Kommunbudget 2019 och plan

Kommunbudget och plan 2020 2021

Kungsbacka kommun 2018 Grafisk form: Sandra Kipper och Fredrik Simson Omslagsfoto: Fotograferat av Ciprian Gorga vid Kulturskolans 50-årsfirande.

Kommunbudget, plan 2020 2021 ALLIANSENS SKRIVELSE Alliansens skrivelse 4 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Kungsbackas ekonomiska förutsättningar... 7 VISION 2030 I Kungsbacka växer framtiden 15 OMVÄRLDSANALYS Tretton trender som påverkar vårt uppdrag 16 STYRMODELL Så styrs Kungsbacka 25 MÅL OCH DIREKTIV Kommunövergripande mål 28 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 32 Kassaflödesanalys 32 Balansräkning 33 VÅRA NÄMNDER Byggnadsnämnden 34 Individ & Familjeomsorg 35 Förskola & Grundskola 36 Gymnasium & Arbetsmarknad 37 Kommunfullmäktige 38 Kommunrevision 38 Kommunstyrelsen 39 Kultur & Fritid 40 Nämnden för överförmyndare i samverkan 42 Miljö & Hälsoskydd 43 Service 44 Teknik skattefinansierad verksamhet 46 Vård & Omsorg 48 Valnämnden 50 Kommungemensamma kostnader 51 Avgiftsfinansierad verksamhet 52 Renhållning 52 Bredband 53 Vatten & Avlopp 54 INVESTERING OCH EXPLOATERING Investeringar 57 Lokaler och boenden 58 Lokalplan 59 Exploateringar 64 EKONOMISTYRPRINCIPER Ekonomistyrprinciper 66 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Kommunfullmäktiges beslut 2018-06-14 70

ALLIANSENS SKRIVELSE Framtidens Kungsbacka växer med utblick 2020 2021 I Kungsbacka bygger vi många bostäder och flera nya områden växer fram, infrastrukturen utvecklas och det lokala näringslivet blomstrar samtidigt som jobben blir fler. Kungsbacka är en trygg, trivsam och modern kommun i den växande Göteborgsregionen. Vi har en stor inflyttning och hamnar högt i rankingen över landets bästa kommun att bo i. I en kommun som expanderar och där befolkningen ökar krävs stora investeringar. Vi fördubblar nu investeringarna i årets budget! En attraktiv kommun att bo, verka och vistas i Vi tar nu fram en ny Översiktsplan för att kunna möta Kungsbackas nya utmaningar. Översiktsplanen beräknas vara klar och antas 2020. Bostadsbyggande med levande och trygga stadsmiljöer och fortsatt arbete med att förena närhet till både stad och natur pekas ut som särskilt viktiga i översiktsplanen. Miljöfrågan är viktig i stadsutvecklingen för en stad med Kungsbackas tillväxt. I takt med att staden växer intensifieras därför det strategiska miljöarbetet genom Borgmästaravtalet. Den största utmaningen är den globala temperaturhöjningen. Havsnivån kommer att stiga och Kungsbackas närhet till havet medför stora översvämningsrisker för lågt liggande områden. I arbetet med Borgmästaravtalet kommer dessa frågor att hanteras i ett helhetsgrepp. Vi jobbar med att ställa om till en fossilfri fordonsflotta genom att satsa på fler elbilar och biogasdrivna fordon. För att öka andelen förnybar el fortsätter den offensiva satsningen på fler solceller på våra kommunala byggnader. Kollektivtrafiken måste utvecklas för att bli ett attraktivt alternativ, därför vill vi ha komfortbussar längs stråket väg 158. Vi arbetar också för en ny zonstruktur där kommungränsen mot Göteborg får en mindre betydelse. Kungsbackas ska utvecklas till en av landets främsta kommuner. Det är ett långsiktigt arbete där vi tar ansvar för såväl stadens utveckling som invånarnas trygghet och trivsel. Rimlig kommunalskatt och stabil ekonomi är viktiga i detta arbete. Stadens positiva utveckling ska mötas med långsiktiga och nödvändiga investeringar i verksamheter som bäst behöver dem. När Kungsbacka växer är behoven särskilt stora inom skolan, äldreomsorg, stadsmiljö, kultur, fritid och idrott samt infrastruktur. Ett parkeringshus kommer att byggas för att ge möjlighet till en attraktivare stadskärna. Lika viktigt som miljöarbetet i en växande kommun är den sociala hållbarheten. Därför prioriteras barn, utbildning och äldre i årets budget. I Kungsbacka ska man växa hela livet och därför ger vi stöd till familjerna så att barn kan växa upp till trygga individer som tar ansvar för sin framtid. Vi är en stark tillväxtkommun med god tillgång till jobb. Kungsbacka kommun har ambitionen och arbetar aktivt för att vara en av de bästa kommunerna för nyanlända. Vår kommun vill erbjuda ett bra och tryggt mottagande för de nyanlända, för att de ska kunna ges goda möjligheter att integreras och inkluderas i samhället. Undervisningen för nyanlända, både för vuxna och barn ska hålla hög kvalitet. Framgångsfaktorer för oss är att lära sig det svenska språket och att kunna stå på egna ben, och att få ett jobb. Vi satsar därför extra på olika typer av lärlingsutbildningar i samarbete med näringslivet där man också lär sig svenska. För att kvinnorna ska få samma möjligheter till jobb så är det avgörande att lära sig svenska från första början. I Kungsbacka är det därför en självklarhet att vi ställer samma krav på män och kvinnor att delta och lära sig svenska. Bättre näringslivsklimat Mark för näringslivet är en viktig faktor för att våra företag ska kunna växa och expandera. I Duvehed i Fjärås finns det en antagen detaljplan på cirka 20 hektar för företagsetableringar. Området vid Klovsten fortskrider och detaljplanen är klar under slutet av. Frillesås Rya är ett stort område på cirka 30 hektar där planarbetet är klart 2020. Näringslivet har blivit nöjdare med kommunens bemötande och myndighetsutövning och det samlade betyget har stigit. Men vi måste göra mer för att bli en av de företagsvänligaste kommunerna. För att förbättra servicen till näringslivet utbildas alla anställda i Hundra procent välkommen där bemötande och värdskapsfrågorna är i fokus. För att möte företagarnas och invånarnas förväntningar på snabbare handläggning måste kommunens processer i en större utsträckning digitaliseras. 4 Kommunbudget Kungsbacka kommun

