Region Kronoberg VUXENPSYKIATRI SIGFRIDSOMRÅDET Gestaltningsbeskrivning FÖRHANDSKOPIA 2017-02-08
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PROJEKTET 3. INVÄNDIG GESTALTNING 1.1 SYFTE & BAKGRUND Gestaltningsbeskrivningens mål och syfte Byggnad och omgivning 1.2 VISION Sveriges bästa Evidensbaserad design (EBD) Ljusets betydelse Patientperspektiv 2. UTVÄNDIG GESTALTNING 2.1 GESTALTNINGSIDÉ 2.2 FASADER Fasader, fönster, markiser 2.3 TAK 2.4 UTEMILJÖ Innergårdar Takterrass 3.1 GESTALTNINGSPRINCIPER Gestaltningsidé Tillgänglighet och säkerhet 3.2 PUBLIKA RUM Entréhall Reception Café Rum för andakt Förrum och toaletter Vertikala kommunikationer Horisontella kommunikationer 3.3 VÅRDNÄRA LOKALER Akutmottagning Väntrum Dagrum Aktivitetsrum Vårdrum Samtalsrum Behandlingsrum Pausrum Expeditioner Vilrum Konferens- och mötesrum 4. KONSTNÄRLIG GESTALTNING
1. PROJEKTET 1.1 SYFTE & BAKGRUND Gestaltningsbeskrivningens mål och syfte Gestaltningsbeskrivningen innehåller riktlinjer och mål för in- och utvändig gestaltning av nybyggnad för Vuxenpsykiatri Sigfridsområdet. Dokumentet motiverar och beskriver de tankar och syften som ligger bakom byggnadens utformning och gestaltning, vilket har sin utgångspunkt i forskning om arkitekturens förmåga att främja läkande och välmående - evidensbaserad design. Gestaltningsbeskrivningens uppgift är att säkerställa att grundläggande intensioner från detaljplan, förstudier, programarbete och systemhandling, förs vidare till senare skeden där detaljer, material, inredning och färgsättning får sin slutliga utformning. Komponenter som alla är avgörande vid skapandet av estetiskt tilltalande, inspirerande och hälsofrämjande vårdmiljöer för patienter, personal och närstående. Vid val av lösningar, ska alla gestaltningsbeslut tas utifrån Gestaltningsbeskrivningens intensioner. Dock är det viktigt att dokumentet läses tillsammans med övriga handlingar i Förfrågningsunderlaget, såsom Tekniska beskrivningar, Rambeskrivningar och Miljöprogram mm. Hänvisningar förekommer i båda riktningar. Gestaltningsbeskrivningens mål är att: Gestalta en läkande miljö och ett övergripande formspråk som är tydligt såväl in- och utvändigt. Gestaltningen ska bidra till att byggnaden känns välkomnande och signalerar förtroende, trygghet och omsorg, samt ha god orienterbarhet. Byggnaden ska utformas så att det passar in i Sigfridsområdet, där hänsyn tas till de övriga sjukhusbyggnaderna samt till kringliggande natur och rekreationsområde. Material och utformning ska vara hållbart över tid och bidra till att byggnaden ska uppnå Miljöbyggnad Silver. I beskrivningen förekommer referensbilder där ändamålet är att ge goda exempel på visionen med gestaltningen både på detaljnivå och utförande.
1. PROJEKTET 1.1 SYFTE & BAKGRUND Byggnad och omgivning Den nya psykiatribyggnaden är belägen på Sigfridsområdet, vilket har en lång historia som sjukhusområde och där en del av de äldre byggnaderna är byggnadsminnesförklarade. Idag fungerar området som ett populärt rekreationsområde intill sjön Trummen, med en motionsslinga som binder samman området med Växjö centrum och Växjö universitetsområde. Längs med sjön i söder fi nns ytor för sport-, bad-, och fritidsaktiviteter, och i norr har området en lugnare parkkaraktär. Tillsammans tillgodoser området de olika behov som både allmänheten och verksamheterna har för utevistelse. På området ligger idag fl era olika verksamheter samlade, så som rättspsykiatrisk regionklinik, rehabiliteringsklinik och fl era andra administrationslokaler. Den tänkta placeringen för den nya Vuxenpsykiatrin är centralt belägen mellan den rättspsykiatriska regionkliniken och rehabiliteringskliniken/ primärvårds-rehabiliteringen, vilket medför goda samband och korta avstånd med de övriga vårdverksamheterna. En trädallé leder fram till området och på öster sida ligger den nya psykiatribyggnaden. Byggnaden är i tre plan. Plan 1 är en suterrängvåning och plan 3 sträcker sig över halva plan 2. Det fi nns totalt sex innergårdar i utomhusmiljö, som bidrar till byggnadens form likt en fyrklöver. Huvudentrén ligger mot väster, mot allén och akutentrén ligger mot öster på plan 2. Byggnaden är har en bruttoarea på cirka 15 420 m2. Byggnadens utformning samspelar med de befi ntliga byggnaderna i området, både med sin skala och sin ljusa fasad. Byggnadens mjuka och organiska formspråk stämmer väl överens med habiliteringsbyggnaden, som planeras att uppföras på andra sidan allén. Byggnaderna har ett släktskap och kommer i framtiden när de står klara, samspela med varandra genom det gemensamma formspråket. De välvda fasadväggarna ramar in huvudentrén och leder besökarna in genom den glasade entrén. Inne i den öppna entréhallen har man direkt dagsljus och utblick mot grönska i innergården som ligger centrerat i rummet. Här samlas viktiga allmänna och publika funktioner som reception, väntyta, andaktsrum och café samt huvudtrapphus och hissar som förbinder entrén med övriga våningsplan. Verksamheterna är placerade på de olika planen, så att goda samband skapas, vilket möjliggör och stödjer samarbete - med öppenvård och mottagning på plan 1, heldygnsvård och akutmottagning på plan 2 samt administration på plan 3. Vårdrum ligger placerade längs fasad med korridor i mitten. För att skapa variation i korridorer har de utformats med varierande bredd samt utblickar och siktlinjer mot naturen. Det smala husdjupet medger att dagsljus når in till korridorer. Innergårdarna bidrar till att goda samband med rundgång skapas, vilket ger färre slutna korridorer. Heldygnsvården har totalt 52 vårdplatser, fördelat på fyra avdelningar. Avdelningarna är grupperade kring fyra större innergårdar på plan 2 som alla patienter på