Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Minnesanteckningar Datum 18 mars 2018 Plats och tid Stadshuset, lokal Stortorget kl. 10.00 15.00 Närvarande tjänstepersoner Vid protokollet Susanne Abramsson, stadskontoret Sanna Jälevik, stadskontoret Anders Johansson, förskoleförvaltningen Jasmina Cordero, kulturförvaltningen Helen Martinsson, hälsa-, vård och omsorgsförvaltningen Taina Cronhamn, hälsa-, vård och omsorgsförvaltningen Julia Grönholm, stadskontoret Inledning Susanne Abramsson och Sanna Jälevik från stadskontorets välfärdsavdelning hälsar deltagarna välkomna och berättar om bakgrunden till att samrådet denna gång arrangeras på en söndag. Samrådsdeltagarna har tidigare upplevt att samråden som hållits på kvällstid snarare blivit informationskvällar, då det inte funnits tillräckligt mycket tid för diskussion. Därför testas nu ett upplägg där samrådet hålls på dagtid på en helgdag. 1 Information från stadskontoret Äldreomsorg Helen Martinsson, avdelningschef från Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen (HVO), berättar kort om förvaltningens verksamhet och organisationsstruktur. - Målgruppen för förvaltningens arbete är äldre personer, vuxna med fysiska funktionshinder samt vuxna med somatiska sjukdomar. - Målsättningen är att brukaren kan bo kvar i sitt ordinarie boende så länge som möjligt. - HVO utför varje månad insatser till cirka 8400 brukare, varav ca 25 är identifierade som finsktalande, inom ordinärt och särskilt boende. - HVO har ca 4500 medarbetare, varav ca 10 finsktalande, inom ordinärt och särskilt boende. Efter genomgången presenterar Helen Martinsson förvaltningens nya kostchef Eija Örberg, som nyligen tillträdde sin tjänst och är finsktalande. Helen och Eija kommer framöver att samarbeta med fokus på den sverigefinska gruppen. Minnesanteckningar samråd Projektsekreteraren Taina Cronhamn berättar om vad som görs idag för att utveckla förvaltningens arbete med det finska förvaltningsområdet. Bland annat träffar hon förvaltningens chefer för att informera dessa om nationella minoriteter och finskt förvaltningsområde, samt arrangerar tematräffar för sverigefinska äldre en gång i månaden. En aktivitetsplan för 2018 gällande äldreomsorg har också tagits fram.
2 (7) Diskussioner om mötesplatser för finsktalande äldre pågår med avdelningen för hälsa och förebyggande, som är ny och håller på att utvecklas. Det finns önskemål om att finsktalande äldre som bor på särskilda boenden ska kunna skjutsas till finska aktiviteter. Helen Martinsson konstaterar att de flesta som bor på särskilda boenden dessvärre inte är tillräckligt friska för att kunna transporteras till andra lokaler, men att det finns tankar om att erbjuda aktiviteter för de sverigefinska äldre som har möjlighet och är intresserade av att besöka mötesplatserna. Stadskontorets verksamhet och budget Sanna Jälevik går igenom hur Malmö stad använt sin budget för 2017, samt presenterar budgeten för 2018. 2017 Område Budget tkr Utfall tkr Förskola 500 500 Kultur 530 697 Hälsa-, vård- och omsorg 600 642 Kommunikation/övrig 350 140 samordning Totalt 1980 1979 Förskoleförvaltningen har under 2017 använt sina pengar till det ambulerande språkstödet. Kulturförvaltningen fick utökade medel som bland annat använts till firandet av Finlands 100-årsjubileum. Stadskontorets pengar skulle ha använts till en tjänst, men då kommunen inte kunde anställa någon på grund av omorganisationen, kunde hela budgeten inte förbrukas. Kvarstående medel omfördelades mellan kulturförvaltningen och HVO. 2018 Område Budget tkr Förskola 500 Kultur 530 Hälsa-, vård- och omsorg 600 Kommunikation/övrig 350 samordning Totalt 1980 Under 2018 får förskoleförvaltningen återigen medel för det ambulerande apråkstödet. Kulturförvaltningen använder pengarna till kulturaktiviteter. HVO fortsätter att bedriva och utveckla sin verksamhet inom äldreomsorgen och stadskontorets pengar ska gå till att finansiera en ny tjänst. Den nya stadsdirektören måste dock godkänna den nya tjänsten och då han nyligen tillträtt sin tjänst kan det dröja ett tag innan detta sker. En deltagare undrar om det enbart finns ambulerande pedagoger för det finska språket. Sanna Jälevik berättar att det ambulerande språkstödet finns på grund av att finskan är ett nationellt minoritetsspråk i Sverige, att Malmö stad tillhör det