ALLIANSENS SKRIVELSE I Kungsbacka utvecklas vi hela livet Vi skall fortsätta att arbeta för att all utbildning i Kungsbacka håller hög kvalitet och ger våra barn och unga en god start i livet. I våra skolor skall man bli väl bemött av jämnåriga och vuxna, man skall få kunskaper och färdigheter som gör att man kan se tillbaka på sin skoltid och känna att den var en bra grund för ett fortsatt gott liv. Vi vill att varje barn ska nå sin fulla potential. Under ska Hålabäckskolan och Gullregnskolan byggas om och Hålabäckskolan ska när den är klar kunna ta emot 540 elever. Varlaskolan skall byggas ut och ska även få en ny idrottshall med fullmått och publikkapacitet. Den planeras vara klar 2020. Vi fortsätter att etablera fler förskolor och det är en utmaning i sig i en stad som växer och förtätas. Smedingeskolan i Fjärås byggs om och renoveras för att kunna möta en ökad elevtillströmning, och i Frillesås planeras för nya förskolelokaler och en utbyggnad av Frillesåsskolan. För- och grundskolan och Gymnasium och arbetsmarknad erhåller mer pengar för att möta det ökande elevantalet. Nämnderna får 10 miljoner vardera. Nämnden för Vård och Omsorg erhåller 25 miljoner för drift av nytt vård- och omsorgsboende i Sandlyckan. Byggnation av ett nytt vård- och omsorgsboende i Särö påbörjas under och en ny detaljplan för ytterligare ett boende i Björkris är klar i slutet av året. Vi ser också till att äldre i vår kommun kan känna sig trygga och att omsorgen fungerar både för dem som bor kvar hemma och för dem som har flyttat till ett anpassat boende. Vi ser en stor efterfrågan för fler typer av bostäder för seniorer och välkomnar privata fastighetsägare att etablera fler trygghets- och seniorboenden i kommunen. Utbyggnaden av bostäder för människor med funktionsnedsättning fortsätter, och nya gruppbostäder i Äpplegården i Fjärås och vid Smidesvägen i Kungsbacka med totalt 24 platser blir klara. Individ och familjeomsorg erhåller 20 miljoner för drift av nya gruppboenden och servicebostäder. Ett medskapande samhälle och öppen att attityd Behoven av välfärdstjänster ökar och bristen på arbetskraft förväntas att tillta. En rad åtgärder krävs för att möta framtidens utmaningar. För att kommunen ska klara kompetensförsörjningen i framtiden kommer det att krävas att man tar vara på digitaliseringens möjligheter. För att effektivisera verksamheterna får kommundirektören i uppdrag att kartlägga all verksamhet för att se om kommunens arbetsprocesser kan utnyttja digitaliseringen, artificiell intelligent och robotiseringen. En fond avsätts för satsningar på digitalisering och välfärdsteknik. Kommunen ska aktivt ta del av EU:s fonder genom att söka medel och delta i olika projekt som finns inom EU. Vi inför nu Trelleborgsmodellen för att fler människor ska komma ut i jobb och minska försörjningsstödet. Kungsbacka kommun ska gå från ett omhändertagande perspektiv till ett arbetsmarknadsperspektiv för att fler ska få ett arbete. Vi ger förutsättningarna och ställer krav på att individen själv tar ansvar. I vår kommun jobbar människor som vill, vågar och kan. I kommunen arbetar idag cirka 6700 medarbetare som är våra goda ambassadörer. Vi behöver attrahera fler nya medarbetare men vi måste bli bättre på att även värna om våra redan anställda. Medarbetarna vet vad som förväntas och känner till vilka mål verksamheten har. För att behålla kompetenta medarbetare, och för att skapa och bibehålla engagemang, är det viktigt med goda utvecklingsmöjligheter och karriärvägar. Vi avsätter därför även i år medel till strategiska lönesatsningar och fortsätter även arbetet med att få bort ojämställda löner. Kommunens marknadsföring av att arbeta i offentlig sektor behöver bli bättre då konkurrensen om arbetskraften ökar men den viktigaste framgången är att vara en attraktiv arbetsplats. Ett attraktivt och kreativt Kungsbacka Kungsbacka är en kommun som satsar stora resurser på idrotts- och fritidsanläggningar. Äntligen är bygget för en ny simhall igång som innebär en modern badanläggning för framtiden. Det är viktigt att kultur- och fritidsfrågorna finns med tidigt i planeringen av nya bostadsområden så att aktivitetsytor, lekplatser och motionsspår blir en naturlig del i alla nya områden. I Åsa kommer idrottshallen vid Åsa Gårdsskola byggas ut till en fullmåttshall för att kunna erbjuda fler möjligheter till idrott och motion. Vi satsar mer på den offentliga konsten genom gatukonst och bestående verk som engagerar och ger mer liv i gaturummet och mellan husen. Hans Forsberg Fredrik Hansson Ulrika Landergren Peter Wesley moderaterna centerpartiet liberalerna kristdemokraterna Kommunbudget Kungsbacka kommun 5

Foto: Per Pixel Petersson

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Kungsbackas ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomin Konjunkturen i Sverige är mycket stark; BNP i världen beräknas öka med kraftiga 3,9 procent i år och nästan lika mycket. Även i eu är tillväxten starkare än den varit hittills under återhämtningsfasen efter den senaste finanskrisen. Läget i världen är samtidigt osäkert och utvecklingen kan ta olika riktningar. Brexit kan komma att påverka den ekonomiska utvecklingen, liksom USA:s handelspolitik. Konflikthärdar i Mellanöstern, Asien och Afrika påverkar den geopolitiska och ekonomiska situationen i världen. Sverige har haft många år med stark ekonomisk tillväxt och ligger före EU i konjunkturcykeln. Här är högkonjunkturen påtaglig, och arbetskraftsbristen stor, främst inom offentlig sektor. Bristen på arbetskraft är en starkt begränsande faktor för fortsatt stark tillväxt. SKL räknar med att skatteintäkterna i kommuner, landsting och regioner kommer att öka betydligt långsammare de kommande åren än de har gjort under de gångna åren. Orsaken är främst att antalet arbetade timmar inte kommer att kunna fortsätta öka i samma takt som hittills. Källa: SKL Ekonomirapporten Maj 2018 Kungsbackas förutsättningar Befolkningsprognos För att kunna göra skattemedelsberäkningar och planera kommunens verksamhet gör vi befolkningsprognoser som bygger på information om våra egna förutsättningar. Under 2017 hade Kungsbacka den starkaste befolkningstillväxten på över 20 år. Befolkningsökningen var större än vad prognosen visade och det förklaras till stor del med att inflyttningen till kommunen var historiskt stor. Fruktsamheten följer den nationella trenden och har minskat under de senaste 10 åren. I och med den stora folkökningen och den politiskt beslutade ambitionen att öka bostadsbyggandet ger 2018 års befolkningsprognos en starkare befolkningsväxt än tidigare prognoser. Den grupp som växer mest procentuellt är äldre över 80 år vilket på tio års sikt motsvarar 65 procent. Även gruppen 16 19-åringar ökar mycket under den närmsta tiden. procent 70 60 50 40 30 20 10 0 12 0 5 år 22 1 19 15 8 9 10 år 17 20 64 2 4 65 79 28 80 65 Ålder 2017 2018 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 785 868 893 916 937 957 976 994 1 010 1 5 5 043 5 054 5 194 5 289 5 418 5 508 5 678 5 794 5 905 6 12 8 444 8 479 8 436 8 499 8 550 8 579 8 541 8 638 8 771 13 15 3 514 3 611 3 721 3 770 3 780 3 844 3 949 3 991 3 942 16 19 4 099 4 248 4 428 4 599 4 770 4 895 4 969 5 020 5 116 20 64 44 114 44 858 45 636 46 401 47 179 47 966 48 802 49 590 50 429 65 74 8 899 8 843 8 664 8 523 8 403 8 403 8 316 8 387 8 467 75 79 3 197 3 434 3 676 3 897 4 113 4 181 4 251 4 177 4 077 80 84 2 040 2 151 2 278 2 442 2 507 2 669 2 868 3 073 3 262 85 w 1 851 1 887 1 953 1 989 2 114 2 217 2 314 2 446 2 577 Summa 81 986 83 432 84 879 86 325 87 771 89 218 90 664 92 111 93 557 Kommunbudget Kungsbacka kommun 7

