Jämställdhet Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande

Relevanta dokument
Från nyinflyttad till stolt Göing

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Jäm stäl l d h et i Östra Göinge kommun

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Program för ett jämställt Stockholm

Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting

Checklista för jämställdhetsanalys

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

Strategi för ett jämställt Botkyrka

KF Ärende 10. Jämställdhetsintegrering genom projektet Kunskapsspridning genom modellkommuner - uppdrag inom CEMR-deklarationen

Leda och styra för hållbar jämställdhet

Politisk planeringsberedning (PPB)

Jämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Program för ett jämställt Stockholm

Jämställdhetsintegrering vid SLU

Program för ett jämställt Stockholm

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Främjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Jämställdhetsintegrerad budget

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi

Policy för könsuppdelad statistik

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Politisk organisation

Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

KALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström

makequality bas Mål B1 Organisationen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att säkerställa en jämställd verksamhet

Riktlinje för jämställdhetspris

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET

POLICY. Policy för medborgardialog

Kommunstyrelsens prioriterade mål

En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, Fredagsakademin,

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Verksamhetsplan 2017

Politisk planeringsberedning (PPB)

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

För ett jämställt Dalarna

Genomförande av jämställdhetsanalys och upprättande av ett jämställdhetsbokslut för att Stockholm ska bli jämställt

Demokratiutskottet Översiktlig granskning av ansvarsutövande 2010

Stockholms stads personalpolicy

Grundläggande jämställdhetskunskap

Jämställdhetsplan Kalix kommun

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN

Mandat- och årshjul Underlag för Politisk planeringsberedningen

Arbetsordning för kommunfullmäktiges beredningar

KL 10:00-10:30. Ärendet innehåller en länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering i Stockholms län för åren

Polismyndighetens strategi för likabehandling PM 2017:33 Saknr. 747

DELREDOVISNING HBTQ-STRATEGISK MYNDIGHET

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Nämndsplan för valnämnden Antagen

:%AMMANTR,B.DEsPRom:<0L:_ i E24-> LEDNlNGSU I SKOT'i'IET

Ett jämställt KTH Jämställdhetsintegrering KTH

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Verksamhetsplan. Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Stockholms stads personalpolicy

Tillgänglighetsplan

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Strategi för medborgardialog

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

/19 Informationsklass: Begränsad

254 Organisation och struktur för Eskilstuna kommuns råd och beredningar från 2019 (KSKF/2018:431)

Barn- och ungdomspolitiskt program

Program för ett jämställt Stockholm

Med Tyresöborna i centrum

Minnesanteckningar från Demokratiberedningens möte

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Processtöd jämställdhetsintegrering

Försöksverksamhet i Fagersjö augusti-december 2015

Transkript:

2017-01-26 Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Jämställdhet Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande Charlotta Lundberg, kvalitetsstrateg, Strategisk planering och utveckling

Innehållsförteckning Jämställdhet 1 1 Uppdragsgivare 3 2 Arbetssätt och arbetsformer 3 3 Uppdraget 4 3.1 Grundläggande betydelse av jämställdhetsarbete i offentlig sektor 4 3.2 Arbete enligt nationella riktlinjer 4 4 Utmaningar och möjligheter 5 4.1 Utmaningar: Ett objektivt kunskapsområde för kvinnor och män 5 4.2 Möjligheter: Lära av andra och förnya befintliga strukturer 5 5 Tänkbara frågeställningar och arbetssätt för beredningen 5 5.1 Ökad kunskap om jämställdhetsområdet (fas 1) 5 5.2 Det fortsatta arbetet (fas 2) 6 6 Avgränsningar och fokus 6 7 Resultat 6 8 Resurser och tidsåtgång 7 Sida 2 av 7

