Dagvattenutredning PM. Kv. Banken, Solna Centrum

Dagvattenutredning PM Kv. Banken, Solna Centrum 2017-05-22

Uppdrag: Dagvattenutredning Kv. Banken Uppdragsnummer: 1493 Status: Preliminär handling Datum: 2017-05-22 Senast reviderad - Uppdragsgivare: Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Intern granskning: Rodemco Solna Centrum AB Structor Uppsala AB Anders Metzén Erika Hagström Jessica Stålheim Dragarbrunnsgatan 45, 3 tr

1 SAMMANFATTNING I Solna planeras en utveckling av centrumkärnan, där Kvarteret Banken är en del av den större utvecklingsplanen. I Kv. Banken planeras det för fyra flervåningshus med bostäder och tillhörande mindre innergårdar. Kvarteret kommer placeras ovanpå ett befintligt parkeringsdäck och garage. Inför antagande av detaljplan krävs en samlad plan för hur omhändertagande av områdets dagvatten ska ske på ett hållbart sätt. Structor Uppsala AB har fått i uppdrag av Rodamco Solna Centrum AB att upprätta en dagvattenutredning för Kv. Banken med syftet att beskriva hur avrinningen förändras till följd av exploateringen. Dagvattenstrategi och målsättning Dimensionering av det nya dagvattensystemet ska enligt Svenskt Vattens publikation P110 kompletteras med en klimatfaktor för att ta höjd för ökad nederbörd i samband med pågående klimatförändring. Kravet är att dagvattenflödet och utsläppet av föroreningar inte ska öka i samband med exploateringen. Fördröjning och rening måste ske inom kvartersmark innan utsläpp på kommunalt nät. Åtgärdsförslag dagvattenhantering Efter exploatering föreslås följande dagvattenhantering: Dagvatten från takytor som lutar ut från kvarteret mot Solnavägen avleds via stuprör och ansluts direkt till ledningsnätet. Dagvatten från resterande takytor samt innergård samlas upp i ett underjordiskt fördröjningsmagasin. Den erforderliga fördröjningsvolymen är 44 m 3. Inloppet till fördröjningsmagasinet bör förses med brunnsfilter eller oljeavskiljare. För att minska volymen av det underjordiska magasinet kan dagvattnet från takytorna på bostadshusen som lutar inåt fördröjas i upphöjda växtbäddar. För att fördröja dagvattnet för ett 10-årsregn med varaktighet 10 minuter behövs ungefär 10 m 2 växtbäddar för de mindre husen längs ut och 20 m 2 växtbäddar för de större husen i mitten. Växtbäddarna förses då med tät botten på grund av den befintliga underbyggnaden, och dräneringsledningar som samlar upp vattnet för anslutning till ledningsnätet. Växtbäddar ger förutom fördröjning även rening och estetiska värden. Förrådsbyggnader förses med gröna tak för viss fördröjning. Föroreningar Resultat från föroreningsberäkningar visar att föroreningsmängderna förväntas minska efter exploatering jämfört med befintlig situations nivåer för samtliga undersökta föroreningar. Detta är baserat på att ingen rening sker efter exploatering. Om växtbäddar anläggs för fördröjning av takvattnet minskar föroreningsbelastningen ytterligare. Extrema regn och översvämningsrisk I befintlig situations markanvändning och höjdsättning finns inga instängda områden som riskerar att översvämmas. Detta måste säkerhetsställas även i den planerade exploateringen. Sekundära avrinningsvägar där vattnet avleds på ytan måste skapas för att en kontrollerad översvämning kan ske vid extrema regn. På så sätt reduceras risken för skador på byggnader och infrastruktur. Dragarbrunnsgatan 45

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 1 1.1 Krav på dagvattenhantering... 1 2 Områdesbeskrivning... 2 2.1 Geologi och geohydrologi... 2 2.2 Recipient... 3 2.3 Planerad exploatering... 4 3 Befintlig situation... 5 3.1 Befintliga VA-ledningar... 5 3.2 Flödesberäkningar befintlig situation... 6 4 Efter exploatering... 8 4.1 Erforderlig fördröjningsvolym... 9 4.2 Fördröjnings- och reningsåtgärder... 9 4.2.1 Underjordiskt magasin... 9 4.2.2 Växtbäddar... 10 4.2.3 Gröna tak... 11 4.2.4 Systemlösning... 12 4.3 Föroreningsberäkningar... 14 4.4 Garage... 15 5 Extrema regn... 16 6 Referenser... 16 Bilagor R-50.1-001 R-51.1-001 Resultatrapport StormTac Resultatrapport StormTac Förslag på omläggning av befintligt VA Ritning över samlade åtgärdsförslag Föroreningsberäkningar befintlig situation Föroreningsberäkningar efter exploatering Dragarbrunnsgatan 45, 3 tr

1 1 BAKGRUND Solna stad planerar att utveckla centrumkärnan både med kompletterande bebyggelse och nya trafiklösningar. Som en del av denna större utvecklingsplan ska Solnavägen ges en ny gestaltning och ett nytt område upprättas längs Solnavägen, Kvarteret Banken. Inom Kv. Banken planeras ett antal nya flervåningshus med bostäder. Structor Uppsala AB har fått i uppdrag av Rodamco Solna Centrum AB att upprätta en dagvattenutredning för Solnavägen och Kv. Banken som underlag inför kommande detaljplan. Syftet med dagvattenutredningen är att beskriva befintlig situation och de förändringar som uppstår till följd av exploateringen, samt föreslå lämplig dagvattenhantering med fördröjningsoch reningsåtgärder. 1.1 KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING Redan år 2002 upprättade Solna stad en dagvattenstrategi med riktlinjer för hur kommunen ska arbeta med dagvattenhanteringen på ett hållbart sätt. De mål som formulerats i dagvattenstrategin för Solna stad är: - Dagvatten som avleds till recipient eller omhändertas lokalt genom infiltration ska vara så rent att det inte ger negativ påverkan på levande organismer. - Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt. - Grundvattennivåerna ska inte förändras på grund av stadens expansion. - Dagvatten ska utnyttjas som resurs vid stadens utbyggnad. Utöver de mål som finns föreskrivna i dagvattenstrategin ställs en del krav på dagvattenhanteringen i projektet, uppställda av Solna vatten. - Dagvattenflödet inte får öka efter exploatering vilket innebär att flöden som överstiger befintlig situation måste fördröjas. Solna Vatten önskar dock en ökad fördröjningsvolym i detta fall eftersom marken i området redan till stor del är hårdgjord. - Fördröjningsanläggningar inom kvartersmark ska dimensioneras för att klara ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25. - Gällande krav på dagvattenrening är enligt de övergripande nationella miljömålen samt gällande miljökvalitetsnormer för Ulvsundasjön. Dragarbrunnsgatan 45, 3 tr