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Skatteintäkter Skattesatsen i Kungsbacka är 21,33 procent och i förhållande till vår omvärld Göteborgsregionen GR och Halland är den 1,37 högre än Partilles som är lägst och 1,04 lägre än Lilla Edet som har den högsta skattesatsen bland kommunerna i Halland och GR. Skattesatsen i GR och Halland 2018 Kommun Kommunen skattesats Regionens skattesats Totalt Partille 19,96 11,48 31,44 Mölndal 20,26 11,48 31,74 Varberg 20,33 10,82 31,15 Laholm 20,58 10,82 31,40 Härryda 20,62 11,48 32,10 Lerum 20,65 11,48 32,13 Halmstad 20,98 10,82 31,80 Falkenberg 21,10 10,82 31,92 Göteborg 21,12 11,48 32,60 Öckerö 21,21 11,48 32,69 Kungsbacka 21,33 10,82 32,15 Alingsås 21,36 11,48 32,84 Kungälv 21,44 11,48 32,92 Hylte 21,45 10,82 32,27 Stenungssund 21,64 11,48 33,12 Tjörn 21,71 11,48 33,19 Ale 21,87 11,48 33,35 Lilla Edet 22,37 11,48 33,85 Skatteintäkter och generella statsbidrag Miljoner Bokslut 2017 2018 Plan 2020 Plan 2021 Skatteintäkter 4 347 4 499 4 662 4 826 5 023 Inkomstutjämning -17-5 -9-5 1 Kostnadsutjämning 67 76 85 90 88 Regleringspost -1-15 36 59 84 Strukturbidrag 0 0 0 0 0 LSS-utjämning -29-25 -17-17 -17 Fastighetsavgift 154 163 168 168 168 Bidrag från Boverket för ökat byggande Tillfälligt stats bidrag till välfärden 13 11 8 14 8 0 SUMMA 4 545 4 701 4 939 5 129 5 347 Procentuell förändring 5,3 3,4 5,1 3,9 4,2 Skatteintäkterna är beräknade utifrån SKL:s cirkulär 2018:18. Från och med 2017 fick kommunerna ett särskilt statsbidrag som kallades för Tillfälligt statsbidrag för välfärden. Det som finns redovisat i tabellen ovan avser den del av statsbidraget som inte fördelas via det generella statsbidraget.. Det fördelas utifrån antalet asylsökande och flyktingmottagandet i kommunen/länet. Resultat I en expansiv kommun som Kungsbacka med en hög befolkningstillväxt behöver vi göra investeringar i förskolor, skolor och boenden som täcker behovet för den ökande befolkningen. För att klara av det utan att lånefinansiera alla investeringar krävs ett resultat som ger utrymme för att kunna finansiera del av investeringarna utan att behöva ta upp nya lån. Ju högre investeringssumman är desto högre behöver resultatet vara för att inte minska vår finansiella styrka för mycket. Nyckeltalet självfinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets investeringar som vi kan finansiera med egna medel. Talet visas i tabellen nedan. Belopp i miljoner kronor Bokslut 2017 2018 Plan 2020 Plan 2021 Resultat 163 100 95 93 99 Avskrivningar 280 318 362 391 408 Summa finansiellt utrymme 443 418 457 484 507 Självfinansieringsgrad i procent 78 52 38 42 38 8 Kommunbudget Kungsbacka kommun

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Intäkter och kostnader som påverkar resultatet I budgeterat resultat ingår inte reavinster vid markförsäljningar eller exploateringsvinster, dessa ingår däremot i kassaflödesanalysen. Kommunens pensionskostnader är i nuläget svårbedömda. Vi följer löpande prognoserna från Kommunernas pensionsanstalt (KPA) som uppdateras under hösten och i samband med bokslutet. Pensionsprognoserna påverkas och ger högre kostnader på grund av bland annat faktorer såsom lärarlyftet och vid anställningar av personal i ett högt löneläge. Investeringar Investeringsnivån är särskilt hög 2022. Kommunen investerar bland annat i ny simhall med tillhörande infrastruktur och Fjärås Bräckaskolan samt Särö äldreboende 2020. Närmare beskrivning av innehållet i investeringsbudgeten finns längre fram i budgetboken. Belopp i miljoner kronor Bokslut 2017 2018 inkl ombudget Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 Plan -2023 Löpande investeringar 66 90 85 86 85 85 85 427 Lokalinvesteringar 355 371 847 1 106 1 077 736 263 4 029 Övriga investeringar 56 163 117 69 72 61 72 391 Avgiftsfinansierad verksamhet 56 179 166 125 137 128 125 681 Summa investeringar 534 803 1 215 1 387 1 371 1 010 545 5 528 Lokalernas andel av skatt och bidrag Med de investeringar vi har framför oss kommer lokalerna i förhållande till våra skatter och bidrag att öka. Se diagrammet nedan. Nivån har legat på ca 10 procent men avvek upp till 17 procent 2014 som var året då Kollaskolan köptes för 300 miljoner av Eksta Bostads AB. året och planeringsåren 2020-2023 ökar totala investeringsvolymens andel av skatter och bidrag till som mest 28 procent. procent 15 10 5 437 mkr 12% 12% 12% 11% 11% 11% 11% 13% 757 mkr 14% 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2020 2021 Kommunbudget Kungsbacka kommun 9

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Exploatering års exploateringsinkomster uppgår till 79 miljoner kronor. Av dessa avser 18 miljoner gatukostnadsersättning och exploateringsbidrag från exploatörerna och 61 miljoner är prognostiserade intäkter för markförsäljning. Utgifterna för exploateringsverksamheten uppgår till 56 miljoner kronor. 43 miljoner avser investeringar i kommunala anläggningstillgångar och 13 miljoner kronor avser kostnader för inköp och iordningställande av mark till försäljning. Under planperioden -2023 har kommunen ett antal stora exploateringsprojekt både för bostadsändamål och för verksamhetsområden, några av de större projekten beskrivs längre fram i budgetboken. Belopp i miljoner kronor, inkomster (+), utgifter (-) Bokslut 2017 2018 inkl. ombudget Plan 2020 Plan 2021-2023 Inbetalningar 87 189 79 353 158 Utbetalningar -45-104 -56-129 -52 Summa kassaflöde 42 85 23 224 106 Digitalisering och innovation Vi satsar på att bli effektiva och möta framtidens ökade kostnader genom att tänka nytt och vara öppna för nya lösningar. Det kan innebära ökade kostnader för digitalisering men förhoppningsvis ett smartare och resurssnålare sätt att hantera våra utmaningar. För att ha ett utrymme att lösa nya problem budgeteras 1 miljon centralt för nya driftkostnader och 1 miljon för investeringar. Ramberäkning ramarna till nämnderna är uppräknade med 1,5 procent som ska täcka alla kostnadsökningar. Till dessa 1,5 procent tillkommer uppräkning av Personalomkostnadspåslaget (PO-påslag). PO-påslaget är höjt med 0,74 procentenheter från 38,43 procent 2018 till totalt 39,17 procent i års budget. Några nämnder har erhållit extra tilldelning beroende på att befolkningsprognosen visar att deras målgrupper ökar eller ökade volymer. För åren 2020 och 2021 är ramarna uppräknade med 1,5 procent. Följande tilldelning utöver den procentuella uppräkningen har tilldelats följande nämnder: Belopp i miljoner kronor Plan 2020 Plan 2021 Individ & Familjeomsorg/Funktionsstöd 20,0 15,0 10,0 Förskola & Grundskola 10,0 10,0 5,0 Gymnasium & Arbetsmarknad 10,0 10,0 5,0 Kommunstyrelsen, samhällsbyggnad 3,0 Teknik 2,5 Service 2,0 Vård & Omsorg 25,0 20,0 20,0 Medel för oförutsett 10,0 10,0 10,0 Strategisk lönesatsning 5,5 Digitalisering 1,0 Summa volymtilldelning 89,0 65,0 50,0 10 Kommunbudget Kungsbacka kommun

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Nämndernas ramar Alla nämnder har en egen sida i detta budgetdokument och nedan finns en tabell över tilldelad ram för de tre åren 2021. Nämnder, belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Kultur & Fritid 215 155 218 454 220 346 220 491 Förskola & Grundskola 1 899 965 1 945 851 1 982 687 2 016 706 Gymnasium & Arbetsmarknad 494 191 532 931 550 918 566 789 Individ & Familjeomsorg 638 656 650 936 675 536 695 734 Kommunstyrelsen 274 081 277 767 282 577 289 313 Kommunfullmäktige 2 651 2 726 2 766 2 807 Kommunrevision 2 544 2 585 2 624 2 663 Miljö & Hälsoskydd 13 410 13 736 13 961 14 194 Byggnadsnämnden 16 216 16 696 16 964 17 246 Teknik skattefinansierat 118 382 127 706 130 340 134 463 Valnämnden 3 410 1 498 555 562 Vård & Omsorg 872 688 913 896 947 008 981 734 Överförmyndarnämnden 4 869 4 970 5 045 5 120 Service 34 707 36 707 36 707 37 396 Service Fastighet -3 729-3 729-3 729-3 729 Kommungemensamt -8 015 68 474 125 890 204 083 Summa ekonomisk ram 4 579 181 4 811 204 4 990 195 5 185 572 Procentuell förändring 4,8% 5,1% 3,7% 3,9% Taxor Alla taxor som ska justeras beslutas i egna beslut och inte i budgetbeslutet. Interna priser Tjänst Prismodell Prisjustering Hyror Måltider Hyra per lokal enligt hyresmodell som beslutats i KF 153/14 Dnr 2014-247 Portionspris och serveringsavgift 1 procents uppräkning 1,9 procents uppräkning Lokalvård Pris per timma 1,9 procents uppräkning Lönehantering Pris per lönespecifikation 1,9 procents uppräkning Inköp Digitalt center Grundkostnadsfördelning per förvaltning kostnad per objektsupphandling Pris per användare och verksamhetssystem 1,9 procents uppräkning 1,9 procents uppräkning Ökning av de interna priserna ovan är 1,5 procent, förutom för hyresuppräkningen som är 1 procent. Till dessa 1,5 procent tillkommer 0,4 procentenheter som beror på uppräkning av Personalomkostnadspåslaget (PO-påslag). Nämnderna har kompenserats för denna höjning i sina ramar. PO-påslaget är höjt med 0,74 procentenheter från 38,43 procent 2018 till totalt 39,17 procent i års budget. Kommunbudget Kungsbacka kommun 11

