EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.10.2015 COM(2015) 502 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Europeiska unionens solidaritetsfond Årsrapport 2014 SV SV
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Nya ansökningar som mottogs under 2014... 4 3. Finansiering... 8 4. Uppföljning... 9 5. Avslutade ärenden... 9 6. Förordningen om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond... 10 2
1. INLEDNING Enligt rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond 1 (nedan kallad förordningen) ska en rapport läggas fram för Europaparlamentet och rådet om fondens verksamhet under det föregående året. I denna rapport redovisas solidaritetsfondens verksamhet under 2014, dvs. behandlingen av nya ansökningar samt bedömningen av genomföranderapporter i syfte att avsluta ärendena. I rapporten behandlas också den förordning 2 som antogs i juni 2014 om ändring av förordning (EG) nr 2012/2002. Under 2014 mottog kommissionen 13 nya ansökningar om bistånd från solidaritetsfonden, vilket ligger över genomsnittet för antalet ansökningar. Ansökningarna gällde översvämningarna på Sardinien i Italien, cyklonen Bejisa i Frankrike, jordbävningen på ön Kefalonia i Grekland, isstormen i Slovenien, is- och översvämningskatastrofen samt vårfloderna i Kroatien, den stränga vintern i Rumänien, översvämningarna i Serbien, vårfloden och översvämningen på sommaren i Rumänien, vårfloden och översvämningen på sommaren i Bulgarien och översvämningarna på hösten i Italien. Sju av dessa ansökningar godkändes av kommissionen medan två avslogs. För fyra ansökningar kunde bedömningen avslutas först 2015 3. Kommissionen godkände under 2014 bistånd på sammanlagt 126 725 miljoner euro från solidaritetsfonden. En detaljerad beskrivning återfinns i avsnitt 3 Finansiering. Totalt kunde bistånd till ett värde av 400 806 miljoner euro betalas ut för översvämningarna i Tyskland, Österrike och Tjeckien under 2013, torkan och bränderna i Rumänien och översvämningarna i Kroatien 2012. I bilagorna 1 4 återges tröskelvärdena för utnyttjande av fonden 2014, en sammanfattning av de mottagna ansökningarna och en fullständig förteckning över de ansökningar som behandlats sedan 2002. 1 2 3 Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EUT L 311, 14.11.2002, s. 3). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EUT L 189, 27.6.2014, s. 143). Dessa ansökningar godkändes under våren 2015 och de kommer att redovisas mer i detalj i årsrapporten för 2015. 3
2. NYA ANSÖKNINGAR SOM MOTTOGS UNDER 2014 Under 2014 mottog kommissionen 13 nya ansökningar. Efter det att den reviderade förordningen om inrättande av solidaritetsfonden trädde i kraft i juni 2014 behandlades sex ansökningar som mottogs före detta datum enligt den tidigare förordningen. Ansökningar som mottogs efter juni 2014 bedömdes enligt bestämmelserna i den reviderade förordningen. Den viktigaste informationen om dessa nya ansökningar sammanfattas nedan. Ansökningar som mottogs före juni 2014 (enligt den tidigare förordningen): Italien översvämningar på Sardinien Den 18 19 november 2013 drabbades stora delar av Sardinien av extrema regnoväder. På grund av de stora regnmängder som kom under en kort tidsperiod svämmade många floder över sina breddar, vilket orsakade översvämningar och jordskred. Privata bostäder, företag och jordbruk skadades allvarligt och regionala och lokala transportlänkar samt viktiga offentliga infrastrukturnät drabbades av störningar. Italien rapporterade 16 dödsoffer, över 1 700 hemlösa personer och en saknad. Krishanteringssystemet Copernicus aktiverades. Kommissionen mottog den 24 januari 2014, dvs. inom tidsfristen på 10 veckor, en ansökan om finansiellt bidrag från solidaritetsfonden. De italienska myndigheterna uppskattade det sammanlagda värdet på de direkta skadorna till 652 419 miljoner euro. Det beloppet utgör 17,4 % av det tröskelvärde på 3,752 miljarder euro (dvs. 3 miljarder euro i 2002 års priser) som fastställts för Italien för 2014 när det gäller bistånd från solidaritetsfonden vid en större katastrof. Italien lämnade en detaljerad beskrivning av skadorna, som till största delen utgjordes av skador på väg- och transportinfrastruktur