2 2 OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet är ca 1,2 ha stort och beläget mitt i Solna centrum, direkt sydväst om Solnavägen. Området avgränsas söderut av befintlig centrumbebyggelse och norrut av Solnavägen. I dagsläget består området till störst del av hårdgjorda parkeringar samt centrumslingan som är en trafikerad gata närmast centrumbyggnaderna. I Figur 1 visas planområdets ungefärliga avgränsning och befintlig markanvändning. Det finns inga kända lågpunkter eller instängda områden inom planområdet. Figur 1. Omfattning av det aktuella planområdet. Den röda markeringen visar det aktuella planområdet för Kv. Banken. Flygfoto hämtat från Eniros karttjänst 2016-12-27. 2.1 GEOLOGI OCH GEOHYDROLOGI Marken i området består av silt och fyllningsmassor enligt SGU:s jordartskarta, se Figur 2. Infiltrationskapaciteten i siltjordar beräknas vara låg. Möjligheten till infiltration för det aktuella planområdet är dock minimal eftersom hela området är underbyggt med parkeringsgarage. Dragarbrunnsgatan 45

3 Figur 2. Jordartskarta från SGU:s kartvisare. Hämtat 2016-10-26. Planområdet är markerat i svart. 2.2 RECIPIENT Dagvattnet från det aktuella området leds i dagsläget till Ulvsundasjön via ledningar och en dagvattenkulvert (Solna stad, 2002). Ulvsundasjön (vattenförekomst SE657596-161702) uppnår måttlig ekologisk status och ej god kemisk status enligt VISS klassning år 2015 (VISS, 2016). Sjöns miljöproblem är sammanfattade i tre punkter. Övergödning och syrefattiga förhållanden Miljögifter, baserat på att prioriterade ämnen såsom kvicksilver, tributyltenn (TBT) och bly m.fl. överskrider aktuella gränsvärden. Förändrade habitat genom fysisk påverkan Tidsfristen för att uppnå god ekologisk status både med avseende på övergödning och morfologiska förändringar har förlängts till 2027 på grund av orimliga kostnader samt mycket tids- och resurskrävande åtgärder. Gällande övergödning av sjöar är det utsläpp av näringsämnen såsom kväve och fosfor som är av stor betydelse, vilket bland annat kan ha ursprung i dagvatten från urbana miljöer. För att uppnå god kemisk ytvattenstatus har undantag getts i form av mindre stränga krav för kvicksilver och bromerade difenyletrar (PBDE) på grund av att det anses omöjligt att sänka dessa halter till de nivåer som motsvarar god status. För Antracen, bly och TBT har tidsfristen för att uppnå god status förlängts till 2027 eftersom påverkansbilden är mycket komplex för dessa föroreningar och det kommer ta lång tid för att sänka halterna. Dragarbrunnsgatan 45

4 2.3 PLANERAD EXPLOATERING I det aktuella området planeras det byggas fyra nya flervåningshus med bostäder (Figur 3). Varje hus kommer få en mindre innergård där ett antal förrådsbyggnader samt uteplatser ryms. Husen kommer byggas ovanpå befintligt parkeringsgarage (Figur 4) vilket innebär att hårdgörandegraden inte kommer förändras i någon större utsträckning. Figur 3. Situationsplan för Kv. Banken, erhållen från BAU 2017-03-27. Blå linje visar områdesgränsen. Figur 4. Vy från Solnavägen. Parkeringar ersätts med flervåningshus, den befintliga underbyggnaden kommer dock stå kvar. Bild från Eniro, hämtad 2017-01-12. Dragarbrunnsgatan 45

5 3 BEFINTLIG SITUATION 3.1 BEFINTLIGA VA-LEDNINGAR I dagsläget ligger Solna Vattens VA-ledningar i den befintliga gångbanan vilket innebär under planerad bebyggelse, se Figur 5. Dessa ledningar måste flyttas för att möjliggöra framtida ledningsarbeten samt dagvattenhantering för Kv. Banken. Figur 5. Befintlig dagvatten- och vattenledning under planerade byggnader. Förslagsvis flyttas de aktuella ledningarna till under planerad cykelbana. En grov skiss ledningarnas nya läge visas i Fel! Hittar inte referenskälla. men också som ritningsbilaga R-50.1-001. Dragarbrunnsgatan 45

6 Figur 6. Förslag på omläggning av VA-ledningar längs Solnavägen. 3.2 FLÖDESBERÄKNINGAR BEFINTLIG SITUATION I dagsläget avvattnas planområdet direkt ut på kommunalt dagvattennät utan kända fördröjnings- och reningsåtgärder. All typ av dimensionering inom ramen för denna utredning har utgått från Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Eventuella avvikelser från P110 gällande tillämpning eller bedömning beskrivs under respektive avsnitt. Avrinningsberäkningar utfördes med rationella metoden för dagvattenflöde; Q (flöde) baseras på indata som anges i Dragarbrunnsgatan 45

7 Tabell 1. Områdets rinntid beräknades till 10 min. Dimensionerande regnvaraktighet bestäms utifrån områdets rinntid och är således 10 min. Dragarbrunnsgatan 45

