Bromall: Bottenplatta - Pålgrundläggning

Relevanta dokument
Bromall: Bottenplatta - Plattgrundläggning

Vägverkets författningssamling

K 1365:2. Denna beskrivning är gjord enligt SS-EN (15)

SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar

Bilagor tillhörande. OBJEKTSPECIFIK TEKNISK BESKRIVNING underhåll av bro (OTBbu) i anslutning till AMA Anläggning 07

Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar (19)

Remisshandliing EN Kapitel 7 Pålgrundläggning

TK Geo. Juli Samhällsbyggare i Samverkan

Innehållsförteckning. Bro 2004 VV Publ 2004: Grundläggning. 3. Grundläggning Allmänt... 5

Hur man väljer rätt Pålningsmetod.

TK Geo 11. Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner

Geoteknik? Geologi/berg. Hydrogeologi/Geohydrologi. Geoteknik c fu

PÅLKOMMISSIONEN. Pålgrundläggning Grundinformation för projektörer. information 2007:1. Commission on Pile Research

Grundförstärkning och andra åtgärder på undergrund/terrass. Förbelastning Tryckbank Urgrävning Kompensationer, lättfyll Kalkcementpelare Pålar

Uppdragsbeskrivning Förstudie Pålgrundläggningshandbok

Betongpålar i Sverige. Industrin Så funkar det Design

Stålkärnepålar Anvisning för montering, hantering och bärförmåga

Grundförstärkning och andra åtgärder på undergrund. Stabilitet Urgrävning Kompensationer, lättfyll Kalkcementpelare Pålar

Husundergrunder. Grundläggning, faktorer att beakta. Grundläggning, utformning. Utbredda plattor. Hel, kantförstyvad platta

PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research. Verifiering av geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod

Grundläggning på grova stålrörspålar (LDP) Erfarenheter från Finland. StålpåleDagen 2011

PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research

Eurokod grundläggning. Eurocode Software AB

SS-Pålen Dimensionering och anvisning för montering

STÅLKÄRNEPÅLAR HANTERING, MONTERING OCH BÄRFÖRMÅGA 1 (15) DIMENSIONERINGSTABELLER STÅLKÄRNEPÅLAR

Bromall: Minimiarmering

Stålpåledagen Fredrik Sarvell EXTERNAL 31/01/2013

BRO Grundläggning

SS-Pålen Anvisning för montering Slagna stålrörspålar

Bilaga A - Dimensioneringsförutsättningar

Betongpålar från Hercules Grundläggning

K 1366:3. Dimensioneringstabeller för slagna stålrörspålar. Dimensionering utförd enligt Pålkommissionens Rapport 96:1 Supplement 2

Betongpåleboken. Anvisningar för projektering, design och kontroll

Ruukki stålrörspålar Anvisningar för projektering och installation

Bromallar Eurocode. Bromall: Omlottskarvning. Innehåll. Minimimått vid omlottskarvning av armeringsstänger samt beräkning av skarvlängd.

PÅLKOMMISSIONEN. information 2001:2. Verifiering av geoteknisk bärförmåga med dynamisk provbelastning - Normering av partialkoefficienter

PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research. Systempålar

Accelererande hejare. En studie av effektiviteten utvärderad från stötvågsmätningar. PÅLKOMMISSIONEN Tekniskt PM 1:2012. Utförd av. Ingemar Hermansson

RAPPORT 2(10) Göteborg, Upprättat av, telefon Reviderat den Arbetsnamn Simon Håkansson

PM Geoteknik. Södertälje, Härfågeln 6, Järna

PM Geoteknik. Vallentuna-Mörby 1:115 Vallentuna Kommun

Diarie-/Upphandlingsnummer. TN/2013:74 13/196 Granskad (leverantör) A. Rubensson/ATKINS Godkänd beställare. B-M. Jacobsson/Lidingö Stad.

