indextalen återspeglar enbart volymskillnader mellan de olika länderna eftersom omräkning med paritetstal eliminerat skillnaderna i prisnivå mellan länderna. 2) Uppgifterna för alkoholhaltiga drycker är inte alltid jämförbara mellan länder beroende på olikheter i hur dessa drycker behandlas i respektive länders nationalräkenskaper. Källa: Eurostat.

9 293 Tabell 20.2 (forts.) Alko- Alko- To- Reshol- hol- bak taufria halt- rangdryc- iga er, ker dryc- caféer, ker 2 hotell EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike Cypern Island Norge Polen Schweiz

10 294 Tabell 20.3 Prisnivåindex 1 för total privat konsumtion samt för olika livsmedel 2000 för EUländerna och de nordiska länderna (EU-15=100) Comparative price levels for total private consumption for different foodstuffs for EU-countries and the nordic countries (EU-15=100) SNA-klassificering Privat kon- Livssum- me- Bröd, Kött Fisk Mjölk, Oljor Frukt, Andra tion del spann- ost, och grön- livsmåls- ägg fetter saker, medel pro- potatis dukter EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike Island Norge ) Indextalen speglar hur prisnivåerna i respektive länder i reala värden förhöll sig till motsvarande värde för EU-15. 2) Uppgifterna för alkoholhaltiga drycker är inte alltid jämförbara mellan länder beroende på olikheter i hur dessa varor behandlats i respektive länders nationalräkenskaper. Källa: SCB, Konsumentprisindex och Eurostat.

11 295 Tabell 20.3 (forts.) Alko- Alko- To- Reshol- hol- bak taufria halt- rangdryc- iga er, ker dryc- caféker 2 er, hotell EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike Island Norge

12 296 Tabell 20.4 Prisnivåindex för total privat konsumtion för OECD-länderna 1990, 1993 och Comparative price levels for total private consumption OECD Australien Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexico Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike ) I jordbruksstatistisk årsbok 2002 publicerades actual consumption, benchmark year Källa: OECD.

13 297 Tabell 20.5 Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) för EU-länderna samt Norge och Island (1996=100). Vissa huvudgrupper Harmonized index for Consumer Prices (HICP) for EU-countries and Norway and Iceland. Selected categories of foodstuffs Livsmedel och Alkoholhaltiga Restaurang och logi Totalt alkoholfria drycker drycker och tobak Sverige 107,4 111,2 114,7 115,8 110,0 114,5 107,6 109,7 Belgien 109,5 112,0 111,3 113,1 111,3 116,2 109,0 110,7 Danmark 110,6 113,0 109,9 110,6 114,2 116,7 110,7 113,4 Finland 108,4 111,7 109,9 111,8 113,4 117,1 109,8 112,0 Frankrike 111,7 114,7 117,7 123,5 110,1 114,4 106,3 108,3 Grekland 119,9 126,8 135,4 144,9 135,2 144,2 120,1 124,8 Irland 119,6 123,7 127,7 134,8 124,5 133,3 116,0 121,5 Italien 107,5 111,4 114,6 117,0 116,3 121,5 110,9 113,8 Luxemburg 112,2 116,6 115,3 121,2 111,2 115,9 109,9 112,1 Nederländerna 113,5 117,8 120,1 125,7 118,2 126,4 113,8 118,3 Portugal 115,5 117,2 119,4 125,3 117,2 123,8 114,2 118,4 Spanien 109,7 114,8 131,0 138,5 120,0 126,6 112,8 116,8 Storbritannien 104,5 105,3 126,2 128,5 119,5 123,6 106,9 108,3 Tyskland 105,3 106,1 108,0 112,3 109,7 113,6 106,5 107,9 Österrike 107,5 108,8 108,4 112,7 110,3 113,4 106,9 108,8 EU ,5 111,2 117,2 121,4 115,5 120,5 108,7 110,9 EMU ,0 112,1 114,5 119,3 114,3 119,5 108,8 111,2 Island 121,5 126,5 127,9 138,2 125,1 133,7 117,3 123,5 Norge 111,3 109,5 135,8 134,8 118,5 123,5 113,0 113,9 EU-15 samt Island och Norge 108,5 111,2 117,3 121,5 115,6 120,5 108,7 110,9 Källa: Eurostat.

14 298 Tabell 20.6 Mervärdeskattesatser inom EU den 1 maj 2002, procent VAT rates in EU-countries at 1st May 2002, per cent Sverige 1 Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Livsmedel , ,6 4, ,5 21 Drycker Spritdrycker , Vin , Öl , Mineralvatten , Läskedrycker , Fruktjuice , Restaurang ,6 8 12, Basskattesats , ) För folköl och lättöl i livsmedelsbutik är skattesatsen 12,0 %. 2) Vid differentierad livsmedelsmoms gäller de lägre skattesatserna baslivsmedel i enlighet med de avgränsningar av varugruppen som gjorts i respektive land. 3) Högre skattesatser tillämpas i vissa länder för restauranger av lyxkaraktär. 4) I en del länder är skattesatsen lägre i vissa regioner. Källa: EU-kommissionen. Tabell 20.6 (forts.) Luxem- Neder- Portugal Spanien Storbri- Tyskland Österrike burg länderna tannien Livsmedel , Drycker Spritdrycker , Vin , Öl , Mineralvatten , Läskedrycker , Fruktjuice , Restaurang , Basskattesats ,