8 Tabell 1. Indata för flödesberäkningar, redovisad regnintensitet för 10-årsregn baseras på data över kortvariga regn från Stockholmsregionen enligt P110. Avrinning 10-årsregn Återkomsttid 120 mån Blockregnsvaraktighet 10 min Regnintensitet 235,5 l/s ha Reducerad area avser den specifika yta som aktivt bidrar till områdets avrinning, alltså den yta där hänsyn tagits till avrinningskoefficienter, Φ. Den sammanvägda avrinningskoefficienten är ett mått på andel hårdgjord yta som aktivt bidrar till ett områdes avrinning. Resultat från flödesberäkningarna sammanställs i Tabell 2. Tabell 2. Flödesberäkningar från kvartersmarken i planområdet baserat på befintlig situations markanvändning. Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 10 år [l/s] Parkering 5 836 0,8 4 669 110,0 Gång- och cykelväg 1 191 0,8 953 22,4 Totalt 7 027 0,8 5 622 132 4 EFTER EXPLOATERING De beräkningar som gjorts för situationen efter exploatering baseras på dimensionerande regn enligt Tabell 3. I enlighet med P110 har en klimatfaktor på 1,25 inkluderats vid dimensionering av ledningssystem och fördröjningsmagasin, vilket kräver ledningssystem med ökad kapacitet och större volym. Klimatfaktorn har multiplicerats med regnintensiteten för 10-årsregn. Tabell 3. Indata för flödesberäkningar efter exploatering, redovisad regnintensitet för 10-årsregn baseras på data över kortvariga regn från Stockholmsregionen inklusive klimatfaktor på 1,25 enligt P110. Avrinning 10-årsregn Återkomsttid 120 mån Blockregnsvaraktighet 10 min Klimatfaktor 1,25 - Regnintensitet (inkl. klimatfaktor) 294,4 l/s ha Hårdgörandegraden kommer enligt aktuell situationsplan att vara ungefär densamma efter exploatering men eftersom en klimatfaktor inkluderas för beräkningarna efter exploatering kommer dagvattenflödet därmed öka något. De nya takytorna med något högre avrinningskoefficient bidrar också till ett något högre flöde. Dagvattenflödet för ett 10-årsregn med varaktighet 10 min, utan hänsyn till fördröjning, redovisas i Tabell 4. För att inte överskrida befintlig situation måste motsvarande ökning fördröjas inom planområdet. Dragarbrunnsgatan 45

9 Tabell 4. Flödesberäkningar från planområdets kvartersmark efter exploatering. Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 10 år [l/s] Takyta bostadshus 3 822 0,9 3 440 101,3 Takyta förråd 719 0,9 647 19,0 Gång- och cykelväg 2 486 0,8 1 989 58,5 Totalt 7 027 0,86 6 076 179 4.1 ERFORDERLIG FÖRDRÖJNINGSVOLYM För att uppfylla Solna stads krav får inte dagvattenflödet som släpps ut på kommunalt nät öka i samband med exploateringen, vilket innebär att maximala utflödet inte får överstiga 132 l/s (utflöde enligt befintlig situation). Dagvattenledningen längs Solnavägen som magasinen ska ansluta till har en dimension på 800 mm vilket ger en flödeskapacitet på över 1000 l/s. Beräkning av den erforderliga fördröjningsvolymen baserats på fördröjning av ett 10-årsregn med varaktighet 10 min. Den erforderliga fördröjningsvolymen uppnås då till 44 m 3 för hela detaljplaneområdet. 4.2 FÖRDRÖJNINGS- OCH RENINGSÅTGÄRDER Samtliga åtgärdsförslag i detta PM förutsätter att detaljprojektering av planområdets dagvattenhantering sker i kommande skeden av exploateringsprocessen. Eventuella förändringar i höjdsättning, lokalisering av hus och infrastruktur samt förändrad markanvändning etc. kan påverka genomförbarheten i föreslagna åtgärder. Möjligheten för fördröjning och rening är mycket begränsad inom området på grund av platsbrist. I följande kapitel ges olika förslag på fördröjnings- och reningsåtgärder som antingen anläggas i kombination eller som ensamma alternativ för fördröjning. Dagvattnet från de takytor som lutar ut mot Solnavägen kan antingen anslutas direkt på ledningsnätet eller ledas via stuprör och ledningar i sidled utmed Solnavägen till det underjordiska dagvattenmagasin som föreslås nedan. Det senare alternativet kräver servitut eller annan lösning på Solna stads mark. 4.2.1 Underjordiskt magasin Om gröna lösningar inte anses genomförbara att anlägga för Kv. Banken kan ett underjordiskt magasin vara ett alternativ för fördröjning av dagvattnet. Rörmagasin eller kassetter är utrymmeseffektiva underjordiska anläggningar med syfte att utjämna dagvattenflödet. Magasinen förses med ofta med brunn med sandfång innan magasinet för att avlägsna suspenderat material. Utloppet är vanligen strypt eller så finns en flödesregulator för att säkerställa ett kontrollerat utflöde. Beroende på utformning av magasinet kan det bidra olika mycket till rening av dagvattnet. Ett avsättningsmagasin med en permanent vattennivå kan uppnå en viss rening genom sedimentation. Annars är det viktigt att dagvattnet inte är behov av rening innan inflöde sker till fördröjningsmagasinet. Upptagningsbrunnen till magasinet bör förses med ett dagvattenfilter alternativt oljeavskiljare. Reningseffekten hos dagvattenfilter varierar mycket men exempel på föroreningar som kan avskiljas är olja, tungmetaller och PAH:er. Dagvattenfilter är generellt inte en effektiv lösning för rening av dagvatten från större vägar eftersom de kräver stora intrång i trafiken vid installation och filterbyte men på parkeringar kan de vara en effektiv lösning (Stockholm Vatten och Avfall, 2009). Det är dock viktigt att vara medveten om att dagvattenfilter kräver tillsyn, skötsel och Dragarbrunnsgatan 45

