Slutredovisning av studie om utveckling av Ledningskollen för samförläggning

Rapportnummer PTS-ER 2013:23 Datum 2013-10-31 Slutredovisning av studie om utveckling av Ledningskollen för

Slutredovisning av Uppdrag att genomföra en studie om utveckling av Ledningskollen för Rapportnummer PTS-ER 2013:23 Diarienummer 12-6754 ISSN 1650-9862 Författare Rita Hammarstedt Jörgen Nordman Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se Post- och telestyrelsen 2

Förord Vid etablering av fibernät kan grävkostnaden stå för en stor del av den totala kostnaden. Genom samordning av grävarbeten, av exempelvis elnät och bredbandskanalisation kan kostnaden för bredbandsutbyggnad sänkas avsevärt. Om kostnaden sjunker för en anslutning, så kommer fler att kunna ansluta sig. För att underlätta utbyggnad och utnyttjande av kanalisation behöver bland annat information och samordning kring grävarbeten bli bättre. Ledningskollen.se är redan idag en etablerad tjänst för att undvika skador på ledningar vid grävningar och annat markarbete, med över 460 anslutna ledningsägare, inklusive alla nationella el- och teleoperatörer. Ledningskollen kan redan idag användas av dem som är i behov av samordning av grävarbeten, men den funktionen har hittills utnyttjas i relativt begränsad omfattning för det. Därför har nu PTS genomfört en studie om hur Ledningskollen.se mer effektivt kan användas som verktyg för att stödja processen för samordning av grävarbeten vid förläggning av bredband. Studien visar att Ledningskollen.se har stora möjligheter att utvecklas som verktyg för att förmedla samordningsmöjligheter mellan ledningsägare, entreprenörer, konsulter, kommuner och övriga markägare. Studien visar också att det finns ytterligare viktiga aspekter på samordning av grävarbeten, förutom att minska kostnader för utbyggnad av bredband. Det rör sig om exempelvis mindre störningar i samhället på grund av uppgrävda gator och att effektivisera processen inför planering av nya exploateringsområden. Stockholm den 28 oktober Göran Marby Generaldirektör Post- och telestyrelsen 3

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 8 Abstract 10 1 Om uppdragets bakgrund, sammanhang och genomförande 12 1.1 Rapportens disposition och upplägg 12 1.2 Beskrivning av uppdraget 13 1.3 Bakgrund till uppdraget finns i Bredbandsforums arbete 13 1.4 PTS har genomfört studien som ett projekt 14 1.4.1 Uppdragsbeskrivningen har omsatts i syfte och mål 14 1.4.2 Metodbeskrivning 15 1.4.3 Avstämningar med uppdragsgivaren 15 1.4.4 Avgränsning 15 1.5 Angränsande projekt och utredningar som påverkas av och påverkar detta uppdrag 16 1.5.1 Lantmäteriet Regeringsuppdrag Bredband, Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad 16 1.5.2 Bredbandsforums förstudie av nyttan med en digitaliserad process av marktillträdesrelaterade ärenden hos kommuner 17 1.5.3 Bredbandsforums arbetsgrupp Mobilt bredband i hela landet 18 1.5.4 Trafikverkets ska samverka med aktörer som vill etablera infrastruktur i vägområdet 18 1.5.5 Utvärdering av bredbandstrategin 19 1.5.6 Bredbandskartan 20 1.5.7 Erfarenheter från Finland 21 1.6 Definitioner 22 2 Om Ledningskollen 23 2.1 Historik 23 2.2 Finansiering, ägande, drift och förvaltning 24 2.2.1 Ledningskollen och lagstiftning 24 2.3 Användarnas inflytande över vidareutveckling av Ledningskollen 25 2.4 Effekter av Ledningskollen 25 2.5 Hur det går till att använda Ledningskollen? 26 2.5.1 Ärendetyp ledningsanvisning 27 2.5.2 Ärendetyp projektering 28 2.5.3 Ärendetyp samordningsärende 28 2.5.4 Ärendetyp planärende (samhällsplanering) 28 2.6 Vilka ledningsägare är med i Ledningskollen 28 2.6.1 Antalet ledningsägare stiger kontinuerligt 29 2.7 Internationellt utbyte 29 2.8 Ledningskollen utvecklas kontinuerligt 30 2.9 Pågående utvecklingsprojekt 30 2.9.1 Ledningsägarmodul anpassad för mindre ledningsägare 30 2.9.2 Nytt gränssnitt och nya funktioner för ledningsägarnas ansvariga 31 2.9.3 Akutärenden i Ledningskollen 31 2.9.4 Uppdatering av Ledningskollens systemgränssnitt 31 2.9.5 Uppdatering av befintlig Ledningsägarmodul (LÄM) 31 3 Samordning av grävarbete ur intressenternas perspektiv 32 3.1 Grävsamordning av grävarbete ur statens och samhällets perspektiv 32 3.2 Grävsamordning ur ett kommunalt perspektiv 33 Post- och telestyrelsen 4

3.2.1 Gatuarbete webb, ett verktyg för bland annat samordning och schaktanmälan i Stockholm stad 34 3.3 Grävsamordning ur bredbandsoperatörerna perspektiv 35 3.4 Grävsamordning ur övriga ledningsägares perspektiv 36 3.4.1 Elnätsägare 37 3.4.2 Ledningsägare för vatten och avlopp 37 3.5 Grävsamordning ur byalagsperspektivet 38 3.6 Grävsamordning ur konsultbolag och entreprenörers perspektiv 38 3.7 Trafikverket och samordning 39 3.8 Svenska Kraftnät och grävsamordning 40 3.9 Sammanställning av intressenternas perspektiv på grävsamordning 41 4 Samordning i pilotkommunen Kalmar 43 4.1 Syftet med att ha en pilotkommun under uppdraget 43 4.2 Bakgrund till varför Kalmar blev pilotkommun 43 4.2.1 Intern förankring i kommunen 44 4.3 Arbete med att få in alla ledningsägare i Ledningskollen 44 4.3.1 Arbete med att få in små ledningsägande verksamheter i Ledningskollen 44 4.3.2 Kalmar Vatten AB, störst nät och därmed störst konsekvens av att gå med i Ledningskollen 45 4.4 Formell start av piloten den 14 februari 45 4.5 Grävsamordningsmöten 46 4.5.1 Bakgrund och syfte till grävsamordningsmöten 46 4.5.2 Grävsamordningsmöte 1, 27 mars 2013 48 4.5.3 Grävsamordningsmöte 2, 21 augusti 2013 48 4.5.4 Grävsamordningsmöte 3, 9 oktober 48 4.6 Slutsatser från arbetet i och med pilotkommunen 49 4.6.1 Arbetet har givit större fokus på bredbandsfrågor internt i kommunen 49 4.6.2 Styrande dokument är viktiga för styrning och enade arbetssätt 49 4.6.3 Samordningsmötena har skapat ett nätverk för kommunen och externa ledningsägare 49 4.6.4 Interna arbetssätt som hämmat snabbare bredbandsutbyggnad har ifrågasätts 50 4.6.5 Gett möjlighet till större framförhållning med hjälp av samordningsärenden 50 4.6.6 Bredbandsaktörer till nya området Jakobsberg 50 4.6.7 Hantering av tomrör måste ensas 51 4.6.8 Ledningsägare behöver kunna ange specifika områden där de är intresserade av att samförlägga 51 4.6.9 Ledningsägare har inte hanterat samordningsärenden som samordningsärenden i Ledningskollen 51 4.6.10 Förväntade effekter som inte kunnat prövas under projektet 52 4.7 Fortsättning i Kalmar 52 5 Erfarenheter från användning av Ledningskollens samordningsfunktion 53 5.1 Om användningen och om hur erfarenheterna har samlats in 53 5.2 Samordningsfunktionen i Ledningskollen uppdaterad 20 augusti 2013 54 5.3 Om själva samordningsfunktionen i Ledningskollen 54 5.3.1 Användarintervjuerna 54 5.3.2 Kalmar 55 5.3.3 Ledningskollen (användarstöd och förvaltning) 55 5.4 Om hur samordningsfunktionen i Ledningskollen används 56 5.4.1 Användarintervjuerna 56 5.4.2 Kalmar 56 Post- och telestyrelsen 5