respektive avdelning har tillträde till. Genom denna placering skapas täta samband med rogivande gårdar och säker uppsyn mellan vårdavdelningarna och vårdgivare - vårdtagare. Patienters varierande behov av öppenhet, delaktighet och integritet i vård- och gårdsmiljön är viktiga i utformningen och gestaltningen av Vuxenpsykiatrin. Byggnaden innehåller följande funktioner: Plan 1: Huvudentré med café, trossamfund, expeditioner och brukarrum. Öppenvård och mottagning med bl.a. samtalsrum, undersökningsrum och provtagning. Personalutrymmen med bl.a. konferens-och mötesrum och omklädningsrum. Teknikutrymmen. Plan 2: Akutmottagning med ambulansgarage, akutentré, väntrum och mottagningsrum. Psykosavdelning, äldreavdelning, allmänavdelning och BUP med bl.a. vårdrum, dagrum och behandlingsrum. Akutavdelning med bl.a. vårdrum och dagrum. ECT med bl.a. behandlingsrum och väntrum. Pausrum/matsal, kök, fi karum för personal Plan 3: Administrativa arbetsplatser grupperade i team, arbetsplatser i öppet landskap, vilrum, takterrass för utevistelse
1. PROJEKTET 1.2 VISION Sveriges bästa Den nya vuxenpsykiatrin på Sigfridsområdet har hög ambition att uppfattas som Sveriges mest framstående psykiatrimottagning. Det är viktigt att även byggnadens arkitektur stödjer denna ambition. Byggnaden ska inte enbart uppnå hög standard och ha en effektiv vårdprocess, utan också fokusera på upplevda kvaliteter i byggnaden. En omsorgsfullt gestaltad vårdmiljö främjar den läkande processen och personalens och anhörigas välmående. Gestaltningen ska förmedla professionalitet och bidra till en avstigmatisering av psykiatrisk vårdkänsla. I byggnaden betonas en ombonad, öppen och trygg vårdmiljö som ger verksamheten en egen identitet och ger patienten känslan av betydelsefullhet och respekt. Professionalitet Trygghet Delaktighet Välbefinnande Välmående Trivsel Kvalitet Integritet Upplevelse
1. PROJEKTET 1.2 VISION Evidensbaserad design Det fi nns idag en ökad medvetenhet om betydelsen som bra arkitektur och gestaltning utgör inom sjukvården. Begreppet evidensbaserad design (EBD) har blivit alltmer förekommande inom arkitekturdisciplinen, och är en tvärvetenskaplig metod som undersöker effekten av den fysiska miljöns utformning på människor, utifrån mätbara studier och forskningsresultat. Studier inom vårdarkitektur visar att byggnadens utformning och design kan främja hälsa, öka patientsäkerheten och stödja vården i att arbeta mer effektivt. Den fysiska vårdmiljön kan därmed vara en viktig faktor för att förhindra infektionsspridning, påskynda läkandeprocesser, minska medicinering och minska den stress som upplevs av patienter, anhöriga och vårdpersonal. Istället för att bara utgöra en neutral funktionell struktur där vård och läkande sker, öppnar detta nya möjligheter för arkitekturen att vara en viktig faktor för hälso-och sjukvården. De mest betydelsefulla designåtgärderna man funnit är följande: Enpatientrum påverkar ensamt det största antalet positiva utfall och medför betydande besparingar på lång sikt, både vad gäller minskad infektionsspridning, förkortade behandlingstider och nöjdare patienter. Dagsljus - en högre grad av exponering för dagsljus reducerar depression och minskar vårdtiden för deprimerade patienter, minskar upplevd smärta och intag av smärtstillande medicin samt förbättrar patienters sömn. Dagsljus har även positiva effekter på personal då mer tillgång till dagsljus ökar välbefi nnande och minskar stress. Positiv avledning naturen - fl era forskningsstudier visar att patienter som visuellt exponeras för verklig eller simulerad natur kan uppleva lindring av smärta, oro och stress. Patientsäkerhet - genom att arbetsstationer och mindre förrådsutrymmen placeras i patienternas närhet sparas gång- och hämtningstid. Vårdpersonalen kan därmed fokusera mer på patienten, ha större visuell övervakning och arbeta mer effektivt. Forskningen om evidensbaserad design inom vårdmiljöer ligger till grund för utformningen och gestaltningen av vuxenpsykiatrin på Sigfridsområdet.
1. PROJEKTET 1.2 VISION Ljusets betydelse Rätt belysningsplanering inom psykiatrin ökar patienters och personalens välbefi nnande och sinnesstämning samt bidrar till byggnadens orienterbarhet, tillgänglighet och säkerhet. Ljus och belysning är fundamentala för vår omgivning. I projektet ställs höga krav på ljuset och att armaturen ska ge tillräckligt ljus på rätt ställe och med god kvalité. De sju visuella grundbegreppen inom belysning samt skall tas i akt vid planering. Begreppen var och en för sig eller i kombination har betydelse för hur vi upplever ljuset i ett rum: Ljusnivå hur ljust respektive mörkt det är i rummet Ljusfördelning var det är mörkare respektive ljusare i rummet Skuggor var de faller och deras karaktär Bländning var den fi nns och hur märkbar den är Refl exer var de fi nns och deras karaktär Ljusfärg hur ljusets färgton uppfattas Ytfärger om de ser naturliga eller förvanskade ut Ny forskning visar att man genom anpassad belysning kan påverka kroppens hormoner och få människor att må bättre och hålla sig friska. Ljusets kvalitet, riktning och fördelning i rummet har stor betydelse, framförallt ljuset runt om oss på väggar och tak - det så kallade omfältsljuset. Patienter på en psykiatriavdelning har olika sinnesstämning och det är viktigt att belysningen stödjer det lugn som behövs för att skapa en behaglig stämning. Personalen har en annan sinnesstämning som kanske har ett annat behov av varierande ljus som stödjer dygnsrytmen och arbetsuppgifterna. Det förbättrar koncentrationen, förebygger sömnstörningar och förbättrar vårt totala välbefi nnande. Studier visar att människor gynnas av variation mellan kallt och varmt ljus under dagen.