3 (7) finska förvaltningsområdet samt att den sverigefinska gruppen i Malmö bestämt att stadsbidraget ska användas på detta sätt. Det nya lagförslaget Susanne Abramsson presenterar strukturen för samråd och berättar om det nya lagförslaget som ska ersätta den nuvarande lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Den nya lagen är tänkt att träda i kraft 2019. Bland annat ska delar av den befintliga lagen förflyttas och integreras i andra lagar, så som skollagen och socialtjänstlagen. Därutöver föreslås den sverigefinska minoriteten exempelvis få rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller till väsentlig del på finska, till skillnad från den nuvarande formuleringen helt eller delvis. En deltagare frågar vad väsentlig del kommer innebära i praktiken, samt vilka konsekvenser det kan få om kommuner inte lyckas uppfylla kraven. Om Malmö stad tar fram egna målsättningar utifrån den nya lagen är det viktigt att dessa frågor adresseras. En annan deltagare framhåller vikten av att såväl den sverigefinska gruppen som kommunen och andra offentliga organisationer kontinuerligt bevakar situationen. Blir det inte som det var tänkt behöver man slå larm. Det är viktigt med bevakning och uppföljning. Susanne Abramsson lyfter fram att Malmö stad gör en ekonomisk uppföljning årligen och presenterar denna för såväl den sverigefinska gruppen som för Länsstyrelsen i Stockholm, som i nuläget ansvarar för uppföljningen. Det pågår dock en diskussion om vilken myndighet som ska ansvara för uppföljningen framöver. En deltagare undrar om stödet som Malmö stad fått från Länsstyrelsen i Stockholm är tillräckligt. Tjänstepersonerna anser att det varit svårt för Länsstyrelsen i Stockholm att stötta kommunerna på bästa sätt på grund av otydligheterna i lagstiftningen. De har gjort så gott de kunnat utifrån förutsättningarna, men då det nationella minoritetsarbetet ständigt utvecklas behöver även stödmekanismerna ses över så att kommunerna får den hjälp de behöver. Översynen av lagen kommer därmed förhoppningsvis att hjälpa oss framåt. Slutligen går Sanna Jälevik igenom planeringen för 2018. Bland annat ska det hållas en tematräff kring hur man söker stöd för aktiviteter samt hur kommunen och dess beslutsprocesser fungerar. Särskilt fokus kommer även att läggas på kommunikation och information. Kommunikation Sanna Jälevik berättar om kommunikationen och presenterar den nya e-postlistan, där man kan anmäla sig för information om storsamråd och annat med koppling till det finska förvaltningsområdet. Hon tipsar även om webbplatsen minoritet.se,
4 (7) där det finns mycket information om minoritetsrättigheter och förvaltningsområden. Det har funnits ett önskemål om en egen Facebook-sida för finskt förvaltningsområde. Detta kan Malmö stad i nuläget inte skapa enligt kommunens riktlinjer för sociala medier. Det finns dock många befintliga grupper för finsktalande Malmöbor på Facebook, och dessa kan med fördel användas för att sprida information. Sanna Jälevik frågar om annonseringen inför samrådet fungerat bra. Många har sett annonsen, men det finns önskemål om att tydliggöra vad samråd innebär och har för syfte, eller kanske använda ett annat ord än samråd då detta kan låta främmande för många. En av deltagarna föreslår att annonsen kunde läggas ut i Vårt Malmö, då