10 filterbyte flera gånger per år för att inte filtret ska sättas igen och mista sin funktion. Filtermaterialet betraktas också som farligt avfall och måste tas omhand. Den aktuella placeringen för fördröjningsmagasin är mellan husen under de trappor som leder upp till Kv. Banken från Solnavägen enligt åtgärdsförslag i Figur 10 längre ner. Om detta utrymme är tillräckligt för fördröjning måste utredas. 4.2.2 Växtbäddar För att minska den erforderliga volymen för det underjordiska magasinet kan fördröjning av dagvatten från takytor som lutar inåt mot kvarteret, ske i växtbäddar på innergårdarna. Växtbäddar är biofilter i form av planteringslådor som används med huvudsyfte att fördröja och rena dagvatten från omgivande hårdgjorda ytor. Gemensamt för alla växter som planteras i en växtbädd är att de bör klara av både torka och att stå under vatten under en viss tid. Växtbäddar kan anläggas både som nedsänkta till marknivå och upphöjda, för Kv. Banken måste växtbäddarna vara upphöjda på grund av den befintliga underbyggnaden. På grund av upphöjningen kan endast takvatten ledas ner i dessa. Takvattnet från takytor som lutar inåt kvarteret samlas då upp i stuprör och leds ner i växtbäddarna för fördröjning. Dagvatten som rinner av takytor anses generellt som rent vilket gör att reningseffekten inte är primär i detta fall. För att kunna fördröja dagvatten för det dimensionerande regnet behövs ca 10 m 2 växtbäddar för de mindre husen på kanterna och ca 20 m 2 för de två större husen i mitten, enligt Figur 10. Arean växtbäddar som behövs beror dock mycket på utformningen av dessa, detta är beräknat med en dämningshöjd på 15 cm. I Figur 7 visas exempel på en upphöjd växtbädd dit takvatten leds för rening och fördröjning. Figur 8 visar en principskiss för uppbyggnaden av en tät växtbädd med dräneringsledning i botten. Beroende på tjockleken och materialvalet i de olika lagren kan fördröjningskapaciteten och reningseffekten variera. Figur 7. Exempel på upphöjd växtbädd, bild från http://www.baag.com.au/raingardens (2017). Dragarbrunnsgatan 45

11 Figur 8. Principskiss av en växtbädd med tät botten och dräneringsledning. Bild av Structor Uppsala AB (2017). För att växtbäddar ska ha så lång livslängd som möjligt och fungera optimalt krävs en del underhåll vilket är viktigt att vara medveten om redan i projekteringsfasen. Skötselnivån är jämförbar med andra dagvattenlösningar eller vegetationsytor (Movium Fakta, 2015). Funktionen hos inlopp, utlopp, bräddavlopp och avvattningssystem måste kontrolleras regelbundet. Efter kraftig nederbörd eller olyckor som exempelvis brand måste växtbädden kontrolleras. Etablering och skötsel av vegetationen är i övrigt liknande en vanlig planteringsyta. 4.2.3 Gröna tak Ett förslag är även att anlägga gröna tak på de förrådsbyggnader som planeras, vilket är ungefär 720 m 2. Förmågan att ta hand om och fördröja dagvatten är en av de gröna takens främsta fördelar. Växttäcket på taken fördröjer avrinningen genom att hålla kvar vattnet och på så sätt motverka de höga flödestopparna vid regn. Avrinningen minskar dessutom något eftersom vegetationen tar upp en del vatten via rötterna och avdunstningen från taket ökar. Det finns olika typer av gröna tak, där tunna sedumtak (tjocklek <15 cm) (Figur 9) är den vanligast förekommande i Sverige (Svenskt Vatten, 2011). Det är också dessa typer av tak som föreslås inom Kv. Banken. Gröna tak kan generellt sätt fördröja de första 5 mm av ett regn vilket på årsbasis kan minska avrinningen från takytor med 40 50 % (Svenskt vatten, 2011). Fördröjningseffekten är dock mycket begränsad vid intensiva eller långvariga regn på grund av att taket blir vattenmättat snabbt. Av denna anledning har de gröna taken inte inkluderats i flödesberäkningarna för 10-årsregn i denna dagvattenutredning. Vid föroreningsberäkningarna har de dock inkluderats eftersom de framför allt kan påverka halten näringsämnen i det avrinnande dagvattnet. Beroende på utformning och placering kan det gröna taket bidra till fler mervärden/ekosystemtjänster än den fördröjande effekten. Gröna tak kan utgöra bra livsmiljöer för exempelvis insekter, fjärilar och humlor och bidrar på så sätt till den biologiska mångfalden vilket kan vara av mycket stor betydelse i innerstaden där det är mycket hårdgjorda ytor. Genom evapotranspirationen motverkar gröna tak även den urbana värmeöeffekten och bidrar till ett bättre mikroklimat genom att ha en lokalt temperatursänkande effekt. Detta kan också mycket värdefullt i innerstaden. Om taket ligger nära en Dragarbrunnsgatan 45

12 föroreningskälla kan det även bidra till en förbättrad luftkvalitet då vegetationen kan ta upp föroreningar från luften. Förutom ekologiska fördelar har gröna tak även estetiska värden. Figur 9. Grönt sedumtak på SEB USIF arena, Uppsala. Foto: Erika Hagström (2016). Underhållsbehovet för gröna tak beror helt på vilken typ av tak som anläggs. Tunna sedumtak kräver bara underhåll 1 2 gånger per år i form av årlig tillsyn och bortrensning av löv och ogräs. Sedumtak som är aktuella i detta fall kan kräva gödsling en gång per år vilket kan leda till läckage av näringsämnen. Fokus bör därför ligga på att anlägga ett grönt tak med så litet gödslingsbehov som möjligt. 4.2.4 Systemlösning - Fördröjning i underjordiska magasin för dagvattnet från innergårdar, förrådsbyggnader och eventuellt hälften av takytorna på bostadshusen. Den erforderliga fördröjningsvolymen är 50 m 3. - Upptagningsbrunnen till magasinen förses med brunnsfilter, alternativt oljeavskiljare. - Dagvattnet från de takytor som lutar utåt från kvarteret ansluts direkt till ledningsnätet utan fördröjning, alternativt leds via stuprör och ledningar till det underjordiska magasinet. - För att minska den erforderliga volymen av det underjordiska magasinet kan dagvattnet från takytorna på bostadshusen som lutar inåt fördröjas i upphöjda växtbäddar. - Förrådsbyggnader förses med gröna tak som fördröjer betydande mängd dagvatten på årsbasis. En sammanställning av de åtgärder som föreslås finns redovisat i Figur 10, samt i ritningsbilaga R-51.1-001 till detta PM. Denna systemlösning innebär ingen ökning av flödet till ledningsnätet jämfört med befintlig situation. Dragarbrunnsgatan 45