1. PROJEKTET 1.2 VISION Patientperspektiv Med evidensbaserad design som grund, är en väsentlig del i framtidens sjukvård att samla hög kompetens kring varje individ och bedriva vård där alla behandlingsinsatser utgår från varje patients behov och situation. Stort fokus i Vuxenpsykiatrins utformning har därför varit personcentrerad och patientnära vård, där lokalernas utformning skall möjliggöra och stödja ett sådant arbetssätt. En viktig del av personcentrerad vård är att verksamheten beaktar patientens vilja och infl ytande som en självklar del i vården. Det ligger i linje med den nya patientlagen (2014:821) som trädde i kraft den 1 januari 2015, där syftet med lagen var att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Resultat visar att många patienter upplever att de mår som bäst vid en känsla av kontroll, trygghet och säkerhet. I byggnader där psykiatriverksamhet bedrivs, är gestaltningen och utformningen en viktig aspekt för att främja och stödja patienters självbestämmande och möjliggöra att de blir mer delaktiga. Vid utformningen av vuxenpsykiatrin på Sigfridsområdet har målet varit att skapa en vårdmiljö som av individen upplevs som respektfull och öppen. Fokus har legat på att bygga in säkerheten i vårdmiljön så att det blir en självklar del av gestaltningen. Vårdmiljön ska erbjuda valmöjligheter och olika grad av självbestämmande. Exempelvis kan alla patienter vistas utomhus oavsett hälsotillstånd, alla dygnsvårdade patienter har möjlighet till enkelrum och verksamheten erbjuder även familjeanpassade besöksrum. En annan viktig del av gestaltningen är att skapa miljöer som erbjuder olika grader av aktivitet och stimulans samt att patienter själva kan välja att vistas i privata och avskilda miljöer, eller integreras med andra i mer offentliga miljöer.
2. UTVÄNDIG GESTALTNING 2.1 GESTALTNINGSIDÉ - En fjäril i det småländska landskapet Gestaltningsarbetet har utgått från idén om att förena en läkande och säker miljö med en tekniskt väl fungerande byggnad. Grunden är en robust och enkel byggnadsvolym som får spännande karaktär genom ett organiskt formspråk och välvda fasader. Huskroppen breder ut sig likt en fjäril i det småländska landskapet och skapar ett mjukt och varmt uttryck. Marken kring byggnaden har en naturlig nivåskillnad på 3 meter och sluttar från öst till väst, vilket byggnaden utnyttjar i sin gestaltning. Genom att plan 1 är en suterrängvåning och våning 3 endast sträcker sig över halva byggnadskroppen, upplevs byggnaden som en låg tvåvåningsbyggnad från marknivå. Därmed upplevs byggnaden med en liten skala trots dess volym, vilket bidrar till en mer ombonad och trygg upplevelse för patienter och besökare. Byggnaden innefattar totalt sex innergårdar, varav fyra är större och ligger i nivå med plan 2, vilket gör dem tillgängliga från alla vårdavdelningar i byggnaden. Gårdarna som är en viktig grundläggande gestaltningsidé, har en lugn och säker utemiljö utan insyn utifrån. Alla gårdar har ett eget tema vilket ger dem en unik karaktär och gestaltning. Gestaltningsidén om en fjäril i det småländska landskapet, ger visionen om byggnadens mjuka och eleganta framtoning med egen identitet, samtidigt som byggnaden smälter in i omgivningen med neutrala kulörer och naturliga material, vilket är material som stödjer den läkande processen. Fasaderna med mjukt rundade hörn, gestaltas på samma sätt så att byggnadsvolymen bildar en helhet och lyfter fram och förstärker den organiska formen. I kontrast till det mjuka formspråket, betonas horisontalitet och rationalitet med försterband som följer de olika våningsplanen och binder samman byggnadens fönster. Byggnaden hålls för övrigt mycket enkel och minimalistisk för att inte skapa onödiga och störande intryck för patienter. Runt byggnaden görs svagt sluttande terrasseringar med omsorgsfullt utformade grönytor och sittplatser med utblickar över den vackra omgivningen. Siktlinjer mot parken och sjön Trummen har beaktats. Häckar omger uteplatser samt parkeringsplatser och planteringar smyckar entréerna. Byggnaden utformas med hög fl exibilitet och generalitet för att möta framtidens krav på förändring, stomsystemet bygger på modultänkande som möjliggör detta. Byggnaden har en hög bjälklagshöjd som tillåter verksamheten att anpassa sina funktioner efter behov, vilket möjliggör fl er användningsområden inom samma byggnadsstruktur över lång tid. En framtida expansion på tvåvåningsbyggnaden är möjlig mot norr och söder.
2. UTVÄNDIG GESTALTNING 2.2 FASADER Fasader, fönster, markiser Byggnadens ytterväggar utformas av prefabricerade betongelement. Fasaderna hålls enkla och stilrena med en ljus putskaraktär där fönster och väggar skyddas av ett stort takutsprång. Den homogena fasaden bryts av med fönsterband med annan ytstruktur - borstat åt ett annat håll, vilket skapar ett svagt mönster i fasaden. Byggnaden ska ha ett lugnt och rogivande fasaduttryck, där material med lång livslängd och litet underhållsbehov prioriteras. Materialen ska vara tidlösa och ha lång livstid. Kravet på fl exibilitet i planlösningen har bidragit till en funktionsstyrd fönstersättning. Fönster är optimerade för att ge maximalt dagsljusinsläpp samtidigt som de uppfyller de säkerhetskrav som fi nns i vissa rum. Fönsterdetaljer är utvändigt klädda i ljus metall och invändigt klädda i varmt trä. I byggnadens rundade hörn sitter breda fönsterpartier för att skapa utblickar åt fl era håll och ge intryck av att rummet förlängs. Trapphusen som ligger i fasad är uppglasade med vertikala fönster för att släppa in mycket ljus. På kvällen när mörkret lagt sig kan dessa vackert lysa upp byggnaden likt ljuslyktor. Den västra fasaden med huvudentrén, är indragen och utformad med en större öppen plats och med glasyta mot allén som ger vackra utblickar mot grönskan i parken och kontakt mellan entréplatsens funktioner. Alla fönster som vetter mot söder, väst och öster förses med mekaniskt solskydd i form av utvändiga markiser/persienner för att få ner värmelasten i bakomliggande lokaler. Markiserna är placerade i den utvändiga fönstersmygen så att fönster och markis upplevs som en enhet. Viktigt är också att markisväven inte får en kulör som påverkar ljuset i bakomliggande rum negativt som stör patienter och personal. Solavskärmningens utformning, vinklar och täthet bör studeras noggrant för att uppnå hög effektivitet och samspel med fasadens uttryck och karaktär. Italienska Palatset entré Psykiatribyggnad huvudentré
2. UTVÄNDIG GESTALTNING 2.3 TAK Byggnadens tak består av låga sluttande tak med ett tydligt takutsprång som skyddar och sluter byggnaden och byggnadens kompakta och låga form. Taket på våning två är ett så kallat grönt tak och täckt med sedumväxter. Detta tak ligger i synfältet för delar av arbetsplatser på plan 3. Taket har en stor sammanhängande yta som genom sedumlökarna blir en tillgång och kvalitet, där växtligheten ska vara riklig med en artrik fl ora som lockar till sig fjärilar och andra insekter. Från detta synfält kommer även taklandskapet att samspela med parkrummet bredvid. Det låglutande taket har utvändig avvattning. Taket på plan 3 utformas som lågt sluttande papptak med plats för solceller som producerar el vid taksluttningar mot söder. Det låglutande taket har utvändig avvattning.