Innehållsförteckning

PM GEOTEKNIK. Nytt reningsverk, Tyrislöt, Söderköping SÖDERKÖPINGS KOMMUN SWECO CIVIL AB GEOTEKNISK UTREDNING UPPDRAGSNUMMER:

RRs-pålar ersätter betongpålar Projekt: HAMK Riihimäki Stålpåledagen 2011

TORSBY KOMMUN SKALLEBY INDUSTRIOMRÅDE PLANERADE INDUSTRILOKALER GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISKT PM GEOTEKNIK. Örebro

Bromall: Sättningsberäkningar

Provbelastning av kohesionspålar. En studie av dynamisk provning jämfört med statisk provbelastning i tryck och drag

SSdr-Pålen Dimensionering och anvisning för montering

Bromall: Prägling och spjälkning

UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV. Carl Löfquist

Referat. Abstract. Spetsbärförmåga hos betongpålar slagna i friktionsjord Lena Elvin och Markus Dangré

Bromall: Vindlast på bro

PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK

Håkan Karlsson HERCULES Grundläggning AB Innovation&Design

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro WSP Samhällsbyggnad Box Örebro

PM Geoteknik. Formbetong Anläggning AB. Kv. Hämplingen. Norrköping

GRUNDFÖRSTÄRKNING. En jämförelse mellan betong-, stålrörs- och stålkärnepålar VALY HAMANDO

PM GEOTEKNIK VIVELN VIVELN, TÄBY, VEIDEKKE BOSTAD AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av

Exempel 14: Fackverksbåge

Bromall: Centrifugal- och sidokraft järnvägsbro

PROJEKTERINGS-PM GEOTEKNIK

Enskild påle, bärighet

Kontorshuset Kuggen ny grundläggningsmetod Byggnaden är grundlagd med 52 m långa kohesionspålar. För att mins - ka sättningarna har stödpålar slagits

Exempel 11: Sammansatt ram

Bromall: Tvärkraft. Innehåll. Bestämning av tvärkraft. Rev: A EN : 2004 EN : 2005

PÅLKOMMISSIONEN. Pålstatistik för Sverige information 2019:1. Commission on Pile Research. Stockholm 2019

Tekniskt PM, Geoteknik (reviderad ) Däldvägen 17. Däldvägen 17, Tumba, Botkyrka kommun

Statens Vegvesen, Norge och Trafikverket, Sverige Geoteknikdagar, Oslo 4 5 maj TKGeo Slänt- och bankstabilitet. Tord Olsson

RD-borrpålar. Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll. 1. Inledning. 2. Användningsområden

Bilaga Tehuset, B14, Södra Älvsborgs Sjukhus Borås PM Projekteringsunderlag/Systemhandling

Kontroll av konstruktionshandlingar

PÅLKOMMISSIONEN. Dimensioneringsprinciper för pålar

PM GEOTEKNIK KV KOLPENÄS 1:1 OCH SÖRA 1:2 (TINGSRÄTTEN) Södertälje kommun PLANERINGSUNDERLAG. Håkan Bohm. Fadi Halabi. Uppdrag.

PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research

Sannolikhetsbaserad dimensionering av geoteknisk bärförmåga för pålar i grupp En jämförelse mellan gällande normer och en sannolikhetsbaserad metod

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta

Grundförstärkning och andra åtgärder på undergrund/terrass. Förbelstning Tryckbank Urgrävning Kompensationer, lättfyll Kalkcementpelare Pålar

Kontroll av konstruktionsredovisning. September Samhällsbyggare i Samverkan

PÅLKOMMISSIONEN. Pålstatistik för Sverige information 2018:1. Commission on Pile Research. Stockholm 2018

Del av kv Sjöjungfrun 2 och 3 Is och evenemangsarena, Gällivare. PM Geoteknik, översiktlig undersökning Systemhandling Rev