på totalt 156 522 miljoner euro, skador på hydrauliska nät och vattennät på 224 621 miljoner euro och skador på offentliga byggnader på 40 567 miljoner euro. Det totala beloppet för privata skador uppgick till 38 328 miljoner euro. Eftersom värdet för de totala skadorna låg under tröskelvärdet kunde katastrofen inte betecknas som en större naturkatastrof. Däremot kunde den räknas som en ovanligt allvarlig regional katastrof och godkändes av kommissionen den 27 augusti 2014. De långdragna förhandlingarna med rådet och Europaparlamentet om motsvarande ändringsbudget slutfördes först den 17 december 2014, varför det blev nödvändigt att föra över budgetanslag motsvarande 16 310 467 euro till 2015 (se avsnitt 3). Bidraget från solidaritetsfonden betalades ut den 7 april 2015. Frankrike cyklonen Bejisa (Réunion) I början av januari 2014 drabbades ön Réunion av cyklonen Bejisa som orsakade skador på viktig infrastruktur och olika delar av ekonomin. Frankrike lämnade in en ansökan om finansiellt bidrag från solidaritetsfonden den 11 mars 2014, dvs. inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 2 januari 2014. De franska myndigheterna uppskattade det sammanlagda värdet på de direkta skadorna till 114 800 miljoner euro. Det beloppet utgjorde 3,1 % av det tröskelvärde på 3,752 miljarder euro (dvs. 3 miljarder euro i 2002 års priser) som fastställts för 4
Frankrike för 2014 när det gäller bistånd från solidaritetsfonden vid en större katastrof. De största skadorna orsakades jordbrukssektorn (49 miljoner euro), privathushåll (35 miljoner euro) och offentliga inrättningar (19 miljoner euro). Eftersom värdet för de totala direkta skadorna låg under det tröskelvärde för större katastrofer som gäller för bidrag från solidaritetsfonden behandlades ansökan på grundval av kriterierna för ovanligt allvarliga regionala katastrofer i förordningen, där villkoren för att utnyttja solidaritetsfonden under exceptionella omständigheter fastställs. Kommissionen kom i sin bedömning dock till den slutsatsen att Frankrikes ansökan inte uppfyllde de exceptionella kriterier för regionala katastrofer som fastställs i förordningen eftersom den inte innehöll några bevis på allvarliga och bestående återverkningar på levnadsvillkoren för befolkningen och den ekonomiska stabiliteten i den drabbade regionen. Den 27 augusti 2014 beslutade kommissionen att avslå ansökan eftersom omständigheterna inte kunde anses vara exceptionella i den mening som avses i förordningen. De franska myndigheterna underrättades om detta. Grekland jordbävning i Kefalonia Den 26 januari 2014 inträffade en jordbävning med en magnitud på 5,8 på Richterskalan 6,7 km nordost om Argostolion på ön Kefalonia. Jordbävningen kändes på närliggande områden i den joniska övärlden över hela Greklands territorium. Dussintals kraftiga efterskalv följde. Jordbävningen fick betydande konsekvenser för den sociala och ekonomiska strukturen i det drabbade området, framför allt på ön Kefalonia, samt för miljö och infrastruktur. Kommissionen mottog Greklands ansökan den 28 mars 2014, dvs. inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 26 januari 2014. De grekiska myndigheterna uppskattade det sammanlagda värdet på de direkta skadorna till 147 333 miljoner euro. Det beloppet utgjorde 12,61 % av det tröskelvärde på 1,168 miljarder euro (dvs. 0,6 % av BNI för 2012) som fastställts för Grekland 2014 när det gäller bistånd från solidaritetsfonden vid en större katastrof. De största kostnaderna avsåg skadorna på vägnätet som uppgick till 50 miljoner euro. De grekiska myndigheterna lämnade in sin ansökan på grundval av kriterierna för ovanligt allvarliga regionala katastrofer i förordningen, där villkoren för att utnyttja solidaritetsfonden under exceptionella omständigheter fastställs. Den 27 augusti 2014 drog kommissionen slutsatsen att denna katastrof uppfyllde kriterierna för en ovanligt allvarlig regional katastrof och föreslog att fonden skulle tas i anspråk. Det finansiella bidraget från fonden på 3 683 320 euro betalades ut den 8 april 2015. Slovenien isstorm I slutet av januari 2014 drabbades delar av Europa av de värsta snöstormarna på flera decennier. Flera länder påverkades, bland annat Slovenien, Kroatien, Serbien, Rumänien och Bulgarien. När det gällde Slovenien hade nästan hälften av denna alpnations skogar skadats av isregn och vart fjärde hushåll blev strömlöst när tung snö fällde elledningar och träd. Kort efter isstormen fick delar av Slovenien problem med stigande vattennivåer i floderna. Ansökan från Slovenien mottogs av kommissionen den 4 april 2014, dvs. inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 30 januari 2014. 5