gångstråk hårdgjord kantzon 2. UTVÄNDIG GESTALTNING 2.4 UTEMILJÖ Innergårdar Innergårdar ger trivsam och funktionell plats för insynsskyddad utevistelse. De sex innergårdarna ger dagsljus till byggnadens inre delar. Detta är en av gestaltningsidéerna för den nya vuxenpsykiatrin. De blir en viktig del för verksamhetens vård och upplevs som lugna oaser mitt i byggnaden. Gårdarna är omsorgsfullt utformade och bygger på naturens rogivande och läkande effekter för patienters hälsa och välbefi nnande. De ska upplevas trygga och säkra både för personal och patienter. Det åstadkoms genom överblickbara miljöer och genomsiktlig växtlighet. Placeringen av gårdarna på plan 2 medför dessutom att byggnaden upplevs som lägre, vilket ger en ökad trygghet för patienterna. På gårdarna fi nns det inga dolda utrymmen, höga höjder eller vassa och lösa föremål. Gårdarna är av olika karaktär vilket underlättar orienteringen i byggnaden. Temat som återges i utformningen är det omgivande landskapet med Smålands karaktär av skog och vatten. Både material och växtbeståndet, är valt med omsorg för att skapa en trivsam miljö under årets alla årstider. Detaljer som porlande vatten verkar rogivande och är i ständig förändring. Skogen med en frodig grönska med växter i fl era dimensioner bildar en grön oas. Växterna är valda så att en god stämning och känsla bildas utan att utmana säkerheten. Gårdarnas gestaltning ger plats för både avskildhet och möten, med öppna och mer slutna och ombonade platser. Konstverk och fi n ljussättning bidrar ytterligare till att skapa en god miljö att vistas i för patienter och personal. Fin ljussättning av innegårdarna skapar en trygghetskänsla och man förlänger rummen i och med att man kan se vad som händer utanför fönstret. Belysningen ska vara dämpad och ytor som ska belysas bör väljas med omsorg. Gångstråk, entréer och sittytor är viktiga delar att belysa för att skapa en trivsam plats. Vid nödläge skall möjligheten fi nnas att tända upp hela innergården. sammanlänkad inne- och utemiljö sittplatser i grupp ljusgård sittplatser i grupp ljusgård zon för plantering enskilda sittplatser zon för avskärmande plantering Takterrass Byggnadens takterrass nås från personalens stora vilrum på våning tre. Terrassen ligger omgiven av grönt sedumtak i sydväst. Här får personalen möjlighet att njuta av solens alla timmar. Terrassen möbleras med olika typer av sittgrupper och liggstolar som är slittåliga och relativt underhållsfria.
3.1 GESTALTNINGSPRINCIPER Gestaltningsidé Genom att vuxenpsykiatrin är en nybyggnad kan höga krav ställas på utformningen av rum, klimat och innemiljö. Skadliga byggmaterial minimeras och dagsljus kan optimeras. Trots psykiatrins olika avdelningar och funktioner är det viktigt att man uppfattar att det är en byggnad och att den länkas ihop med hjälp av gestaltningen. Färger, material och möbler ska ha samma rogivande och trygga gestaltningsspråk och uppfylla samma höga standard oavsett vilken avdelning de tillhör. Material ska väljas ur både ett funktionellt, hållbart och estetiskt perspektiv. Den invändiga gestaltningen har hämtat inspiration från det som karaktäriserar Småland - trä, sten, sjöar, och gärdesgårdar tillsammans med en fjärils starka accentfärger. Dessa element ska ligga till grund för färgsättning, materialval och inredning och skapa en sammanhängande enhet i byggnaden. Utifrån det övergripande gestaltningstemat en fjäril i det småländska landskapet, ska det i detaljprojekteringen, tas fram underteman med färgsättning för respektive avdelning. Detta för att ge avdelningarna en egen identitet, underlätta orienteringen i byggnaden och göra det lätt för personal, besökare och patienter att skilja på de olika avdelningarna. Det övergripande gestaltningstemat en fjäril i det småländska landskapet skall också kommuniceras till konstnärlig utsmyckning och vara styrande i gestaltning och all konstnärlig utformning. Det är även viktigt att ljussättningen i byggnaden, med exempelvis val av armatur, ljuskällans placering och egenskaper osv. samordnas och stämmer väl överens med inredning och färgsättning. Ett koncept för färgsättning och interiör, där man förklarar och redovisar bakomliggande tankar, tas fram vid detaljprojekteringen. Generellt för vuxenpsykiatrins inre miljöer eftersträvas det att hålla antalet kulörer på golv till ett fåtal. Golvet har stor betydelse för tillgänglighet och taktila hänseenden, då det gäller att göra psykiatrin till en sammanhållen enhet. Vid färgsättning skall tidlöshet alltid väljas framför trendighet. Väggarna ska som grund vara vita för att ta till vara ljuset och ge ett neutralt färgat ljus som refl ektion. I övrigt skall färger som accenter i första hand användas på material som är lätta att byta ut eller måla om. Innertak ska vara generella och anpassade efter funktion. Lugna och släta tak ska eftersträvas med minimalt antal inklädnader eller lokala nedsänkningar
3.1 GESTALTNINGSPRINCIPER Tillgänglighet och säkerhet Tillgänglighetsaspekterna och säkerheten har i detta projekt beaktats redan i ett tidigt skede för att skapa en byggnad som är fullt tillgänglig och trygg för patienter, personal och besökare. I den nya byggnaden ska tillgänglighet och säkerhet vara en del av gestaltningen och integreras i byggnaden på ett naturligt sätt. Lokalerna ska vara överblickbara och funktionella. Kontrastverkan, ledstråk, arbetshöjder osv. ska vara en del av detaljprojekteringen så att alla delar kopplas samman. Materialens naturliga egenskaper ska användas för att skapa taktila stråk och kontraster. Färgsättningskonceptet ska bidra till att kontrastverkan blir en del av gestaltningsidén. Även den konstnärliga utsmyckningen kan vara en del av utformningen av kontrastmarkeringar. God ljusmiljö är en annan viktig del av tillgänglighet. Rätt belysningsplanering inom psykiatrin ökar patienters och personalens välbefi nnande och sinnesstämning samt byggnadens orienterbarhet och säkerhet. Ljuset har stor inverkan på hur vi uppfattar vår omgivning, ögat styrs mot den ljusaste punkten och det är därför viktigt att belysningen är refl exfri och inte bländar.