PÅLKOMMISSIONEN PÅLKOM M I SSI ON EN

NÄSBY 4, TYRESÖ KOMMUN

PM GEOTEKNIK (PM/GEO) KULTURTORGET, MÄRSTA

PM GEOTEKNIK. Vattenreservoar Mora By, Säters kommun SÄTERS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER SWECO CIVIL AB GEO FALUN/BORLÄNGE/GÄVLE

PM Geoteknik Terrazzo Tillbyggnad Herrljunga Kommun

Prästgårdshagen 1, kv 14 Planerad bostadsbebyggelse STOCKHOLM, ÄLVSJÖ. PM Geoteknik nr 1 PROJEKTERINGSUNDERLAG. Förhandskopia

Dimensionering av förankringar enligt Eurocode.

RR-pålar. Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll

Del av kv Sjöjungfrun 2 och 3 Is och evenemangsarena, Gällivare. PM Geoteknik, översiktlig undersökning Systemhandling

BRUKSANVISNING BERGSKO

PM GEOTEKNIK. Uppdrag: Uppdragsnummer: Datum: Ändringshistorik för mall. Asknäs bussgata. Datum Version Beskrivning

Systemberäkning för långa pålar. System calculation for long piles

GEOTEKNISK PM. Mossenskolan 1, Motala MOTALA KOMMUN SWECO CIVIL AB UPPDRAGSNUMMER GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

RODAMCOM SOLNA CENTRUM AB PM, GEOTEKNIK. Geoteknisk utredning Solna C

SAMVERKANSGRUNDLÄGGNING I RELATION TILL SPETSBURNA PÅLAR CHRISTOFFER SCHUNNESSON. Structural Mechanics. Master s Dissertation

ÅLR2015/8456. Åland, Ny bro till Vårdö. Projekterings-PM/Geoteknik

PÅLKOMMISSIONEN. Slagna friktionspålar

Jämförelse av kostnadseffektivitet för grundläggningsmetoder

Bromall: Lastkombinationer järnvägsbro. Lastkombinering av de olika verkande lasterna vid dimensionering av järnvägsbro.

Transkript:

Bromall: Bottenplatta - Pålgrundläggning Bottenplatta med pålgrundläggning. Rev: A TK Bro: 2009-7 TR Bro: 2009-7 TK Geo: 2009-7 Innehåll 1 Pålgrundläggning 2 2 Tjälupplyftning 8

Sida 2 av 9 Förutsättningar/Begränsningar [TK Bro avsnitt C.2.4] [TR Bro avsnitt C.2.2.2] [TK Geo avsnitt 2.5] 1 Pålgrundläggning 1.1 Faktorer 1.1.1 Reduktionsfaktor för dragbelastade pålar,μ För dragbelastade mantelburna pålar i friktionsjord där bärförmågan baseras på uppmätt eller beräknad bärförmåga vid tryckbelastning, ska en reduktionsfaktor mellan 0,7 och 0,9 användas. μ=0,7 ska användas om ingen analys utförs. För dragbelastade mantelburna pålar med konstant tvärsnitt i kohesionsjord sätts μ = 1,0. 1.1.1.1 Dragbelastad stålkärnepåle ingjuten i berg Dimensionerande geoteknisk bärförmåga för dragkraft för en påle ingjuten i berg ska betraktas som mantelburen där bärförmågan verifieras genom att: - Med beräkning visa att bergkonens och ovanförliggande jordvolyms dimensionerande effektiva tyngd är större än den dimensionerande dragkraften. Om inga undersökningar finns avseende bergets kvalitet och sprickighet antas bergkonens öppningsvinkel till 60 grader. Om bergkoner från flera dragna pålar sammanfaller ska detta beaktas. Annan öppningsvinkel kan väljas vid kunskap om bergets kvalitet: sprickor, sprickriktningar, bergtyp etc. se vidare Pålkommissionens Rapport 97 (19). - Med beräkning visa att bärförmågan för vidhäftning mellan stål och bruk respektive bruk och berg är tillräcklig - Utföra dragprovning av vidhäftningen mellan stål och bruk samt bruk och berg. 1.1.2 Modellfaktor,γ Rd Modellfaktorer ska bestämmas för varje enskilt fall. Val av modellfaktorer förutsätter att välbeprövade och väldokumenterade beräkningsmetoder och utvärderingsmetodik används vid dimensioneringen. För vanliga situationer framgår modellfaktorer av Tabell 1.1, Tabell 1.2 och Tabell 1.3.