13 Figur 10. Samlade åtgärdsförslag för Kv. Banken. Redovisas även i Bilaga R-51.1-001. Dragarbrunnsgatan 45

14 4.3 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR Föroreningsberäkningar har utförts med dagvattenmodellen StormTac som baseras på schablonvärden för föroreningar i dagvatten. I modellen tas hänsyn till områdets markanvändning, avrinningskoefficienter och en genomsnittlig årsnederbörd på 640 mm/år. Vid utsläpp av föroreningar i dagvatten används ofta ett riktvärde att jämföra mot. Riktvärdena används för att kunna bedöma reningsbehovet för reningsanläggningar och kontrollera reningen för befintliga anläggningar. Riktvärdena för dagvatten som används i utredningen är framtagna av Riktvärdesgruppen 2009 och avser delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt i recipient, kallat nivå 1M. Värt att påpeka är dock att Solna stad inte har några krav på att dagvattnet ska underskrida riktvärdena utan endast att föroreningshalterna inte ska överskrida befintlig situation. Samlat resultat från föroreningsberäkningar redovisas i Tabell 5 och Tabell 6. I befintlig situation antas dagvattnet inte genomgå någon betydande rening. StormTac-beräkningarna efter exploatering baseras på att ingen rening sker efter exploatering heller, det vill säga att inga växtbäddar anläggs för fördröjning av takvattnet. Detta för att få ett resultat för worst case, om växtbäddar anläggs kommer situationen efter exploatering förbättras ytterligare jämfört med befintlig situation. Ingen potentiell rening i magasin eller brunnsfilter tas heller i beaktning. De föreslagna gröna taken är dock inkluderade eftersom de påverkar halten näringsämnen i det avrinnande dagvattnet. Tabell 5. Beräknade föroreningsmängder för befintlig situation samt situation efter exploatering; före och efter rening, samt beräknad reningseffekt för situation efter rening jämfört med befintlig situation. Ämne Efter exploatering Före ev. rening [kg/år] Förbättring jämfört med befintlig situation Befintlig situation [kg/år] Fosfor 0,49 0,39 20% Kväve 5,7 7,2-26% Bly 0,12 0,0089 93% Koppar 0,16 0,036 78% Zink 0,59 0,095 84% Kadmium 0,0023 0,0019 17% Krom 0,059 0,013 78% Nickel 0,020 0,013 35% Kvicksilver 0,00041 0,000043 90% SS 660 93 86% Olja 3,4 0,27 92% PAH 16 0,0085 0,0022 74% Dragarbrunnsgatan 45

15 Tabell 6. Beräknade föroreningshalter i det avrinnande dagvattnet för befintlig situation samt situation efter exploatering. I kolumnen längst till höger redovisas riktvärden framtagna av Riktvärdesgruppen 2009. Ämne Efter exploatering Befintlig situation [µg/l] Före ev. rening [µg/l] Riktvärden [µg/l] Fosfor 120 110 160 Kväve 1 400 2 000 2 000 Bly 30 2,4 8 Koppar 38 9,8 18 Zink 140 26 75 Kadmium 0,57 0,53 0,4 Krom 14 3,5 10 Nickel 4,8 3,6 15 Kvicksilver 0,10 0,012 0,03 SS 160 000 25 000 40 000 Olja 840 74 400 PAH 16 1,5 0,59 - Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medelhög säkerhet Låg säkerhet Enligt resultatet från föroreningsberäkningarna blir både halten och mängden föroreningar lägre efter exploateringen av Kv. Banken, med undantag från kväve, även om eventuella reningsåtgärder uteblir. Det beror på att den befintliga parkeringen till stor del ersätts med hus och dagvatten från takytor klassas generellt som rent. Detta innebär att exploateringen av Kv. Banken inte försvårar möjligheten för recipienten att uppnå de uppsatta miljökvalitetsnormerna. Dock bör påpekas att halten av kadmium förväntas överskrida riktvärdet även efter exploateringen. Om brunnsfilter används sjunker föroreningshalterna ytterligare och en acceptabel utsläppsnivå av föroreningar bör uppnås. Eftersom osäkerheterna i beräkningarna är stora ska dock resultaten av föroreningsberäkningarna ses som en indikation på hur föroreningsbelastningen hos recipienten förändras i samband med en exploatering, och inte vilka exakta mängder som tillförs. 4.4 GARAGE Det befintliga parkeringsgaraget samt parkeringsdäcket kommer vara kvar efter exploateringen. Parkeringsgaraget kan påverka dagvattenhanteringen på marknivå ovan garaget. Beroende på hur mycket utrymme det kommer att vara mellan överkant garage och markyta, kan det i värsta fall försvåra att ha brunnar och ledningar i samma område som garage. Parkeringsgaraget kan utrustas med rännor eller brunnar för omhändertagande av regn- och smältvatten som medföljer fordon in i garaget. Anläggs brunnar och rännor för omhändertagande av vatten från garaget ska detta ledas till en oljeavskiljare för rening. Oljeavskiljaren ska uppfylla kraven i Europastandard och Svensk Standard SS-EN 858 och utrustas med provtagningsbrunn efter utloppet. Utgående vatten efter avskiljaren ska då ledas ut på spillvattennätet. Alternativt kan garaget utrustas utan möjligheter att omhänderta regn- och smältvatten. Den lilla volym vatten som samlas i garaget får då istället dunsta bort. Dragarbrunnsgatan 45