3.2 PUBLIKA RUM Entréhall Entréhallen är centralt placerad i byggnaden och har en indragen uppglasad huvudentré mot allén i väster. Entréhallen kommer att bli husets mest besökta rum och kommer länka ihop psykiatrins alla funktioner och avdelningar. Rummet ska kännas välkomnande och utstråla trygghet och professionalitet. Planlösningen ska underlätta orientering och överblickbarhet. Entréhallen innefattar funktioner som reception, väntyta, samtalsrum, och café samt andaktsrum. Centrerat i rummet ligger en innergård som ger möjlighet till utevistelse för besökare. Bakom cafét ligger huvudtrapphuset och hissar. Härifrån är det tydligt och enkelt att ta sig vidare inom byggnaden. Den invändiga gestaltningen ska kännas tidlös och ska karaktäriseras av naturmaterial som natursten och trä. Inredning ska ha en klassisk karaktär och vara tålig för slitage samt underlätta för besökare att urskilja zoner för aktivitet och förfl yttning respektive vila och paus i den öppna entréhallen. Generösa väntplatser ska inrymmas i entréhallen mot reception och besöksrum. Dessa platser ska vara inbjudande och möbleras så att man har uppsikt över entréhallen, receptionen och entrétorget utanför. Några väl utvalda väggar färgsätts eller täcks med träpaneler och träribbor, för att underlätta orientering och rumsuppfattning. Särskilt trä som väggmaterial ger en varm känsla till rummet och förstärker karaktären av det småländska landskapet. Resterande väggar i entréhallen och tillhörande lokaler hålls neutrala och ljusa. Innertaket ska vara ett ljust och demonterbart undertak. Installationer ska vara dolda och placerade så att en så generös rumshöjd som möjligt uppnås. Innertaket ska innehålla ljudabsorbenter så att en god ljudnivå erhålls. Allmänbelysning ska fällas in i undertak och entrébelysningen ska ge besökaren tid att anpassa sig till ljuset när de kommer in samt lämnar byggnaden. Dekorativ indirekt belysning ska framhäva specifi ka inredningsdetaljer så som träpartier, reception och skyltning Entréhallen ska ge plats för konstnärlig utsmyckning som bidrar till att göra rummet intressant och lekfullt. Golvet i entréhallen och angränsande korridorer skall vara golv av hög kvalitet, exempelvis av natursten. Ledstråk i entréhallen ska utformas med hjälp av visuella och taktila skillnader i naturstenen. Omfattning ska studeras i detaljprojekteringsskedet.
3.2 PUBLIKA RUM Reception Till vänster i entréhallen fi nns en välkomnande och bemannad reception. Bredvid fi nns självbetjäningsterminaler där man själv kan registrera sig och checka in. Receptionen tillsammans med självbetjäningsplatserna är tydliga designelement i rummet och skall integreras som en del av interiören. Receptionen utformas med höjder som medger både sittande och stående besökare. Belysningen i och runtom receptionen skall tillgodose besökarens och personalens behov samt tydliggöra receptionens placering i rummet.
3.2 PUBLIKA RUM Café Vuxenpsykiatrins café ligger integrerat i entréhallen och skiljs av genom en glasvägg mot väntytan och samtalsrummen utanför. Cafét ligger i anslutning till innergården på plan 1, vilket ger rikligt med dagsljus och blir en förlängning av caférummet. Det är viktigt att cafét får en attraktiv utformning för både patienter och besökare. Olika typer av sittmöjligheter ska erbjudas med ett gemensamt färg- och formuttryck. Cafédisken och väggen mot köket framhävs genom träinslag. En detaljerad utformning av cafédisken görs i detaljprojekteringsskedet. Golv och tak i cafét är av samma material som i entréhallen så att det smälter ihop med anslutande korridorer. Väggarna hålls ljusa och neutrala likt övriga i entréhallen. Belysningen i cafét ska vara varm och punktcentrerad kring cafédisk och sittgrupper. Då mycket dagsljus kommer in från innergårdarna ska belysningen vara dimbar. (utveckla belysning i gården kommentar)
3.2 PUBLIKA RUM Rum för andakt I anslutning till entréhallen ligger ett rum för meditation, bön och samtal med företrädare från olika trossamfund. Detta rum ska vara öppet för allmänheten för att man här ska kunna hitta tröst, någon att prata med eller bara vara för sig själv en stund. Rummet ska vara ljust, enkelt och neutralt utformat med naturliga material. Det är ett lämpligt rum att utforma i samarbete med en konstnär som en del i den konstnärliga utsmyckningen. Rummet ska ha ett fast, slätt gipstak med infällda armaturer och punktbelysning. Belysningen ska vara justerbar med dimmer. Förrum och toaletter Förrum med RWC och WC fi nns på två ställen i entréhallen på vardera sida om innergården. Dessa publika toaletter ska vara lätta att hitta för besökare. För att tydliggöra rummens placering punktbelyses skyltar och dörrar. Rummen ska upplevas som ljusa och fräscha med samma golv som i entréhallen och med robusta väggar.
3.2 PUBLIKA RUM Vertikala kommunikationer Hisshall och hissar Hisshallen med huvudtrapphuset och de två hissarna bakom entréhallen, är den vertikala huvudkommunikationen i byggnaden. De ligger strategiskt belägna i mitten av byggnaden och härifrån når man byggnadens alla delar. Hisshallen på plan 1-3 ska kännas ljus och välkomnande, med god belysning och tydlig skyltning till psykiatrins alla funktioner. Hisshallen är en lämplig plats för konstnärlig utsmyckning som kan ge rummet en extra dimension. Hållbara material som tål slitage bör användas i utrymmet. Golvet består av natursten lika det i entréhallen. Väggarna är ljusa men en avvikande kulör kan användas på lämplig vägg för att underlätta orientering och accentuera hissarna och trapphuset. Undertak i hisshallen ska likt de anslutande korridorerna, vara ljust och demonterbart. Belysningen i hisshallen ska ge ett inbjudande och behagligt intryck. Behovet av en god belysningsnivå bör inte underskattas eftersom det är viktigt att kunna uppfatta andra människor vid in- och utgång. Allmänbelysning ska fällas in i undertak tillsammans med accentbelysning på lämpliga platser. Trapphus Trapphus och trappor i byggnaden ska ha hårt golvmaterial med kontrasterande trappsteg. Räcke och handledare ska vara i kontrasterande kulör gentemot väggar och golv. Väggar i trapphusen får gärna vara i en avvikande kulör för att markera trapphusen i byggnaden och ge dem karaktär. Trapphus i byggnaden ska kännas inbjudande, ljusa och trygga. Säkerheten i trapphus har hög prioritet så att olyckor och farliga situationer inte uppstår. I denna aspekt har belysningen en viktig roll, framförallt i de trapphus som inte får naturligt dagsljus. Den optimala belysningen är säker, funktionell och behaglig. Belysningen måste framförallt göra varje trappsteg fullt synligt och det ska vara lätt att se och passera varandra. Ljuset bör falla från trappans övre del mot golvet för att bilda mjuka skuggor som ger förbättrad rumsuppfattning genom att framhäva trappstegens konturer. Dekorativt belysta väggar ger en ökad trygghetskänsla. Belysningen bör inte släckas utan dämpas vid outnyttjade tider. I trapphusen ska ljudmiljön utformas noggrant med absorbenter under vilplan alternativt ingjutna i undersida trapplopp.