5.4.3 Ledningskollen (användarstöd och förvaltning) 56 5.5 Principiella upplevda problem som ligger utanför själva tjänstens funktion 56 5.5.1 Användarintervjuerna 56 5.5.2 Kalmar 56 5.6 Ledningskollens planärendefunktion, besläktad med samordningsfunktionen 57 5.6.1 Om planärenden och skillnaden mot samordningsärenden 57 5.6.2 Om användningen av planärenden 57 5.6.3 Namnet på ärendetypen bör ändras för att förtydliga syfte och användning 57 5.6.4 Uppsala kommuns erfarenhet av planärende i Ledningskollen 58 6 Ledningskollens möjligheter att öka förutsättningar för grävsamordning 59 6.1 Uppföljning av Bredbandsforums rapport Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet 59 6.2 Exempel på arbete med samordning 60 6.2.1 Olofströms Kraft AB 60 6.2.2 Kalmar kommun 61 6.2.3 Regionalt initiativ från Gävleborgs län 61 7 Åtgärder som kan öka nyttan av samordningsfunktionen i Ledningskollen 62 7.1 Utanför Ledningskollen 62 7.1.1 Kommunerna bör fatta strategiska beslut om grävsamordning 62 7.1.2 Kommunerna som föregångare 63 7.1.3 Även andra aktörer har förutsättningar att gå före på samma sätt som kommunerna 63 7.1.4 Avtal om och prissättning av behöver ses över och förenklas och göras tillgänglig 63 7.2 Sprida information om Ledningskollen i allmänhet och samordning i synnerhet 64 7.2.1 Informationskampanj för kommuner 64 7.2.2 En Ledningskollshandbok för kommuner 64 7.3 Förbättringar av funktioner och tjänster i Ledningskollen 65 7.3.1 Ledningsägare skulle kunna ange mer specifika områden där de är intresserade av samordningsärenden 65 7.3.2 Byanät/fiberföreningar skulle kunna bevaka ärenden i Ledningskollen för att hitta grävsamordningsmöjligheter 65 7.3.3 En lokal eller regional infrastruktursamordnare borde få en skräddarsydd roll i Ledningskollen 66 7.3.4 Ökad transparens mellan skapade ärenden och de svar som ges av ledningsägare. 67 7.3.5 Samordningsärenden blir ett slags tillfälligt intresseområde och den som ställt frågan får ärenden som berör hans område. 67 7.3.6 Svarsalternativen för samordningsärende kompletteras med karta 68 7.3.7 Felaktig användning av samordningsärenden måste begränsas 69 7.3.8 Om mer information om en samordningsmöjlighet förmedlas i ärendet ökas nyttan av ärendetypen 69 7.3.9 Mer extern information skull kunna visas i Ledningskollen 69 7.3.10 Ledningskollen skulle kunna visa upp bredbandskanalisation 70 7.4 Användning av Ledningskollen 71 Post- och telestyrelsen 6

7.4.1 Ledningsägare måste hantera samordningsärenden på korrekt sätt 71 8 Sammanfattande slutsatser och rekommendationer 72 8.1 Slutsatser 72 8.1.1 Incitament behövs! 72 8.1.2 PTS ser inget behov av lagstiftning kring Ledningskollen 72 8.2 Informationsspridning om studiens resultat 73 8.3 Rekommendationer 73 8.3.1 Kommunikationsaktiviteter 74 8.3.2 Vidareutveckling av Ledningskollen 74 8.4 Övriga slutsatser, arbete som inte ensamt kan bedrivas inom PTS och Ledningskollen 77 8.4.1 Översyn av befintliga avtal för 77 8.4.2 Ledningskollen för att visa befintlig bredbandskanalisation 78 Litteratur/Referenser 79 Organisationer och forum som lämnat information och synpunkter till rapporten 80 Pilot Kalmar 80 Övriga aktörer 80 Forum där PTS presenterat och diskuterat studien 80 Post- och telestyrelsen 7

Sammanfattning Ledningskollen är en webbtjänst www.ledningskollen.se som togs i drift nationellt den 1 december 2010, efter en femton månader lång pilot i Uppsala län. Det primära syftet med Ledningskollen är att minska antalet grävskador på infrastruktur i mark genom att förenkla informationsutbytet mellan den som ska utföra markarbete och de som äger infrastrukturen. Utöver detta primära syfte finns det också ett flertal sekundära syften, däribland möjligheten att använda Ledningskollen för att söka eller erbjuda möjligheter till. Under piloten i Uppsala 2009-2010 gjordes vissa inledande försök att tillsammans med Uppsala kommun få till stånd en användning och under 2011 gjordes ytterligare försök. När PTS sommaren 2012 fick regeringens uppdrag att genomföra en studie om utveckling av Ledningskollen för 1 planerades genomförandet med beaktande av dessa tidigare försök, och valde denna gång att genomföra pilottester i Kalmar kommun för att testa samordningsfunktionen i Ledningskollen. Under utredningens gång har flera andra projekt, utredningar och initiativ identifierats som på flera sätt påverkar utredningen i sig och Ledningskollen och dess förutsättningar att bättre stödja samordning och. Som resultat av den genomförda studien vill PTS lyfta fram att: Ledningskollen har stora möjligheter att kunna fungera som en förmedlare av samordningsmöjligheter för ledningsägare, entreprenörer, konsulter samt kommuner och övriga markägare även om tjänsten hittills haft begränsad effekt för ökad samordning till följd av relativt få ärenden. Kunskapen om och hur tjänsten kan användas för att söka och erbjuda samordning är inte tillräckligt utbredd och en plan bör utarbetas tillsammans med SKL för att nå kommunerna på ett bättre sätt. Landets kommuner har en nyckelroll på det lokala planet för att öka användandet av Ledningskollen för samordningsärenden. En kommunal plan för införande och tillämpning av Ledningskollen bör upprättas. Ett flertal funktionella förändringar behöver göras av Ledningskollen som webbtjänst för att öka nyttan med och effekten av Ledningskollen för samordning. 1 NS2012/3135/ITP Post- och telestyrelsen 8

