Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947
BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort (BSK) som modell för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Modellen fokuserar på det som är strategiskt viktigt och innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp ur fyra perspektiv invånare, process, medarbetare och ekonomi. Balans skapas mellan kort och långsiktiga mål och mellan finansiella och icke finansiella mål. För respektive perspektiv gäller följande landstingsgemensamma inriktningsmål: Invånarperspektivet Processperspektivet Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Effektiva och framgångsrika verksamheter Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö En ekonomi i balans över tid Landstingsstyrelsens ansvar regleras i reglementet för styrelsen. Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande politiska förvaltningsorgan. Styrelsen ansvarar för att samordna styrningen av landstingets verksamhet och ska ta initiativ till utveckling av arbetsformer, system och rutiner. Landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter. Styrelsen har ansvar för hela landstingets utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska regelmässigt rapportera till landstingsfullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Landstingsstyrelsen ska lämna förslag till fullmäktige avseende uppdrag och ersättningssystem för hälso- och sjukvård samt tandvård. Styrelsen ska företräda landstinget som beställare av hälso- och sjukvård samt tandvård. Inom ramen för denna uppgift ingår även att träffa överenskommelse respektive avtal med utförare av hälso- och sjukvård samt tandvård och svara för hur uppföljning av uppdraget uppfylls. Styrelsen ansvarar också för upphandling och ingående av avtal av tjänster från privata vårdgivare som inte omfattas av lagen om valfrihetssystem. Landstingsstyrelsen ansvarar för att det varje år upprättas dels en landstingsplan och budget för landstinget som helhet, dels för styrelsens ansvarsområde enligt modellen för balanserat styrkort. Vidare ansvarar styrelsen för att verksamheten kontrolleras, följs upp och utvärderas inom sitt ansvarsområde. -2-
Den samlade övergripande styrningen består av: - Landstingsfullmäktiges landstingsplan - Landstingsstyrelsens balanserade styrkort - Nämndernas balanserade styrkort - Förvaltningarnas balanserade styrkort -Verksamheternas balanserade styrkort I praktiken har ovanstående styrande dokument en självständig roll i styrningen men de utgör samtidigt ett bidrag till en helhet som det, exempelvis i samband med årsredovisning, krävs ett samlat förhållningssätt till. I Landstingsstyrelsens styrfunktion ingår att tillse att landstingsplanen följs upp och återredovisas till landstingsfullmäktige. Styrelsens ansvarsområde innefattar förvaltningarna Laboratoriemedicin, Landstingets kansli (inkl. Smittskyddsenheten), Landstingsservice samt Regional utveckling. För dessa förvaltningar upprättar styrelsen balanserat styrkort med framgångsfaktorer, mål och mått. Respektive förvaltning utarbetar i sin tur mål och mått som utgår från styrelsens styrkort. Därmed skapas en röd tråd mellan de överordnade målen i landstingsplanen, styrelsens styrkort och de konkreta aktiviteter som är nödvändiga att utföra i verksamheten för att nå de visioner och inriktningsmål som den politiska ledningen fastställt. För de fyra förvaltningarna har Landstingsstyrelsen för år 2016 fastställt nedanstående framgångsfaktorer, mål och mått som ska bidra till att säkerställa måluppfyllelse för de inriktningsmål som fastställts för respektive perspektiv i landstingsplanen. Invånarperspektivet Inriktningsmål - Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Invånarperspektivet handlar om att uppnå målet med jämlik fördelning av resurser utifrån behov genom att erbjuda rätt verksamhet, inom rimlig tid, med god service, hög tillgänglighet och ett gott bemötande. Framgångsfaktorer För att uppnå inriktningsmålet har tre framgångsfaktorer identifierats. Rätt verksamhet Tillgänglig verksamhet Utvecklande dialog -3-