tidningen delas ut till samtliga hushåll i kommunen. Förskola Anders Johansson från förskoleförvaltningen berättar om den finska avdelningen Lankarulla på förskolan Spinneriet, där det pratas både finska och svenska. I nuläget finns 19 barn inskrivna på Lankarulla, medan ca 25 barn i 20 förskolor får ambulerande språkstöd. Stödet erbjuds varje eller varannan vecka i ca 3-5 timmar. Tanken är att barnet inte ska tas bort från sin grupp utan att pedagogen lyfter fram finskan inför hela gruppen. Denna metod har fått positiv feedback från flera håll. I nuläget står ett barn i kö till Lankarulla, som inte kan ta emot fler barn just nu. Samtidigt finns inte tillräckligt många barn för att det ska kunna skapas en till finsk avdelning och detta är naturligtvis problematiskt för det barn som väntar på en plats. En deltagare anser att det borde gå att få en plats på den finska avdelningen så fort den blir ledig, istället för att situationen följs upp en gång per år. Anders Johansson har lyft frågan med förskoleförvaltningens placeringsenhet. En annan deltagare undrar om man skulle kunna placera barn på vanliga avdelningar där det redan finns finskspråkiga barn, såvida det inte är möjligt att bilda en ny finskspråkig avdelning. Enligt Anders Johansson påverkas placeringen av barnet bland annat av föräldrarnas önskemål, och då måste de uttryckligen be om detta. De flesta föräldrar kanske inte tänker på att en sådan möjlighet kan finnas när de tar kontakt med placeringsenheten. En deltagare frågar om man kunde utbilda tvåspråkiga pedagoger på högskola och universitet när det ändå finns ett stort behov. Malmö stad som kommun kan dock dessvärre inte starta utbildningar eller påverka deras innehåll då dessa beslut tas på andra nivåer. Kultur Jasmina Cordero från kulturförvaltningen berättar om kulturverksamheten. I år har budgeten för första gången tagits fram tillsammans med de sverigefinska representanterna. Kulturförvaltningen träffar representanterna under flera tillfällen per år och numera agerar varje representant som kontaktperson för en av
5 (7) kommunens kulturinstitutioner. Mer information om planerade aktiviteter för 2018 kan fås av representanterna. Information om aktiviteter och evenemang kommer även att löpande läggas upp på malmo.se/finska. 2 Information om vad det innebär att vara representant för den sverigefinska gruppen Sanna Jälevik informerar deltagarna om vad uppdraget innebär och tre nuvarande representanter berättar kort om sina erfarenheter. Representanterna har den viktiga uppgiften att företräda gruppen i frågor som rör förskola, kommunikation, kultur och äldreomsorg. Representanterna väljs för ett år. Som representant förväntas man: - Delta i storsamråden. - Representera den sverigefinska gruppen i mindre samråd med ansvariga förvaltningar och i frågor rörande det sakområde man valt att representera. - Vara länken mellan Malmö stad och den sverigefinska gruppen. - Medverka till att sprida information från Malmö stad till den sverigefinska gruppen. 3 Val av representanter Följande personer har valts som representanter för 2018-2019. Kultur Förskola Äldreomsorg Kommunikation Heidi Viman Netta Lundqvist Hilkka Heinonen Jarno Ovaska Jarno Ovaska Nina Jakku Lea Kankaanpää Taru Viinikainen Nina Skog Maija Himanen Ulla-Maija Tanskanen Aino Sepp Markku Roitto Taru Kaarina Gumec Viinikainen Olivia Lehti Markku Roitto 4 Information om samråd med Länsstyrelsen i Skåne och Region Skåne Martina Holmgren, ansvarig för nationella minoritetsfrågor på Länsstyrelsen Skåne, presenterar sig och berättar om det regionala nätverket för tjänstepersoner i Skåne, där även representanter från Länsstyrelsen i Stockholm deltar. Tommy Krizsan från Region Skåne berättar om det gemensamma samrådet som hålls den 16 april i Länsstyrelsens lokaler, på Södergatan 5 i Malmö.