Förändringarna i Ledningskollen syftar till att ändra några grundläggande principer så att funktionerna för samordningsärenden bättre anpassas till ärendetypens syfte. PTS föreslår därför följande anpassningar: Att det ska vara möjligt för en ledningsägare att ange mer specifika geografiska områden där de är intresserade av att samförlägga med kommande grävarbeten. (För närvarande kan ledningsägare endast ange hela kommuner som områden där de är intresserade av samordning). Att ett samordningsärende ska utgöra ett dynamiskt bevakningsområde som kan ge träff för andra frågor, oavsett ärendetyp, i aktuellt område och under aktuell tid. (För närvarande är ett samordningsärende en statisk förfrågan till de ledningsägare som har angett att de vill ha samordningsärende i aktuell kommun.) Att en specifik roll i Ledningskollen ska skapas för kommunala bredbands- och infrastruktursamordnare så att dessa kan se och söka ut ärenden inom ett aktuellt område och åskådliggöra dessa i en karta. När det gäller förslag till åtgärder konstaterar PTS slutligen att det är viktigt att informera och påverka användarna av Ledningskollen så att de har rätt inställningar i Ledningskollen och i övrigt använder tjänsten på ett korrekt sätt. För att sprida information om studien kommer PTS bland annat delta i Trafikverkets seminarium om samordning 21 november och Lantmäteriets seminarier i januari och februari. Post- och telestyrelsen 9

Abstract Ledningskollen is a web-service that was launched nationally on 1 December 2010 after a 15-month pilot phase in Uppsala County. The primary purpose of Ledningskollen is to reduce the number of cases of excavation damage to buried infrastructure by facilitating the exchange of information between those performing the earthmoving work and the owners of the infrastructure. In addition to this primary purpose, there are also a number of secondary purposes, including using Ledningskollen for seeking out and providing possibilities for joint construction projects. During the pilot phase in Uppsala 2009-2010, a number of introductory attempts were made jointly with Uppsala Municipality to bring the implementation into effect and several more attempts were made in 2011. When the Swedish Post and Telecom Authority (PTS) were commissioned by the Swedish Government to perform a Study on the Development of Ledningskollen for Joint Construction Projects in summer 2012, the implementation was planned while taking into account these previous attempts. This time Kalmar municipality was chosen as pilot for testing of the joint construction functionality in Ledningskollen. During the course of the study, several other projects, studies and initiatives have been identified that have in many ways affected both the study and Ledningskollen and its improved ability to support digging coordination and joint construction projects. As a result of the completed study, PTS concluded that: Ledningskollen is better positioned to function as an agency for coordinating possible projects for cable owners, contractors, consultants and municipalities and other landowners, even though the service has until now had a limited impact on improving coordination as a result of having relatively few cases. Knowledge about the service and how it can be used for seeking out and providing coordination possibilities is not extensive enough and a plan should be drawn up jointly with the Swedish Association of Local Authorities and Regions to reach the municipalities more effectively. Sweden s municipalities have a key role to play at local level to increase the use of Ledningskollen to include digging coordination cases. A municipal plan to introduce and implement Ledningskollen should be drawn up. A number of functional adjustments need to be made to Ledningskollen as a web service in order to increase Ledningskollen s benefit and impact on coordination. Post- och telestyrelsen 10

The adjustments in Ledningskollen are aimed at changing some of the fundamental principles so that the functions for coordination cases are better suited to the purpose of each type of case. PTS therefore proposes the following adjustments: It should be possible for cable owners to be more exact when they specify the geographical location where they are interested in coordinating construction projects with upcoming excavation work. (Currently, cable owners can only specify whole municipalities as areas where they are interested in coordination.) A coordination case should be able to function as a dynamic monitoring area that could generate hits for other issues (irrespective of the type of case) in the area in question and during the period in question. (Currently, a coordination case is a static query to cable owners who have said they are interested in a coordination case in the municipality concerned.) A specific role should be created for broadband and infrastructure coordinators so that they can identify and seek out projects in the area concerned and show them on a map. When it comes to proposed measures, PTS has concluded that it is important to inform and influence the users of Ledningskollen so that they have the right settings in Ledningskollen and use the service correctly in other respects. PTS will continue to process these matters jointly with identified key actors and will for example take part in the Swedish Transport Administration s seminar on coordination on 21 November and Lantmäteriet s (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority) seminars in January and February. Post- och telestyrelsen 11

1 Om uppdragets bakgrund, sammanhang och genomförande 1.1 Rapportens disposition och upplägg I kapitel 1 beskrivs uppdragets bakgrund, genomförande och sammanhang. I detta kapitel redovisas också ett antal projekt, utredningar och initiativ som har påverkan på grävsamordning eller på Ledningskollens möjlighet att verka för sådan samordning. I kapitel 2 lämnas en övergripande beskrivning av Ledningskollen vad avser historik, syfte och användning. I kapitel 3 beskrivs och jämförs olika intressenters nytta, utmaningar och påverkansmöjligheter på grävsamordning. I kapitel 4 beskrivs arbete och resultat i projektets pilotkommun, Kalmar. I kapitel 5 redovisas de erfarenheter av användningen av Ledningskollens samordningsfunktion som samlats in genom bland annat intervjuer, möten och kartläggning av ärenden som genomförts före och under uppdraget. I kapitel 6 förs ett resonemang om vilka möjligheter som Ledningskollen skulle kunna ha för grävsamordning. I kapitlet används en del goda exempel som fångats upp under projektet. I kapitel 7 förs sen ett resonemang om åtgärder i och i kring Ledningskollen för att kunna uppfylla den potential som finns i grävsamordning och den roll som Ledningskollen kan ha i detta. I kapitel 8, avslutningsvis, analyseras och värderas åtgärderna och förslag till fortsatt arbete redovisas. Post- och telestyrelsen 12

