R 9534/2002 Stockholm den 30 oktober 2002 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 26 juni 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Beskattning av småföretagare, Del 1 3:12-reglerna, Del 2 Generationsskiften, SOU 2002:52 (Fi2002/2455). Med anledning härav får samfundet anföra följande. Notera att rubriceringen i möjligaste mån följer den i betänkandet. Del 1 II. 3:12-reglerna 7. Tillämpningsområdet för 3:12-reglerna 7.1.1 Huvudregler förslag Vid tillämpning av 3:12-reglerna likställs med andelar andra delägarrätter som getts ut av företaget och med utdelning ränta på sådana delägarrätter. 1 Bestämmelserna avseende delägarrätter tillämpas även på, bland annat, vinstandelsbevis som avser lån i svenska kronor. 2 Utredningen föreslår att 3:12-reglerna även skall tillämpas på vinstandelsbevis som getts ut av företaget och som avser lån i utländsk valuta. 1 57 kap. 2 andra stycket IL. 2 48 kap. 2 andra stycket IL.
2 7.2.3 Fåmansföretag bedömning Utredningen gör bedömningen att det nuvarande begreppet fåmansföretag på ett ändamålsenligt sätt avgränsar de företag som bör falla in under regelsystemets tillämpningsområde. Samfundet har inget att erinra mot utredningens bedömning. 7.3.9 Kvalificerad andel förslag Verksamhetsrekvisitet sammanfattande synpunkter För att en andelsägare i ett fåmansföretag skall beskattas enligt 3:12-reglerna krävs, bland annat, att han varit verksam i betydande omfattning. Utredningen föreslår att begreppet betydande omfattning preciseras genom tillägget att En andelsägare och närstående till honom anses normalt verksam i betydande omfattning i företaget om personens arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Samfundet är tveksamt till om tillägget underlättar tolkningen av begreppet betydande omfattning. Tillämpat enligt sin ordalydelse kan tillägget vidare försvåra omstruktureringar. I RÅ 1993 ref. 99 ägde 150 särskilt yrkeskvalificerade personer samtliga aktier i det tjänsteproducerande aktiebolaget X. X hade mer än 1 000 anställda och en årlig omsättning på ca en miljard kronor. Med hänsyn till det stora antalet delägare i X motsvarade en delägares arbetsinsats i företaget (i genomsnitt) 0,67 % av vinsten. En sådan arbetsinsats kan inte, med gängse språkbruk, anses ha stor betydelse för vinstgenereringen. Med tillämpning av den ovan nämnda preciseringen är det därför inte osannolikt att slutsatsen i målet skulle ha blivit att andelarna inte är kvalificerade. Av motiveringen i förhandsbeskedet kan nämligen utläsas att skatterättsnämnden och regeringsrätten ansåg att andelarna var kvalificerade därför att det av förarbetena framgår att avsikten varit att i princip begränsa tillämpningsområdet för de ifrågavarande bestämmelserna till sådana fall där de arbetsinsatser som utförts av antingen delägaren (och närstående) eller av flera delägare tillsammans inom ramen för en gemensamt bedriven verksamhet haft stor betydelse för vinstgenereringen (understrykningen är samfundets). Om uttrycket betydande omfattning preciseras i enlighet med utredningens förslag är det, med hänsyn till motiveringen i RÅ 1993 ref. 99, tveksamt om 3:12-reglerna blir tillämpliga i liknande fall. Det är sannolikt heller inte utredningens avsikt att tjänsteproducerande företag med ett stort antal delägare skall falla utanför 3:12-reglernas tillämpningsområde.