1 Uppdragsgivare Kommunfullmäktige har sedan årsskiftet 2014/15 möjlighet att inrätta tillfälliga beredningar. En tillfällig beredning verkar under en begränsad tidsrymd och avslutar sitt uppdrag när det är fullgjort. I uppdraget ingår att genomföra medborgardialoger under beredningsprocessen. En beredning har i huvudsak två inriktningar i sitt arbete: Med utgångspunkt i kommunens vision ta fram förslag till den övergripande långsiktiga politiska viljeinriktningen i form av programhandlingar. Utveckla kontaktytor kring programområden, framförallt fördjupa dialogen med medborgarna samt med andra aktörer som kommuner, organisationer och föreningar. Uppdraget att utarbeta en uppdragshandling för en tillfällig beredning ligger hos den politiska planeringsberedningen (PPB). Handlingen ska fastställas av kommunfullmäktige efter beredning i kommunstyrelsen och handlingen ska i stora drag redogöra för vilken inriktning och omfattning beredningsarbetet ska ha. 2 Arbetssätt och arbetsformer Efter beslutet i fullmäktige kring uppdragsbeskrivningen påbörjar beredningen sitt arbete och i samverkan med PPB tas en projektplan fram. Denna ska mera i detalj beskriva upplägget med beredningens arbete och bör innehålla bl.a. följande delar: Bakgrund och omfattning Inblandade intressenter Uppdragets mål och syfte Uppdragets omfattning Aktiviteter Organisation Tidsplanering Ekonomi Förslag på uppföljning och utvärdering Beredningarna beslutar själva om arbetssätt och arbetsformer för sitt arbete. Uppdragets art, innehåll och omfattning inom ramar för tilldelade resurser formar hur arbetet ska läggas upp. Under arbetet med uppdraget redovisar beredningen fortlöpande till kommunfullmäktige. Formen för redovisningar fastställs av PPB i dialog med beredningen. Beroende på utformningen av beredningens arbete kan det eventuellt i detta skede finnas anledning att genomföra större tematiska presentationer och diskussioner i fullmäktige. När den tillfälliga beredningen är klar med sitt arbete presenteras resultatet i fullmäktige och möjligheter ges nu för en omfattande diskussion utan krav på beslut. Beredningen tar med sig de synpunkter som framkommer under diskussionen och inarbetar dem vid behov i sitt slutförslag. Detta överlämnas slutligen till kommunstyrelsen för formell beredning inför fastställande i kommunfullmäktige. Notera att det kan finnas mer än ett förslag men det förslag som har majoritet i beredning utgör huvudförslaget. Sida 3 av 7

3 Uppdraget Kommunfullmäktiges planeringsberedning (PPB) har efter egna diskussioner och efter dialog med de politiska partierna i kommunfullmäktige, tagit fram ett förslag att tillsätta en tillfällig beredning inom området jämställdhet inom kommunens ansvarsområden. Sakområdet kring jämställdhet ska belysas för att därigenom leda till aktiviteter som höjer kvaliteten i bemötande och service riktat till göingeborna. Målet är att uppnå och bibehålla ett jämställt bemötande och en samhällsservice utan osakliga skillnader i fördelning av resurser på grund av kön. 3.1 Grundläggande betydelse av jämställdhetsarbete i offentlig sektor Jämställdhet är en grundläggande rättighet och ett omistligt värde i en demokrati. Jämställdheten är reglerad i lag och ska tillämpas på alla områden i samhället. Genom sin betydelse för befolkningens vardagsliv och -förutsättningar är kommunen en viktig aktör för att verka för ett samhälle som inte bara är formellt utan också reellt jämställt med avseende på kommunens service, säkerhet, arbetsliv och hälsa. För att kunna fatta beslut som leder till reell jämställdhet är det viktigt att jämställdhetskunskaper i nödvändig omfattning finns i kommunens politiska grupperingar. För att kunna fatta beslut som leder till bättre kvalitet ur en jämställdhetsaspekt, behövs också rätt underlag. Med en höjd kunskapsnivå blir politiken en bättre kravställare på den kommunala organisationen exempelvis gällande könsuppdelad statistik i resultatuppföljningen. Att genomlysa förhållanden kring jämställdhet i alla kommunens verksamheter är ett nödvändigt steg för att garantera jämställdhet i göingebornas vardag. Som kommun är målet att kunna utlova en jämn resursfördelning till göingeborna utifrån individuella behov och oavsett kön. Detta gäller exempelvis vid biståndsbedömningar och i förväntningar på flickors och pojkars resultat i skolan. Med en höjd kunskapsnivå blir politiken en bättre kravställare på jämställdhetsintegrering i den kommunala verksamheten. 3.2 Arbete enligt nationella riktlinjer Inom jämställdhetsområdet har kommunen, som arbetsgivare och aktör med ansvar för samhällsservice, att följa skrivningarna i Diskrimineringslagen om diskrimineringsgrunden kön samt arbeta för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Diskrimineringslagen (2008:567) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. Kön är en av sju diskrimineringsgrundande grupper. Att arbeta utifrån de nationella målen för jämställdhetspolitiken Målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Inför 2017 har regeringen infört två nya jämställdhetspolitiska mål, som båda direkt berör kommunens verksamhetsområden, nämligen jämställd hälsa och jämställd utbildning. Sida 4 av 7