1.2 Beskrivning av uppdraget Med denna rapport slutredovisas det uppdrag PTS fick av regeringen den 20 juni 2012 2, att genomföra en studie om hur det webbaserade verktyget Ledningskollen mer effektivt kan användas för samordning av grävarbeten vid förläggning av bredband. Av regeringsbeslutet framgår att Studien ska omfatta följande delmoment: Utföra praktiska tester av samordningsfunktionen i Ledningskollen, med syfte att identifiera förbättringsområden, exempelvis i form av en pilotstudie, samt analysera resultaten och lämna förslag på fortsatt arbete och eventuell vidareutveckling av Ledningskollen samt informationsspridning om resultatet. Om PTS föreslår fortsatt utveckling av Ledningskollen eller informationsinsatser ska kostnaderna för dessa insatser beräknas. 1.3 Bakgrund till uppdraget finns i Bredbandsforums arbete I bakgrunden till beslutet att genomföra uppdraget konstaterar regeringen, utgående från bland annat Bredbandsforums arbete, att: En stor del av kostnaderna för anläggning av fiberbaserat bredband utgörs av kostnader för grävarbete och att stora kostnadsbesparingar därmed skulle kunna uppnås genom ökad. Ledningskollen har sedan starten en funktion- samordningsärende som syftar till att skapa möjligheter till men den har bara nyttjats i mycket begränsad omfattning. Mot bakgrund av ovanstående angavs att det fanns anledning att analysera orsakerna till den begränsade användningen av Ledningskollen och om systemet går att utveckla så att det bättre kan användas för samordning av grävarbeten. Därutöver förs även frågan om att förenkla nedläggning av tomrör (kanalisation) i samband med att annan infrastruktur anläggs. Frågan har lyfts upp av PTS 3, Konkurrensverket 4 och Bredbandsforum. 2 N2012/3135/ITP 3 NS2011/7075/ITP 4 N2008/7741/MK Post- och telestyrelsen 13

1.4 PTS har genomfört studien som ett projekt Uppdraget har genomförts som ett projekt enligt PTS projektmetodik och en projektplan 5 har tagits fram av projektledningen och senare fastställts av projektets styrgrupp. PTS har ansvarat för projektledning och styrgruppen har bestått av representanter från SKL, Bredbandsforum samt berörda avdelningar inom PTS. Detta avsnitt, 1.4, utgör en sammanfattning av projektplanen. 1.4.1 Uppdragsbeskrivningen har omsatts i syfte och mål Syftet med uppdraget formulerades utgående från uppgifterna i uppdraget. Projektet ska: Analysera varför Ledningskollen inte använts mer för samordning (och planärenden) o Föreslå åtgärder kopplad till mer användning med bibehållen funktion Klarlägga om det går att utveckla Ledningskollen för att mer effektivt kunna användas för samordning av grävarbeten. Beskriva andra faktorer som har påverkan på Ledningskollens förmåga till ovanstående samt Att beskriva hur vidareutveckling av Ledningskollen bör ske. Via effektmål har syftet omvandlats till följande delmål: Genomföra en pilotstudie i minst en kommun. Analysera redan genomförda samordningsärenden i Ledningskollen. Identifiera inom vilka skäl till utebliven eller bristande samordning som Ledningskollen kan göra skillnad. Sammanställa och förankra slutsatser för att därefter rekommendera förslag på fortsatt arbete, föreslå eventuell vidareutveckling av Ledningskollen samt sprida information om resultatet. Utgående från ovanstående har sedan fem delprojekt skapats och nedan lämnas en kortare beskrivning av respektive delprojekt och hur resultatet har inarbetats i denna slutrapport. 5 Projektplan, Projekt studie om utveckling av Ledningskollen för (2013-03-04) Post- och telestyrelsen 14

1.4.2 Metodbeskrivning Utgående från målen formulerades följande huvudaktiviteter i projektplanen: Bedriva tester med nuvarande version av Ledningskollen i en pilotkommun (Kalmar). Stödja kommunen vad avser processer som i vid mening kan påverka användning och effekt av Ledningskollen. Arbetet i pilotkommunen och vunna erfarenheter därifrån beskrivs i kapitel 4. Samla in erfarenheter av Ledningskollen som verktyg för samordning genom intervjuer med ett urval av de användare som skapat samordningsärenden i Ledningskollen. Därutöver har möten genomförts med ett urval av organisationer. Resultatet av denna kartläggning redovisas i kapitel 3 och i kapitel 5. Genom intervjuer, möten och studier av tidigare utredningar analysera vilka hinder för grävsamordning som Ledningskollen kan minska eller eliminera. Som framgått av ett flertal tidigare utredningar (bl.a. Bredbandsforums arbetsgrupp IV Undanröjande av identifierade hinder, december 2011) finns många skäl till utebliven grävsamordning. Analysen har syftat till att identifiera vilka av dessa hinder som Ledningskollen kan påverka. I detta har även ingått dialog med ett antal andra uppdrag, projekt och initiativ som har påverkan på denna studie. Dessa aktiviteter har sedan använt för att analysera nuläge, beskriva potential för Ledningskollen och föreslå fortsatt arbete fördelat på: Vidareutveckling av tjänster och funktioner i Ledningskollen. Informationsspridning. Övriga insatser. Remisshantering av denna rapport I arbetet med denna slutrapport har remissutgåvor skickats till styrgrupp, ansvarig för piloten i Kalmar och övriga som bidragit till rapporten. Synpunkter från remissinstanserna har inarbetats i den slutliga versionen av rapporten. 1.4.3 Avstämningar med uppdragsgivaren Under utredningens gång har ett antal avstämningar skett med uppdragsgivaren för att avrapportera status samt för att diskutera inriktning av arbetet. 1.4.4 Avgränsning Uppdraget är fokuserat på Ledningskollen, dess nuvarande roll och framtida potential och utvecklingsbehov för att för att bättre stödja samordning. Upp- Post- och telestyrelsen 15