16 5 EXTREMA REGN Inför detaljprojektering av planområdet är det mycket viktigt att även planera för hantering och avledning av flöden som uppstår vid extrema regn. I dagsläget finns inga instängda områden inom Kv. Banken där stora volymer vatten kan ansamlas vilket även måste säkerhetsställas efter exploateringen. Bjälklag och innergårdar inom respektive kvartersmark måste utformas så att avrinningsvägar skapas i form av låglinjer ut mot gata. Avledning av dagvatten vid större regn kan då ske via ytavrinning på gator mot planerade översvämningsytor utanför planområdet och risken för skador på byggnader och infrastruktur kan reduceras. 6 REFERENSER Movium Fakta, 2015. Regnbäddar Biofilter för behandling av dagvatten. [pdf] Tillgänglig via: <http://www.movium.slu.se/system/files/news/11238/files/movium_fakta_2-2015_rangbaddarslutlig.pdf> [Hämtad 2017-01-09]. Riktvärdesgruppen, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. [pdf] Tillgänglig via: <http://stormtac.com/admin/uploads/rapport%202009_forslag%20till%20riktvarden%20for%20dag vattenutslapp.pdf> [Hämtad den 8 augusti 2016]. Solna stad, 2002. Dagvattenstrategi för Solna stad. [pdf] Tillgänglig via: <https://www.solna.se/global/boende%20och%20milj%c3%b6/mhf%20strategier/dagvattenstrate Da%20Solna%202002.pdf> [Hämtad 2016-12-20] Svenskt Vatten, 2011. Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering. Stockholm: Svenskt Vatten. Svenskt Vatten, 2016. Publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. Stockholms län, 2010. Länsstyrelsens WebbGIS. Tillgänglig via: <http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/stockholm/planeringsunderlag/> [Hämtad den 12 januari 2017] VISS, 2014. Ulvsundasjön. [online] Tillgänglig via: <https://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se658229-162450> [Hämtad 2017-01-09]. Dragarbrunnsgatan 45

Vi ser möjligheter i nya projekt, medarbetare, bolag och samarbeten. Vi drivs av att utveckla våra kunders projekt och visioner. Vår organisation är under ständig utveckling med nytt kunnande, nya bolag och nya kunder. Vi ser en styrka i att alltid erbjuda kunden det bästa teamet om det är så är med egna eller externa samarbetspartners. Structor Uppsala AB 0rg. Nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 753 20 UPPSALA www.structor.se Dragarbrunnsgatan 45, 3 tr

U 225 200 250 1000 800 300 225 110 110 300 150 800 300 800 500 800 500 GJU 300 200 GJU 800 300 GJU 500 225 300 1000 225 100 225 1000 BTG 1000 BTG1000 BTG 110 225 110 300 300 50 300 110 150 225 225 150 110 225 1000 BTG 1000 BTG 110 225 300 300 150 200 225 300 315 PVC 300 315 PVC 40 PEM 300 BTG 300 110 PE 110 225 110 50 SOLNAVÄGEN 110 225 150 225 1000 1000 300 300 110 PEM 300 300 300 300 225 225 1000 150 1000 BTG 300 BTG 300 BTG 800 BTG 300 BTG 300 BTG 1000 800 110 PEM 300 GJU 300 GJU 500 300 BTG 300 BTG KOORDINATSYSTEM PLANSYSTEM: SWEREF99 18 00 HÖJDSYSTEM: RH2000 TECKENFÖRKLARING ARBETSOMRÅDESGRÄNS NYA ANLÄGGNINGAR I PLAN DAGVATTEN SPILLVATTEN VATTEN BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR I PLAN DAGVATTEN SPILLVATTEN VATTEN UTGÅENDE ANLÄGGNINGAR I PLAN DAGVATTEN SPILLVATTEN VATTEN ANMÄRKNINGAR HÄNVISNINGAR PRELIMINÄR BET ANT ÄNDRINGEN AVSER STATUS DATUM DAGVATTENUTREDNING KV. BANKEN SOLNA CENTRUM SIGN STRUCTOR UPPSALA AB www.structor.se UPPDRAG NR. DATUM M X R T RITAD/KONSTR. AV ANSVARIG W HANDLÄGGARE 1493 EHM E. HAGSTRÖM 2017-05-22 A. METZÉN VA-LEDNINGAR FÖRSLAG PÅ NY PLACERING SOLNAVÄGEN PLAN SKALA 1:500 NUMMER R-50.1-001 BET

SOLNAVÄGEN BET ANT ÄNDRINGEN AVSER STATUS DATUM DAGVATTENUTREDNING KV BANKEN SOLNA CENTRUM SIGN STRUCTOR UPPSALA AB www.structor.se UPPDRAG NR. DATUM M X R T RITAD/KONSTR. AV ANSVARIG HANDLÄGGARE 1493 EHM E. HAGSTRÖM W 2017-05-22 A. METZÉN RITNINGSBILAGA SAMLADE ÅTGÄRDSFÖRSLAG PLAN SKALA 1:400 NUMMER R-51.1-001 BET

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: Kv Banken innan expl mindre sit plan - A1 Datum: 2017-05-22 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 0.70 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.00 Delavrinningsområde Större parkeringsanläggningar och terminalområden Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha 0.85 0.80 0.58 0.58 0.58 Gång & cykelväg 0.85 0.80 0.12 0.12 0.12 Totalt 0.85 0.80 0.70 0.70 0.70 Reducerat avrinningsområde 0.60 0.56 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b 0.0097 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 0.12 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 0.13 l/s Basflöde, årsmedel Q b 310 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 3800 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 4100 m 3 /år Medelavrinning Q m 1.7 l/s Dim. flöde Q dim 120 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/11