De slovenska myndigheterna uppskattade det sammanlagda värdet på de direkta skadorna på grund av iskatastrofen till 428 734 miljoner euro. Detta belopp motsvarade 1,23 % av Sloveniens BNI och översteg vida det tröskelvärde på 209 587 miljoner euro (dvs. 0,6 % av BNI baserat på uppgifter från 2012) som fastställts för Slovenien för 2014 när det gäller bistånd från solidaritetsfonden vid en större katastrof. Katastrofen uppfyllde kraven för att räknas som en större naturkatastrof och den 27 augusti 2014 godkände kommissionen Sloveniens ansökan. Det finansiella bidraget från fonden på 18 388 478 euro betalades ut den 8 april 2015. Kroatien is och översvämningar Samma väderfenomen som gjorde att Slovenien ansökte om bistånd från solidaritetsfonden drabbade även Kroatien i början av februari 2014. Framför allt drabbades de nordvästra regionerna och delar av norra adriatiska kusten. Efter den 12 februari orsakade dessutom smältande is och snö översvämningar som orsakade ytterligare skador på viktig offentlig basinfrastruktur och privat och offentlig egendom. Kroatien beslutade därför att lämna in en ansökan om finansiellt bidrag från solidaritetsfonden. Kommissionen mottog ansökningshandlingarna den 9 april 2014, dvs. inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 31 januari 2014. De kroatiska myndigheterna uppskattade det sammanlagda värdet på de direkta skadorna på grund av katastrofen till 291 905 miljoner euro. Detta belopp motsvarade 0,69 % av Kroatiens BNI och översteg därmed det tröskelvärde på 254 229 miljoner euro (dvs. 0,6 % av BNI baserat på uppgifter från 2012) som fastställts för Kroatien för 2014 när det gäller bistånd från solidaritetsfonden vid en större katastrof. Eftersom de beräknade totala direkta skadorna överskred tröskelvärdet räknades katastrofen som en större naturkatastrof och kommissionen godkände ansökan den 27 augusti 2014. Det finansiella bidraget från fonden på 8 616 263 euro betalades ut den 8 april 2015. Rumänien extrema vinterförhållanden I slutet av januari och början av februari 2014 drabbades Rumänien, särskilt dess sydöstra delar, av svåra vinterförhållanden med snö, is och låga temperaturer som orsakade skador på vägnätet, inom jordbruket och på offentliga och privata tillgångar. Rumänien beslöt att begära hjälp och lämnade in en ansökan om bistånd från solidaritetsfonden den 4 april 2014, dvs. inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 24 januari 2014. De rumänska myndigheterna uppskattade det sammanlagda värdet på de direkta skadorna till 327 897 miljoner euro. Detta skadebelopp omfattade emellertid en mycket betydande andel indirekta skador som undantogs från det beräknade sammanlagda värdet för de direkta skadorna. Det reviderade sammanlagda värdet av de direkta skadorna uppgick därmed till 27 897 miljoner euro, vilket motsvarar 3,6 % av det tröskelvärde på 783 738 miljoner euro (dvs. 0,6 % av BNI baserat på uppgifter från 2012) som fastställts för Rumänien för 2014 när det gäller bistånd från solidaritetsfonden vid en större katastrof. Eftersom värdet för de totala direkta skadorna låg under det tröskelvärde för större katastrofer som gäller för bidrag ur 6