draget behandlar därför endast orsaker till utebliven eller bristfällig samordning där Ledningskollen bedöms vara en möjlig lösning (eller tänkbar orsak). Frågan om i vilken grad grävsamordning och underlättar bredbandsutbyggnaden har inte kunnat påvisas i någon större omfattning i denna studie, däremot redovisas de effekter som framkommit i studiens pilot samt i genomförda intervjuer. Enligt uppdragsbeskrivningen ska Pilotstudien genomföras med nuvarande funktionalitet av Ledningskollen. 6 Genomförande av anpassning eller vidareutveckling av Ledningskollen baserat på uppdragets resultat och analys ingår inte i uppdraget. 1.5 Angränsande projekt och utredningar som påverkas av och påverkar detta uppdrag Inför och under studiens genomförande har ett flertal andra utredningar eller projekt identifierats som på olika sätt och i olika omfattning har bäring på denna studie. Här lämnas en kort beskrivning och i kapitel 8 beskrivs hur denna rapport har beaktat dessa projekt och utredningar i förslag till fortsatt arbete. 1.5.1 Lantmäteriet Regeringsuppdrag Bredband, Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad I november 2012 fick Lantmäteriet regeringsuppdraget Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad 7. Uppdraget har sin bakgrund i regeringens bredbandsmål och det faktum att utbyggnaden av regeringen inte ansågs ske med önskad snabbhet. Teleoperatörerna hade framfört att en orsak finns att finna i problem att få tillgång till mark och utrymme. Uppdraget innebär att Lantmäteriet ska: Göra en genomgång av eventuella juridiska problem kring markåtkomst i samband med förläggning av bredbandsinfrastruktur. Klargöra i vad mån dessa problem utgör tillämpningsproblem eller beror på lagstiftningens utformning. Förslag till hur de tillämpningsproblem som har identifierats bör lösas. Inte lämna några författningsförslag. 6 Enligt överenskommelse har vissa justeringar genomförts redan under uppdraget för att kunna genomföra pilotprojektet på effektivare sätt. 7 regeringsbeslut 2012-11-01, N2012/5521/ITP Post- och telestyrelsen 16

Genomföra en seminarieserie om markåtkomstfrågor i samband med bredbandsutbyggnad som ska vända sig till de som bygger ut bredbandsinfrastruktur och syfta till information om relevanta regelverk och dialog om tänkbara förbättringar. Genomförda och kommande aktiviteter Lantmäteriet har under våren 2013 genomfört ett trettiotal intervjuer med representanter för operatörerna, kommunerna, fastighetsägarna och berörda myndigheter för att identifiera problembilden inom området. En delrapport publicerades 11 oktober 2013 med resultatet och analys av intervjuer samt vilka områden som man avser att behandla i de seminarier som kommer genomföras 22-23 januari och 5-6 februari. Ett telefonmöte genomfördes med Lantmäteriets ansvariga i september där syfte, innehåll och resultat i respektive uppdrag redovisades. Som resultat av dessa diskussioner erbjöds Ledningskollen och PTS att delta i seminarieserien. Även om Lantmäteriets utredning tar sin utgångspunkt från ett annat perspektiv så är det flera slutsatser i deras delrapport som är högst relevanta ur ett Ledningskollsperspektiv också, bland annat att Samordning mellan olika ledningsdragande aktörer vid grävning fungerar idag dåligt.. Utifrån sammanfattningen i Lantmäteriets delrapport gör PTS följande sammanfattning: Det finns stora brister i förståelse och kunskap om övriga intressenters intressen och processer. Det saknas entydiga mallar för avtal vilket gör att det kan ta onödigt lång tid att teckna nödvändiga avtal. Kan innebära att möjlighet går förlorad. Kommuner uppfattas inte behandla alla aktörer lika. Bredband ses som en teknisk fråga och inte som infrastruktur vilket gör att bredband prioriteras ned på olika sätt. 1.5.2 Bredbandsforums förstudie av nyttan med en digitaliserad process av marktillträdesrelaterade ärenden hos kommuner Bredbandsforums kommungrupp framhöll att det finns fördelar med och potential i att kommuner skaffade sig en digitaliserad ansökningsprocess för gräv- och marktillstånd (arbetsgrupp VI slutrapport från november 2012 8 ). Bredbandsforum gav därför A-focus AB uppdraget att genomföra en förstudie för att se vilken nytta som skulle kunna skapas genom digitalisering. Förstudien 8 www.bredbandivarldsklass.se Post- och telestyrelsen 17

omfattade 14 kommuner och genomfördes i form av djupintervjuer med ett knappt trettiotal personer. Förstudien slutrapporterades i juni 2013. Av förstudiens sammanfattning framgår att nyttan ur ett strikt kommunalt e- förvaltningsperspektiv är tydlig men i vilken grad det även kan främja bredbandsutbyggnaden är mer diffus. En viktig slutsats för Ledningskollen ur ett kommunalt perspektiv är att kommunerna i dagsläget endast i begränsad omfattning ser Ledningskollen som ett verktyg i sin grävtillståndsprocess. Rapporten framhåller att kommunerna i grävtillståndsprocessen skulle kunna stimulera till rutinmässig samverkan genom att ett samordningsärende i Ledningskollen skapas. En effekt av detta, framhåller rapporten är att bredband inte glöms bort. 1.5.3 Bredbandsforums arbetsgrupp Mobilt bredband i hela landet I maj 2013 etablerade Bredbandsforum en arbetsgrupp (IX) för Mobilt bredband i hela landet. Arbetsgruppen har i sitt arbete bland annat tagit upp att de som arbetar med vindkraftsutbyggnad kan ha och ge stor samordningsnytta med exempelvis elnätsägare och teleoperatörer. Vindkraft byggs ut i allt större omfattning i Sverige. Det finns goda möjligheter till samordning av vindkraftsutbyggnad och utbyggnad av mobilnät och samordning förekommer också på flera ställen. Vindkraftsbolag liksom elbolag har i vissa fall egna master för att täcka behov av kommunikation. Dessa master kan om det är lämpligt, användas av mobiloperatörer för att få bättre yttäckning. Både vindparker och basstationer är beroende av fiber, el och vägar och det går att minska kostnaderna för utbyggnad genom samordning. Eftersom vindkraft anläggs utanför samhällen är detta ett möjligt sätt att utöka yttäckning för mobila bredbandstjänster vilket bör utredas närmare. Detta kommer utredas vidare i BBF:s arbetsgrupp Mobilt bredband i hela landet 9. 1.5.4 Trafikverkets ska samverka med aktörer som vill etablera infrastruktur i vägområdet Trafikverket har i sitt regleringsbrev för 2013 fått i uppdrag att samverka med aktörer som efterfrågar elektroniska kommunikationer genom att sälja överkapacitet i fibernätet på grossistnivå och samverka med aktörer som vill etablera infrastruktur i samband med vägåtgärder eller inom vägområdet för befintlig väg. Detta ska utgå från den egna verksamhetens behov och krav på säkerhet med mera. Inom ramen för uppdraget arrangerade Trafikverket den 11 juni 9 http://www.bredbandivarldsklass.se/om-bredbandsforum/vara-arbetsgrupper/mobilt-bredband-ihela-landet-ix/ Post- och telestyrelsen 18