6 (7) 5 Samråd om mötesplats, skola och kommunikation Mötesplats för den sverigefinska gruppen Diskussionsfrågor: - Hur skulle en sverigefinsk mötesplats kunna se ut? - Vilket är mötesplatsens syfte och målgrupp? - Vilka aktiviteter ska ske på mötesplatsen och vilka ska hålla i dem? Slutsatser: - Det ska vara trivsamt och tillgängligt, inga trappor eller trösklar - Gärna kök och uteplats - Öppet för alla som vill träffa andra finskspråkiga - Det ska gå att sätta sig ner och t.ex. spela något eller arrangera jympa/dans på samma sätt som på vanliga mötesplatser - Aktiviteterna önskas arrangeras av Malmö stad eller föreningarna själva - Viktigt att man även kan låna lokalerna på kvällar och helger - Ansvarsfrågan viktig vill man låna lokaler under kvällar och helger måste man själv ta ansvar för att larma och låsa. Vem är ansvarig om något händer? Viktigt att hitta det bästa sättet för att det ska fungera. - Biblioteken har bra befintliga lokaler och generösa öppettider, t.ex. Garaget - På stadsarkivet kan man boka ett rum för filmvisning Skola Diskussionsfrågor: - Vilka behov finns gällande skolan? - Vilka utmaningar och utvecklingsmöjligheter finns? - Finns det behov av en representantgrupp med fokus på skolan? Slutsatser: - Skolfrågorna bör inkluderas i samråden och tilldelas medel från stadsbidraget - En samrådsgrupp för skolfrågor behövs och ska gärna bildas snarast - Skjuts till finskalektionerna under dagtid ett problem, i nuläget måste föräldrarna ordna med transport. Kan man ta reda på hur stor kostnaden skulle bli om kommunen anordnade skolskjuts till finskalektionerna? - Önskemål om att samla många barn på ett ställe och ha nivågrupper, det skulle stärka stödet och samhörighetskänslan - Kanske ha en särskild lokal för finskalektionerna, där man kan förvara saker och undervisningsmaterial - Fler undervisningstimmar behövs, intressant att se hur det blir med lagförslaget - Kunskapshöjande insatser och informationsspridning, alla är inte medvetna om rätten till undervisning även om barnet inte kan språket - Kan man utreda om det finns intresse av och möjlighet till att bilda en finsk skola eller skolklass?
7 (7) - Kulturaktiviteter i skolklassen någon gång per år skulle liva upp undervisningen - I nuläget har inte barnen egna ABC-böcker, kan man köpa in sådana med kulturförvaltningens medel? - Det finns en nystartad finsk klass i Haninge, kan man fråga dem hur de har gjort? Sanna Jälevik kommer att kontakta skolan. Kommunikation Diskussionsfrågor: - Vilka behov finns? - Hur skulle ni vilja att Malmö stad kommunicerar gällande finskt förvaltningsområde? - Hur skulle den sverigefinska gruppen kunna bidra till kommunikationen om finskt förvaltningsområde? Slutsatser: - Viktigt med flera kommunikationskanaler så att informationen når ut till alla - Nya appen FinEvents ett bra sätt att sprida information om evenemang - Radio och TV skulle kunna utnyttjas mer, särskilt lokalradion - E-post ett bra sätt att sprida information - Kanske kan man ha en egen finskspråkig sida i Vårt Malmö? - Föreningarna kan synliggöra sig själva på föreningarnas dag under Malmöfestivalen - Viktigt att annonseringen inför samråd m.m. sker på finska - Bra med inbjudan som pdf, enkelt att sprida vidare - Aktuellt-sidan på malmo.se/finska har blivit bättre, viktigt att den hålls uppdaterad - Viktigt att man inte bara informerar den sverigefinska gruppen, utan samtliga Malmöbor, om det finska förvaltningsområdet - När man gör reklam för ett evenemang som finansierats med förvaltningsområdespengar, kan man informera läsaren om detta? - Den grafiska profilen med det svensk-finska hjärtat är omtyckt 6 Övrigt Anna Lind, ordförande i Malmös sverigefinska ungdomsförening MORO presenterar sig och berättar om föreningen. Kulturgruppen önskar få tips på finsktalande artister och teatergrupper som skulle kunna uppträda för barn. Slutligen diskuteras tidpunkten för samrådet. Vissa föredrar kvällar, andra helger. Det viktigaste är dock att det finns tillräckligt mycket tid för diskussion. Kanske kan man informera deltagarna om aktuella frågor inom varje område på något annat sätt inför samråden och därmed få mer tid över för dialog.