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: Kv Banken innan expl mindre sit plan - A1 Datum: 2017-05-22 2. Transport och flödesutjämning 2.1 Indata Dagvattenledning Lutning 0.0050 Material Betong, gjutjärn, stål Dike & kanal Mannings skrovlighetskoefficient n 0.040 s/m 1/3 Längslutning S 0.045 Släntlutning, 1:X Z c 1.0 Bottenbredd W b,c 1.5 m Flödesdjup h r,c 0.55 m Längd L c 40 m Flödesutjämning Maximalt utflöde Q out2 200 l/s Magasinfyllning, andel av porer 1 Reducerad flödesfaktor f Qred 0.67 Klimatfaktor 1.00 Reducerad infiltrationsområde 1 Exfiltrationshastighet 0 mm/h Anläggningens längd 48 m Anläggningens bredd 24 m Anläggningens djup 1.5 m 2.2 Utdata Dagvattenledning Ledningsdimension 1200 mm Ledningskapacitet Q cap 2800 l/s Dike & kanal Mannings tal M 25 m 1/3 /s Tvärsnittsarea A cross,c 1.1 m 2 Våt omkrets P 0.37 m Flödeskapacitet Q cap,c 3100 l/s Vattehastighet v c 2.7 m/s Volym V c 45 m 3 Flödesutjämning Erfoderlig anläggningsvolym V d 0 m 3 Utformad anläggningsvolym 1700 m 3 Exfiltrationsutflöde 0 l/s Dim. varaktighet vid dim. V d t r 10 min 2/11

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: Kv Banken innan expl mindre sit plan - A1 Datum: 2017-05-22 2.6 1: 1.0 0.55 1.5 0.55 3/11

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: Kv Banken innan expl mindre sit plan - A1 Datum: 2017-05-22 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på www.stormtac.com. Markanvändning Faktor* Större parkeringsanläggningar och terminalområden 5.0 Gång & cykelväg 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = 0-200. Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Större parkeringsanläggningar och terminalområden 35 1100 4.6 12 59 0.061 2.8 2.8 0.044 51000 150 0.16 0.011 Gång & cykelväg 21 880 0.50 5.0 10 0.025 0.50 1.0 0.0020 1200 50 0 0 Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Större parkeringsanläggningar och terminalområden 120 1300 38 44 180 0.67 17 5.2 0.11 200000 920 1.9 0.068 SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Gång & cykelväg 150 2000 3.5 23 33 0.30 7.0 4.0 0.080 7400 770 0.13 0.010 SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 4/11

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: Kv Banken innan expl mindre sit plan - A1 Datum: 2017-05-22 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 32 1100 3.9 11 51 0.055 2.4 2.5 0.037 42000 130 0.13 0.0094 Dagvattenhalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 130 1400 32 40 150 0.61 15 5.0 0.10 170000 890 1.6 0.058 Basflödesmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 0.0099 0.34 0.0012 0.0034 0.016 0.000017 0.00075 0.00077 0.000011 13 0.041 0.000040 0.0000029 Dagvattenmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 0.48 5.4 0.12 0.15 0.58 0.0023 0.058 0.019 0.00040 650 3.4 0.0060 0.00022 Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C 120 1400 30 38 140 0.57 14 4.8 0.100 160000 840 1.5 0.055 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.49 5.7 0.12 0.16 0.59 0.0023 0.059 0.020 0.00041 660 3.4 0.0060 0.00022 Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år 0.69 8.1 0.18 0.22 0.84 0.0033 0.084 0.028 0.00058 940 4.9 0.0085 0.00032 5/11

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: Kv Banken innan expl mindre sit plan - A1 Datum: 2017-05-22 Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Större parkeringsanläggningar och terminalområden 114 1288 35 42 167 0.62 16 5.0 0.11 192539 862 1.7 0.064 Gång & cykelväg 140 1916 3.3 22 31 0.28 6.5 3.7 0.074 6936 716 0.12 0.0093 Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Större parkeringsanläggningar och terminalområden 0.39 4.4 0.12 0.14 0.57 0.0021 0.054 0.017 0.00036 657 2.9 0.0059 0.00022 Gång & cykelväg 0.098 1.3 0.0023 0.015 0.022 0.00019 0.0045 0.0026 0.00005 2 4.8 0.50 0.00008 4 0.00000 64 Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Större parkeringsanläggningar och terminalområden 0.0089 0.29 0.0012 0.0031 0.015 0.000016 0.00072 0.00072 0.000011 13 0.038 0.000040 0.0000029 Gång & cykelväg 0.0011 0.046 0.000026 0.00026 0.00052 0.0000013 0.000026 0.000052 0.0000001 0 0.062 0.0026 0 0 Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Större parkeringsanläggningar och terminalområden 0.38 4.1 0.12 0.14 0.56 0.0021 0.054 0.016 0.00035 644 2.9 0.0059 0.00021 Gång & cykelväg 0.097 1.3 0.0023 0.015 0.021 0.00019 0.0045 0.0026 0.000052 4.8 0.50 0.000084 0.0000064 6/11

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: Kv Banken efter expl mindre sit. plan Datum: 2017-05-22 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 0.70 ha Rinnsträcka s 600 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.25 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Takyta 0.90 0.90 0.38 0.38 0.38 Grönt tak 0.90 0.90 0.072 0.072 0.072 Gårdsyta inom kvarter 0.45 0.55 0.25 0.25 0.25 Totalt 0.74 0.78 0.70 0.70 0.70 Reducerat avrinningsområde 0.52 0.55 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b 0.011 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 0.10 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 0.12 l/s Basflöde, årsmedel Q b 350 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 3300 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 3700 m 3 /år Medelavrinning Q m 1.7 l/s Dim. flöde Q dim 160 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 10 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/13