Bromall: Bottenplatta - Pålgrundläggning Sida 3 av 9 Tabell 1.1. Modellfaktor för friktionspålar. [TK Geo Tabell 2.5-1] Tabell 1.2. Modellfaktor för kohesionspålar. [TK Geo Tabell 2.5-2] Tabell 1.3. Modellfaktor för spetsburna pålar. [TK Geo Tabell 2.5-3] Högre modellfaktorer än de som redovisas ska väljas om beräkningsmodell eller provningsmetod bedöms som mer osäker än normalt under rådande geotekniska förutsättningar.

Sida 4 av 9 1.1.3 Extra modellfaktor,γ Rd,e Extra modellfaktor används enbart vid Kompletterande tillvägagångssätt och väljs till 1,4, vilket motsvararξ för en undersökningspunkt. Om byggnadsverket har tillräcklig styvhet för att överföra laster från svaga till starka pålar fårγ Rd,e divideras med 1,1. Normalt kan bottenplattor för broar anses vara styva. 1.2 Vertikal bärförmåga Modeller för beräkning av geoteknisk bärförmåga återfinns i Pålkommissionens Rapport 100 (16) och Rapport 103 (17). Dimensionerande geoteknisk bärförmåga erhålls genom beräkning eller provbelastning enligt: = Rk Rk μ γr γ Rd γ Rd,e ஜ ஓ ஓ ஓ, (TK Geo 2.5-1) Karakteristisk geoteknisk bärförmåga som bestäms via beräkning eller provning enligt avsnitt 1.2.1 och 1.2.1.1. Reduktionsfaktor för dragbelastade pålar. Partialkoefficient för bärförmåga vid pålspets (γb), mantel (γs), totalt (γt) och för dragen påle (γs;t) och fås från tabell A.6(S)-A.8(S) i VVFS 2004:43 (4) för vägar och i BFS 2008:8 (5) för järnvägar för slagna pålar, grävpålar och CFA-pålar. Modellfaktor som tar hänsyn till systematiska fel och osäkerheter förknippade med metoden. Extra modellfaktor som tar hänsyn till osäkerheter vid tillämpning av Kompletterande tillvägagångssätt. 1.2.1 Beräkning Dimensionering genom beräkning ska omfatta: - Enskild påles bärförmåga vid tryckbelastning; spets- och mantelmotstånd - Enskild påles bärförmåga vid dragbelastning; mantelmotstånd - Enskild påles bärförmåga vid sidobelastning - Pålgrupps bärförmåga med hänsyn till eventuell gruppverkan av till exempel packning eller blockbrott. Vid dimensionering genom beräkning på basis av geotekniska undersökningsresultat ska i första hand Modellpåleanalogin användas. Vid användning av Kompletterande tillvägagångssätt bestäms karakteristiskt värde baserat på erfarenhet och empiri. 1.2.1.1 Modellpåleanalogi Modellpåleanalogi avser bestämning av geoteknisk bärförmåga för pålar som baseras på resultat från geotekniska undersökningar. Den karakteristiska bärförmågan bestäms som det minsta värdet av den beräknade medelbärförmågan, Rmedel, för olika undersökningspunkter och den minsta beräknade bärförmågan, Rmin, enligt: 3 ߦ/ = (TK Geo 2.5-2)