4 Utmaningar och möjligheter 4.1 Utmaningar: Ett objektivt kunskapsområde för kvinnor och män Jämställdhet handlar inte om tyckande eller om åsikter. Jämställdhetsområdet är ett kunskapsområde med rötter i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Häri ligger också grunden för att osakliga skillnader inte kan försvaras. Att få genomslag för detta kan vara en utmaning. Jämställdhet handlar ytterst om makt och om fördelning av resurser på olika nivåer i samhället, från det offentliga till det privata. Området är värdeladdat för många människor, inte minst för de grupper som upplever att de har något att förlora på jämställdhet. Utmaningen i sammanhanget ligget i att verka för en förståelse för att alla har vinster att göra av jämställdhet, inte minst män. Ovanstående anledningar skulle kunna bidra till utmaningar för att skapa ett brett engagemang för frågorna. 4.2 Möjligheter: Lära av andra och förnya befintliga strukturer Det finns många tillfällen till lärande. Ett stort antal kommuner arbetar idag med att jämställdhetsintegrera sina planer och verksamheter. Att delta i nationella arbeten för jämställdhetsintegrering är en möjlighet som erbjuder insyn i och lärande av andra kommuners erfarenheter och framgångar. Sveriges kommuner och landsting (SKL) anordnar forum för jämställdhet i form av nätverk för tjänstemän och konferenser för politiker. SKL tillhandahåller också nationella verktyg och metoder inom området jämställdhetsintegrering, t ex mätverktyget makequality för redovisning, uppföljning och kvalitetssäkring av arbetet med att jämställdhetsintegrera verksamhet. (http://makequality.se/). Också Länsstyrelsen arbetar aktivt med att belysa och jobba med jämställdhetsområdet och arrangerar nätverk och aktiviteter med inriktning både mot politiker och tjänstemän. En ytterligare möjlighet till att skapa förutsättningar för en systematisk uppföljning av kommunens verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, är att verka för att könsuppdelad statistik blir ett genomgående inslag i resultatuppföljningen och analysen. 5 Tänkbara frågeställningar och arbetssätt för beredningen 5.1 Ökad kunskap om jämställdhetsområdet (fas 1) För att på ett konstruktivt sätt kunna arbeta för att nå målet med ett jämställt bemötande och en resursfördelning utan sakliga skillnader beroende av kön, behöver kunskaper inhämtas i en första fas. Målgrupp för detta lärande är primärt beredningens medlemmar, men för att förbereda andra delar av den kommunala organisationen för ett aktivt arbete i nästa steg, föreslås att även kommunstyrelsens ledamöter samt chefer och nyckelpersoner i verksamheten bjuds in att delta i utbildningen. Sida 5 av 7

En heldag + uppföljning på temat jämställdhet Grundläggande lärdomar inom kunskapsområdet jämställdhet: En bakgrundsbeskrivning av jämställdhetsfrågornas utveckling i Sverige med en historisk och global utblick; grundläggande begrepp inom jämställdhetsområdet; jämställdhetsintegrering - mål, teori, strategi och praktiskt genomförande. 5.2 Det fortsatta arbetet (fas 2) Efter den inledande fasen av kunskapsinhämtning aktualiserar beredningen frågan om vad som behöver göras för att nå målet att uppnå och bibehålla ett jämställt bemötande och en samhällsservice utan osakliga skillnader i fördelning av resurser på grund av kön. Aktuella perspektiv i det arbetet är medborgarens, arbetsgivarens och verksamheternas. Detaljer om innehållet i denna fas kan inte dras upp innan kunskapsfasen är genomgången. Detta får bli ett konkret arbete för beredningen att komma tillbaka till och presentera för Kommunfullmäktige hösten 2017. 6 Avgränsningar och fokus Aspekter kopplade till jämställdhetsbegreppet har inflytande på i stort sett alla delar av människors liv och vardag. I det här arbetet väljer vi att ta fasta på de frågeställningar och områden som har direkt koppling till det kommunala uppdraget. Målsättningen är att de skattemedel som kommunen använder till samhällsservice till göingeborna, fördelas på ett sätt så att inga osakliga skillnader i resursfördelning uppstår beroende på kön. Andra aspekter kopplade till kommunen är arbetsgivarrollen med olika strategier för att exempelvis utjämna ojämn könsfördelning i personalgrupper kring våra göingebor i skolan eller i kommunala vård- eller serviceyrken. 7 Resultat Ett beredningsarbete kan genomföras på olika sätt och i olika arbetsformer. En stor del av beredningsarbetet inledningsvis handlar om att öka kunskaperna inom jämställdhetsområdet så att ett långsiktigt och hållbart arbete med jämställdhetsintegrering etableras i förvaltningen, där osakliga skillnader i resursfördelning av kommunala medel inte förekommer. Beredningen avgör i dialog med fullmäktiges planeringsberedning i vilken form resultatet av arbetet ska dokumenteras och redovisas till kommunfullmäktige. Sida 6 av 7

8 Resurser och tidsåtgång Kunskapsinhämtning En heldag med följande uppföljning planeras för våren 2017. Kostnader utöver arbetstid är material och externa resurser, uppskattningsvis 75 000 kr. Kunskapsfasen inleds under våren och avslutas under hösten 2017. Resurs- och tidsåtgång för efterföljande faser får aktualiseras efter att kunskapsfasen är genomförd. Sida 7 av 7