3.2 PUBLIKA RUM Horisontella kommunikationer Korridorer Byggnadens olika funktioner binds ihop genom korridorer. Korridorer löper runt varje innergård och bildar en rundgång i huset, vilket bidrar till ökad tillgänglighet och tar bort onödiga återvändsgränder. Öppna väntrum och dagrum är placerade i korridorer, vilket tar in dagsljus och underlättar orientering. Därmed upplevs inte korridorerna som mörka och långa, utan en variation av bredd och öppenhet skapas i byggnadens kommunikationsstråk. Karaktären på korridorer skapas genom färgsättning, belysning och möblering, vilket ska stämma överens med respektive avdelnings övergripande gestaltningskaraktär. Färgsättningen ska vara ljus och attraktiv men förhållandevis neutral för att hålla över tid. Golvet ska ge rummet en balans med en mörkare yta som bas. I korridorer med hårt slitage till exempel i akutmottagningen ska påkörningsskydd utformas på väggar. Omfattning, material och typ utformas vid detaljprojekteringen. Innertak ska vara ljusa och inte dominera rummet. Allmänbelysning ska vara infälld i innertak. Dekorativ belysning på väggar skapar en trivsam känsla och har möjlighet att vara en betydande del av korridorernas gestaltning.
3.3 VÅRDNÄRA LOKALER Akutmottagning Akutentrén ligger på byggnadens östra sida, separerad från huvudentrén. Från entrévåning når man våning två och akutmottagningen. Akutintaget inrymmer bland annat funktioner som ambulanshall och mottagningsrum, samt reception med två väntrum, yttre och inre väntrum. Receptionen ligger avskild i ett separat rum för att uppfylla behovet av säkerhet och sekretess. Belysningen skall bidra till den fokuserade stämning som råder. Armaturer med kall färgtemperatur kan öka känslan av fokus. Belysningen bör bidra till att underlätta orientering samt att information på väggar förstärks med accentbelysning. Akutmottagningens gestaltning skiljer sig från övriga vårdavdelningar då det är högre krav på hygien och material som skall tåla slitage. Viktigt är också att gestaltning hålls neutral med få stimuli som kan distrahera. Samtidigt är det viktigt att gestaltningen inte blir alltför steril, utan känns varm, trygg och professionell.
3.3 VÅRDNÄRA LOKALER Väntrum Psykiatrin har tre mindre väntrum, i anslutning till dagmottagningen på plan 1 och vid ECT samt vid huvudentrén. Många patienter och besökare upplever väntan som något stressande och negativt, därför bör en effektiv vård med så korta väntetider som möjligt alltid eftersträvas. En viss väntan är dock oundvikligt och det är viktigt att den tiden blir lugn och avslappnad för patienter och besökare. Väntrummen ska ha hög komfort och det ska fi nnas något vackert att vila ögonen på. Möbler, belysning och färg på väggar och golv ska tillsammans förstärka rumsligheten och göra rummen attraktiva och behagliga. De mindre väntrummen till mottagningarna samt väntrummet till akutmottagningen ligger integrerat i korridorer längs med ytterfasad. Genom deras placering har man full uppsikt över avdelningen, samtidigt som man har vackra utblickar mot naturen utanför. Det ska tydligt gå att urskilja dem som ett rum för vila och paus genom deras varma och ombonade gestaltning. Avgränsningar mot korridorer ska främst utföras med hjälp av möbler så att dagsljus kan ledas in i korridorer. Väntrummens golv ska vara kontrasterande mot golv i korridorer för att förstärka skillnaden mellan rummens olika funktioner. Golvmaterialet ska kännas tidlöst och vara noga utvalt för att ge en varm och välkomnande känsla. Förslagsvis parkettgolv eller matta med utseende liknande trä. Väggar hålls ljusa och neutrala för att lyfta fram den konstnärliga utsmyckningen som lämpar sig bra i väntutrymmen. Konsten får gärna ha inslag av naturen i sin gestaltning, då naturen har en läkande och lugnande förmåga. Innertak ska vara ljusa och ge ett lugnt intryck. Belysningen ska vara varm och dekorativ.
3.3 VÅRDNÄRA LOKALER Dagrum Dagrum är placerade vid vårdavdelningarna och ska fungera som sociala sällskapsrum för patienter och anhöriga. Rummen är placerade längs med ytterfasad för att få in rikligt med dagsljus och utblickar mot naturen. Från de större dagrummen når man kök samt innergård med anslutande uteplats och vinterträdgård. Dagrummen blir likt vardagsrum en plats för umgänge och spontana möten där patienter ska känna tillhörighet och trygghet. Möbler, belysning och ytskikt på väggar och golv ska bidra till rummens ombonade karaktär. Här erbjuds olika typer av sittgrupper med bord, soffor, fåtöljer och stolar för lugna aktiviteter som exempelvis TV-tittande, samtal och läsning. Där glasvägg skiljer dagrum från korridor, ska golv vara kontrasterande mot golv i korridorer för att förstärka skillnaden mellan rummens olika funktioner. Golvmaterialet ska kännas tidlöst och vara noga utvalt för att ge en varm och välkomnande känsla. Förslagsvis parkettgolv eller matta med utseende likt trä. Väggarna är ljusa men en avvikande kulör kan användas på lämplig vägg för att ge rummet en karaktär avstigmatisera vårdkänslan. Konst kan smycka väggarna för att förstärka rummets gestaltning, gärna med inslag av naturen som motiv, då naturen har en läkande och lugnande förmåga. Innertak ska vara ljusa och ge ett lugnt intryck. Belysningen ska vara varm, dekorativ och dimbar.
3.3 VÅRDNÄRA LOKALER Aktivitetsrum Aktivitetsrum ligger anslutna till dagrum på de olika vårdavdelningarna. Rummens funktion är likt dagrummens, att vara sociala sällskapsrum för patienter och anhöriga. Men då dagrummen är öppna mot korridorer och lämpar sig för lugna aktiviteter, erbjuder aktivitetsrummen livligare aktiviteter. Möbler, belysning och ytskikt på väggar och golv ska bidra till att rummen får en ombonad karaktär samtidigt som de är lättstädat och slittåligt. Rummen går att stänga till och är helt avskilda från korridorer. Aktivitetsrummen erbjuder aktiviteter som att spela spel, lägga pussel, måla och skapa. Här kan patienter umgås och stimuleras samt få utlopp för sin kreativitet.