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: Kv Banken efter expl mindre sit. plan Datum: 2017-05-22 2. Transport och flödesutjämning 2.1 Indata Dagvattenledning Lutning 0.0050 Material Betong, gjutjärn, stål Dike & kanal Mannings skrovlighetskoefficient n 0.040 s/m 1/3 Längslutning S 0.045 Släntlutning, 1:X Z c 1.0 Bottenbredd W b,c 1.5 m Flödesdjup h r,c 0.55 m Längd L c 40 m Flödesutjämning Maximalt utflöde Q out2 130 l/s Magasinfyllning, andel av porer 1 Reducerad flödesfaktor f Qred 0.67 Klimatfaktor 1.25 Reducerad infiltrationsområde 1 Exfiltrationshastighet 0 mm/h Anläggningens längd 15 m Anläggningens bredd 2 m Anläggningens djup 1.5 m 2.2 Utdata Dagvattenledning Ledningsdimension 1200 mm Ledningskapacitet Q cap 2800 l/s Dike & kanal Mannings tal M 25 m 1/3 /s Tvärsnittsarea A cross,c 1.1 m 2 Våt omkrets P 0.37 m Flödeskapacitet Q cap,c 3100 l/s Vattehastighet v c 2.7 m/s Volym V c 45 m 3 Flödesutjämning Erfoderlig anläggningsvolym V d 43 m 3 Utformad anläggningsvolym 45 m 3 Exfiltrationsutflöde 0 l/s Dim. varaktighet vid dim. V d t r 10 min 2/13

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: Kv Banken efter expl mindre sit. plan Datum: 2017-05-22 2.6 1: 1.0 0.55 1.5 0.55 3/13

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: Kv Banken efter expl mindre sit. plan Datum: 2017-05-22 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på www.stormtac.com. Markanvändning Faktor* Takyta 5.0 Grönt tak 5.0 Gårdsyta inom kvarter 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = 0-200. Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Takyta 21 880 0.50 5.0 10 0.025 0.50 1.0 0.0020 1200 50 0 0 Grönt tak 21 1100 0.50 5.0 10 0.025 0.50 1.0 0.0020 1200 50 0 0 Gårdsyta inom kvarter 26 930 0.57 4.7 9.5 0.026 0.50 1.0 0.0040 4900 45 0 0 Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Takyta 90 1800 2.6 7.5 28 0.80 4.0 4.5 0.0050 25000 0 0.44 0.010 SD 230 2900 440 1000 5900 160 nd nd nd 29000 nd nd 75 Grönt tak 290 3900 1.0 15 23 0.070 3.0 3.0 0.0067 19000 0 1.9 0.010 SD 640 4300 2.1 18 120 0.030 nd 0.85 0.0065 64000 nd nd nd Gårdsyta inom kvarter 100 1900 3.7 16 29 0.23 3.7 2.3 0.040 41000 360 0.61 0.0067 SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 4/13

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: Kv Banken efter expl mindre sit. plan Datum: 2017-05-22 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 23 920 0.54 4.9 9.7 0.025 0.50 1.0 0.003 0 3000 48 0 0 BaP Dagvattenhalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 120 2100 2.6 10 28 0.59 3.8 3.8 0.013 28000 77 0.66 0.0093 Basflödesmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 0.008 1 0.32 0.000 19 0.001 7 0.003 4 0.000 0090 0.000 18 0.000 36 0.000 0010 1.0 0.017 0 0 BaP Dagvattenmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 0.39 6.9 0.0088 0.034 0.092 0.0019 0.013 0.013 0.000042 92 0.25 0.0022 0.000031 Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C 110 2000 2.4 9.8 26 0.53 3.5 3.6 0.012 25000 74 0.59 0.0084 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.39 7.2 0.0089 0.036 0.095 0.0019 0.013 0.013 0.000043 93 0.27 0.0022 0.000031 Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år 5/13

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: Kv Banken efter expl mindre sit. plan Datum: 2017-05-22 0.56 10 0.013 0.051 0.14 0.0028 0.018 0.019 0.000061 130 0.38 0.0031 0.000044 6/13

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: Kv Banken efter expl mindre sit. plan Datum: 2017-05-22 Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Takyta 85 1739 2.5 7.3 27 0.75 3.8 4.3 0.0048 23421 3.3 0.41 0.0093 Grönt tak 267 3702 0.97 14 22 0.067 2.8 2.9 0.0064 17819 3.3 1.8 0.0093 Gårdsyta inom kvarter 86 1687 3.1 14 26 0.19 3.1 2.0 0.033 33952 297 0.49 0.0054 Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Takyta 0.20 4.1 0.0058 0.017 0.063 0.0018 0.0088 0.010 0.00001 1 Grönt tak 0.12 1.6 0.00043 0.0063 0.0098 0.00003 0 0.0012 0.0013 0.00000 28 Gårdsyta inom kvarter 0.076 1.5 0.0028 0.012 0.022 0.00017 0.0027 0.0018 0.00002 9 55 0.0078 0.00096 0.00002 2 7.9 0.0015 0.00078 0.00000 41 30 0.26 0.00043 0.00000 47 Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Takyta 0.0032 0.14 0.000078 0.00078 0.0016 0.0000039 0.000078 0.00016 0.0000003 1 Grönt tak 0.00060 0.031 0.000015 0.00015 0.00029 0.0000007 3 0.000015 0.000029 0.0000000 58 Gårdsyta inom kvarter 0.0043 0.16 0.000097 0.00080 0.0016 0.0000044 0.000085 0.00017 0.0000006 8 0.19 0.0078 0 0 0.035 0.0015 0 0 0.82 0.0076 0 0 Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Takyta 0.20 3.9 0.0057 0.016 0.061 0.0018 0.0088 0.0098 0.000011 55 0 0.00096 0.000022 Grönt tak 0.12 1.6 0.00041 0.0062 0.0095 0.000029 0.0012 0.0012 0.0000028 7.8 0 0.00078 0.0000041 Gårdsyta inom kvarter 0.072 1.3 0.0027 0.011 0.021 0.00016 0.0026 0.0016 0.000028 29 0.25 0.00043 0.0000047 7/13