solidaritetsfonden behandlades ansökan på grundval av kriterierna för ovanligt allvarliga regionala katastrofer i förordningen. Kommissionen drog emellertid slutsatsen att ansökan från Rumänien inte kunde anses gälla en ovanligt allvarlig katastrof enligt förordningen och ansökan avslogs därför den 27 augusti 2014. De rumänska myndigheterna underrättades om detta. Ansökningar som mottagits efter juni 2014 (enligt den nuvarande förordningen) Serbien översvämning I maj 2014 drabbades stora delar av Serbien av allvarliga oväder som ledde till några av de allvarligaste översvämningarna i mannaminne. Översvämningarna orsakade en omfattande förstörelse av offentlig och privat infrastruktur samt skador på hundratusentals hushåll. Eftersom anslutningsförhandlingarna med Serbien hade inletts officiellt innan översvämningarna inträffade var Serbien behörigt att söka bistånd från solidaritetsfonden enligt artikel 2.1 i förordningen. Serbien lämnade in en ansökan till kommissionen om finansiellt bidrag från solidaritetsfonden den 30 juli 2014, dvs. inom tidsfristen på tolv veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 14 maj 2014. Uppdaterade uppgifter inkom den 18 augusti 2014. De serbiska myndigheterna beräknade att de totala direkta skadorna på grund av katastrofen uppgick till 1 106 miljoner euro, ett belopp som grundades på resultatet av den bedömning av behovet av återuppbyggnad som gjordes med deltagande av EU och internationella organisationer omedelbart efter katastrofen. Beloppet utgjorde 3,80 % av Serbiens bruttonationalinkomst (BNI). Detta belopp översteg över sex gånger det tröskelvärde på 174 649 miljoner euro (dvs. 0,6 % av BNI baserat på uppgifter från 2012) som fastställts för Serbien för 2014 när det gäller bistånd från solidaritetsfonden vid en större katastrof. Eftersom de beräknade totala direkta skadorna överskred tröskelvärdet räknades katastrofen som en större naturkatastrof och kommissionen godkände ansökan den 10 oktober 2014. Det finansiella bidraget från fonden på 60 224 605 euro betalades ut den 14 april 2015. Kroatien översvämning Samma översvämningskatastrof som ledde till att Serbien ansökte om bistånd från solidaritetsfonden påverkade också allvarligt Kroatien, även om det var i mindre omfattning. Krishanteringssystemet Copernicus aktiverades. Kroatien lämnade in en ansökan den 31 juli 2014, dvs. inom tidsfristen på tolv veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 17 maj 2014. De kroatiska myndigheterna beräknade att katastrofen orsakade totala direkta skador till ett värde av 297 629 miljoner euro, vilket utgör 0,70 % av Kroatiens BNI och 117 % av det tröskelvärde på 254 229 miljoner euro (dvs. 0,6 % av BNI baserat på uppgifter från 2012) som fastställts för Kroatien för 2014 när det gäller bistånd från solidaritetsfonden vid en större katastrof. På samma sätt som katastrofen i Serbien uppfyllde katastrofen i Kroatien villkoren för att räknas som en större naturkatastrof. Den 10 oktober 2014 godkände kommissionen ansökan från Kroatien och föreslog att fonden skulle tas i anspråk. Det finansiella bidraget från fonden på 8 959 725 euro betalades ut den 8 april 2015. 7
Bulgarien vårfloder Ett par veckor senare, i mitten av juni 2014 och framför allt under perioden 17 20 juni, drabbades delar av Bulgarien av intensiva och häftiga skyfall med regnmängder som översteg upp till fyra gånger det normala för månaden. Resultatet blev allvarliga översvämningar och störningar. Kommissionen mottog Bulgariens ansökan den 25 augusti 2014, dvs. inom tidsfristen på tolv veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 19 juni 2014. Den 12 september 2014 inkom de bulgariska myndigheterna med uppdaterad information. Det accepterade beräknade värdet på de totala direkta skadorna till följd av katastrofen uppgick till 311 328 miljoner euro. Detta belopp motsvarade 0,80 % av Bulgariens BNI och 134 % av det tröskelvärde på 232 502 miljoner euro (dvs. 0,6 % av BNI baserat på uppgifter från 2012) som fastställts för Bulgarien för 2014 när det gäller bistånd från solidaritetsfonden vid en större katastrof. Katastrofen uppfyllde kraven för att betecknas som en större naturkatastrof och kommissionen beslutade den 10 oktober 2014 att fonden kunde tas i anspråk. Det finansiella bidraget från fonden på 10 542 110 euro betalades ut den 8 april 2015. Granskningen av de fyra ansökningar som mottogs under 2014 från Rumänien (översvämningar på våren och sommaren), Bulgarien (översvämning på sommaren) och Italien (översvämning på hösten) kunde avslutas först 2015 och kommer att redovisas i närmare detalj i årsrapporten från 2015. 