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Pensionsskuld Den del av skulden som avser pensionsförmåner som är intjänade före 1998 minskar successivt medan den skulden som är intjänad efter 1998 ökar. Totalt ökar pensionsskulden från 1 701 miljoner 2017 till 1 840 miljoner 2022. En anledning till ökningen av den nyare skulden är att det blir fler personer som hamnar i ett löneläge som ger rätt till förmånsbaserad tjänstepension. Brytpunkten för förmånsbaserad pension är en lönenivå som motsvarar 7,5 gånger basbeloppet. Låneskuld Låneskulden ökar under planperioden till 3,1 miljarder kronor. I diagrammet är skulden uppdelad på skattekollektivet och avgiftskollektivet. Avgiftskollektivet är främst Vatten och avlopp som har ett investeringsbehov på drygt 428 miljoner under perioden 2021. miljoner kronor 3000 2500 2365 3145 1084 miljoner kronor 1600 1400 1200 1000 1438 1376 1344 1315 1292 1276 1260 2000 1500 1000 975 1705 821 947 2062 800 600 400 200 315 335 357 398 435 495 580 500 0 650 650 1419 550 655 450 480 476 884 200 70 320 174 2015 2016 2017 2018 2020 Låneskuld skattefinansierad verksamhet 2021 0 2015 2016 2017 2018 Pensioner intj före 1998 (gammal skuld) Pensioner intj efter 1998 (ny skuld) 2020 2021 Pensionskostnad Pensionskostnader består av tre delar: 1. Avgiftsbestämd pensionskostnad som är 4,5 procent på lönesumman och motsvarar 151 miljoner. Denna kostnad har ingenting med skulden att göra utan är en årlig kostnad. Pengarna betalas ut i mars året efter intjänandeåret och den anställde får själv placera dessa. 2. Nyintjänad förmånsbaserad pension är för de personer som har en lönenivå över 7,5 gånger basbeloppet och det blir en kostnad det året den uppstår. 3. Basbeloppsuppräkning av skulden orsakar en årlig kostnad varje år. För den gamla skulden blir det en kostnad på 33 miljoner och för den nya skulden blir det en kostnad på 46 miljoner. 4. Ränteuppräkning av skulden blir en årlig kostnad som för den gamla skulden är 13 miljoner och för den nya skulden 7 miljoner. De årliga utbetalningarna som utbetalas till de som gått i pension är en avbetalning av skulden och redovisas som en minskning av skulden. Kostnaden är bokförd när skulden uppstod, se punkt 2-4 ovan. Låneskuld avgiftskollektivet Soliditet Soliditeten visar den finansiella styrkan genom att ställa det egna kapitalet i förhållande till våra tillgångar. Soliditeten påverkas av hur vi finansierar våra investeringar och det är därför av stor betydelse hur stort resultatet är i förhållande till vad vi investerar varje år. För att behålla den finansiella styrkan är riktningen viktigare än det faktiska soliditetstalet. procent 30 25 20 15 10 5 0 28 28 2015 2016 29 29 2017 2018 28 29 2020 27 2021 12 Kommunbudget Kungsbacka kommun

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING God ekonomisk hushållning Kommunallagen stadgar dels att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer och dels att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp för Kungsbacka kommuns långsiktiga planering. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och längre tidsperspektiv. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa det, krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov till. Kungsbacka kommun ska, som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar, sträva efter att dessa används kostnadseffektivt och ändamålsenligt. De ekonomiska medlen utgör en restriktion för verksamhetens omfattning. Kommunövergripande mål och fokusområden för verksamheten ska bidra till att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de används på ett effektivt sätt. För att mäta om vi uppnått god ekonomisk hushållning kommer vi att följa nyckeltal inom dessa tre kategorier. Målet är att de ska förbättras eller vara oförändrade. För att målet om god ekonomisk hushållning ska vara uppnått, görs en samlad bedömning av samtliga indikatorer nedan. Ekonomisk hållbarhet Område Indikator Mått 2013 2014 2015 2016 2017 Resultat Resultatets förmåga att finansiera investeringar och möta oväntade kostnader Minst 2 % av skatt och statsbidrag 2,5 % 4,6 % 2,5 % 2,1 % 3,6 % Balansräkning Soliditet Oförändrad eller ökande 23,3 % 26,5 % 28,3 % 28,0 % 28,8 % Social hållbarhet Område Indikator Mått 2013 2014 2015 2016 2017 Hälsa Återstående livslängd vid födseln Öka 81,6 (m) 84,8 (k) 81,8 (m) 84,7 (k) 82,2 (m) 84,9 (k) Trygghet Anmälda brott per invånare (antal/100 000 inv) Minska 588 477 392 Delaktighet och inflytande Grundläggande utbildning Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året (andel av befolkningen %) Långtidsarbetslöshet 25-64 år (andel av befolkningen %) Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år. Minska 0,8 0,7 Minska 1,5 1,4 1,5 Öka 92,7 94,1 92,0 Öka 85,8 87,7 87,7 Ekologisk hållbarhet Område Indikator Mått 2013 2014 2015 2016 2017 Resurshållning Energiförbrukning i kommunens lokaler Minska Resor med kollektivtrafik (resor/inv. Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2017 avser faktiskt utfall 2016). Hushållsavfall som återvinns (andel av totalt hushållsavfall ska öka) Öka 66 54 54 67 66 Öka 43 42 Förnybar energi Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme i kommunens lokaler (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2017 avser faktiskt utfall 2016). Förnybart drivmedel i kommunens bilar Öka 65 72 95 97 99 Öka Kommunbudget Kungsbacka kommun 13