Sida 5 av 9 4 ߦ/ = ξ3,ξ4 Korrelationskoefficienter som beror av antalet geotekniska undersökningar enligt tabell A.10 i SS-EN 1997-1(3). (TK Geo 2.5-3) Om byggnadsverket har tillräcklig styvhet för att överföra laster från svaga till starka pålar fårξ divideras med 1,1.ξ3/1,1 ochξ4/1,1 får dock lägst vara 1,0. Normalt kan bottenplattor för broar anses vara styva. 1.2.1.2 Kompletterande tillvägagångsätt Kompletterande tillvägagångssätt avser bestämning av geotekniska bärförmåga för pålar med karakteristiska värden baserade på erfarenhet utan någon statistisk analys. Den karakteristiska bärförmågan erhålls ur sambanden: ݍ. ܣ = (TK Geo 2.5-4) ݏݍ.ݏܣߑ = (TK Geo 2.5-5) qbk Karakteristiskt värde på spetsbärförmågan. qsk Karakteristiskt värde på mantelbärförmågan i olika lager. Ab Arean för pålspetsen. As Pålens mantelarea. Om stoppslagningskriterier för spetsburna pålar bestäms enligt Pålkommissionens Rapport 92 (18) ska följande krav uppfyllas: - Sjunkningen väljs till högst 20 mm/10 slag. Hejarens vikt ska vara minst fem gånger pålens vikt. - Hänsyn ska tas till slagningsutrustningens effektivitet, slagdyna, mellanlägg, dynträ etc. Slagningssimulering kan göras med endimensionell vågmodell, exempelvis med WEAPanalys. 1.2.2 Provning 1.2.2.1 Dynamisk provbelastning Den geotekniska bärförmågan ska bestämmas genom analys av uppmätta accelerations- och töjningsförlopp. Den karakteristiska geotekniska bärförmågan från dynamiska provbelastningar ska bestämmas som det minsta värdet av den uppmätta medelbärförmågan, Rmedel, och det minsta uppmätta enskilda värdet, Rmin, enligt: 5 ߦ/ = (TK Geo 2.5-6) 6 ߦ/ = (TK Geo 2.5-7) ξ5,ξ6 Korrelationskoefficienter som beror av antal provningar enligt tabell A.11(S) i VVFS 2004:43 (4) för vägar och i BFS 2008:8 (5) för järnvägar. Om byggnadsverket kan överföra laster från svaga till starka pålar får ξ divideras med 1,1.ξ5 γrd/1,1 ochξ6 γrd/1,1 får dock lägst vara 1,0. Normalt kan bottenplattor för broar anses vara styva. Analysen kan utföras med signalmatchning, t.ex. CAPWAP eller likvärdigt.

Sida 6 av 9 För spetsburen påle med liten fjädring hos pålspetsen, högst d/60, godtas att den karakteristiska bärförmågan bestäms med CASE-metoden. Pålens sjunkning ska vara högst 2 mm för varje enskilt mätslag. 1.2.2.2 Statisk provbelastning bestäms som det minsta värdet av den uppmätta medelbärförmågan, Rmedel, och det minsta uppmätta enskilda värdet, Rmin, enligt: 1 ߦ/ = (TK Geo 2.5-8) 2 ߦ/ = (TK Geo 2.5-9) ξ1 och ξ2 Korrelationskoefficienter som beror av antal provningar och fås från tabell A.9(S) i VVFS 2004:43 (4) för vägar och i BFS 2008:8 (5) för järnvägar. Om byggnadsverket kan överföra laster från svaga till starka pålar får ξ divideras med 1,1.ξ1/1,1 och ξ2 Normalt kan bottenplattor för broar anses vara styva. 1.2.3 Hävdvunna åtgärder 1.2.3.1 Betongpålar Dimensionerande geoteknisk bärförmåga för tryckkraft för spetsburna betongpålar med olika tvärsnittsareor bestäms vid stoppslagning med frifallshejare med hejarvikt och fallhöjd enligt Tabell 1.4 under förutsättning att den kvarstående sjunkningen är högst 10 mm per 10 slag. Vid stoppslagning mot berg ska inmejsling utföras med 300 slag med fallhöjd 20 cm och avslutas med tre serier om 10 slag med 80 % av fallhöjden. Sjunkningen per serie ska vara mindre än 3 mm och då godtas att Rd ökas med 10 %. Om en påle förlängs med knekt under stoppslagningen väljs 0,1 m högre fallhöjd. Dimensionerande geoteknisk bärförmåga för dragkraft i friktionsjord sätts till 0 kn för pållängd 3 m eller kortare, och till 50 kn för pållängd 12 m och däröver. För mellanliggande längder godtas rätlinjig interpolering. Tabell 1.4. Dimensionerande geoteknisk bärförmåga Rd [kn], för förtillverkade betongpålar, installerade med frifallshejare. [TK Geo 2.5-4] Hejare 3 ton 4 ton 5 ton Pålens tvärsnittsarea [m 2 ] 0,055 0,073/0,076 0,3 480 550 0,4 575 660 0,5 655 740 Fallhöjd [m] 0,3 540 640 0,4 645 755 0,5 720 850 0,3 590 680 0,4 690 825