3 Om exempelvis en konsult i en liten organisation beskattas hårdare än en motsvarande konsult i en något större organisation kan det antas att skattesystemet kommer att påverka organisationsformerna för sådan konsultverksamhet. Även om detta resonemang inte är invändningsfritt är det ändå tveksamt om inte ett sådant beskattningsresultat skulle kunna uppfattas som orättfärdigt. Det kan vidare, med tillämpning av ovanstående precisering, ifrågasättas om det kan finnas kvalificerade andelar i ett företag som (under exempelvis ett uppbyggnadsskede) visar underskott (d.v.s. inte har någon vinstgenerering). Det kan från den skattskyldiges utgångspunkt möjligen uppfattas som positivt men kan också försvåra omstruktureringar (genom underprisöverlåtelse). Frågan är exempelvis om det är möjligt för en fysisk person att överlåta en enskild firma som (under ett uppbyggnadsskede) kommer att visa underskott till ett helägt företag (aktiebolag) utan uttagsbeskattning. För att detta skall vara möjligt krävs att samtliga andelar i företaget är kvalificerade. 3 Om detta förutsätter att den fysiska personen har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget kan ifrågasättas om andelarna är kvalificerade. Det kan således bli svårt att exploatera nya affärsidéer som under de första åren visar underskott. Detta gäller särskilt om överlåtelsen sker till ett företag i syfte att därefter anskaffa externt riskkapital. Det senare innebär att verksamheten får ett klart marknadsvärde som också kan ligga till grund för uttagsbeskattning. Samma eller likartad verksamhet Utredningen framhåller att syftet med den aktuella bestämmelsen är att förhindra att 3:12- reglerna kringgås genom olika bolagskonstruktioner och att det därför ligger i sakens natur att reglerna måste vara allmänt formulerade för att vara effektiva. Utredningen föreslår därför ingen precisering av begreppet samma eller likartad verksamhet. Samfundet har till viss del förståelse för utredningens uppfattning men vill ändå framhålla att begreppet är svårtolkat och att även starka skäl talar för att begreppet kvalificerade andelar blir tydligt och lättillämpat. Mot bakgrund av RÅ 1999 ref. 28 drar utredningen slutsatsen att samma eller likartad verksamhet bara torde föreligga om en verksamhet i ett fåmansföretag helt eller delvis överförts till ett annat fåmansföretag. Det torde dock noteras att Regeringsrätten gör den reservationen att detta gäller i huvudsak. Det är alltså tänkbart att samma eller likartad verksamhet kan anses föreligga även om det inte skett någon överföring av verksamhet från ett fåmansföretag till ett annat. För att en sådan situation skall föreligga torde dock krävas att den skattskyldige försökt uppnå en obehörig skatteförmån genom att kringgå 3:12-reglerna, t.ex. genom en speciell bolagsstruktur. 4 Det är svårt att se grunden för det 3 23 kap. 18 IL. 4 Betänkandet del 1 s. 314.
4 av utredningen sist anförda. Snarare tyder det av utredningen åberopade rättsfallet på att reglerna inte var tillämpliga trots en speciell bolagsstruktur som sannolikt hade påverkats av en önskan att 3:12-reglerna inte skulle vara tillämpliga. Det kan således ifrågasättas om utredningen tolkat rättsläget korrekt. Därmed kan det knappast sägas att innebörden av uttrycket samma eller likartad verksamhet preciserats så långt detta är möjligt 5. I samband med omstruktureringar av (fåmans)företag är överlåtelse av verksamhet mellan företag för underpris vanligt förekommande. I 23 kap. IL stadgas när en sådan överlåtelse av verksamhet eller tillgångar kan ske, dels utan uttagsbeskattning hos det överlåtande företaget, dels utan utdelningsbeskattning hos andelsägarna i det överlåtande företaget. En förutsättning för en underprisöverlåtelse från ett fåmansföretag till ett annat fåmansföretag är att det i det förvärvande företaget finnas minst lika stor andel kvalificerade andelar som i det överlåtande företaget. 6 Mot bakgrund av att uttags- och utdelningsbeskattning, i samband med en omstrukturering, sammantaget kan bli mycket betungande finns det från ett omstruktureringsperspektiv starka skäl för att göra reglerna avseende kvalificerade andelar så tydliga och lättillämpade som möjligt. Det är också hela grundtanken med omstruktureringsreglerna att dessa skall vara tydliga och, så långt möjligt, lättillämpade. Verksamhet i indirekt ägt företag Utredningen föreslår att reglerna avseende indirekt ägande kompletteras med en staketmodell. Samfundet avstyrker förslaget. Enligt nu gällande regler är andelar i ett fåmansföretag kvalificerade, bland annat, om andelsägaren varit verksam i företaget i betydande omfattning (bild 1 nedan). Detsamma gäller om fåmansföretaget äger/ägt andelar i ett annat företag och andelsägaren varit verksam i betydande omfattning i sistnämnda företag (bild 2 nedan). Utredningen föreslår nu att med verksamhet eller andelar i ett fåmansföretag likställs verksamhet eller innehav av andelar i ett annat företag med vilket fåmansföretaget ingår i ekonomisk intressegemenskap 7 (bild 3 nedan). Tanken är emellertid inte, enligt utredningen, att utvidga 3:12-reglernas tillämpningsområde till att även omfatta fall där avkastning i andra företag inte är hänförlig till delägarens arbetsinsatser. 8 De andelar som blir kvalificerade med stöd av staketmodellen men som inte bör falla in under 3:12- reglerna skall, enligt utredningen, sorteras bort med stöd av utomståenderegeln (se bild 4 nedan). 5 Betänkandet del 1 s. 315. 6 23 kap 19 andra stycket IL. 7 Här avses ekonomisk intressegemenskap enligt 14 kap. 20 IL vilket innebär att sådan intressegemenskap föreligger om en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital, eller samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital. 8 Betänkandet del 1 s. 321.