2013 ett seminarium under rubriken Trafikverkets möjligheter att bidra till bredbandsutvecklingen, där myndigheter, operatörer och organisationer deltog. Seminariet kom att handla mycket om vilken möjlighet till samordning och informationsutbyte som finns vid vägåtgärder, där Ledningskollen av många lyftes fram som en lämplig arena eftersom tjänsten redan används dels för att hitta berörda ledningsägare i samband med planering av åtgärden och dels vid begäran av kabelanvisning. Utdrag från Trafikverkets regleringsbrev 2013 Trafikverket ska i sitt fibernät erbjuda tjänster på grossistnivå på konkurrensneutrala villkor till aktörer som efterfrågar elektroniska kommunikationer, i den mån kapaciteten inte behövs för Trafikverkets egna behov. Vidare ska Trafikverket samverka med aktörer som efterfrågar elektroniska kommunikationer och som vill etablera infrastruktur i samband med nyanläggning eller ombyggnad av vägnätet eller i anslutning till det befintliga vägnätet. Trafikverket ska i sin verksamhet även verka för att befintlig kanalisation i vägnätet görs tillgänglig för dessa aktörer på marknadsmässiga och konkurrensneutrala villkor. Detta ska utgå från den egna verksamhetens behov och krav på säkerhet m.m. Trafikverket ska i sin årsredovisning redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtagit med anledning av uppdraget. Kommande aktiviteter Trafikverket kommer att genomföra ytterligare ett seminarium i ämnet den 21 november 2013 och där kommer PTS att medverka för att dels rapportera av denna studie samt för att delta i diskussioner om hur Ledningskollen kan stödja grävsamordning utefter vägar och järnvägar. Trafikverkets mål med seminariet är att öka förståelsen för järnvägsanläggningens komplexitet, hur samexistens på bästa sätt i vägområdet kan tillgodoses och Trafikverkets möjligheter att bidra till och samordning i samband med vägåtgärder. 1.5.5 Utvärdering av bredbandstrategin Regeringen beslutade den 13 december 2012 att en särskild utredare ska göra en utvärdering av regeringens bredbandsstrategi (bredbandsutredningen). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2014. Det finns delar av uppdraget som delvis kan beröra ämnet för denna rapport, nämligen: Utreda hur kommuners agerande i olika roller påverkar bredbandsutbyggnaden och utreda möjligheterna att inrätta ett Infrastructure Clearing House (ICH) enligt förslag från Post- och telestyrelsen eller föreslå en annan lösning för att främja samordning och för bredbandsutbyggnad. Se över behovet av strategier på länsnivå för bredband som bland annat prioriterar hur och var statliga stödmedel till bredbandsutbyggnad bör användas. Post- och telestyrelsen 19

Föreslå eventuella förändringar som kan effektivisera stödhanteringen och säkerställa att stöden gör största möjliga nytta. Av direktivet framgår också att utredaren ska tillvarata kunskaper från PTS och andra myndigheter och organisationer samt vid behov även ha en dialog med Post- och telestyrelsen gällande regeringsuppdraget att genomföra en studie om utveckling av Ledningskollen för och med andra relevanta aktörer på marknaden. Kommentar Det finns ett flertal beröringspunkter mellan utvärderingen av bredbandsstrategin och denna utredning, bland annat kopplat till insamling och presentation av byanätens utbredning. Därför har remissbehandlingen av denna rapport inkluderat de inom PTS som deltar i utvärderingen av bredbandsstrategin. 1.5.6 Bredbandskartan Syfte och bakgrund PTS e-tjänst Bredbandskartan, www.bredbandskartan.pts.se visar bredbandstillgången i Sverige, nätägare vid en viss plats samt projekt som fått medfinansiering från PTS. Syftet med e-tjänsten är att underlätta för kommuner, län, byalag och privatpersoner som arbetar med regional planering eller vill komma igång med bredbandsutbyggnad. Syftet är även att öka spridningen av dataunderlaget i PTS årliga Bredbandskartläggning. PTS ser bredbandskartan som en viktig del i arbetet med att följa och informera om utvecklingen av tillgång till bredband med syfte att främja bredbandsutbyggnad i Sverige. Bredbandskartan idag I Bredbandskartan visualiseras tillgången till fast bredband där folk bor och arbetar på nationell, regional, kommunal och 250-metersnivå. Tillgången visas för olika tekniker (fiber, kabel-tv-nät osv.) och olika hastigheter. I kartan finns också information om aktörer som äger mobilsändare eller fibernät i närheten av en viss plats, det som tidigare visades i Nätkollen. Den som är intresserad av att bygga bredband kan således enkelt hitta närmaste anslutningspunkt. Utöver den rena informationen om tillgång till bredband finns även information om bredbandsprojekt som PTS stöttat ekonomiskt, inklusive några exempel på hur andra gått tillväga. Det finns även information om hur den intresserade kan ansöka om stöd för att komma igång. Post- och telestyrelsen 20

Bredbandskartan i framtiden Under hösten 2013 planerar PTS att lansera en ny del i Bredbandskartan som visar internetleverantörer vid en viss plats, leverantörskartan. Syftet med leverantörskartan är att underlätta för konsumenter och företag att hitta leverantörer som kan erbjuda internetabonnemang till det egna hemmet eller arbetsplatsen. Under 2014 planerar PTS att utöka informationen i Bredbandskartan om och för projekt som fått bredbandsstöd. I juni 2013 lämnade bredbandsutredningen ett delbetänkande där det bl.a. föreslås att PTS ska samla in information om de projekt som fått bredbandsstöd samt visa dessa i en byanätskarta. I bredbandskartan idag visas endast de projekt som fått medfinansiering från PTS, dvs inte de stöd som kanaliseras via Jordbruksverket och Tillväxtverket. Enligt bredbandsutredningens förslag ska PTS ta fram riktlinjer och en digital lösning för informationsinsamlingen under 2014. PTS ser även ett behov av att genomföra en undersökning riktad till de projekt som fått bredbandsstöd. Syftet med syftet att kartlägga stödmottagarnas erfarenheter av och behov i olika faser av arbetet med fiberutbyggnad. Resultaten från undersökningen skulle därefter kunna ligga till grund för PTS fortsatta arbete med information och e-tjänster med syfte att underlätta bredbandsutbyggnad. 1.5.7 Erfarenheter från Finland Finska transport- och kommunikationsministeriet skrev 2010 en guidebok Best Finnish practices on Joint Construction of Infrastructure Networks 10, med syfte att sprida information om erfarenheter goda exempel och fördelar med samordning för infrastrukturägare. En intervju har genomförts med några av de ansvariga för guiden, för att undersöka hur situationen ser ut idag, samt om några slutsatser eller effekter har identifierats sedan guiden publicerades. Sammanfattningsvis kan sägas att för närvarande sker mest i lite större projekt, ofta exploateringsprojekt med lite längre planeringshorisont. I större städer är kommunen en viktig initiativtagare för att samordning ska ske. Samförläggning är idag inte tvingande, utan sker på initiativ av kommunen eller enskilda ledningsägare. 10 Best finnish practices on joint construction of infrastructure networks http://www.lvm.fi/web/en/publication/view/1221867 Post- och telestyrelsen 21