3.3 VÅRDNÄRA LOKALER Vårdrum Alla dygnsvårdade patienter ska ha möjlighet till enkelrum när de behandlas vid vuxenpsykiatrin. Vårdrummet blir patientens personliga, privata sfär i byggnaden, där de känner integritet och kan välja att dra sig tillbaka eller bjuda in till samtal med personal. Rummen ska vara en plats för återhämtning i lugn och ro samt underlätta för patienten att sortera intryck och information. Alla vårdrum i byggnaden har dagsljusinsläpp genom fönster mot naturen på gårdarna eller mot naturen utanför byggnaden. Möjlighet för utblickar genom fönster från sängläge ska skapas genom låg fönsterbröstning. Detta för att ta till vara på naturens positiva distraktion och läkande kraft. Alla patienter har nära till att gå ut på innergårdarna och vistas utomhus. Vårdrummen ska vara omsorgsfullt utformade så att de känns attraktiva och blir en trygg hemvist för patienten. Bekvämlighet och trivsel ska prioriteras tillsammans med funktionalitet. Rummen ska utrustas och möbleras på ett sätt som stödjer patientens tillfrisknande och personalens säkerhet. Sängen ska helst vara placerad utmed vägg med utblick mot fönster. Utöver säng ska det fi nnas plats för exempelvis läsfåtölj, garderob och skrivbord. Vissa vårdrum är även familjeanpassade med möjlighet till att ytterligare en person kan övernatta i rummet. För att åstadkomma en behaglig och mer boendelik upplevelse av vårdrummen, är varma, naturnära kulörer med inslag av trä på golv och möbler att föredra. Väggarna hålls neutralt vita för att refl ektera dagsljuset utanför och inte skapa onödiga distraktioner för patienten. På liknande sätt är innertaken utformade så att det ger ett lugnt och harmoniskt intryck. Belysningen görs som fast installation i vårdrummen. Stor vikt måste läggas vid säkerhetsaspekten men också att belysningen skapar en trivsam miljö. Patienten ska känna sig bekväm i rummet samtidigt som vårdpersonalen har möjlighet till ett effektivt belysningssystem som låter dem se patienterna och teknisk utrustning. Ljuset regleras med dimmer och vårdrummen ska kunna mörkläggas. Vår bild på vårdrum
3.3 VÅRDNÄRA LOKALER Samtalsrum Samtalsrum ligger placerade på mottagningarna på plan 1 samt i anslutning till huvudentrén. De är i varierande storlek från 8,5 till 27,5 kvm. Här tas patienter emot som behandlas inom öppenvården för samtal med vårdgivare. I samtalsrummen förs samtal mellan två individer men också med fl era personer som exempelvis par, familjer eller team. Dessa planerade och terapeutiska samtal utgör en viktig del av behandlingen. Samtalen ska vara patientfokuserade och jämlika. För att ge förutsättningar för goda samtal bör rummen utformas för att skapa lugn och harmoni. Möjlighet till användningen av separata samtalsrum istället för personalens expeditioner ger också bättre förutsättningar för att skapa en mer jämlik relation mellan personal och patient i mötet vilket främjar behandlingsarbetet. Rummen ska vara neutrala och utstråla professionalitet och trygghet. Olika typer av sittmöjligheter ska erbjudas, från bord och stolar till sköna fåtöljer och soffbord. Annan utrustning som whiteboard och datorskärm placeras på väggar. Golvmaterialet ska vara varmt och ge en hemtrevlig karaktär. Väggar hålls ljusa och neutrala. Allmänbelysningen ska vara infälld i undertak tillsammans med punktcentrerad belysning över bord. Belysningen ska vara varm, dekorativ och dimbar.
3.3 VÅRDNÄRA LOKALER Behandlingsrum Ett behandlingsrum fi nns i anslutning till varje avdelning samt fyra stycken vid ECT. Dessa rum ska vara lugnt och harmoniskt utformade och förmedla en känsla av trygghet och professionalitet till patienten. Rummen ska vara ljusa med en vit varm kulör på väggar. Golv ska vara slittåliga och ha en något mörkare kulör som bas. Tak i behandlingsrummen ska vara utformade så att de ger ett lugnt och harmoniskt intryck för patienter med så få synliga installationer som möjligt. Belysningen ska vara funktionell och bidra till god synbarhet.
3.3 VÅRDNÄRA LOKALER Pausrum Centralt i byggnaden på plan 2 fi nns ett större pausyta för personal som ligger placerat kring en mindre innergård och består av matsal och fi karum med ett kök emellan. Matsalen och fi karummet fungerar som samlingsplats för all personal som arbetar i byggnaden och blir ett avbrott från tiden man spenderar på respektive vårdavdelning. Rummen ska vara ombonade men praktiska. Matsalen är funktionellt utformad med plats för ca 94 personer. Möbler och golv bör vara lättstädade och avtorkningsbara. I fi karummet förekommer mer textila bekväma sittmöbler utplacerade gruppvis. För att förstärka den ombonade känslan och ge en annan upplevelse än den som vårdavdelningarna förmedlar, ska rummen ha en matta med utseende liknande trä. Väggarna hålls ljusa för att refl ektera ljuset från innergården och låta den stå i centrum. En avvikande kulör kan dock användas på lämplig vägg för att ge rummen karaktär. Belysningen ska vara varm och justeras efter infallande dagsljus. Dekorativ väggbelysning och punktcentrerad belysning över matbord kompletterar den allmänna belysningen i undertak.
3.3 VÅRDNÄRA LOKALER Expeditioner Arbetsplatser plan 2 Expeditioner ligger utspridda över avdelningarna för att tillsammans få god uppsikt över hela avdelningen och för att fi nnas nära samtliga vårdrum. Rummen med arbetsplatser är generellt utformade för respektive avdelning. Trots möjlighet till en modigare och friare färgsättning ska de utstråla professionalitet och ge arbetsro för personalen. Viktigt är att de har samma karaktär som avdelningen de tillhör så att tydliga samband skapas som kan underlätta orientering i byggnaden. Expeditionerna ska förses med glaspartier mot korridorer, vilket möjliggör god uppsikt över avdelningen och skapar kontakt mellan personal, besökare och patienter. Glaspartierna släpper igenom ljuset från fönstren i expeditionerna och skapar indirekt dagsljus i korridorer. Belysningen i expeditionerna måste ge tillräcklig ljusstyrka för visuellt krävande arbetsuppgifter samt skapa en behaglig arbetsmiljö, gärna dynamiskt styrd belysning där färgtemperatur och ljusintensitet varierar under dygnet. Expeditioner teamplatser Plan 3 består till största delen av mindre expeditioner på runt 7 kvm som ligger grupperade i team. De enskilda arbetsplatserna utformas lika för att man på ett enkelt sätt ska kunna forma nya projektgrupper och team. Detta ligger väl i linje med den generalitet och fl exibilitet som kännetecknar hela byggnaden. Rummen innehåller skrivbord, arbetsstol, förvaring samt en extra stol. Golv och väggar hålls ljusa för att refl ektera dagsljuset och skapa en ljus atmosfär i rummen. Integrerat mellan de enskilda expeditionerna ligger gemensamma mötesytor och lounger. Väggar mot dessa ytor förses med glaspartier för god kontakt och kommunikation mellan arbetsplatserna. Belysningen vid teamplatserna måste ge tillräcklig ljusstyrka för visuellt krävande arbetsuppgifter och skapa en behaglig arbetsmiljö, samt punktcentrerad belysning över mötesbord kompletterar den allmänna belysningen i undertak.