5 1 A 2 A 3 A K K K K 1 1 1 2 Ekonomisk intressegemenskap 2 Med K avses att andelarna är kvalificerade. 4 A K Utomstående 30 1 2 Ekonomisk intressegemenskap Frågan är emellertid om inte den föreslagna modellen utvidgar 3:12-reglernas tillämpningsområde på ett sätt som utredningen inte avser. Följande exempel får belysa frågan. A innehar samtliga andelar i fåmansföretaget 1 (se bilden nedan). A är verksam i betydande omfattning i företaget. A startar härefter en ny verksamhet i fåmansföretaget 2. För att utveckla verksamheten krävs emellertid kapital. B är beredd att satsa sådant utvecklingskapital och förvärvar därför 30 % av andelarna i 2 genom en riktad kontantemission. B kommer inte att vara verksam i 2 i betydande omfattning men han kommer i egenskap av finansiär att ingå i styrelsen för 2. B innehar samtliga andelar i 3 och är verksam i betydande omfattning i detta företag. Enligt nu gällande rätt är A visserligen verksam i 2 i betydande omfattning men eftersom utomstående, B, äger andelar i betydande omfattning i företaget är A:s andelar i 2 inte kvalificerade. För B är andelarna i 2 en ren kapitalplacering med följd att hans andelar i företaget inte är kvalificerade. Detta står i överensstämmelse med det
6 grundläggande syftet med 3:12-reglerna nämligen att förhindra omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster. Enligt utredningens förslag kommer sannolikt följande att gälla. B äger del i båda företagens kapital (2 och 3) samt deltar i ledningen och övervakningen av båda företagen. Det är därför sannolikt att företagen ingår i en ekonomisk intressegemenskap. Enligt förslaget skall med B:s verksamhet och innehav av andelar i fåmansföretaget (3) vilka är kvalificerade likställas innehav av andelar i ett annat företag med vilket fåmansföretaget (3) ingår i intressegemenskap, d.v.s. 2. Även B:s andelar i 2 blir därmed kvalificerade. 9 Frågan blir då om det finns någon utomstående som äger andelar i 2. A innehar 70 % av andelarna i 2 och är verksam i företaget i betydande omfattning. Det medför att A:s andelar i 2 är kvalificerade och utomståendereglen 10 medför heller inte att andelarna inte skall anses som kvalificerade. Både A:s och B:s andelar i 2 blir därmed kvalificerade. A 70 30 K K K K B 1 2 3 (B verksam) Ekonomisk intressegemenskap Slutsatsen av ovanstående exempel är således att den föreslagna staketmodellen inte är förenlig med det grundläggande syftet bakom 3:12-reglerna. För B synes förslaget snarare innebära att kapitalinkomster omvandlas till arbetsinkomster. Som exemplet visar kommer staketmodellen att utvidga 3:12-reglernas tillämpningsområde på ett sätt som inte är förenligt med reglernas grundläggande syfte. Staketmodellen bör därför inte införas. Karenstid Utredningen föreslår att bestämmelserna om karenstid i 57 kap. 4 kompletteras så att det klart framgår att karenstiden avser såväl verksamheten i företaget som närståendeskapet. Vidare föreslår utredningen att karenstiden i vissa fall förlängs. Om ett fåmansföretag (1) överlåter sin verksamhet till ett annat fåmansföretag (2) skall kvalificerade andelar i 1 förbli kvalificerade även efter fem års karenstid så länge verksamheten i 2 fortsätter. 9 Jämför utredningens exempel i betänkandet del 1 s. 321. 10 57 kap. 5 tredje stycket 4) enligt utredningens förslag; se betänkandet del 1 s. 39.