1.6 Definitioner Samordning Berörda aktörer undersöker möjligheten att kommande konkreta projekt inom samma geografiska område genomförs samordnat på ett rationellt sätt med minsta möjliga kostnad för grävningar och utan konflikter Samordning innebär att ett markarbete i tid eller rum anpassas till ett eller flera andra. Samförläggning Aktör A skall schakta en given stäcka och aktör B samförlägger sin infrastruktur i (hela eller delar av) aktör A:s schakt. Schaktsträckan förändras inte i någon väsentlig grad. Viss anpassning av bredd och djup kan bli aktuell. (Uppdragets definition) När en ledningsägare förlägger en eller flera ledningar tillsammans med en annan ledningsägare vid samma tillfälle och i samma schakt, rör eller plöjning. (Trafikverkets definitioner ABEL07, ABRÖR08 och ABSF09) Utsättning Ledningsägare Roll i Ledningskollen Frågare Roll i Ledningskollen Ledningsanvisning Ärendetyp i Ledningskollen Intresseområden Begrepp i Ledningskollen. Ledningsägaren gör markering av nedgrävda ledningar med hjälp av stolpar eller färgmarkering. Benämning på de organisationer som äger eller förvaltar infrastruktur och har valt att gå med i Ledningskollen. En ledningsägare får frågor i Ledningskollen i de kilometerrutor som deras intresseområden omfattar Den som skapar ett ärende i Ledningskollen. Frågare kan vara en privatperson eller någon som är yrkesverksam i en organisation. Används av den som behöver information om ledningars läge som han kan utföra markarbeten efter. Ledningsägares som har intresse i det aktuella grävområdet skickar en karta eller gör en utsättning för att skydda sina ledningar. Ett intresseområde består av ett eller flera delområden där ett delområde består av en eller flera sammanhängande kilometerrutor. När en Frågare skapar ett ärende i Ledningskollen skickas ärendet bara till de ledningsägare vars intresseområde täcker frågans grävområde. Tabell 1 Definitioner av termer som används i rapporten Post- och telestyrelsen 22

2 Om Ledningskollen Webbtjänsten Ledningskollen startades som ett samverkansprojekt mellan ett stort antal myndigheter, ledningsägare och intresseorganisationer 2007. Målet var att minska antalet avbrott orsakade av avgrävningar genom att förenkla för den som ska utföra markarbete att få information om befintlig infrastruktur i mark. För ledningsägare innebär Ledningskollen att alla frågor ser likadana ut och innehåller den information som behövs för att behandla ärenden på ett effektivt sätt. Redan från starten i Uppsala i september 2009 har Ledningskollen också kunnat användas för att söka eller erbjuda samordning och men den användningen har varit högst begränsad. I detta avsitt beskrivs Ledningskollens tillblivelse, drift, finansiering och utvecklingsplanering. Avsnittet förklarar också hur tjänsten används. Mer information om det tekniska systemet och manualer finns tillgängligt på: www.ledningskollen.se/svenska/dokumentation. 2.1 Historik Initiativet till Ledningskollen kom från en teleoperatör 2006. Efter att ha låtit kartlägga förutsättningarna inbjöd PTS ett stort antal myndigheter, intresseorganisationer och ledningsägare, till ett startmöte våren 2007. Startmötet resulterade i att dåvarande Vägverket (numer del i Trafikverket), TeliaSonera AB, Tele2 Sverige AB, Svenska stadsnätsföreningen och Maskinentreprenörerna formade en projektgrupp som under PTS ledning arbetade fram en förstudie som senare låg till grunden för PTS anskaffning av ett system inkluderade optioner för drift, förvaltning, vidareutveckling och support. Utanför projektgruppen fanns en grupp av aktörer som visades stort intresse för projektet men som ej hade någon representation i projektgruppen. Denna yttre grupp använde PTS för att förankra och stämma av projektgruppens förslag. Den 9 september 2009 togs Ledningskollen i drift i Uppsala län och den 1 december 2010 lanserades tjänsten nationellt. I januari 2013 lanserades en mobilanpassad version av www.ledningskollen.se som kan användas för att skapa och hantera ärenden av typen ledningsanvisning. I den mobila versionen kan man använda GPS-mottagaren i den smarta telefonen för att på ett enkelt sätt ange sitt grävområde. Post- och telestyrelsen 23

2.2 Finansiering, ägande, drift och förvaltning Ledningskollen har sedan starten drivits av PTS och finansierats med offentliga medel, utan kostnader för ledningsägare och frågare. År 2011 tillkom Svenska Kraftnät och Trafikverket som medfinansiärer. Under 2013 kommer ett nytt avtal tecknas mellan de tre parterna som reglerar finansiering och samarbete om drift och förvaltning fram till och med 2016. PTS har tecknat drift- och förvaltningsavtal med Decerno AB 11, som också är det företag som levererat Ledningskollen. I förvaltningsavtalet har även avropats ett användarstöd, som finns tillgänglig 8-17 vardagar. Användarstödets arbetsuppgifter är att svara på frågor från användare samt hjälpa nya ledningsägare att komma igång med tjänsten. Avtalet med Decerno AB kan förlängas tom 31 mars 2015. PTS har en styrgrupp för Ledningskollen bestående av representanter för de externa finansiärerna Svenska Kraftnät och Trafikverket samt för ett flertal verksamheter inom PTS. 2.2.1 Ledningskollen och lagstiftning Ledningskollen skapades utgående från de många intressenternas förväntade nytta av tjänsten. Att ta fram Ledningskollen utan lagstiftning var ett medvetet val för att ge största möjliga flexibilitet när det gäller utformning av funktioner och användarvillkor. Möjligheten att påverka var och är också viktigt för de aktörer som deltagit i Ledningskollens referensgrupp. I Danmark och i Holland utgår användningen av deras system från lagstiftning. Lagstiftningen omfattar krav på att använda systemen inför grävarbete, alltså motsvarande Ledningskollens ärendetyp ledningsanvisning Att det är frivilligt att gå med i Ledningskollen gör att det fortfarande finns ledningsägare, inte minst kommunala, som fortfarande inte är med i Ledningskollen. 11 Decerno AB är den leverantör som idag innehar avtalet för drift- och förvaltning och vidareutveckling av Ledningskollen, Decerno AB har i sin tur lagt ut detta åtagande på Kartena AB (bägge företagen ingår i Addnode gruppen) Post- och telestyrelsen 24