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Kompetensförsörjning Kungsbacka kommun har tillsammans med andra kommuner och landsting i Sverige en stor välfärdsutmaning framför sig. Den demografiska utvecklingen är tydlig och visar på att våra invånare kommer att ha ett ökat behov av våra tjänster samtidigt som det blir allt färre i arbetsför ålder. Vi har en framtid där allt färre ska försörja fler, och en kompetensutmaning som kan komma att öka konkurrensen om arbetskraften på hela arbetsmarknaden. Nutiden och framtiden ställer krav på utveckling, nytänkande och effektiva förändringsarbeten för att bibehålla en hög kvalité i leveransen av våra tjänster till våra invånare. De närmsta åren är fokus på att skapa en hållbar arbetsorganisation som bidrar till att våra verksamheter kan anpassa sig till en omvärld som kräver ständig förändring och kontinuerlig innovation. Med stöd av våra värderingar, vision och arbetsplatskultur skapar vi förutsättningar för invånare, medarbetare och näringsliv vara medskapande i hur vi tillsammans möter välfärdsutmaningen i en positiv anda. Framtida efterfrågan på kompetens påverkas av digitalisering och komplexa verksamheter med hög förändringstakt. Vi kommer i framtiden att behöva karriärväxla i allt större omfattning, längre upp i åldrarna, utbildas oftare och tränas mer effektivt mot specifika yrkesroller och förmågor. Vikten av att lära om och lära nytt ökar då arbetslivets sammanhang förändras allt snabbare. Kungsbacka kommuns strategier för att möta kompetensutmaningen är fokus på digitalisering, att använda medarbetarnas kompetens på rätt sätt samt att erbjuda heltidsanställning åt alla medarbetare. Att vara en attraktiv arbetsgivare för de unga är viktigt för att klara framtida kompetensförsörjning. Studier visar att de flesta ungdomar saknar tillräcklig kunskap om arbetsmarknaden och att skolan inte alltid räcker till när det kommer till att ge unga den kunskap de efterfrågar och behöver inför vuxenlivet. Kungsbacka kommun arbetar på många olika sätt med frågan genom bland annat samarbete i olika uppdrag och projekt mellan skola och arbetsliv samt praktik, ferie- och sommarjobb. Kommunen som arbetsplats Kungsbacka kommun är och vill fortsätta vara en attraktiv arbetsplats. Vi är med och driver samhällets utveckling och expansion framåt. Hos oss arbetar man med något som är viktigt och skapar nytta för andra. Över en halv miljon människor behöver rekryteras till välfärden i Sverige de närmaste tio åren och det är stor konkurrens om arbetskraft med god kompetens. Kungsbacka kommer att arbeta vidare med aktiviteter inom målområdet attraktiv arbetsplats. Det handlar om att vara attraktiva i hela cykeln från att attrahera och rekrytera till att behålla och utveckla samt avveckla. Vi behöver göra satsningar på att marknadsföra kommunen och visa att våra jobb är viktiga och mångfasetterade, och att man kan utvecklas som medarbetare. Viktiga satsningar de närmaste åren är ledarskap och medarbetarskap, arbetsmiljö både fysisk och social, kultur och värdskap, introduktionsprogram, samt aktiviteter för att marknadsföra kommunen och attrahera nya medarbetare. Löneprocessen är också ett viktigt område att utveckla. Kungsbacka kommuns strategier för att möta kompetensutmaningen är fokus på digitalisering, att använda medarbetarnas kompetens på rätt sätt samt att erbjuda heltidsanställning åt alla medarbetare. Foto: Ciprian Gorga 14 Kommunbudget Kungsbacka kommun

VISION 2030 Vår vision: I Kungsbacka växer framtiden I Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans. Vi är öppna, trygga och nytänkande. Varje människas potential tas till vara och näringslivet blomstrar. Här växer du hela livet. KUNGSBACKA ÄR EN NATURSKÖN och dynamisk tillväxtkommun. Hit är alla lika välkomna, och möjligheterna till utveckling är goda för både individen, gruppen, föreningen och företaget. Den valfrihet, mångfald och livskvalitet som präglar vardagen här lockar ständigt nya invånare. Växtkraften ger oss mer resurser till den gemensamma välfärden så att alla kan utvecklas och leva det goda livet, hela livet. Vi växer i regionen genom att planera och bygga strategiskt. Samhället utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vi lever inte över naturens tillgångar. Mångfald, puls och nära till naturen Kungsbacka är en sammanhållen, grönskande och lättillgänglig stad med tydlig profil och egen identitet. Staden växer och blir ett mer framträdande nav i kommunen. Här finns attraktiva bostäder för alla smaker, som möter behoven hos olika generationer och livsstilar. Mångfalden speglas i den inspirerande byggnadsmiljön där tradition möter innovation och där mötesplatserna är många. Utbudet av affärer, kultur och nöjen är stort. Staden är lättillgänglig och har goda kommunikationer med kommunens orter och omvärld. Välplanerad infrastruktur och lättillgänglig kollektivtrafik minimerar transporternas miljöpåverkan. Hav, öppna landskap och skogsbygd vi förvaltar våra fantastiska naturmiljöer så att även kommande generationer ska kunna njuta av den välgörande naturen, mitt i vardagen. Staden, landet, handeln, kulturlivet och naturen lockar turister och besökare till hela kommunen. Västsveriges bästa företagsklimat Kungsbacka kommun är känd för sitt goda värdskap och är det självklara valet för företag som vill etablera sig i Västsverige. Vi har det bästa klimatet för entreprenörer. Här är det lika naturligt att starta företag som att vara anställd. Entreprenörslusten väcks till liv redan i skolan, och samarbetet mellan skola, akademi och näringsliv utvecklar företagsamheten i hela kommunen. Vi utvecklas hela livet I våra skolor utvecklar var och en sin fulla kapacitet i en kreativ miljö där alla tar ansvar, visar respekt och bryr sig om varandra. Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro. Livslångt lärande är en självklarhet. När vi växer som människor utvecklas både näringslivet och samhället i stort. Aktiviteter som engagerar, inspirerar och berikar livet Här har alla ett rikt fritids- och kulturliv med både bredd och spets. Mångfalden av aktiviteter, upplevelser och gemenskaper främjar hälsa, välmående och kreativitet. Framåt anda, mångfald och öppenhet spirar i nätverk och föreningar. Vi är delaktiga i samhällets utveckling och får spännande saker att hända. Den nytänkande kvalitetskommunen Kungsbacka kommun möter utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Vi löser vårt uppdrag på ett innovativt sätt som överträffar invånarnas förväntningar, och är en förebild för andra. Här jobbar människor som vill, vågar och kan. Kommunbudget Kungsbacka kommun 15

OMVÄRLDSANALYS Tretton trender som påverkar vårt uppdrag I SKL:s rapport Vägval för framtiden 3 beskrivs 13 trender som påverkar det kommunala uppdraget mot 2030. Rapporten och trenderna har fått vara utgångspunkt och inspiration för vår omvärldsanalys. Omvärldsanalys 2021 Kungsbacka kommuns främsta styrdokument är vision 2030. Där har Kungsbackas politiker gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Utifrån visionen har sedan kommunfullmäktige beslutat om kommunövergripande mål som ska fungera som riktmärke för kommunens medarbetare. De övergripande målen är: En attraktiv kommun att bo, verka och vistas i En hållbar utveckling och en hälsosam miljö Bästa företagsklimatet i Västsverige I Kungsbacka utvecklas vi hela livet Ett medskapande samhälle och öppen attityd För att Kungsbacka kommun ska nå de övergripande mål som kommunfullmäktige har beslutat om krävs ett strukturerat och effektivt målarbete. Förutom interna kraftsamlingar behöver Kungsbacka möta ett antal trender i vår omvärld som påverkar möjligheterna att uppnå de övergripande målen. Det kan röra sig om både möjligheter och utmaningar som kommunen behöver förhålla sig i sitt arbete. För några år sedan presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en omvärldsanalys tillsammans med konsultföretaget Kairos Future. Innehållet beskrev övergripande förändringskrafter och trender som bedömdes påverka det kommunala uppdraget. I år har materialet uppdaterats med fokus på utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2030. Samma år som Kungsbackas vision siktar mot. SKL:s rapport heter Vägval för framtiden 3 och det är där Kungsbacka kommun har hämtat strukturen och inspirationen för årets omvärldsanalys. Utgångspunkten är rapportens 13 trender som påverkar det kommunala uppdraget mot år 2030. För att göra omvärldsanalysen till Kungsbackas analys har nämnderna bidragit med de möjligheter och utmaningar som de ser under den närmaste framtiden. Med trender avser vi en långsiktig förändring av en samhällsföreteelse. Här följer de 13 trenderna som på ett eller annat sätt kommer att påverka Kungsbacka kommun framöver. Minskat lokalt handlingsutrymme Handlingsutrymmet för Sveriges kommuners förtroendevalda håller på att förändras. Både statens och EU:s styrning ökar, ofta med detaljerade planer när det gäller både omfattning och utformning. När styrningen från andra håll ökar begränsas möjligheterna att utforma lokala lösningar för kommunerna. Medborgare vill att välfärden ska vara likvärdig och rättvis över hela landet, men vill samtidigt påverka den lokalt och det är en ekvation som är svår att lösa. Mycket tyder på att rättighetstrenden förstärks. Önskan om valfrihet tillsammans med rättighetstänkandet utmanar kommuner, men kan också bli viktiga verktyg för medborgare som annars har svårt att göra sin röst hörd. Tillgången till information som gör jämförelser möjliga är en betydelsefull drivkraft när styrkeförhållanden förändras. En utveckling pågår i flera kommuner för att ta tillvara brukares och patienters kunskap och erfarenhet och på så sätt skapa tjänster och service tillsammans. 16 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Foto: Ciprian Gorga Medborgare och media kräver ofta snabba svar och lösningar. Kungsbacka är en kommun med engagerade invånare samtidigt som vi har media som är både närvarande och granskande. Det skapar ett behov av en öppen attityd, invånardialog och en god kommunikation. En annan trend är att tvister allt oftare löses av domstol i stället för av folkvald församling eller i dialog. Utvecklingen kan leda till rädsla för att göra fel, ökat kontrollbehov och detaljstyrning vilket i sin tur kan leda till minskat politiskt engagemang och till att professionernas handlingsutrymme minskar. I den förändringsresa som välfärdsutmaningen kräver kan innovation och smarta samarbeten över gränserna kvävas av en sådan trend. Det finns krafter som verkar i motsatt riktning. En orolig politisk utveckling i Europa kan leda till en omdaning av EU:s roll. Nuvarande regering har tagit initiativ till att utveckla statens styrning av kommuner och landsting så att detaljstyrningen minskar och handlingsutrymmet för professionerna ökar. Likaså pågår en utveckling i flera kommuner för att ta tillvara brukares och patienters kunskap och erfarenhet och på så sätt skapa tjänster och service tillsammans. Stigande förväntningar på välfärden Vi människor ställer större krav på välfärdstjänsterna i samhället i takt med att vår ekonomi förbättras och när informationen, kunskapen och tillgängligheten ökar. Med ökad utbildning och ökad jämlikhet har auktoritetstron minskat samtidigt som de flesta törs uttrycka sina synpunkter och sina förväntningar. Ny teknik har skapat nya arenor vilket ytterligare skruvar upp förväntningarna på tillgänglighet och snabbhet. Digitaliseringen med ständig uppkoppling till internet och sociala medier erbjuder nya möjligheter för människor att bygga relationer, få insyn i och påverka Kommunbudget Kungsbacka kommun 17

OMVÄRLDSANALYS händelser. Den ständiga uppkopplingen och kunskapen om den tekniska utvecklingen resulterar i att invånarna ställer högre krav än tidigare på digitala tjänster. Invånarna jämför inte sin kommun men grannkommunen utan snarare med de som leder den tekniska utvecklingen, därför räcker det inte alltid för Kungsbacka att ligga i framkant bland Sveriges kommuner. Kostnaderna i kommunerna har länge ökat snabbare än vad befolkningsutvecklingen kan förklara. Trots att många reformer har genomförts som i flera avseenden förbättrat välfärden påverkas bilden av välfärden mest av det som fungerar mindre bra. Genom det missnöje som skapas ökar också förväntningarna på nya reformer och lösningar. Det finns alltid ett samhällsproblem som måste åtgärdas, en orättvisa som måste överbryggas och service som kan bli bättre. Parallellt med stigande förväntningar på välfärden ser vi att det finns de som inte ställer några krav alls och har låga förväntningar på kommuner och landsting. Risken att den som ropar högst, får mest, är högst reell. Utmaningen blir extra tydlig på området för vård och omsorg där vi inte har sett så stora reformer sedan 1990-talet. Vi står inför en situation där behovet av välfärdstjänster beräknas öka stort medan befolkningen i arbetsför ålder inte ökar. Den så kallade demografiska utmaningen. Samtidigt får kommunerna ta ett större ansvar för vården än tidigare då mer avancerad sjukvård bedrivs i den enskildes hem. Med resursbrist i vården är det viktigt att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter och ny teknik för att kunna leva upp till invånarnas förväntningar på välfärden. Hårdare konkurrens om kompetens Många kommuner och landsting har svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper. Konkurrensen om framför allt lärare, socionomer och sjuksköterskor har ökat i takt med stora pensionsavgångar, allt fler yngre och äldre, en brist på utbildad personal samt ett stort flyktingmottagande. En del kan även uppleva att yrket fått lägre status, att arbetsmiljön försämrats eller att löneläget inte är tillräckligt attraktivt. Kungsbacka har likt många andra kommuner svårt att rekrytera till vissa yrken inom framförallt vård och samhällsbyggnad. Regeringen skjuter till resurser till både yrkesprogram och Komvux i förhoppning att möta det behov som finns på arbetsmarknaden. Kungsbacka har ett brett kursutbud inom Komvux vilket kan vara positivt för att stärka de som står utanför arbetsmarknaden. Framförallt nyanlända och utrikesfödda behöver få en starkare etablering på arbetsmarknaden. Rekryteringssvårigheter har lett fram till nya lösningar, många kommuner ser över sin arbetsorganisation och vem som gör vad på arbetsplatserna. Andra kompetenser och nya yrken kan bidra till att lösa kompetensförsörjningen. Foto: Ciprian Gorga I ett storstadsområde kan det vara svårt att behålla personal eftersom det är lätt att flytta vidare till mer attraktiva jobb inom regionen, vilket pressar upp löner och personalomsättning. Konkurrens om kompetens har bland annat fått till följd att vissa grupper lyckats förbättra sina villkor hos arbetsgivarna, exempelvis genom bemanningsbranschens intåg i sjukvården och socialtjänsten. Rekryteringssvårigheter har också lett fram till nya lösningar, många kommuner ser över sin arbetsorganisation och vem som gör vad på arbetsplatserna. Andra kompetenser och nya yrken kan bidra till att lösa kompetensförsörjningen. Inom en nära framtid är det troligt att digitala medarbetare som är robotar kommer att ta hand om ett antal av de rutinmässiga arbetsuppgifter som i dag sköts av människor. Det kommer att frigöra resurser 18 Kommunbudget Kungsbacka kommun

OMVÄRLDSANALYS för andra arbetsuppgifter som människor är bättre på att hantera och som inte är möjliga att automatisera. Många spår en framtid där en mindre eller större andel av dagens arbetsuppgifter kommer att ersättas av artificiell intelligens på ett eller annat sätt. Ökad polarisering De ekonomiska klyftorna har ökat i Sverige sedan 1980- talet. Klyftorna har ökat mellan de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden, mellan storstad och landsbygd, mellan inrikes födda och utrikes födda samt mellan invånare i attraktiva och mindre attraktiva områden i städerna. En ökad digitalisering och teknisk utveckling i arbetslivet beräknas främst påverka medelklassyrken som t.ex. försäljare, maskinoperatörer och företagsekonomer, medan framtida arbeten spås öka för dem med högavlönade abstrakta arbetsuppgifter och för dem med lågavlönade manuella arbetsuppgifter. Detta kommer ytterligare att förstärka de ekonomiska klyftorna i samhället. Många spår en framtid där en mindre eller större andel av dagens arbetsuppgifter kommer att ersättas av artificiell intelligens på ett eller annat sätt. Nya arbeten som inte går att föreställa sig idag kommer att skapas, på samma sätt som det var omöjligt att förutse en del av dagens yrken för 10-15 år sedan. De som förutspår att människor kommer att bli utan arbete i en framtid där robotar utför arbetsuppgifterna ställer redan frågor om vad vi ska göra då. Medborgarlön som ett medel för att undvika ytterligare polarisering av inkomster och tillgångar är ett förslag som återkommer med jämna mellanrum i debatten. Det har också skett en polarisering av människors tillgång till socialt och kulturellt kapital. Det sociala kapitalet avser i detta sammanhang individers tillgång till nätverk och sociala strukturer. Det kulturella kapitalet handlar om att genom bildning och förståelse för andra människor smälta in i olika gemenskaper, något som ökar chanserna för social inkludering och som kan underlätta och ge fler möjligheter i livet. Tillgången till socialt och kulturellt kapital avgör människors framtidsutsikter och den sociala rörligheten. Diskriminering eller rasism försvårar däremot individens uppbyggnad av detta kapital. Polarisering sker också genom att gemenskapsinformationen minskat. Allt fler får underhållning, information och nyheter som är skräddarsydda för specifika målgrupper. Vi får olika bilder av hur verkligheten ser ut då bilderna anpassats utifrån vilka vi är och vilka grupper vi ingår en gemenskap med. De digitala filterbubblorna skapar åsiktspolarisering, näthatet ökar och förståelsen för varandra minskar. Den psykiska ohälsan delar befolkningen och vi kan se en ökning av de som drabbas. Region Halland har uppmärksammat att unga som upplever besvär av ängslan, oro och ångest har ökat i Kungsbacka och de övriga Hallandskommunerna. Folkhälsomyndigheten i sin tur beskriver hur utvecklingen när det gäller hälsa skiljer sig mellan olika sociala grupper. Lågutbildade, nyanlända och de som står utanför arbetsmarknaden har generellt sett sämre hälsa än andra. Ökande klyftor gällande hälsa kan bli kostsamt för samhället ur många perspektiv. Ökad bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist över stora delar av landet, framförallt i storstadsområdena. En låg byggtakt under många år tillsammans med en snabb ökning av befolkningen har gjort bristen akut på många platser. Byggandet har inte hållit jämna steg med befolkningstillväxten trots regeringens direktiv om 700 000 bostäder fram till år 2025. Men även om tempot i bostadsbyggandet varit högre hade det inte löst alla problem. Orsaken är att nyproduktionen i Sverige är dyr, och därmed vänder sig till förhållandevis resursstarka grupper. Kungsbacka är andelen hyresrätter relativt låg jämfört med andra kommuner, mycket tack vare att vi har en hög andel småhus i kommunen. Därför kan det vara svårt för personer som står en bit från bostadsmarknaden att hitta ett eget boende. Ett begränsat utbud av hyreslägenheter kan också bli kostsamt för de kommunala verksamheter som av olika anledningar behöver hitta boenden till sina brukare. Det regelverk med skatter, subventioner och bidrag som idag omgärdar byggande och boende lyckas inte generera det som efterfrågas mest, dvs. billiga hyresrätter och flyttkedjor som frigör nya lägenheter. Att bygga bort bostadsbristen kan tyckas rimligt, men inte minst för kommuner med svaga bostadsmarknader är detta förknippat med en finansiell risk, då det råder stor osäkerhet kring hur länge Kommunbudget Kungsbacka kommun 19