7 Lex Asea En andel som med tillämpning av Lex Asea delas ut blir kvalificerad om aktien i moderbolaget är kvalificerad. Utredningen förslår ingen ändring av denna bestämmelse. Dödsbo En avliden andelsägares kvalificerade andelar fortsätter att vara kvalificerade hos dödsboet. Utredningen föreslår ingen ändring av denna bestämmelse. Utländska bolag Begreppet fåmansföretag omfattar även utländska företag. Det följer av den allmänna principen i IL som innebär att termer och uttryck även omfattar motsvarande utländska företeelser om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. 11 Utredningen föreslår ingen ändring av detta förhållande. 7.4.1 Utomståenderegeln förslag Storleken på det utomstående ägandet Om utomstående äger andelar i betydande omfattning i företaget och har rätt till utdelning skall andelar i företaget anses som kvalificerade bara om det finns särskilda skäl. 12 Beträffande storleken på det utomstående ägandet lämnar utredningen inget förslag. Samfundet anser att begreppet betydande bör ersättas med en specifik procentsats. Utredningen anför att förutsättningarna för att beräkna den kritiska gränsen (där uttag av lön och utdelning ger samma behållning) växlar över tiden men att den siffra, minst 30 %, som angivits i förarbetena bör kunna behållas som en gräns för det utomstående ägandet. 13 Resonemanget förefaller något inkonsekvent. Antingen måste, i den praktiska rättstillämpningen, en beräkning göras från fall till fall eller så kan den i förarbetena 11 2 kap. 2 IL. 12 57 kap 5 IL. 13 Betänkandet del 1 s. 339.
8 nämnda siffran 30 % användas. Något mellanting kan knappast finnas. Som framgår av utredningen i övrigt finns många svåra tolkningsfrågor vid tillämpningen av 3:12- reglerna. Det är därför angeläget att så långt möjligt minska dessa tolkningsproblem. Detta gäller särskilt, som i nu förevarande fall, när en precisering av begreppet i praktiken inte kan öppna upp för skatteplanering av nämnvärd betydelse. Till följd härav anser samfundet att begreppet betydande bör ersättas med procentsatsen 30. Utomståendekretsen Utredningen föreslår en utvidgning av utomståenderegelns tillämpningsområde så att med begreppet företag avses inte bara det företag i vilket andelsägaren varit verksam utan även det företag i vilket han äger de kvalificerade aktierna (om detta är ett annat företag). Samfundet tillstyrker förslaget. Utredningen nämner ett exempel där den utvidgade utomståenderegeln kan tillämpas. Ett annat exempel är sannolikt följande. A äger samtliga aktier i 1 vari han är verksam. A bildar därefter 2 till vilket företag 1 överför en verksamhetsgren. A är dock inte verksam i 2. 2 bedriver dock sannolikt samma eller likartad verksamhet som 1 med följd att A:s aktier i 2 är kvalificerade. 14 B förvärvar 30 % av aktierna i 2 genom en riktad nyemission. Utan den nu föreslagna utvidgningen kan B sannolikt inte betraktas som utomstående i 2. 1 A 2 A B 100 100 100 70 30 1 2 1 2 Hänvisning till annat fåmansföretag som avses i 57 kap. 4 IL Utredningen föreslår viss precisering av utomståenderegeln i 57 kap. 5 tredje stycket 3 samt ett tillägg av 4 IL till följd av förslaget om en staketmodell (se ovan). Samfundet har inget att erinra mot förslaget men har dock, som ovan framgått, avstyrkt förslaget avseende en staketmodell. 14 57 kap. 4 IL.