Sida 7 av 9 1.2.3.2 Grävpålar Dimensionerande bärförmåga för spetsburna grävpålar som är längre än 3 m och har en diameter större än 0,6 m och är grundlagda på berg beräknas med dimensionerande bärförmåga enligt. Tabell 1.5. Dimensionerande bärförmåga för spetsburna grävpålar på berg. [TK Geo 2.5-5] Bergtyp Dimensionerande grundtryck Krav på geoteknisk undersökning 1 10 MPa Fastställande av bergart och kontroll av bergytan 2 4 MPa genom besiktning eller 3 2 MPa bergsondering 1.3 Ingjutningslängd Pålarnas ingjutningslängd skall vara tillräcklig för att kraftöverföring mellan dessa och bottenplattan. Den minsta ingjutningslängden för olika typer av pålar hos en torrhetsgjuten bottenplatta kan utläsas i Tabell 1.6. För en undervattensgjuten bottenplatta kan en ingjutningslängd 400mm anses vara tillräcklig för förtillverkade betongpålar. [TR Bro C.2.2.2] Tabell 1.6: Pålars ingjutningslängd. [TR Bro tabell C.2-2] Påltyp Förtillverkad betongpåle - dito med frilagd armering - dito då bottenplattan gjuts mot tätplatta Träpåle Slank stålpåle Stålkärnepåle Stålrörspåle Ingjutningslängd 200mm 100mm 100mm 200mm 50mm 50mm 100mm En bottenplatta ska utformas så att avståndet från en påles ytterkontur till bottenplattans kant är minst 200 mm. [TK Bro D.1.1.1.1]

Sida 8 av 9 2 Tjälupplyftning En bottenplatta ska grundläggas så att tjälupplyftning undviks. I tjällyftande jord ska grundläggningsnivån läggas på ett minsta djup d, se Figur 2.1, under blivande markyta eller MLW så att krav på minsta d-mått enligt Tabell 2.1 uppfylls. Om grundläggning utförs på lägre djup än det i Tabell 2.1 skall tjälskydd anordnas enligt TK Bro C.2.4. Tabell 2.1: Mått d [m] för bestämning av grundläggningsnivå. [TK Bro tabell C.2-1] Klimatzon 1 2 3 4 5 Tjälfarlighetsklass 2-3 i underlag Tjälfarlighetsklass 4 i underlag 1,0 1,4 1,6 1,8 1,9 1,2 1,6 1,9 2,1 2,3 Figur 2.1: Fyllning mot bro, d-mått tjällyftande jord. [TK Geo figur 7.3-1]

Sida 9 av 9 Ändringshistorik Version Namn Datum Anm Rev A Per-Johan Kindlund 2011-10-20 Första version Granskad av Version Namn Företag Datum