2.3 Användarnas inflytande över vidareutveckling av Ledningskollen Sedan Ledningskollen togs i nationell drift i finns en referensgrupp som nu består av representanter för Svenska Kraftnät, Trafikverket, SKL, Maskinentreprenörerna, Skanova 12, Tele2, Telenor, TDC, Stokab, ComHem, Svenska stadsnätsföreningen, Vattenfall, Fortum och E.On. Referensgruppen utgör PTS viktigaste organ för att diskutera utvecklingen av Ledningskollen. Utöver möten med dessa organisationers representanter har PTS träffat representanter för de större ledningsägarnas kundtjänster för att diskutera Ledningskollen ur deras perspektiv en eller två gånger per år. 2.4 Effekter av Ledningskollen Under våren 2013 genomfördes en undersökning bland referensgruppens deltagare, om hur de har upplevt nyttan med Ledningskollen under de tre år som tjänsten varit i drift. Nedan redovisas ett antal teleoperatörers erfarenheter: Telenor: Erfarenheterna från de tre senaste åren visar att vi har 60-80 % mindre avgrävningar än innan Ledningskollen infördes. Tele2: Avgrävningar har minskat med cirka 70-80% sedan Ledningskollen infördes. Detta generar i sin tur nöjdare kunder, vilket är väldigt positivt, men kostnaderna för ärendehanteringen är fortfarande väldigt hög. Stokab: Ledningskollen är ett otroligt genomtänkt och väl implementerat projekt som bidrar till enhetliga rutiner kring ledningsförfrågor inför schakt i hela landet. Com Hem: För oss har den stora effekten varit administration. Innan Ledningskollen, var det ett väldigt stort jobb att manuellt granska varje ärende som kom in. Nu är det mycket enklare att hänvisa till Ledningskollen och få ett ärende via den istället. Skanova: Ledningskollen har inneburit en effektivisering av inkommande ärenden som tidigare hanterades manuellt via telefon. Antalet grävskador orsakade av grävmaskin minskade under 2012 med drygt 10 %. 12 I rapporten används genomgående Skanova för TeliaSonera Skanova Access AB Post- och telestyrelsen 25

2.5 Hur det går till att använda Ledningskollen? Ledningskollen utvecklades främst för dem som ska gräva och vill ha ledningsanvisning men det finns, som tidigare nämnts, funktioner för att använda Ledningskollen även vid projektering, för samordning och i planprocessen. Frågare som vill använda någon av ovanstående funktioner måste skapa ett konto i Ledningskollen och det kan man göra både som privatperson eller som en medlem i en organisation, som då också måste vara registrerad i Ledningskollen. Ledningsägare som vill gå med i Ledningskollen, kontaktar Ledningskollens användarstöd, och får där hjälp med fortsatt hantering. Tabell 2 Översikt över nuvarande ärendetyper i Ledningskollen Ärendetyp Syfte Urval 13 Tidsperspektiv 14 % av ärenden Ledningsanvisning Ge information om ledningars läge i form av en karta eller genom utsättning. Kartan kan användas som underlag vid grävning. Km-rutor 15 Några veckor 90 % Projektering Används vid förberedelse inför kommande markarbete och CAD- GIS- eller PDF-fil önskas som visar befintliga ledningar och infrastruktur. Km-rutor Några månader 9 % Samordning Används för att komma i kontakt med ledningsägare för att undersöka möjlighet till samordning av kommande markarbete. Kommun Veckor till år 0,6 % Planärende (samhällsplanering) Används för att komma i kontakt med eller informera ledningsägare om detalj- eller översiktsplaner för en kommun. Km-rutor Månader till flera år 0,4 % 13 Hur ärendet selekteras, på kilometerrutor eller på kommunnivå 14 Planeringshorisont för denna ärendetyp Post- och telestyrelsen 26

2.5.1 Ärendetyp ledningsanvisning Någon, exempelvis en maskinentreprenör, behöver ha information om befintlig infrastruktur i det område där ett grävarbete ska genomföras, för att inte riskera att skada det som redan finns i marken. Ett konto skapas i Ledningskollen och ärendetyp Ledningsanvisning väljs där följande anges: Var grävarbetet ska genomföras. Detta markeras i en karta (se Figur 1) eller med hjälp av en GIS-fil. Vilken eller vilka arbetsmetoder han ska använda och hur djupt han kommer att behöva gräva. När markarbetena kommer att utföras. Hur Ledningskollen och ledningsägare ska leverera underlag och aviseringar. Slutligen kontrolleras alla uppgifter innan ärendet skickas till de ledningsägare som har intressen i närheten. Figur 1 Ledningskollen, geografisk information Ledningsägare som får ärendet måste besvara det. En ledningsägare som berörs av en fråga får ett mejl från Ledningskollen där man ser vilket område som avses och all annan information. När ledningsägaren beslutat vad de ska göra så meddelar man frågaren det genom att i Ledningskollen lämna något av följande svar: Ja, vi har ledningar och kommer att göra en utsättning för att skydda våra ledningar. Ja, vi har ledningar i området och skickar en karta som visar dess läge. Nej, vi har inga ledningar i området. Post- och telestyrelsen 27

2.5.2 Ärendetyp projektering För den som ska skapa ärendet är det ungefär lika som i ledningsanvisning men svaren från ledningsägarna är antingen: Ja, vi har ledningar och skickar en ledningskarta. eller Nej, vi har inga ledningar. 2.5.3 Ärendetyp samordningsärende Syftet med ett samordningsärende är att efterhöra om andra (ledningsägare) vill samordna sina arbeten. Detta kan resultera i en eller bara i att arbeten utförs i en sådan ordning att kostnader reduceras och störningarna för tredje man minimeras. I ett samordningsärende så lämnar ledningsägare inget svar om existerande ledningar, bara om man är intresserad eller inte intresserad av att samordning. Svarsalternativen är Ja, vi är intresserade av samordning eller Nej, vi är inte intresserade 2.5.4 Ärendetyp planärende (samhällsplanering) Ärendetypen planärenden är avsedda att användas av kommunernas planavdelningar för att lämna information om pågående planarbete samt för att få information om existerande ledningar inom planområdet. För frågaren är det ett väldigt få uppgifter som ska fyllas i och tanken har varit att kommunen skulle bifoga ett eget PM om både planen i sig och om hur man vill ha svar från de som fått ärendet. Ledningsägare som har ledningar inom aktuellt planområde ska lämna två svar ett om läge på deras eventuella ledningar i planområdet, dels på planinformationen. 2.6 Vilka ledningsägare är med i Ledningskollen Den 28 oktober 2013 fanns det 466 ledningsägare i Ledningskollen. Bland dessa finns alla nationella aktörerna inom sektorn elektronisk kommunikation, de dominerade elnätsägarna och sammanlagt över 200 från kommunsektorn (kommuner (hela eller delar av), kommunala bolag och kommunalförbund). Följande statistik har också tagits fram i ett försök att identifiera vilka kategorier av ledningsägare som är med i Ledningskollen: Drygt 60 % av Svenska stadsnätsföreningens medlemmar. Drygt 65 % av Svensk Energis medlemmar. Knappt 30 % av Svenskt Vattens medlemmar. Cirka 70 stycken byanät/fiberföreningar. Post- och telestyrelsen 28