9 7.5.1 Fåmansföretag ändrar karaktär förslag Upphör ett företag att vara fåmansföretag behåller andelar som vid den tidpunkten är kvalificerade sin karaktär som kvalificerade andelar under viss tid. 15 Utredningen föreslår att sådana andelar och andelar som förvärvats efter nämnda tidpunkt inte skall anses som aktier av samma slag och sort. Vidare föreslår utredningen en turordningsregel vid avyttring. Möjligen bör emellertid övervägas om inte förslaget jämväl bör omfatta andelar som delats ut med stöd av Lex Asea och som blir kvalificerade till följd av att aktierna i moderbolaget var kvalificerade. 16 8. Klyvningsreglerna 8.2.7 Utdelning förslag Utredningen föreslår att normal kapitalavkastning beräknas baserat på aktiernas omkostnadsbelopp och att nu gällande alternativa regler ersätts med två alternativregler. Alternativregel 1 bygger på företagets egna kapital (BEK-modellen) och alternativregel 2 är ett schablonbelopp. I underlaget för beräkning av normalavkastning ingår även, liksom enligt nu gällande regler, ett löneunderlag. Beräkningen av löneunderlaget förenklas dock i flera avseenden och föreslås motsvara hälften av kontant bruttolön. Samfundet noterar att hur stor del av en utdelning som skall beskattas som inkomst av tjänst i allt väsentligt är en politisk fråga. Oavsett hur detta belopp beräknas är det emellertid värdefullt om skattereglerna är neutrala i förhållande till olika former för bedrivande av näringsverksamhet och att reglerna inordnas på ett sådant sätt i skattesystemet att dubbla beskattningseffekter inte uppkommer. Beträffande exempelvis konsultverksamhet innebär detta följande. Om konsulterna bedriver verksamheten genom ett gemensamt ägt aktiebolag eller om konsulterna var och en äger ett aktiebolag som tillsammans äger ett handelsbolag genom vilket verksamheten bedrivs så bör utdelning till konsulterna beskattas lika. De nu nämnda två strukturerna kan schematiskt beskrivas enligt följande. 15 57 kap. 6 IL. 16 57 kap. 4 andra stycket IL.
10 Flera konsulter/ andelsägare Konsult/ andelsägare Konsult/ andelsägare Konsult/ andelsägare (verksamhet) HB (verksamhet) Om (när) planerna på skattefrihet i företagssektorn på näringsandelar 17 genomförs kommer sannolikt utrymme för fler strukturer att skapas. En sådan struktur kan vara att konsulterna var och en äger ett aktiebolag som i sin tur äger andelar i ett gemensamt aktiebolag genom vilket verksamheten bedrivs. Även i en sådan struktur bör utdelning till konsulterna beskattas lika jämfört med ovan nämnda två strukturer. Strukturen kan schematiskt beskrivas enligt följande. Konsult/ andelsägare Konsult/ andelsägare Konsult/ andelsägare (verksamhet) 17 SOU 2001:11.
11 För att utdelning till konsulterna skall beskattas lika i ovanstående strukturer krävs, bland annat, att löneunderlaget i verksamhetsbolaget får beaktas vid utdelning till konsulterna i respektive struktur. Vidare bör en koppling finnas mellan värderingsreglerna och 3:12-reglerna. Utredningens grundsyn är att hela den avkastning som överstiger normal kapitalavkastning skall tjänstebeskattas. Det medför att när någon i egenskap av anställd förvärvar andelar i ett fåmansföretag, som hos den anställde kommer att omfattas av 3:12-reglerna, är det rimligt att vid den skattemässiga marknadsvärderingen bortse från vinst (vinstkapacitet) i företaget som vid utdelning kommer att beskattas som inkomst av tjänst. I annat fall kommer den anställde att få betala för (eller om underpris betalats, förmånsbeskattas för) möjligheten att i framtiden få inkomst av tjänst. Det strider mot grundläggande beskattningsprinciper. 8.3.3 Kapitalvinst förslag Utredningen föreslår att den nuvarande hälftendelningen av kapitalvinst på kvalificerade andelar mellan inkomstslagen tjänst och kapital slopas men att takregeln om 100 prisbasbelopp behålls. Samfundet har, beträffande slopad hälftendelning, viss förståelse för logiken i utredningens resonemang men vill ändå framhålla att ändringen, i samband med avyttring av andelar, i första hand medför en ökad skattebelastning för mindre företagare och mindre andelsägare i större företag. Frågan är om detta är motiverat eller ens rimligt jämfört med den relativa skattebelastningen i motsvarande situation för (större) andelsägare i större företag. Ett sätt att behålla hälftendelningen men ändå motverka skatteplanering i form av indirekta aktieöverlåtelser kan vara att hälftendelningen förutsätter att andelsägare eller närstående som avyttrar andelar inte äger andelar i det köpande företaget. Samfundet tillstyrker att takregeln behålls. 8.5.1 Skatteberäkning inom familj bedömning Utredningen föreslår ingen förändring. Samfundet har inget att erinra mot utredningens ställningstagande.