Rätt verksamhet Med rätt verksamhet menas att målgruppens prioriterade behov ska tillgodoses. Mål Verksamheten är säker- Mått Ingångsvärde Målnivå 2016 100 % Uppföljning ställd så att den möter målgruppens behov. Målen i fastställd jämställdhets- och jämlikhetsplan ska beaktas i förvaltningarnas styrkort. Antal förvaltningar som uppnår målen avseende rätt verksamhet Tillgänglig verksamhet Med tillgänglig verksamhet menas svars- och handläggningstider som lever upp till förvaltningslagens krav och målgruppens behov. Även övriga tillgänglighetsfrågor avses, till exempel lokaler och information. Rutiner ska finnas som Antal förvaltningar 100 % Tertial 2 säkerställer målgrup- som uppnår målen pens behov av enkel, avseende tillgänglig snabb och smidig ser- verksamhet vice. Säkerställa att övriga tillgänglighetsfrågor tillgodoses. Utvecklande dialog Med utvecklande dialog menas en reell dialog med såväl invånare, samverkande organisationer och andra externa partners som medarbetare och andra interna enheter för att utveckla verksamheten utifrån målgruppens behov. Särskild hänsyn ska tas till de tre hållbarhetsperspektiven: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Arbetet med värde- Antal förvaltningar 100 % ringar, attityder och som uppnår målen förhållningssätt ska avseende utvecklande formas och utvecklas i dialog varje förvaltning utifrån landstingets värdegrund. Samverkan och samarbete ska utvecklas utifrån landstingsnytta och de tre hållbarhetsperspektiven. -4-
Processperspektivet Inriktningsmål Effektiva och framgångsrika verksamheter Inom processperspektivet ligger fokus på vilka metoder som används inom verksamheterna. En process bidrar till ett gemensamt arbetssätt och ger återkoppling på hur arbetet fungerar samt idéer till förbättringar så att landstinget systematiskt kan vidareutveckla sitt arbetssätt. Genom att verksamheterna regelbundet utvecklar processerna i det vardagliga arbetet kan förbättringsidéer identifieras och sedan implementeras. Framgångsfaktorer För att uppnå inriktningsmålet har tre framgångsfaktorer identifierats. Kunskapsbaserad verksamhet Hög kvalitet Ständiga förbättringar Kunskapsbaserad verksamhet Med kunskapsbaserad verksamhet menas att utifrån bästa tillgängliga kompetens tillvarata professionalitet och utveckla struktur, systematik och uppföljning för att förbättra resultat, effektivitet samt hög kvalitet. Mål Mått Riktlinjer och rutiner är Antal förvaltningar Ingångsvärde Målnivå 2016 100 % Uppföljning ändamålsenliga. Utarbetas, fastställs som uppnår målen avseende kunskapsoch revideras för att baserad verksamhet säkra standardisering och kvalitet i utfört arbete. Hög kvalitet Med hög kvalitet menas att arbetet utförs med erforderlig kompetens och professionalitet. Tillämpa ett process- Antal förvaltningar 100 % orienterat arbetssätt som uppnår målet med hög effektivitet avseende hög kvalitet och kvalitet. Tillse att uppföljning sker av landstingsplanens mål. -5-
Ständiga förbättringar Med ständiga förbättringar menas systematisk utveckling av arbetssätt och arbetsmetoder i syfte att skapa och genomföra standardiserade, effektiva och kvalitetssäkrade processer. Särskild hänsyn ska tas till de tre hållbarhetsperspektiven: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Arbeta med ständiga Antal förvaltningar 100 % Tertial 2 förbättringar med som uppnår målen utgångspunkt i PGSA- avseende ständiga hjulet. förbättringar -6-