OMVÄRLDSANALYS den höga efterfrågan kommer att bestå. Kungsbacka kommun är attraktivt för exploatörer men här finns det istället andra utmaningar. Bland annat trycket på samhällsbyggnadssektorn då stora infrastrukturprojekt som Västsvenska paketet och Västkustbanan dammsuger marknaden på arbetskraft hos både byggföretag och samhällsbyggnadskontor i Göteborgsområdet. Det kan bli en stor utmaning då Kungsbacka har en ambition att öka bostadsbyggandet de närmaste åren. Det stora flyktingmottagandet har ytterligare försvårat situationen. Kommunerna har skyldighet att erbjuda nyanlända flyktingar bostäder, enligt fastställda anvisningstal, något man normalt inte gör för andra grupper. Att tillhandahålla detta för nyanlända utan att dra på sig höga kostnader och utan att stänga ute andra bostadsbehövande kommer att vara ett stort problem och en delikat balansgång under de närmaste åren. Det finns en stor risk att kommunerna får hantera såväl en snabb bostadsexpansion, som ökade sociala och ekonomiska bekymmer i bostadsbristens spår. Ökat fokus på landsbygden Globaliseringen och ny teknik har lett till färre jobb inom industri, jordbruk och skogsbruk, något som drabbat många befolkningsmässigt mindre kommuner på landsbygden. De större städerna har istället gynnats av samma övergripande trender och välståndet har ökat i takt med framväxten av kunskapsintensiva jobb och servicenäringar. Kungsbacka hör till de kommuner i Sverige som har haft starkast befolkningstillväxt de senaste åren och vi är en del av en stabil arbetsmarknadsregion i ett storstadsområde. Vår befolkningstillväxt förväntas vara stark även framöver och urbaniseringen som trend visar inga tecken på att mattas av. Att skillnaderna ökat mellan stad och land är en global trend och i en del länder har det uppstått ett politiskt motstånd mot utvecklingen. Många har känt sig svikna av politikerna som snarare riktat sina politiska budskap till storstädernas växande medelklass än till befolkningen i landsbygden där en åldrande befolkning utmanar ekonomin och finansieringen av välfärdstjänster. Vi ser nu i en rad länder vad som kan hända om de ekonomiska, sociala och kanske även värderingsmässiga skillnaderna mellan städer kontra landsbygd tillåts bli för stora. Denna insikt kommer sannolikt att innebära en större politisk uppmärksamhet på frågor som rör landsbygden. Kungsbacka är en kommun i ett storstadsområde men har också en stor yta som är landsbygd. Därför är trenden av betydelse för kommunen. Allt fler människor är också hälso- och miljömedvetna. Efterfrågan på hållbar och närproducerad mat samt andra råvaror från landsbygden kommer att öka. En fråga för Kungsbacka är om vi kan möta ett behov av mat producerad i kommunen. En annan aspekt är att ökade geopolitiska hot har lett till en debatt kring hur Sveriges livsmedelsförsörjning ser ut. Det är viktigt att Sverige På lång sikt kan ett varmare och regnigare klimat i Sverige också innebära en längre växtsäsong och att Sverige blir en allt viktigare exportör av mat. kan bli mer självförsörjande på mat. På lång sikt kan ett varmare och regnigare klimat i Sverige också innebära en längre växtsäsong och att Sverige blir en allt viktigare exportör av mat. Förändrat medielandskap I takt med teknik- och generationsväxling hämtar allt fler information och nyheter på nya sätt, inte minst via sociala medier. Och när läsarna söker sig till nätet följer annonsörerna efter. Där möter e-tidningarna konkurrens från t.ex. Google och Facebooks plattformar, där information och annonser styrs utifrån läsarnas sökvanor. Även e-tidningar har följt efter och skapat möjligheter för personliga intressen och flöden. En annan företeelse är så kallade nättroll enskilda personer eller utlandsstödda organiserade trollfabriker med politiska syften som sprider fejkade nyheter och som kommunicerar med hjälp av påhittade personer för att provocera, sprida desinformation eller för att skapa opinion i en viss riktning. Som ett exempel på det varnar både Säpo och Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) för att det finns en risk för utländsk inblandning i valet 2018. 20 Kommunbudget Kungsbacka kommun

OMVÄRLDSANALYS För att förbättra den interna kommunikationen och ge adekvat samhällsinformation har många kommuner börjat anställa journalister och bygga upp egna kommunikationsavdelningar. Allt fler använder också sociala medier för att interagera med sina medborgare. Kritiker ser dock farhågor med att det snarare handlar om att styra bilden av kommunen i syfte att förbättra varumärket än att ge objektiv information. Som ett exempel har Göteborg nyligen kritiserats i media för att kommunen har många kommunikatörer anställda i organisationen. Minskad tillit Människors tillit till varandra och till samhällsinstitutionerna är grundläggande för såväl ekonomisk utveckling som offentlig välfärd. Med hög tillit minskar transaktionskostnaderna, dvs. kostnaderna för att skapa och upprätthålla avtal med olika parter, vilket ökar dynamiken i ekonomin. Sambandet mellan hög tillit och välfärdsindikatorer som god hälsa, låg kriminalitet, hög grad av trygghet och uppskattad lycka är också väl dokumenterad i forskningen. I internationella jämförelser ligger Sverige i topp vad gäller människors tillit. I Kungsbacka kommun finns också en bra grogrund för tillit då invånarna har en god hälsa, bra socioekonomiska förutsättningar och en upplevd trygghet som är över genomsnittet i Sverige. Tillit är något som tar lång tid att bygga upp, men som mycket snabbt kan raseras. I Storbritannien och framför allt i USA har tilliten markant minskat sedan 1960-talet. Ökade inkomstklyftor där en tidigare relativt välbeställd arbetarklass fått det allt sämre, värderingsmässiga skillnader mellan stad och land, främlingsfientlighet, kulturkrockar och ett medielandskap som ytterligare förstärker åsiktsskillnaderna har skapat djupa sprickor mellan människor i dessa länder. I Sverige och i Kungsbacka ser vi inte dessa sprickor i dagsläget, men tilliten kan sjunka drastiskt om förutsättningar förändras. Trots ökade ekonomiska skillnader, boendesegregation och en stor flyktinginvandring från så kallade lågtillitsländer, har tilliten i Sverige under lång tid varit oförändrad. Den senaste statistiken tyder dock på att tilliten håller på att minska, framför allt bland yngre. Enligt en kartläggning av EU tror svenskarna att korruptionen i högre grad är utbredd i det egna landet än vad medborgarna i våra nordiska grannländer tror. Göteborg, som en del invånare i Kungsbacka har en nära relation till, har under flera år drabbats av korruptionsskandaler. Det kan mycket väl påverka tilliten till politik och offentlig förvaltning, även utanför kommunens gränser. I Kungsbacka kommun har invånarna en upplevd trygghet som är över genomsnittet i Sverige. Foto: Ciprian Gorga Kommunbudget Kungsbacka kommun 21

