Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning

2013:5 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Dnr: 2011/646 J9 Samtliga arbetslöshetskassor och Arbetslöshetskassornas samorganisation För kännedom till SO Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning Granskning initierad av IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har granskat hur arbetslöshetskassorna tillämpar reglerna om avstängning från rätt till ersättning. Samtliga arbetslöshetskassor har tagit del av rapporten innan publicering. Beställare har varit Gunilla Wandemo, tf. generaldirektör. Rapporten har utarbetats inom IAF av utredarna Sofia Biglert, Jerry Lindblom, Mats Söderström (uppdragsledare) och Henrik Åhm (t.o.m. juli 2012), granskningsenheten samt verksjuristen Urban Forsberg och utredaren Marika Holmqvist, analysenheten. I granskningen har även utredarna Lisa Larsson-Falk och Ulrika Bird-Radolovic vid granskningsenheten deltagit. I den slutliga beredningen har Ulf Staffansson, tf chef för rättsenheten, Jessica Idbrant, chef för analysenheten deltagit och Magdalena Sinander, gd-staben. Katrineholm den 16 maj 2013 Gunilla Wandemo Tf. generaldirektör Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm www.iaf.se 2 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Syfte... 6 1.3 Avgränsning... 6 1.4 Metod... 7 1.5 Genomförande... 8 1.6 Dispositionen av rapporten... 8 2 Rättsliga förutsättningar... 9 2.1 Arbetslöshetskassornas utredningsansvar... 9 2.2 Avstängning Vilka dagar som räknas och hur lång den totala avstängningstiden blir... 10 2.3 Giltig anledning att lämna arbete... 10 2.4 Rättelse, återbetalningsskyldighet och återkrav av statsbidrag... 13 3 Statistik över sökande som har avslutat en anställning på egen begäran... 15 4 Granskningsresultat... 16 4.1 Antalet granskade ärenden och påpekade brister... 16 4.2 Åtgärder som arbetslöshetskassorna har gjort efter påpekande från IAF... 20 4.3 Ingen möjlighet att ändra tidigare beslut... 22 5 Slutdiskussion... 23 6 Bilagor... 26 Bilaga 1... 26 Bilaga 2... 27 Bilaga 3... 28 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF 3

Sammanfattning Den som utan giltig anledning har avslutat en anställning på egen begäran ska stängas av från rätten till arbetslöshetsersättning. Bestämmelserna om att inte få ersättning vid självförvållad arbetslöshet bygger bland annat på att den som själv skapar ett försäkringsfall inte ska få försäkringsförmåner inom ett försäkringssystem. Bestämmelser av detta slag motverkar missbruk av försäkringen och garanterar att försäkringssystemet endast ger ersättning när det är motiverat utifrån de grundsatser som bär upp försäkringssystemet. IAF har i detta egeninitierade uppdrag granskat ett urval ärenden där en sökande har avslutat sin anställning på egen begäran. Syftet var att granska om arbetslöshetskassorna följer reglerna i handläggningen av ärenden där de sökande har avslutat en anställning på egen begäran enligt 43 ALF. Ett mer långsiktigt syfte med att granska ärenden var att verka för att reglerna tillämpas likformigt och rättvist. På så sätt ökar rättssäkerheten i hur arbetslöshetskassorna tillämpar bestämmelserna om avstängning från rätten till ersättning för den som avslutar en anställning på egen begäran. Denna rapport redovisar resultatet från ärendegranskningen. IAF har gjort två obundna slumpmässiga urval för granskningen: 1. sökande som har avslutat anställningen på egen begäran och har blivit avstängda från rätten till ersättning 2. sökande som har avslutat anställningen på egen begäran och inte har blivit avstängda från rätten till ersättning. IAF har granskat ärenden från 24 arbetslöshetskassor, för urvalen gäller att arbetslöshetskassan ska ha fattat beslut under perioden 1 januari 2011 till 30 september 2011. I granskningen ingår 371 ärenden där den sökande har blivit avstängd och 343 ärenden där den sökande inte har blivit avstängd från rätt till ersättning efter att ha avslutat anställningen på egen begäran. Efter granskningen skickade IAF ut granskningsprotokoll till alla arbetslöshetskassor i granskningen. I granskningsprotokollen påpekade IAF eventuella brister. I de ärenden där IAF hade identifierat en brist fick arbetslöshetskassorna möjlighet att yttra sig och redovisa eventuella åtgärder för respektive ärende till IAF. Resultat av granskningen Vid granskningen har IAF funnit brister i 1 av 371 ärenden där den sökande har blivit avstängd från ersättning. Av de ärenden där den sökande inte har blivit avstängd från ersättning fann IAF brister i 69 av 343 ärenden. Av arbetslöshetskassornas yttranden framgår att de i 38 av 70 ärenden redovisat vidtagna åtgärder för de brister som IAF identifierade vid granskningen. I 32 ärenden har arbetslöshetskassorna inte vidtagit någon åtgärd. IAF har i granskningen noterat följande: 4 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF

Flera arbetslöshetskassor saknar dokumentation om att de har utrett om de sökande har undersökt omplaceringsmöjligheterna innan de avslutade anställningen av hälsoskäl. Granskningen har visat att arbetslöshetskassorna hanterar de här ärendena olika. Vissa arbetslöshetskassor anser att det saknas en skyldighet för de sökande att undersöka möjligheter till omplacering medan andra menar att det finns det. Vissa arbetslöshetskassor gör inte en individuell bedömning. Arbetslöshetskassorna lutar sig istället mot generella kunskaper om branschen vid bedömningen av om det funnits möjligheter till omplacering för den sökande innan anställningen upphörde. När IAF har påpekat att det saknas dokumentation som styrker den sökandes uppgifter uppger arbetslöshetskassorna ofta att de har bedömt den sökandes uppgifter som trovärdiga. I flera ärenden gör arbetslöshetskassorna en annan bedömning än IAF i ärendet. I dessa ärenden framhåller arbetslöshetskassorna skäl som i försäkringens mening skulle kunna utgöra en giltig anledning till att inte bli avstängd. Av underlaget i ärendet eller av yttrandena framgår dock inte skälen. Av de påpekanden IAF har haft har IAF tagit vidare elva ärenden för ytterligare utredning och eventuellt återkrav av statsbidrag. Slutsatser av granskningen IAF har påpekat brister i 1 ärende där den sökande har avslutat en anställning på egen begäran och har blivit avstängd från ersättning och i 69 ärenden där den sökande inte har blivit avstängd från ersättning. Antalet påpekade brister i ärenden där den sökande inte har blivit avstängd från ersättning motsvarar 20 procent av de granskade ärendena. Granskningen visar att arbetslöshetskassorna inte alltid tillämpar reglerna om avstängning på ett enhetligt och korrekt sätt. Om regelverket inte tillämpas korrekt innebär det risker för felaktiga utbetalningar och för rättssäkerheten. Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund Den som utan giltig anledning avslutar en anställning på egen begäran ska stängas av från rätten till arbetslöshetsersättning enligt 43 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). Om det är sannolikt att arbetet skulle ha varat i mer än tio dagar blir avstängningstiden 45 ersättningsdagar. En giltig anledning till att lämna ett arbete och inte bli avstängd kan till exempel vara att den sökande av hälsoskäl inte kan återgå vare sig till det tidigare arbetet eller något annat arbete hos arbetsgivaren. Under 2012 var det i genomsnitt 22 procent av de sökande som inte blev avstängda från rätten till ersättning efter att de hade avslutat en anställning på egen begäran. IAF har inte tidigare undersökt hur arbetslöshetskassorna tillämpar bestämmelserna om avstängning från rätt till ersättning. Bestämmelserna om att få avstängning från rätt till ersättning vid självförvållad arbetslöshet bygger bland annat på att den som själv skapar ett försäkringsfall inte ska få försäkringsförmåner inom ett försäkringssystem. Bestämmelser av detta slag motverkar missbruk av försäkringen och garanterar att försäkringssystemet endast ger ersättning när det är motiverat utifrån systemets grundsatser. 1.2 Syfte I uppdraget har IAF granskat ett urval ärenden där sökande har avslutat sin anställning på egen begäran. Syftet med granskningen var att granska om arbetslöshetskassorna följer reglerna i handläggningen av ärenden där de sökande har avslutat en anställning på egen begäran enligt 43 ALF. Ett mer långsiktigt syfte med att granska ärendena är att verka för att reglerna tillämpas likformigt och rättvist. På så sätt ökar rättssäkerheten i hur arbetslöshetskassornas tillämpar bestämmelserna om avstängning från rätten till ersättning för den som avslutar en anställning på egen begäran. 1.3 Avgränsning Uppdraget handlar om när sökande blir avstängda från rätt till ersättning när de har avslutat en anställning på egen begäran enligt 43 1 st ALF. Det innebär att reglerna om avstängning från rätt till ersättning i följande fall i huvudsak inte ingår i granskningen: otillbörligt uppförande (43 2 ALF) nedsättning av dagpenning (45 a ALF) arbetsmarknadspolitiska program (46 ALF). 6 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF

1.4 Metod IAF har granskat ärenden där sökande har blivit avstängda respektive inte har blivit avstängda från rätten till arbetslöshetsersättning efter att ha avslutat anställningen på egen begäran. IAF har valt att göra två obundna slumpmässiga urval 1 : 1. sökande som har avslutat anställningen på egen begäran och har blivit anstängda från rätten till ersättning 2. sökande som har avslutat anställningen på egen begäran och inte har blivit avstängda från rätten till ersättning. För båda urvalen gäller att arbetslöshetskassan ska ha fattat beslut under perioden 1 januari 2011 till 30 september 2011 i ärenden där den sökande har sagt upp sig på egen begäran. Urvalet har gjorts utifrån alla ärenden hos samtliga arbetslöshetskassor. Urvalsmetoden är vald för att representera alla ärenden i den bakomliggande populationen. Urvalsmetoden som IAF använde ledde till att alla arbetslöshetskassor inte finns representerade i granskningen. 2 Därmed går det inte att jämföra resultaten mellan arbetslöshetskassorna. Urvalen resulterade i 386 ärenden där de sökande har blivit avstängda från rätten till ersättning och 355 ärenden där de sökande inte har blivit avstängda från rätten till ersättning. Tabellen nedan visar hur många ärenden som föll bort i urvalet. Tabell 1: Antal ärenden före bortfall, antal bortfall samt antal ärenden som slutligen granskades, fördelat på respektive urval. Antal ärenden innan bortfall Antal ärenden som föll bort på grund av diverse registreringsfel Antal återstående ärenden efter bortfallet Ärenden där den sökande har blivit avstängd 386 15 3 371 Ärenden där den sökande inte har blivit avstängd 355 12 4 343 1 För närmare beskrivning av urvalet och formeln som har använts, se bilaga 1. 2 I bilaga 2 framgår vid vilka arbetslöshetskassor IAF har granskat ärenden och vilka arbetslöshetskassor som har fått ett påpekande i ärenden från IAF. 3 Av de 15 felregistrerade ärendena där den sökande har avslutat en anställning på egen begäran och har blivit avstängd från rätt till ersättning har 1 ärende gått bort på grund av registreringsfel från arbetslöshetskassan i ärendehanteringssystemet och 14 på grund av övriga registreringsfel. 4 Av de 12 felregistrerade ärendena där den sökande har avslutat en anställning på egen begäran men inte blivit avstängd från rätt till ersättning har 4 ärenden gått bort på grund av registreringsfel från arbetslöshetskassan i ärendehanteringssystemet och 8 på grund av övriga registreringsfel. Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF 7

1.5 Genomförande IAF har genomfört granskningen av ärenden genom att besöka 15 arbetslöshetskassor och granska ärendena på plats. IAF har även begärt in handlingar i ärenden från ytterligare nio arbetslöshetskassor. Det senare tillvägagångssättet har IAF valt när antalet ärenden hos en arbetslöshetskassa har varit få till antalet. Efter granskningen skickade IAF ett granskningsprotokoll till de arbetslöshetskassor där IAF hade granskat ärenden. I de fall IAF hade påpekanden i ärenden fick arbetslöshetshetskassan möjlighet att yttra sig och redovisa eventuella åtgärder för respektive ärende till IAF. IAF bad även arbetslöshetskassorna att skicka nytillkommet underlag och beslut till IAF om det fanns. Efter att IAF hade fått arbetslöshetskassornas synpunkter och redovisningen av eventuella åtgärder i ärendena skickade IAF ett avslutande granskningsprotokoll till arbetslöshetskassorna med den slutliga bedömningen av bristerna. 1.6 Dispositionen av rapporten I avsnitt 2 beskrivs reglerna för när en sökande säger upp sig på egen begäran. Där ingår bland annat regler för både hur lång avstängningen ska vara och när den sökande kan anses ha giltig anledning att avsluta sin anställning utan att bli avstängd från rätten till ersättning. Avsnitt 3 redovisar statistik över antalet sökande som har avslutat en anställning på egen begäran och hur många som har respektive inte har blivit avstängda av arbetslöshetskassan under åren 2010-2012. I avsnitt 4 redogör IAF för det samlade granskningsresultatet. Utöver granskningsresultatet finns generella iakttagelser för hur arbetslöshetskassorna har tillämpat reglerna för när en sökande säger upp sig på egen begäran. I avsnitt 5 diskuterar IAF resultaten av granskningen i en slutdiskussion. 8 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF

2 Rättsliga förutsättningar I detta avsnitt beskriver IAF de regler som arbetslöshetskassorna har att förhålla sig till för att bedöma om en sökande som har avslutat en anställning på egen begäran ska stängas av från rätten till ersättning. I avsnittet beskrivs även de regler som arbetslöshetskassorna har att ta hänsyn till vid rättelse, återbetalning av arbetslöshetsersättning och återbetalning av statsbidrag. 2.1 Arbetslöshetskassornas utredningsansvar Arbetslöshetskassorna är inga myndigheter och reglerna i förvaltningslagen är därför inte direkt tillämpliga. Justitieombudsmannen har dock uttalat att förvaltningslagens bestämmelser bör vara vägledande även för arbetslöshetskassorna eftersom deras ärendehandläggning innebär myndighetsutövning. 5 Förvaltningslagen reglerar den enskildas rättigheter i förhållande till förvaltningsmyndigheterna. Detta innebär bland annat att beslut ska utgå från lagar och praxis och det ska vara förutsebart för den enskilda vilka de rättsliga följderna av en viss handling blir. Besluten ska också vara opartiska och sakliga och myndigheterna ska vara konsekventa i sin verksamhet 6. Beslut ska fattas utifrån ett så fullständigt och korrekt underlag som möjligt och den information som behövs måste samlas in innan ett beslut tas. Om en ansökan är bristfällig är det myndighetens utredningsansvar att tala om hur ansökan ska kompletteras. Beslut ska också vara väl underbyggda och motiverade. 7 5 Se till exempel JO beslut dnr 5600-2009 med beslutsdatum: 2010-07-16, Arbetslöshetskassorna utgör inte myndigheter och är därför inte skyldiga att följa förvaltningslagens regler i sin ärendehandläggning. Ledning bör dock hämtas i lagens regler när kassorna handlägger frågor som innefattar myndighetsutövning. 6 Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) uppger i sitt beslutstöd att de lagar som arbetslöshetskassorna har att tillämpa är samma för alla arbetslöshetskassor och att det i likadana ärenden ska fattas likadana beslut. SO:s beslutstöd säger vidare att det är viktigt att rättstillämpningen är korrekt enligt lag och att arbetslöshetskassorna tolkar lagen lika eller på liknande sätt där det finns tolkningsutrymme. ( Förstagångsprövningar ett handläggarstöd till arbetslöshetskassorna, daterad september 2010). 7 Jmf:4 och 7 förvaltningslagen och 8 förvaltningsprocesslagen. Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF 9

2.2 Avstängning Vilka dagar som räknas och hur lång den totala avstängningstiden blir Enligt 43 1 2 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) ska sökande som lämnat sitt arbete utan giltig anledning stängas av från rätt till ersättning. Om det är sannolikt att arbetet skulle ha varat högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar ska avstängningstiden enligt 44 ALF vara - 10, 20 respektive 45 dagar för den som lämnat sitt arbete utan giltig anledning Av 44 ALF framgår även att de enda dagar som ska räknas med i avstängningstiden är dagar som den sökande skulle ha kunnat tillgodoräkna sig karenstid för eller skulle ha fått dagpenning för om han eller hon inte hade blivit avstängd. Även dagar som den sökande utför förvärvsarbete kan under vissa förutsättningar räknas in i avstängningstiden. Den totala tiden som den sökande är avstängd får dock inte överstiga - 28, 56 respektive 112 kalenderdagar för den som har lämnat sitt arbete utan giltig anledning. Avstängningstiden ska räknas från den dag som sökanden lämnade sitt arbete utan giltig anledning enligt 45 3 st ALF. Enligt 10 kapitlet 1 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om arbetslöshetsförsäkring (IAFFS 2009:1) är en avstängningsdag alltid en hel dag, och max fem avstängningsdagar kan räknas av per vecka. Detta gäller även om sökanden har minskat sitt arbetsutbud det vill säga hur mycket den sökande kan och vill jobba så att normalarbetstiden är högre än arbetsutbudet. Samtliga dagar som den sökande har arbetat minst tre timmar, inom ramen för femdagarsregeln, ska räknas av som avstängningsdagar, vilket även gäller lördag och söndag. 2.3 Giltig anledning att lämna arbete Det kan finnas flera anledningar till att avsluta en anställning på egen begäran och inte bli avstängd. I avsnittet framgår bland annat när den sökande kan anses ha giltig anledning till att avsluta anställningen på egen begäran och undgå avstängning. Hälsoskäl I 19 c förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (ALFFo) står det att en giltig anledning att lämna ett arbete enligt 43 ALF är att en sökande av hälsoskäl, styrkta genom läkarintyg som utfärdades innan anställningen 10 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF

upphörde, inte kan återgå vare sig till sitt tidigare arbete eller till något annat arbete hos arbetsgivaren. Lämpligt arbete Frågan om giltig anledning att avsluta en anställning på egen begäran är till stor del oreglerad, men det går att hämta ledning från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2012:1) om lämpligt arbete. Författningen innehåller föreskrifter om lämpligt arbete för den som söker arbetslöshetsersättning. Om ett arbete är uppenbart olämpligt enligt denna föreskrift kan det vara en giltig anledning att avsluta anställningen på egen begäran utan att stängas av från ersättning. Av de allmänna bestämmelserna i IAFFS 2012:1 framgår av 2 att arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring och att omställningen till annat arbete ska påbörjas direkt när den sökande anmäler sig hos Arbetsförmedlingen. Den sökande ska aktivt verka för att så snabbt som möjligt kunna skaffa ett nytt lämpligt arbete. Vidare står det i 3 att vid bedömningen av vad som anses vara ett lämpligt arbete så ska hänsyn tas till tillgången på arbetstillfällen över hela arbetsmarknaden. I 5 IAFFS 2012:1 står det att ett arbete som inte motsvarar den sökandes utbildning eller yrkeserfarenhet inte är olämpligt enbart av den anledningen. I 7 IAFFS 2012:1 står det att sökande som säger sig ha medicinska hinder för att ta eller söka ett arbete ska styrka detta med ett läkarutlåtande. Om det medicinska hindret inte kan styrkas ska arbetet inte anses vara olämpligt. Det står i 8 IAFFS 2012:1 att sökande av familjeskäl under en skälig övergångsperiod får ha ett geografiskt begränsat sökområde. Efter den skäliga övergångsperioden ska ett arbete anses vara lämpligt om den sökande kan besöka sin familjebostad varje vecka. Geografiskt begränsat sökområde definieras som att man endast söker arbeten som ligger inom dagpendlingsavstånd från bostaden och att tidsavståndet mellan bostaden och arbetet medför högst tolv timmars frånvaro från bostaden per dag. Familjeskäl definieras som något av följande: Ett barn eller någon annan medlem i hushållsgemenskapen är beroende av den sökandes tillsyn och stöd, vilket kräver den sökandes dagliga närvaro och att hushållet inte kan flyttas. Den andra makans, makens eller därmed jämställd persons arbetsförhållanden medför att han eller hon inte ensam kan sköta det gemensamma hushållet eller flytta med till en annan bostadsort. Den sökande är ensamstående förälder och är beroende av stöd från någon annan på bostadsorten för att kunna klara ett arbete. Enligt 9 IAFFS 2012:1 ska ett arbete anses lämpligt om det ligger inom dagpendlingstillstånd och om pendlingskostnaden är skälig. Även om allmänna kommunikationsmedel saknas så kan arbetet anses vara lämpligt om sökanden Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF 11

har tillgång till något annat färdsätt. Ett arbete ska också anses vara lämpligt om arbetstiden kan förläggas så att arbetet ligger inom dagpendlingsavstånd och att pendlingskostnaden är skälig. Det framgår av 10 IAFFS 2012:1 att om det finns möjlighet för den sökande att vid tillträdet till arbetet få tillgång till ett boende inom dagpendlingsavstånd från arbetsplatsen så ska arbetet anses lämpligt även om sökanden inte dagligen kan resa till den ursprungliga bostaden. Om det inom en rimlig tid går att räkna med att få tillgång till en familjebostad ska ett arbete anses lämpligt även om hela familjen måste flytta. Kränkande särbehandling Giltig anledning att lämna ett arbete vid kränkande särbehandling, till exempel trakasserier och mobbning, finns inte reglerat i lag, förordning eller föreskrifter. Problemet tas dock upp i ett förarbete. Arbetsmarknadsutskottet har uttalat att: Ett läkarintyg skulle kunna tala för att den utsatte verkligen tagit illa vid sig. Normalt torde dock ett sådant intyg om det alls är möjligt att införskaffa inte kunna styrka mer än den drabbades upplevelse och besvär. Även sådant som kan framkomma genom kontakter t.ex. med den fackliga organisationen eller med en anpassningsgrupp bör kunna ingå i underlaget för bedömningen. Normalt bör det också krävas att konstruktiva försök gjorts på arbetsplatsen att komma till rätta med problemen. Det kan dock tänkas fall då den drabbade inte bör lastas för att sådana försök inte kommit till stånd. Vidare kan det i fråga om mycket små arbetsplatser vara så att den enda utredning som står till buds består av motstridiga uppgifter från de berörda arbetstagaren och arbetsgivaren. Detta bör inte utesluta att arbetstagaren ändå kan anses ha haft giltig anledning att lämna arbetet. Utskottet vill med det anförda framhålla att det inte bör vara någon absolut förutsättning att förhållandet styrkts med läkarintyg eller liknande och att försök gjorts att komma tillrätta med problemen. Förhållandena skiftar alltför mycket för att det ska vara möjligt att i förväg slå fast vad som kan utgöra giltig anledning och vad som ska krävas för att visa detta. Hänsyn måste tas till omständigheterna i det enskilda fallet. 8 Egenföretagare Motsvarigheten till anställdas möjlighet att avsluta en anställning på egen begäran är för egenföretagare att upphöra med verksamheten. Egenföretagare anses utöver hälsoskäl även ha giltig anledning att upphöra med verksamhet vid bristande lönsamhet. Ett riktmärke för dålig lönsamhet är bland annat att företagets nettointäkter är mindre än fyra prisbasbelopp per år, men även företagets omsättnings- och lönsamhetsutveckling ska vägas in och orsakerna till 8 Arbetsmarknadsutskottens uttalande1995/96:au2y s 25 26 och 1995/96:25 s. 126 12 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF

utvecklingen. 9 Enligt Skatteverket definieras nettointäkt som bruttointäkter minskade med beräknade kostnader och värdeminskning. Rättspraxis Alla regler som finns omnämnda i kapitlet kompletteras av rättspraxis inom området. Denna rättspraxis redovisas dock inte i den här rapporten. 2.4 Rättelse, återbetalningsskyldighet och återkrav av statsbidrag I avsnittet beskrivs de regler som arbetslöshetskassorna har att ta hänsyn till vid rättelse, återbetalning av arbetslöshetsersättning och återbetalning av statsbidrag. Rättelse Enligt 63 ALF ska en arbetslöshetskassa i följande fall utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som sägs i 49 ALF 10 och som inte har överprövats av någon högre instans: 1. Beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, 2. Beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller 3. Beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rättstillämpning eller någon annan liknande orsak. Om oriktigheten är av liten betydelse behöver ingen ändring göras enligt första stycket 63 ALF. Av 64 ALF framgår att en ändring av ett beslut med stöd av 63 inte får göras om det har gått mer än två år från den dag då beslutet meddelades. Om tiden har gått ut får ett beslut ändå ändras om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats utifrån ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. Enligt 65 ALF får ett beslut inte ändras till den enskildas nackdel vid en omprövning enligt 61. 11 Om ändring sker enligt 63 får beslut inte ändras till den enskildas nackdel om det finns synnerliga skäl mot det. 9 Se till exempel Kammarrättsdom i Stockholm, mål nr 8589-02 10 Av 49 ALF framgår att beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt denna lag får överklagas hos en allmän förvaltningsdomstol, om det inte står något annat i lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Beslutet ska överklagas i den förvaltningsrätt inom vars domkrets det första beslutet i saken har fattats. Lag (2012:413). Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF 13

Återbetalning av arbetslöshetsersättning Den som har fått ersättning trots att han eller hon inte borde ha fått det eller har fått ett för högt belopp ska betala tillbaka det. Detta gäller enligt 68 ALF den som har lämnat felaktiga uppgifter, låtit bli att utföra sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på något annat sätt har orsakat att han eller hon har fått felaktig ersättning eller ett för högt belopp. Samma sak gäller den som på något annat sätt har fått felaktig ersättning eller ett för högt belopp och som borde ha insett det. Arbetslöshetskassan får om det finns särskilda skäl till det, helt eller delvis efterge krav på återbetalning (68 d ALF). Återbetalning av statsbidrag Enligt 94 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) ska en arbetslöshetskassa som har fått statsbidrag utan att vara berättigad till det, eller som har fått för stort bidrag, betala tillbaka bidraget. Arbetslöshetskassorna ska självmant betala tillbaka bidraget. Om det inte sker kan IAF besluta om återkrav. Om återkravet grundas på ett felaktigt beslut om ersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, får bidraget bara återkrävas om beslutet om utbetalning strider mot den lagen, LAK eller föreskrifter som har meddelats i dessa lagar. Återkravsbeloppet får jämkas eller om det finns synnerliga skäl helt återges (94 LAK). 11 Av 61 ALF framgår att beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 49 ska omprövas av kassan om det begärs av den enskilda som beslutet angår. 14 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF

3 Statistik över sökande som har avslutat en anställning på egen begäran I det här avsnittet redovisar IAF statistik kopplat till att den sökande har avslutat en anställning på egen begäran för åren 2010, 2011 och 2012. Tabell 2: Antalet personer som har avslutat sin anställning på egen begäran och antal som har blivit avstängda respektive inte har blivit avstängda från rätten till ersättning för respektive år. Ersättningssökande som har avslutat en anställning på egen begäran Totalt antal beslut av arbetslöshetskassorna Antal som har blivit avstängda (andel i procent) Antal som inte har blivit avstängda (andel i procent) där sökande avslutat en anställning på egen begäran 2010 13 958 (76) 4 426 (24) 18 384 2011 14 758 (78) 4 165 (22) 18 923 2012 14 633 (78) 4 171 (22) 18 804 Tabell 2 visar att andelen som inte har blivit avstängda efter att ha avslutat en anställning på egen begäran ligger relativt konstant mellan 22 och 24 procent per år. Tabell 3: Andelen ärenden där sökande har avslutat en anställning på egen begäran och har blivit respektive inte har blivit avstängd från rätten till ersättning i förhållande till totalt antal ersättningstagare för respektive år. Totalt antal ersättningstagare under respektive år Andel som har blivit avstängda av alla ersättningstagare* Andel som inte har blivit avstängda av alla ersättningstagare* 2010 359 373 3,9 % 1,2 % 2011 286 355 5,2 % 1,5 % 2012 286 090 5,1 % 1,5 % * Andelen i tabellen som har respektive inte har blivit avstängda utgörs endast av de som har avslutat en anställning på egen begäran. Tabell 3 visar att andelen som inte har blivit avstängda efter att ha avslutat en anställning i förhållande till det totala antalet ersättningstagare har legat på en relativt konstant nivå mellan 1,2 och 1,5 procent per år. Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF 15

4 Granskningsresultat I det här avsnittet presenterar IAF granskningsresultatet samt allmänna iakttagelser och reflektioner från granskningen. IAF redovisar först resultatet av granskningen och sedan vad arbetslöshetskassorna har uppgett i sina yttranden. I avsnittet redovisar IAF också exempel på de åtgärder som arbetslöshetskassorna har gjort. 4.1 Antalet granskade ärenden och påpekade brister IAF har granskat ärenden från 24 arbetslöshetskassor. I granskningen ingick 371 ärenden där den sökande har blivit anstängd och 343 ärenden där den sökande inte har blivit avstängd från rätt till ersättning. 12 Granskningen av de två urvalen resulterade i påpekande i 1 respektive 69 ärenden. 13 Tabell 4: Tabellen visar antalet granskade ärenden samt antalet påpekanden IAF har haft. 14 Antal ärenden där IAF har haft påpekande Totalt antal granskade ärenden Ärenden där den sökande har blivit avstängd från rätt till ersättning efter att ha avslutat en anställning på egen begäran 1 371 Ärenden där den sökande inte har blivit avstängd från rätt till ersättning efter att ha avslutat en anställning på egen begäran 69 343 Totalt 70 715 IAF:s granskning resulterade alltså i påpekande i 69 ärenden där den sökande inte har blivit avstängd från rätt till ersättning. IAF har därmed gjort ett påpekande i cirka 20 procent av de granskade ärendena där den sökande inte har blivit avstängd. I det ärendet där den sökande har blivit avstängd har IAF gjort påpekande om att ärendet var undermåligt utrett. I ärenden där IAF har gjort påpekande har det gällt brister både i regeltillämpningen och i utredningen av de enskilda ärendena. Påpekandena i ärendena har IAF gjort av något av följande skäl: 12 I avsnitt 1.4 redogörs för urval och bortfall i rapporten. 13 I granskningen gjorde IAF ursprungligen påpekanden i ytterligare sex ärenden. I de sex ärendena har IAF godtagit de förklaringar som arbetslöshetskassorna har kommit in med i sina yttranden. IAF:s påpekande i dessa ärenden kvarstår därför inte. 14 I bilaga 2 redovisas bland annat antalet granskade ärenden per arbetslöshetskassa och antal sökande som har blivit avstängda respektive inte blivit avstängda från rätten till ersättning. 16 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF

Det saknas i försäkringens mening giltig anledning att lämna en anställning utan att stängas av från rätten till ersättning. Ärendet är undermåligt utrett. 15 Skälen som den sökande uppgett är inte styrkta. Sökanden har inte arbetat 45 dagar och avstängningstiden är därför inte avräknad korrekt eller 112 dagar inte har passerat från det att anställningen upphörde till dess att den sökande fick beslut om ersättning. Nedan ger IAF exempel på vilka brister som har identifierats i granskningen och på vad arbetslöshetskassornas har sagt i sina yttranden 4.1.1 Det saknas i försäkringens mening giltig anledning att lämna en anställning Dessa ärenden gäller framförallt att arbetslöshetskassorna inte anser att regelverket är uttömmande och därför väger in ytterligare omständigheter i bedömningen. Skälen finns inte nämnda i lagtext och praxis Flera arbetslöshetskassor menar att regelverket inte är uttömmande och att de därför gör bedömningar utifrån de enskilda omständigheterna i ärendet. Av yttrandena framgår att arbetslöshetskassorna ofta vägt in många olika omständigheter som den sökande har uppgett i ärendet. Enligt flera arbetslöshetskassor är skälen var för sig inte ett giltigt skäl, men sammantaget kan skälen anses giltiga för att inte bli avstängd från ersättning. Vissa arbetslöshetskassor menar att även om skälen inte finns omnämnda i till exempel lag och praxis kan en helhetsbedömning göra att det finns giltig anledning att avsluta en anställning på egen begäran utan att stängas av från rätten till ersättning. Arbetslöshetskassorna gör olika bedömningar av angivna skäl I flera ärenden framgår det av yttrandena att arbetslöshetskassorna trots avsaknaden av underlag har lagt till ytterligare omständigheter till ärendet. I dessa ärenden menar arbetslöshetskassorna att den sökande uppgett skäl som enligt lagstiftningen skulle kunna vara en giltig anledning att avsluta en anställnigen på egen begäran utan att bli avstängd från ersättning. Till exempel framhåller en del arbetslöshetskassor att den sökande har blivit utsatt för kränkande särbehandling. Av underlaget i ärendet och av arbetslöshetskassornas yttranden framgår dock inte de skälen som arbetslöshetskassorna framhåller. 15 I tre ärenden har IAF gjort ett påpekande till arbetslöshetskassan om att ärendet är både undermåligt utrett och att den sökandes uppgifter inte är styrka. IAF redovisar dessa som att utredningen har varit undermålig i rapporten. Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF 17

4.1.2 Ärendet är undermåligt eller otillräckligt utrett I majoriteten av de ärenden som varit undermåligt eller otillräckligt utredda har de sökande uppgett hälsoskäl som orsak till att de har avslutat en anställning på egen begäran. I dessa ärenden har IAF ansett att arbetslöshetskassornas utredning varit undermålig eller otillräcklig eftersom det i ärendena har saknats underlag om de sökande har undersökt möjligheten till omplacering. Omplaceringsmöjligheter innan anställningen avslutas De allra flesta arbetslöshetskassorna redovisar att de borde ha utrett om den sökande hade undersökt möjligheterna till omplacering innan anställningen avslutades. En del arbetslöshetskassor bedömer dock att de inte är skyldiga att utreda om den sökande hade undersökt möjligheterna till omplacering. En arbetslöshetskassa menar till exempel att det i förarbetena till bestämmelserna om avstängning och praxis på området inte finns något absolut krav på att den enskilda ska ha undersökt omplaceringsmöjligheterna. Denna arbetslöshetskassa understryker samtidigt att möjligheten till omplacering är ett arbetsrättsligt instrument som disponeras av arbetsgivaren, inte av den enskilda. Vissa arbetslöshetskassor menar att de med sina branschspecifika kunskaper har kunnat avgöra om det funnits möjligheter till omplacering för den sökande när anställningen avslutads. Arbetslöshetskassorna har i dessa ärenden inte frågat de sökande om de har undersökt möjligheten till omplacering. Försök för att komma tillrätta med problemen IAF har konstaterat att det i en del ärenden saknas dokumentation om att arbetslöshetskassorna har utrett om den sökande har gjort konstruktiva försök för att komma till rätta med problemen på arbetsplatsen innan anställningen avslutades. IAF har noterat detta i flera ärenden och då främst när den sökande har uppgett någon form av arbetsplatsrelaterade problem som anledning till att avsluta anställningen. IAF kan i vissa yttranden notera att arbetslöshetskassorna finner det problematiskt att avgöra vilka åtgärder som den sökande bör göra innan anställningen upphör. 4.1.3 Skälen som den sökande uppgett är inte styrkta Dessa ärenden har framför allt handlat om att de sökande har uppgett hälsoskäl och kränkande särbehandling som skäl till att en anställning avslutats på egen begäran. Dessa skäl skulle enligt lagstiftningen kunna vara giltig anledning att avsluta en anställning på egen begäran, trots avsaknaden av underlag som styrker den sökandes angivna förhållanden. Läkarintyg saknas I ärenden där det saknas läkarintyg som styrker att arbetet är olämpligt ur hälsosynpunkt uppger arbetslöshetskassorna att de gjort en samlad bedömning av ärendet. I den samlade bedömningen har arbetslöshetskassorna vägt in andra 18 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF

omständigheter än läkarintyget i beslutet och därmed ansett att sökanden ändå har kunnat styrka hälsoskäl som anledning till att anställningen upphörde. Stor vikt läggs vid den sökandes uppgifter IAF har i flera ärenden funnit att det av dokumentationen inte framgår att den sökande har styrkt sina uppgifter. Dessutom noterar IAF att arbetslöshetskassan i flera av ärendena inte har undersökt om den sökande har haft möjlighet att styrka de uppgifter som han eller hon har uppgett. Det fanns inte heller någon dokumentation om att arbetslöshetskassan har varit i kontakt med någon annan i ärendet, till exempel den sökandes förra arbetsgivare. I flera ärenden som enligt arbetslöshetskassorna handlar om kränkande särbehandling har arbetslöshetskassorna enbart gått på den sökandes uppgifter. Arbetslöshetskassorna hänvisar till förarbetena och att det där framgår att det inte är någon absolut förutsättning att kränkande särbehandling styrks med läkarintyg eller liknande. IAF har även noterat flera ärenden där den sökande åberopar olika typer av intyg från till exempel Arbetsförmedlingen, fackförbund eller läkarintyg som endast återger den sökandes uppgifter. Arbetslöshetskassorna har i dessa ärenden lagt stor vikt vid intygen. Detta trots att intygen varken tillför ytterligare uppgifter eller styrker den sökandes egna uppgifter. 4.1.4 Dagarna är inte korrekt avräknade I ett antal ärenden där IAF inte funnit någon giltig anledning att avsluta en anställning på egen begäran har IAF också noterat att en viss tid hunnit förflyta sedan anställningen upphörde. I de ärendena har de sökande beviljats ersättning trots att varken avstängningsdagarna hade räknats av eftersom de sökande inte arbetat i 45 dagar eller att den totala avstängningstiden på 112 kalenderdagar hade hunnit passera. Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF 19

4.2 Åtgärder som arbetslöshetskassorna har gjort efter påpekande från IAF I detta avsnitt redogör IAF för vilka åtgärder som arbetslöshetskassorna har gjort efter påpekande från IAF. 16 Arbetslöshetskassorna har i 38 av 70 ärenden redovisat vidtagna åtgärder för de brister som IAF identifierade vid granskningen. I dessa 38 ärenden kan IAF konstatera att arbetslöshetskassorna i 21 ärenden har hämtat in ytterligare underlag och därmed åtgärdat de brister som IAF identifierade vid granskningen. Bristen bedöms efter åtgärden inte längre finnas arbetslöshetskassorna i 11 ärenden har hämtat in ytterligare underlag och ändrat det tidigare fattade beslutet 17 arbetslöshetskassorna i sex ärenden har hämtat in ytterligare underlag, men att inget av det nytillkomna underlaget har förändrat IAF:s bedömning av ärendena I 32 av 70 ärenden kan IAF konstatera att arbetslöshetskassorna inte vidtagit någon åtgärd IAF kommer att utreda vidare elva ärenden för eventuellt återkrav av statsbidraget. 18 Nedan ger IAF exempel på åtgärder som arbetslöshetskassorna har gjort. 4.2.1 Arbetslöshetskassornas vidtagna åtgärder för de brister som IAF identifierade vid granskningen Arbetslöshetskassorna har i 38 ärenden kompletterat ärendena som en följd av de brister som IAF identifierade vid granskningen.. Arbetslöshetskassorna har kompletterat ärendena I 21 ärenden 19 där IAF har haft påpekanden har arbetslöshetskassorna hämtat in ytterligare underlag i ärendet, men det tillförda underlaget har inte gjort att 16 I bilaga 3 framgår hur vanlig en av arbetslöshetskassornas åtgärder har varit utifrån vilket påpekande IAF har gjort i ärendet. 17 I ärenden där arbetslöshetskassan har ändrat det tidigare beslutet kan det ytterligare underlaget bestå av en kommunicering där arbetslöshetskassan gör den sökande medveten om att arbetslöshetskassan utreder ärendet som ett eventuellt återkrav. Arbetslöshetskassan ber i dessa fall den sökande att yttra sig i ärendet. 18 IAF:s vidare utredning av en eventuell återbetalning av statsbidrag sker utanför ramen för denna rapport. 20 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF

arbetslöshetskassorna har ändrat det tidigare fattade beslutet. 20 Det ytterligare underlaget i ärendet kompletterar dock ärendet på ett sådant sätt att det förändrar IAF:s bedömning av de brister som IAF har identifierat vid granskningstillfället. Dessa ärenden har främst gällt när den sökande har uppgett hälsoskäl som anledning till att avsluta anställningen på egen begäran. Det har rört sig om ärenden där IAF har påpekat att utredningen har varit ofullständig till följd av att det inte har framgått om arbetslöshetskassorna har utrett om den sökande har undersökt möjligheten till omplacering innan anställningen avslutades. I flera fall har berörda arbetslöshetskassor varit i kontakt med arbetsgivaren för att i efterhand utreda om det fanns någon möjlighet till omplacering för den sökande. 21 Arbetslöshetskassornas utredning av den sökandes möjligheter till omplacering kompletterar ärendena på ett sådant sätt att det förändrar IAF:s bedömning av de identifierade bristerna. 22 De arbetslöshetskassor som uppgett att de med sina branschspecifika kunskaper kan avgöra om det fanns möjligheter för omplacering för den sökande har även de kompletterat ärendet efter IAF:s påpekande genom att kontakta den före detta arbetsgivaren. Arbetslöshetskassorna har ändrat tidigare fattade beslut I elva ärenden har arbetslöshetskassorna hämtat in ytterligare underlag i ärendet och därefter ändrat det tidigare fattade beslutet. Det nya underlaget som arbetslöshetskassorna har tillfört ärendet är ofta uppgifter från den sökande eller den sökandes tidigare arbetsgivare. Arbetslöshetskassorna har hämtat in kompletterande uppgifter efter IAF:s påpekande I sex ärenden kvarstår de brister som IAF har identifierat även efter att arbetslöshetskassorna har hämtat in ytterligare underlag i ärendena. De identifierade bristerna finns kvar eftersom underlaget som har kommit in till arbetslöshetskassan i ärendena inte förändrar IAF:s bedömning. En del av dessa ärenden har gällt att IAF påpekat att det saknas läkarintyg som styrker att arbetet är olämpligt ur hälsosynpunkt. 19 Efter att arbetslöshetskassorna har hämtat in ytterligare underlag har det i tre av dessa ärenden framkommit att den sökande inte har avslutat anställningen på egen begäran. Vid granskningstillfället var det dock inte fastställt att den sökande inte hade sagt upp sig på egen begäran och ärendet ingår därför i granskningen. 20 I ett av dessa ärenden har den sökande blivit avstängd från rätten till ersättning. 21 I ett par ärenden har det ytterligare underlaget från arbetslöshetskassan visat att den sökande har avslutat anställningen under en pågående omplaceringsutredning hos arbetsgivaren. 22 Det bör noteras att eftersom den sökandes omplaceringsmöjligheter hos arbetsgivaren kan ha undersökts i efterhand av den sökande är det oklart om den ger en rättvisande bild av hur situationen faktiskt såg ut innan anställningen upphörde. Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF 21

4.2.2 Arbetslöshetskassorna har inte vidtagit någon åtgärd för de brister som IAF identifierade vid granskningen I 32 ärenden har arbetslöshetskassorna inte hämtat in ytterligare underlag eller ändrat tidigare beslut efter ett påpekande från IAF. Dessa ärenden har bland annat handlat om att arbetslöshetskassorna gjort helhetsbedömningar i ärendena och på så vis ansett sig kunna motivera sina beslut utan att behöva komplettera ärendet ytterligare. Det har också handlat om att arbetslöshetskassorna har bedömt de sökandes uppgifter som trovärdiga och därför inte begärt in komplettering. 4.3 Ingen möjlighet att ändra tidigare beslut IAF:s uppdrag som ligger till grund för denna rapport har inte omfattat att titta närmare på rättelsebeslut. IAF har dock av arbetslöshetskassornas yttranden kunnat konstatera att det råder osäkerhet kring tillämpningen av 63 och 65 ALF. I flera av de ärenden där arbetslöshetskassorna har instämt i IAF:s påpekande har de inte ändrat det tidigare fattade beslutet. En del arbetslöshetskassor bedömer att de inte har lagstöd för att ändra vissa beslut. Dels eftersom det bara är kvalificerade felaktigheter som kan ändras med stöd av 63 ALF och dels för att de menar att de endast kan göra ändringar om det finns synnerliga skäl för det enligt 65 ALF. 23 23 Jmf: Enligt 65 ALF får vid omprövning enligt 61 beslut inte ändras till den enskildas nackdel. Om ändring sker enligt 63 får beslut inte ändras till den enskildas nackdel om det finns synnerliga skäl mot det. 22 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF

5 Slutdiskussion IAF har granskat ärenden där den sökande har blivit avstängd respektive inte har blivit avstängd från rätten till ersättning efter att ha avslutat en anställning på egen begäran. Urvalet för granskningen har IAF gjort utifrån att arbetslöshetskassan ska ha fattat beslut i ärendena under perioden 1 januari till 30 september 2011. Under 2011 och 2012 har arbetslöshetskassorna fattat beslut i 18 923 respektive 18 804 ärenden där den sökande har avslutat en anställning på egen begäran. I 4 165 respektive 4 171 av dessa ärenden har den sökande inte blivit avstängda från rätten till ersättning. Att reglerna om avstängning vid uppsägning på egen begäran följs är en viktig del i försäkringssystemet och har sin utgångspunkt bland annat i principen om att den som själv skapar ett försäkringsfall inte ska få försäkringsförmåner inom ett försäkringssystem. IAF har granskat om arbetslöshetskassorna följer reglerna i handläggningen av ärenden där de sökande har avslutat en anställning på egen begäran enligt 43 ALF. Bedömningar till den sökandes fördel Granskningen visar att det är betydligt fler påpekanden i ärenden där de sökande inte har blivit avstängda jämfört med ärenden där sökande har blivit avstängda efter att ha avslutat en anställning på egen begäran. IAF har haft påpekanden i 69 av de granskade ärendena där den sökande inte har blivit avstängd från ersättning efter att avslutat anställningen på egen begäran. Detta motsvarar 20 procent av de 343 granskade ärendena. I ärenden där den sökande har blivit avstängd från ersättning har IAF haft ett påpekande i 1 ärende. Av de påpekanden IAF har haft har IAF tagit vidare elva ärenden för ytterligare utredning och eventuellt återkrav av statsbidrag. Omplaceringsmöjligheter innan anställningen avslutas Granskningen visar att vissa arbetslöshetskassor ibland saknade dokumentation om att de hade utrett om den sökande har undersökt möjligheten att bli omplacerad innan han eller hon avslutade anställningen av hälsoskäl. Arbetslöshetskassorna såg dessutom olika på den sökandes skyldighet att undersöka dessa möjligheter. Vissa arbetslöshetskassor menade att de sökande inte är skyldiga att undersöka möjligheterna medan andra menade att de är det. En av arbetslöshetskassorna ansåg också att omplaceringsmöjligheten är ett arbetsrättsligt instrument som disponeras av arbetsgivaren. Det finns goda skäl till kravet på att undersöka om det finns möjlighet till andra arbetsuppgifter när en anställd säger upp sig själv. Vad arbetstagare enligt väl etablerad domstolspraxis måste göra innan de säger upp sig själva är att undersöka med arbetsgivaren om det finns en möjlighet till andra arbetsuppgifter som den anställdes medicinska tillstånd tillåter. Det är alltså inte fråga om någon lagstadgad omplaceringsskyldighet för arbetsgivaren utan endast att arbetstagaren ska fråga arbetsgivaren och om det går att utreda om det är möjligt Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF 23

att hitta andra arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots dennes medicinska hinder. Skyldigheten för den enskilda att undersöka möjligheten till andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren har bland annat att göra med den försäkringsmässiga principen att en försäkringstagare som själv skapar försäkringsfall inte ska få försäkringsförmåner inom ett försäkringssystem. IAF konstaterar att arbetslöshetskassorna gjorde olika bedömningar av den sökandes skyldighet att undersöka omplaceringsmöjligheterna. IAF har också noterat att vissa arbetslöshetskassor inte gjort individuella bedömningar utan baserat besluten på generella kunskaper. Med hänvisning till sina branschkunskaper har arbetslöshetskassorna inte utrett om den sökande har undersökt möjligheterna till omplacering. Arbetslöshetskassorna menade att de med sina branschkunskaper kan avgöra om det finns möjlighet till omplacering för den sökande. Vid granskningen har det kommit fram att vissa arbetslöshetskassor ansåg att deras kunskaper om branschen gör att ytterligare underlag från den sökande inte tillför något till ärendet. Därmed saknas det utredning i ärendena. Stor vikt läggs vid den sökandes uppgifter En iakttagelse som IAF har gjort är att arbetslöshetskassorna i många ärenden har utgått från den sökandes uppgifter. Detta eftersom arbetslöshetskassorna inte bett de sökande styrka de uppgifter som de uppgett som anledning till att anställningen avslutades. När skälet som den sökande uppgett är kränkande särbehandling hänvisar arbetslöshetskassorna till förarbetena och att det i dem står att det inte är någon absolut förutsättning att omständigheterna styrks. I förarbetena uttalas dock detta med hänvisning till att förhållandena skiftar alldeles för mycket för att det i förväg ska vara möjligt att slå fast vad som kan vara en giltig anleding och vad som krävs för att bevisa kränkande särbehandling. Arbetslöshetskassorna frågade inte efter intyg som skulle ha kunnat styrka den sökandes uppgifter och uppfyller därmed inte sin utredningsskyldighet. Detta kan få till konsekvens att felaktig ersättning betalas ut från arbetslöshetskassorna. IAF kan också konstatera att arbetslöshetskassorna i stor utsträckning accepterat intyg som någon annan än sökanden har utfärdat, även om intyget endast återger den sökandes uppgifter. Dessa intyg kan till exempel vara utfärdade av Arbetsförmedlingen. Arbetslöshetskassorna har i dessa ärenden lagt stor vikt vid intygen. Detta trots att intygen varken tillfört ytterligare uppgifter eller styrker den sökandes egna uppgifter. När de sökande inte styrker sina uppgifter kan det leda till felaktiga utbetalningar från arbetslöshetskassan. Skälen finns inte omnämnda i lagtext och praxis Flera arbetslöshetskassor framhäver att bland annat lagtext och praxis inte är uttömmande. De anser att en helhetsbedömning kan göras i ärendet och att deras tolkning av ärendet inte är felaktig. IAF instämmer i att arbetslöshetskassorna ska göra helhetsbedömningar i ärenden. IAF:s granskning har dock visat att man har vägt in omständigheter som inte framgår av underlaget. När den sökande skickat in läkarintyg som inte styrker att arbetet skulle vara olämpligt av hälsoskäl väger arbetslöshetskassorna in andra omständigheter och 24 Arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna om avstängning från rätt till ersättning, IAF