Medarbetarperspektivet Inriktningsmål Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö Landstingets verksamheter måste bedrivas på ett hållbart sätt. För att uppnå det är medarbetarperspektivet i verksamheterna en nyckel. Den Personalpolitiska plattformen sammanfattar de personalpolitiska värderingar, förhållningssätt och normer som gäller i organisationen. Styrande är de fyra policydokumenten inom vart och ett av områdena medarbetarskap, ledarskap, arbetsmiljö och lönepolitik. En väl genomarbetad personalpolitik ökar möjligheterna att upprätthålla en god kompetensförsörjning. Målet är att skapa så bra arbetsmiljö och arbetsvillkor att medarbetare vill stanna kvar i verksamheten och som gör landstinget till en attraktiv arbetsgivare. Framgångsfaktorer För att uppnå inriktningsmålet har tre framgångsfaktorer identifierats. Hållbart medarbetarskap Ledarskap Friska medarbetare Hållbart medarbetarskap Med hållbart medarbetarskap menas att medarbetarna ges förutsättningar till en god arbetsmiljö där de känner arbetsglädje, är delaktiga i arbetet, har goda och attraktiva arbetsvillkor och ges de bästa möjligheterna att använda och utveckla sin kompetens. Mål Index medarbetarskap Mått Ingångsvärde Målnivå 2016 Uppföljning ska öka. Målen i fastställd jämställdhets- och jämlikhetsplan ska beaktas i förvaltningarnas styrkort. Antal förvaltningar som uppnår målen avseende hållbart medarbetarskap Utfall 2014: -Laboratoriemedicin 80 -Landstingets kansli 75 -Landstingsservice 75 -Regional utveckling 76 Index medarbetarskap ska inte understiga 75 av 100 100 % -7-
Ledarskap Med ledarskap menas ledare som tar tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens för en positiv utveckling av verksamheten och dess medarbetare. I systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete är väl fungerande ledarskap en förutsättning. Utifrån resultat i chefs- Antal förvaltningar Utfall 2014: Index ledarskap och medarbetarenkät som uppnår målet -Laboratoriemedicin * ska inte understiga inarbeta prioriterade avseende ledarskap -Landstingets kansli 66 75 av 100 förbättringsområden i -Landstingsservice 75 -Regional utveckling 69 styrkortet. *Uppgift saknas pga. att antalet chefer är för lågt för att redovisas i enkäten. Friska medarbetare Med friska medarbetare menas att det behövs förståelse för att alla delar i en medarbetares arbetssituation påverkar arbetsmiljön och i slutändan hälsan. Sjukfrånvaron ska inte överstiga 4 procent av ordinarie arbetstid. Månad Tertial 2 Hälsoindex ska ytterligare förbättras. Antal förvaltningar som uppnår målen avseende friska medarbetare Utfall 2014: -Laboratoriemedicin 6,8 % -Landstingets kansli 3,5 % -Landstingsservice 9,1 % -Regional utveckling 4,1 % Sjukfrånvaron ska inte överstiga 4 procent av ordinarie arbetstid Hälsoindex inte understiga 79 av 100 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ska bedrivas. 100 % -8-
Ekonomiperspektivet Inriktningsmål En ekonomi i balans över tid Målet syftar till att markera vikten av långsiktighet vid all verksamhetsplanering och alla beslut som får ekonomiska konsekvenser. Detta är viktigt för att få en hållbar organisation av landstingets verksamheter där ansvarsfulla beslut fattas. Framgångsfaktorer För att uppnå inriktningsmålet har tre framgångsfaktorer identifierats. Kostnadskontroll Kostnadsanpassning Kostnadseffektivitet Kostnadskontroll Med kostnadskontroll menas ekonomi i balans som uppnås genom att optimera, kvalitetssäkra och effektivisera verksamheten. Tilldelad budgetram ska hållas. Antal förvaltningar som uppnår målet avseende kostnadskontroll Utfall 2014, mnkr: -Laboratoriemedicin +0,9 -Landstingets kansli +24,7 -Landstingsservice +8,6 -Regional utveckling +13,8 Inte överstiga tilldelad budgetram Månad (prognos) Tertial 2 (prognos) Kostnadsanpassning Med kostnadsanpassning menas att nya behov främst måste tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser. Kostnadsutvecklingen, Antal förvaltningar Inte överstiga exkl. aktiviteter av som uppnår målet 3 % tillfällig natur, ska avseende kostnadsunderstiga inflationen. anpassning Kostnadseffektivitet Med kostnadseffektivitet menas att tillgängliga resurser används optimalt så att insatta medel ger största möjliga utbyte. Kostnad per vara eller Antal förvaltningar Inte överstiga tjänst ska visa på ökad som uppnår målet 3 % produktivitet, dvs. får avseende kostnadsinte öka mer än infla- effektivitet tionen. -9-