3. FINANSIERING Under 2014 beviljade budgetmyndigheten finansiella bidrag från fonden i sju fall som gällde ansökningar som hade lämnats in under 2014. Det motsvarande preliminära förslaget till ändringsbudget nr 4 för 2014 omfattade fyra ansökningar om bidrag från solidaritetsfonden och slutfördes den 17 december 2014 4. Det motsvarande preliminära förslaget till ändringsbudget nr 6 för 2014 omfattade tre ansökningar om bidrag från solidaritetsfonden och slutfördes också den 17 december 2014 5. Den 17 december 2014 belastades dessutom solidaritetsfonden med 50 000 000 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden för betalning av förskott (enbart för medlemsstater och från och med 2015). Sedan budgetanslagen för 2014 överförts till 2015 och besluten om beviljande av bidrag till de olika mottagarländerna antagits, gjordes utbetalningar för samtliga sju fall i mars och april 2015. 4 5 Ändringsbudget nr 4 för 2014 omfattar utnyttjandet av solidaritetsfonden till ett belopp motsvarande 47,0 miljoner euro i åtagandebemyndiganden. Utnyttjandet avser översvämningar i Italien (Sardinien) under november 2013, en jordbävning i Grekland (Kefalonia), isstormar i Slovenien och samma isstormar, följda av is och översvämningar i Kroatien i slutet av januari och början av februari 2014. EUT L 73, 17.3.2015. Ändringsbudget nr 6 för 2014 omfattar utnyttjandet av solidaritetsfonden till ett belopp motsvarande 79,7 miljoner euro i åtagandebemyndiganden. Utnyttjandet avser översvämningar i Serbien och Kroatien i maj 2014 och översvämningar i Bulgarien i juni 2014. EUT L 73, 17.3.2015. 8
Finansiella bidrag från solidaritetsfonden budget godkänd under 2014 Mottagarstat Katastrof Kategori Belopp (euro) Italien Översvämningar på Sardinien regional katastrof 16 310 467 Grekland Jordbävning i Grekland (Kefalonia) regional katastrof 3 683 320 Slovenien Isstorm större katastrof 18 388 478 Kroatien Is och översvämningar större katastrof 8 616 263 Serbien Översvämningar större katastrof 60 224 605 Kroatien Vårflod större katastrof 8 959 725 Bulgarien Vårflod större katastrof 10 542 110 TOTALT 126 724 968 4. UPPFÖLJNING Under 2014 gjorde kommissionen uppföljningsbesök i tre mottagarländer i syfte att diskutera de genomförandesystem som inrättats och besvara specifika frågor från de myndigheter som ansvarar för genomförandet: I Wien (Österrike) den 12 juni 2014 för att diskutera två fall som gällde det finansiella bidraget på 240 000 euro som mottagits efter översvämningarna i Lavamünd i november 2012 och det finansiella bidraget på 21 662 miljoner euro till Österrike på grund av översvämningarna i maj 2013 (båda var katastrofer i grannländer). I Berlin (Tyskland) den 23 juni 2014 gällande det finansiella bidraget på 360 454 miljoner euro, som avsåg översvämningarna i maj 2013. I Prag (Tjeckien) den 9 oktober 2014 gällande det finansiella bidraget på 15 928 miljoner euro, som avsåg översvämningarna i juni 2013. Samtliga tre besök gav rimliga garantier för att de behöriga myndigheterna skötte genomförandet och kontrollerna på ett öppet och korrekt sätt i enlighet med bestämmelserna i förordningen och de respektive bidragsbesluten och genomförandeavtalen. När slutrapporterna mottagits kommer kommissionen att göra ytterligare analyser och vid behov vidta lämpliga åtgärder. 5. AVSLUTADE ÄRENDEN Innan den reviderade förordningen om inrättande av solidaritetsfonden antogs skulle mottagarlandet enligt artikel 8.2 i förordningen senast sex månader efter utgången av ettårsperioden räknat från dagen för utbetalning av det finansiella bidraget överlämna en rapport över bidragets användning (nedan kallad genomföranderapport) med en motiverad redovisning av utgifterna (nedan kallad giltighetsförklaring). När detta förfarande är avslutat ska kommissionen avsluta utbetalningen av biståndet från fonden. Följaktligen avslutades under 2014 följande fyra ärenden: 1. Rumänien, översvämningar på sommaren 2005. Det finansiella bidraget från fonden uppgick till 52 408 miljoner euro. Den 4 mars 2008 lade Rumänien 9