12 9. Lättnadsreglerna 9.7 Förslag Utredningen föreslår att lättnadsreglerna samordnas med 3:12-reglerna. III. Återköp av egna aktier 1. Beskattning av icke börsnoterade/marknadsnoterade publika och privata aktiebolags återköp av egna aktier 1.4.3 Förslag Utredningen föreslår att andelsägare utdelningsbeskattas vid såväl inlösen som återköp av kvalificerade andelar. Om inlösen eller återköp avser andelsägarens hela innehav av kvalificerade andelar föreslås dock kapitalvinstbeskattning. IV. Närståendebegreppet 1. Närståendebegreppet 1.6 Förslag Utredningen föreslår inte att något enhetligt närståendebegrepp införs. Däremot föreslår utredningen bland annat att syskonkretsen utesluts ur IL:s generella närståendebegrepp. Det skatterättsliga makebegreppet i IL utvidgas till att även omfatta sambor.
13 Del 2 V. Generationsskiften Inledning Det är av stor betydelse för ett modernt ekonomiskt samhälle att ha ett regelsystem som underlättar genomförande av generationsskiften. Enligt samfundets uppfattning är utredningens förslag i denna del i huvudsak bra och väl avvägda. Det bör dock särskilt framhållas att det är väsentligt att de nu föreslagna ändringarna genomförs så snart som möjligt. Även om det är angeläget med en generell översyn och modernisering av lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL) bör således en sådan genomgång inte fördröja genomförandet av utredningens förslag. I Högsta domstolens avgörande NJA 1980 s. 642 I II har gåvobeskattning av aktiebolag aktualiserats i samband med (indirekta) överlåtelser i närståendekretsen. Frågan har åter aktualiserats i Högsta domstolen avgörande i NJA 1995 not. C 43. Enligt samfundets uppfattning bör denna fråga även behandlas i nu förevarande sammanhanget. Möjligen kan en ändring av reglerna i enlighet med vad som föreslås i SOU 1987:62 övervägas. 4. Värdering av lös egendom 4.7.4 Värdering av utländska onoterade aktier Enligt utredningens förslag skall utländska onoterade aktier omfattas av lättnadsregeln. Vid tillämpning av lättnadsregeln skall en substansvärdering göras. Av de föreslagna särskilda värderingsbestämmelserna i 24 24c AGL framgår i vilken omfattning bl.a. skuld för pensionsutfästelse, latenta skatteskulder, medel på bl.a. skogskonto och stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet skall beaktas vid substansvärdering. Dessa värderingsbestämmelser avser enbart svenska förhållanden. Enligt samfundets mening bör därför de särskilda värderingsbestämmelserna i AGL kompletteras med en hjälpregel gällande motsvarande eller liknande förhållanden i utländska bolag.
14 Successiva överlåtelser och blandade fång i AGL 6.1.4 Successiva gåvor godtas och femårsregeln blir en treårsregel Har en gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan och avser gåvan givarens hela näringsverksamhet, verksamhetsgren eller en ideell andel av en näringsverksamhet eller verksamhetsgren som han äger direkt eller avser gåvan aktie eller andel respektive del av andel i en sådan juridisk person som avses i 23 femte stycket föreslår utredningen att lättnadsregeln i 24 c AGL skall tillämpas när skatten bestäms. Utredningen förslår också att den karenstid under vilken gåvotagaren inte får avhända sig väsentlig del av gåvan skall nedkortas till tre år. Enligt samfundet bör begreppet avhänt i 43 a fjärde stycket AGL närmare definieras. Det bör vara möjligt att strukturera om en verksamhet, exempelvis genom ändring av företagsform, så länge som det slutliga ägandet av verksamheten inte förändras; jfr Högsta domstolens dom den 16 oktober 2002 (mål nr Ö3628-01). 6.2.7 Hur skall vederlag avräknas Utredningen föreslår att vederlag som lämnas vid gåva av tillgångar som vid beskattningen skall tas upp till en viss kvotdel av det verkliga värdet skall räknas av med endast samma kvotdel. Enligt samfundets mening bör stycket formuleras så att det ur lagtexten framgår att med begreppet tillgångar avses andra tillgångar än fastigheter. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg