Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om jordens skapelse, första livet på jorden och forntiden. Det förflutna påverkar vår nutid och framtid. Historiska förhållanden och historiska begrepp. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa, skriva, lyssna och samtala. Konkretisering Vi ska arbeta tematiskt med universums skapelse, jordens uppkomst och det första livet på jorden. Dinosaurier, vatten och luft, istiden, första människan, stenålder, bronsålder och järnålder. De ämnen som kommer att behandlas under temat är svenska, so, no, bild och teknik. Förmågor Vi ska öva vår förmåga att formulera oss i tal och skrift. Vi ska öva vår förmåga att samtala, diskutera, presentera och redovisa. Vi ska öva vår förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa. Vi ska öva vår förmåga att tolka olika historiska tidsperioder. Vi ska öva vår förmåga att reflektera över egen och andras användning av historien. Vi ska öva vår förmåga att använda nya begrepp. Vi ska öva vår förmåga att jämföra likheter och skillnader. Övergripande mål kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga Centralt innehåll SO Människan uppkomst, vandring, samlande och jakt samt införandet av jordbruk. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och språkliga uttryck. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
NO Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga, och om de flyter eller sjunker i vatten. Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. Människornas användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Teknik Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tiden. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Svenska Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Handstil och skriva på dator Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitel böcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ner något man talat om. Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Arbetssätt Vi kommer att arbeta i helklass, mindre grupper, i par och enskilt. Vi kommer att upptäcka och utforska genom att läsa skriva, rita, måla, bygga, sjunga, lyssna, prata, se teater och film. Vecka 36 Lärare startar upp temat med en teater. Vi introducerar boken Folke och stenålders-ögla. Läraren berättar att efter istiden kom de första människorna till vårt land. Vi börjar arbeta med jägarstenåldern. De första människorna kallades för renjägarna. Vi tar reda på hur renjägarna levde. Vi börjar forska om jägarstenåldern. So-boken sid 98-107. Se film. Se power point och läsa tillsammans. Få en egen bok på power point. Under arbetets gång gör vi tankekartor och text analyser med mera. Vi skriver tillsammans eller självständigt om följande begrepp: Mat, redskap, vapen, bostad, eld, klimat, tro och gravar. Texterna sätts in i elevernas temaböcker. Eleverna arbetar med arbetsblad som handlar om det vi läst. Vecka 37 Vi läser klart Folke och stenålders-ögla och fortsätter arbeta med jägarstenåldern. Vecka 38 Tornfalken åker på lägerskola onsdag till fredag. Berguven åker på lägerdag på fredag. På lägerskolan och lägerdagen ska barnen delas in olika familjer. Familjerna går runt i olika forntidsverkstäder. Barnen ska tillverka olika kläder. Barnen ska få tillverka olika vapen och smycken av lera. Vi kommer att göra upp eld, laga mat och fiska. Eleverna ska karda ull och skapa olika saker. Vecka 39 Bondestenåldern. Människorna blev nu bofasta och började odla korn och vete. Människorna fick tamdjur.
Vi börjar forska om bondestenåldern. So-boken sid 107-113. Se film. Se power point och läsa tillsammans. Få en egen bok på power point. Under arbetets gång gör vi tankekartor och text analyser med mera. Vi skriver tillsammans eller självständigt om följande begrepp: Mat, redskap, vapen, bostad, eld, klimat, tro och gravar. Texterna sätts in i elevernas temaböcker. Eleverna arbetar med arbetsblad som handlar om det vi läst. Vecka 40 Bondestenåldern Vi tar reda på hur människorna på bondestenåldern levde. Vecka 41 Bronsåldern Folke och bronsåldern. Vi börjar forska om bronsåldern. So-boken sid 114-125. Se film. Se power point och läsa tillsammans. Få en egen bok på power point. Under arbetets gång gör vi tankekartor och text analyser med mera. Vi skriver tillsammans eller självständigt om följande begrepp: Mat, redskap, vapen, bostad, eld, hällristningar, klimat, tro och gravar. Texterna sätts in i elevernas temaböcker. Eleverna arbetar med arbetsblad som handlar om det vi läst. Vecka 42 Bronsåldern Folke och bronsåldern. Vi tar reda på hur människorna på bronsåldern levde. Vecka 43 FN-vecka Vad betyder FN? Barns rättigheter, barnkonventionen. FN:s flagga och märke. Världsdelar, världshaven. Vecka 45 Järnåldern Folke och järnåldern. Vi tar reda på hur människorna på järnåldern levde. Vi börjar forska om järnåldern. So-boken sid 126-139. Se film.
Se power point och läsa tillsammans. Få en egen bok på power point. Under arbetets gång gör vi tankekartor och text analyser med mera. Vi skriver tillsammans eller självständigt om följande begrepp: Mat, redskap, vapen, bostad, eld, runstenar, klimat, tro och gravar. Texterna sätts in i elevernas temaböcker. Eleverna arbetar med arbetsblad som handlar om det vi läst. Vecka 46 Järnåldern Folke Vi tar reda på hur människorna på järnåldern levde. Vecka 47 Vi bygger stenåldersbyar, bronsålderbyar och järnåldersbyar. Vecka 48 Universum och jordens uppkomst, månen, solen och stjärnbilder. Vecka 49 Universum och jordens uppkomst, månen, solen och stjärnbilder. Vecka 50 Första livet på jorden och dinosaurier. Naturhistoriska riksmuseet. 4,5 miljoner år. Vecka 3 Dinosaurier Jultraditioner Vecka 4 Dinosaurier Vecka 5 Istiden och spår efter istiden Vecka 6 Istiden. Vatten och luft Vecka 7 Utvärdering
Bedömning Du har arbetat tillsammans med andra. Du har arbetat självständigt. Du har visat intresse och delaktighet. Du kan månens faser och några stjärnbilder. Du vet hur jorden skapades. Du känner till hur och när dinosaurierna levde. Du känner till hur klimatet på jorden har förändrats. Du känner till hur människan levde på stenåldern. Du känner till hur människan levde på bronsåldern. Du känner till hur människan levde på järnåldern. Utvärdering Av undervisningen. Vad fungerade bra? Vad måste förbättras? Av elevernas prestationer på individnivå. Uppföljning/ lärarens bedömning Bedömningen sker hela tiden under den pedagogiska verksamheten. Bedömningen görs för lärandet och av lärandet. Därför följer läraren upp elevernas kunskapsutveckling genom att hela tiden titta efter indikatorer på kunskap. Det sker under arbetsprocessen med den lokala pedagogiska planeringen och efter avslutat arbetsområde. Både muntligt och skriftligt. Läraren antecknar elevernas kunskaper i bedömningsscheman eller bedömningsmatriser. Redogör för eleverna på individnivå vad de har visat för kunskaper och vad de behöver arbeta vidare med, nästa steg. Under uppföljning tittar läraren på om eleven gjort kunskapen till sin egen. Det har eleven gjort om hon/han kan använda sin kunskap.