fram sin genomföranderapport. Ärendet kunde emellertid inte avslutas förrän den revisionsgranskning som genomfördes av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) i samarbete med de rumänska antikorruptionsmyndigheterna hade slutförts. Resultatet blev att icke bidragsberättigande utgifter till ett värde av 634 697 euro återkrävdes från Rumänien. Ärendet avslutades den 31 januari 2014. 2. Grekland, skogsbränder 2007. Det finansiella bidraget från fonden uppgick till 89 769 miljoner euro. Genomföranderapporten från Grekland inkom till kommissionen i april 2010. Enligt en intern revision av de grekiska myndigheterna uppgick de deklarerade icke bidragsberättigande utgifterna till 9 247 866 euro. Dessutom visade kommissionens bedömning att ytterligare uppgifter angående giltighetsförklaringen måste begäras från Grekland. Efter detta inledde kommissionen återkravsförfarandet och Grekland betalade tillbaka 9 250 528 euro (inklusive ränta). Ärendet avslutades. 3. Portugal, jordskred 2010. Det finansiella bidraget från fonden uppgick till 31 256 miljoner euro. Genomföranderapporten från Portugal inkom till kommissionen i oktober 2012. Ytterligare information från Portugal behövde begäras in och Portugal skickade sina svar i september 2013 vilket gjorde det möjligt att lösa alla obesvarade frågor i samband med giltighetsförklaringen. Ärendet avslutades i maj 2014. 4. Kroatien, vårfloder 2010. Det finansiella bidraget från fonden uppgick till 3 826 miljoner euro. Genomföranderapporten mottogs av kommissionen i mars 2013. Efter kommissionens revision, som gav ett positivt resultat, avslutade kommissionen ärendet i december 2014. Under 2014 mottog kommissionen även tre nya genomföranderapporter för ärenden som avsåg händelser under 2011 och 2012: från Spanien avseende jordbävningen i Lorca 2011, två från Italien om översvämningarna i Ligurien och Toscana 2011 och jordbävningen i Emilia-Romagna 2012. Vid slutet av den period som täcks av denna årsrapport pågick fortfarande behandlingen av dessa genomföranderapporter. 6. FÖRORDNINGEN OM ÄNDRING AV RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 2012/2002 OM INRÄTTANDE AV EUROPEISKA UNIONENS SOLIDARITETSFOND I mitten av 2013 lade kommissionen fram ett lagförslag om ändring av förordningen om inrättande av EU:s solidaritetsfond 6. Med förslaget ville man göra det snabbare och enklare att utnyttja fonden, genom tydligare kriterier för vem som kan få bistånd och förenklade regler så att biståndet kan betalas ut snabbare än tidigare. Det föreslogs även att man skulle införa förskottsbetalningar och tydligare fastställa vem och vilka åtgärder som kommer att vara bidragsberättigande, särskilt när det gäller regionala katastrofer. Förslaget innebar också en tydligare fokusering på medlemsstaternas katastrofförebyggande åtgärder och riskhanteringsstrategier samt ett fullständigt genomförande av relevant unionslagstiftning om förebyggande och hantering av katastrofrisker och användning av tillgängliga unionsmedel för relevanta investeringar. Behandlingen av förslaget inleddes i Europaparlamentet i slutet av november 2013 och i rådet i december under det litauiska ordförandeskapet. Förhandlingarna slutfördes under det grekiska ordförandeskapet 2014. Europaparlamentets och 6 COM(2013) 522, 25.7.2013. 10
rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond 7 trädde i kraft den 28 juni 2014. De viktigaste resultaten är en tydlig definition av insatsområdet som begränsas till enbart naturkatastrofer med en ny bestämmelse om torka, förlängning av tidsfristen för ansökningar från tio till tolv veckor, förlängning av genomförandeperioden från 12 till 18 månader samt tydliga regler för regionala katastrofer med direkta skador som överstiger 1,5 % av regionens BNP (på Nuts 2-nivå). För de yttersta randområdena är tröskelvärdet 1 % av regionens BNP. Sedan 2015 har medlemsstaterna möjlighet att begära en förskottsbetalning på 10 % av det förmodade biståndet (med ett tak på 30 miljoner euro). Tack vare att de administrativa förfarandena förenklats genom att bidragsbeslutet och genomförandeavtalet slås samman till en enda akt kan finansiella bidrag från fonden betalas ut snabbare. Nya bestämmelser för tillämpningen av EU:s lagstiftning om riskförebyggande och riskhantering infördes för att uppmuntra medlemsstaterna att göra insatser för att förhindra att naturkatastrofer inträffar och lindra deras effekter. 7 EUT L 189, 27.6.2014, s. 143. 11