3.3 VÅRDNÄRA LOKALER Konferens- och mötesrum Konferens-och mötesrum ligger fördelade över byggnadens tre våningsplan med en konferensavdelning på plan 1. Rummen är i varierande storlek och ska vara generella och utrustade för respektive avdelnings behov. Konferensrummen ska bidra till att förstärka karaktären som den avdelning de tillhör har, vilket skapar tydliga samband och underlättar orientering i byggnaden. Det kan exempelvis vara genom rumnsnamn, färgsättning, möbler och konstnärlig utsmyckning. Rummen ska ha god rumsakustik och vara fl exibelt möblerade. Detta kan bland annat uppnås genom att fl era mindre bord sätts samman och bildar större mötesbord eller genom delbara konferensrum med vikvägg. Belysningen skall tillgodose visuell komfort samt belysa vertikala ytor såsom skrivtavlor. Belysningen skall enkelt kunna styras med förbestämda scenarier för olika aktiviteter. Vilrum Mindre rum för vila för personalen ligger på plan 1 samt ett större rum på plan 3. I det stora vilrummet har personalen gott om plats för vila i sköna sängar eller i sittmöbler. Rummets placering i fasad mot väst och syd, ger rikligt med dagsljusinsläpp och vacker utsikt över naturen. Från rummet når man dessutom byggnadens takterrass, vilket även erbjuder vila utomhus. Vilrummens ska vara lugnt och harmoniskt utformade med varma material och färger som ger en ombonad känsla. Belysningen ska vara varm, dekorativ och dimbar.
3. KONSTNÄRLIG GESTALTNING Det är viktigt att konstnärer får möjlighet att komma med tidigt i projektet för att den konstnärliga utsmyckningen ska bli en integrerad del av arkitekturen, landskapet och inredningen för den nya psykiatribyggnaden. Konstnärerna har därmed möjlighet att skapa verk som inte bara klistras på, utan kan istället bli en del av byggnaden. Vid val av konstnärer kan det därför vara klokt att arbeta med formgivare som verkar i gränslandet mellan konst och design. Konstens uppgift är att bidra till en trivsam miljö för alla besökare, både för vårdtagare inom akut, öppen- och slutenvård samt för alla dem som har huset som sin arbetsplats. På samma sätt som konstens uppgift är att skapa en trivsam miljö och förstärka byggnadens gestaltningsidé, har även belysningen en mycket stor betydelse. Mer än 80 % av människors sinnesintryck kommer från synen och det är med ljusets hjälp vi kan se. Ljus stimulerar och påverkar vår sinnesstämning och vår aktivitetsnivå. En rätt utformad belysningsplanering är avgörande för hur vi upplever och tolkar vår omgivning. Även konst uppfattas olika beroende på hur den omgivande ljussättningen är utformad. Det är viktigt att belysningsplaneringen hänger samman med den konstnärliga gestaltningen samt arkitekturen. Ett sätt att integrera konsten i byggnaden kan exempelvis vara att använda konsten för orientering i byggnaden, i form av insynsskydd i gatuplan eller välutformade kontrastmarkeringar. Det är viktigt att arkitekturen tillsammans med konstnärernas utsmyckning samspelar på ett harmoniskt sätt och bildar en helhet samt att konsten fungerar som ett redskap för att förstärka byggnadens gestaltningsidé och respektive vårdavdelnings gestaltningstema. Ledord för den konstnärliga utsmyckningen för vuxenpsykiatrin är lugn, fridfullhet, trygghet, harmoni och balans samt värme och kärlek. Konst som förmedlar dessa känslor samt stämmer bra överens med gestaltningsidén - en fjäril i det småländska landskapet. Konstnärlig utsmyckning för psykiatribyggnader har många aspekter att förhålla sig till då brukarna är i mycket varierande hälsotillstånd och livssituationer. Vid upplevelse av stress, smärta och framförallt vid psykisk ohälsa, förändras människors preferenser om hur saker tolkas och upplevs. Vid psykiskt sjukdomstillstånd är patienters perception och mottaglighet för sinnesintryck dessutom ofta nedsatt. En aspekt att ha i åtanke vid val av konst i byggnaden, är forskningen inom evidensbaserad design, där man funnit naturens förmåga att bidra till lugn och harmoni och avleda upplevelsen av smärta och oro. Även simulerad natur samt konst med naturen som gestaltningsidé, kan ha en läkande kraft. Det kan exempelvis vara användning av organiska material och former, naturen som motiv eller projiceringar av naturen. Figurativ och realistisk konst är att föredra framför väldigt abstrakt konst, då den kan ha för stor tolkningsfrihet. Vuxenpsykiatrins konstnärliga utsmyckning bör integrera fl er sinnen än bara synen. Användbar och interaktiv konst är mycket omtyckt och kan aktivera sinnen som hörsel och känsel. Till exempel kan det vara konst som använder taktila material med olika struktur eller ljud från naturen som ger en rogivande effekt, exempelvis porlande vatten. I psykiatribyggnaden fi nns det rum som är särskilt lämpade för konstnärlig utsmyckning där konsten kan hjälpa till att vägleda en besökare till platser som har tydliga funktioner. Dessa platser har möjlighet att förstärkas och få en identitet genom en väl planerad och utförd konstnärlig gestaltning, vilket också kommer bidra till att Vuxenpsykiatrin på Sigfridsområdet blir Sveriges bästa psykiatribyggnad. Fokuspunkter för konstnärlig gestaltning är följande: Plan 1: Entrétorget utanför huvudentrén, entréhall, café, trossamfund, väntytor, konferensrum Plan 2: Akutentré, innergårdar, pausrum, dagrum, väntytor, personalrum Plan 3: Takterrass, personalutrymmen, vilrum