Foto: Ciprian Gorga Ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik Teknikutvecklingen är en stark övergripande förändringskraft. Digitaliseringen och artificiell intelligens (AI) kommer att genomsyra hela vårt samhälle och förändra det i grunden. Många kommunala verksamhetsområden kommer att kunna effektiviseras. Digitaliseringen och AI erbjuder fantastiska möjligheter, men det finns också risker. I välfärden ger tekniska hjälpmedel förutsättningar för den enskilde att ta större ansvar över sin livssituation och förenkla vardagen. Självdialys, insulinpumpar samt robotar och nattkameror för tillsyn inom äldreomsorgen är sedan länge tillämpade exempel där den enskilde får större makt över sitt liv samtidigt som resurser kan användas för annat. Även inom skolan är mycket på gång med läromedel som anpassas efter den enskilda elevens inlärningsförmåga. Utveckling av ny teknik har en stark egen drivkraft och får många olika konsekvenser. Då Kungsbacka har svårt att rekrytera till vissa yrkesgrupper idag och även kommer ha det imorgon, kan ny teknik vara lösningen på en del av den resursbrist som råder. Den enskildes inflytande och kontroll kan också öka då ny teknik bidrar till högre grad av självservice. Frågan är hur vi påverkas av att de mänskliga mötena inom välfärdens tjänster blir allt färre. Ekonomiska utmaningar kan driva på utvecklingen, men osäkerhet om effekter kan fördröja och förhindra långsiktiga investeringar i ny teknik. Kunskapsunderläge i relation till teknikföretagen ökar risken för att göra felaktiga och dyrbara tekniska investeringar som varken utvecklar tjänsterna eller sänker kostnaderna. Integritetsfrågor har visat sig bromsa utvecklingen av informationsutbyte som är till nytta för medborgarnas. Nya tekniska landvinningar leder också till ökade förväntningar och ökade krav, vilket kan vara kostnadsdrivande och ta resurser från annan viktig verksamhet. Ökat kommunalt fokus på integration Under lång tid har fler personer invandrat än utvandrat från Sverige. En stor del av invandringen har tidigare bestått av studenter och arbetskraftsinvandrare. Krig och oroligheter i delar av Mellanöstern och Afrika har under senare år dock gett en markant ökning av flyktinginvandringen. Mellan åren 2014 till 2020 beräknas nästan 400 000 flyktingar med anhöriga få uppehållstillstånd i Sverige. Flyktinginvandringen innebär generellt ett större åtagande för samhället än annan invandring. Kungsbacka är historiskt sett ingen bosättningskommun för nyanlända men i och med bosättningslagen från 2016 flyttar fler nyanlända än tidigare till kommunen. En viktig förutsättning för en framgångsrik integration är att nyanlända barn och unga lyckas bra i skolan. Flyktingmottagandet är ojämnt fördelat, inte bara över 22 Kommunbudget Kungsbacka kommun

OMVÄRLDSANALYS landet utan även inom kommunerna. Vissa skolor får därför ansvar för en oproportionerligt stor andel nyanlända elever. Även genomsnittsåldern på nyanlända elever har ökat, vilket generellt ger dem kortare tid att klara skolgången. Detta har visat sig vara en viktig förklaring bakom den minskande andel elever som uppnår gymnasiebehörighet, och som klarar gymnasieskolan med godkända betyg. Kungsbacka är och har under en lång tid varit en kommun där många elever presterar bra i skolan. Med ett större antal nyanlända elever får skolorna i kommunen en större utmaning i att möta varje elevs enskilda behov. Även etableringen på arbetsmarknaden måste förbättras. I Sverige är kompetenskraven på arbetsmarknaden höga och risken är stor att de med bristfällig utbildning eller svagt kontaktnät även på lång sikt inte får något arbete. Kommunernas ekonomi påverkas negativt av en dåligt fungerande arbetsmarknadsetablering. Direkta kostnader i form av ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder, samt indirekta kostnader i form av socialt utanförskap och dessutom uteblivna skatteintäkter. Även om det är staten som har ansvar för arbetsmarknadspolitiken har kommunerna flera viktiga uppgifter för en bra integration; erbjuda utbildning, arbetsgivarrollen och de egna arbetsmarknadsinsatserna. Kungsbacka kommun har goda förutsättningar att klara utmaningen med en stark arbetsmarknad och stor entreprenörsanda. Ökad osäkerhet Företag och finansiella system är genom ny teknik och frihandel starkt sammankopplade med varandra och människor i utvecklade länder reser över hela världen på ett sätt som inte gjorts tidigare. Vi blir därför mer sårbara för finansiella kriser, fejkade nyheter, cyberhot och pandemier. Allt fler system integreras med internet. Dricksvatten, el, fjärrvärme och järnvägstrafik blir allt mer beroende av IT, vilket också ökar sårbarheten. Vi har överutnyttjat våra globala ekosystem, vilket bland annat tar sig uttryck som stigande havsnivåer och ökenspridning, något som redan idag påverkar de fattiga delarna av världen och som också bidrar till ökade flyktingströmmar. Extrema väderhändelser kommer att bli allt vanligare. I Sverige kan detta exempelvis innebära perioder av mycket regn eller blåst och risk för översvämningar eller långa perioder av torka med vattenbrist och risk för bränder. För Kungsbackas del är översvämningsrisken extra tydlig, både idag och imorgon. Globaliseringen och tillväxten den skapat har lett till ökade rikedomar, minskad fattigdom och en framväxande medelklass i tidigare outvecklade länder. Men också en ökad ojämlikhet inom länderna. Arbetare som förlorat sina jobb när företagen flyttat till länder med lägre produktionskostnader och framväxande utanförskapsområden med många invandrade som har svårt att få jobb. Risken är stor att populistiska partier exploaterar den sociala oro som uppstår. Men kommunen har inte bara ett ansvar att hantera de akuta situationer som kan uppstå. Ett långsiktigt arbete med hållbarhet är viktigt för att förebygga klimatpåverkan, social oro och ekonomiska kriser. I Kungsbacka finns inte särskilt mycket tung industri men vi har en hög levnadsstandard och konsumerar därefter. Om Kungsbacka kommun vill bidra till en bättre miljö är det därför mer effektivt att främja en klimatsmart konsumtion för både den kommunala organisationen och invånarna som bor här. En god ekonomisk hushållning har garanterat Kungsbacka kommuns ekonomiska hållbarhet och för att fortsätta på den vägen behövs att ha ett tydligt fokus på vilka uppgifter som ligger inom kommunens uppdrag, vad det finns resurser till och hur ambitionsnivån ska se ut. Det har blivit ett ökat fokus på den sociala hållbarheten och den präglar de flesta av kommunens verksamheter. Inte minst samhällsbygget i en tid då det byggs många nya bostäder och bostadsområden. För att inte bygga in framtida segregation eller andra sociala fällor krävs ett långsiktigt och hållbart perspektiv i planeringen. Fler geopolitiska konflikter I flera avseenden blir världen bättre. Andelen fattiga i världen minskar, det finns en välmående medelklass i allt fler utvecklingsländer, medellivslängden ökar, kvinnors ställning stärks och allt fler länder i världen kan betraktas som demokratier. Men det senaste decenniet har det uppstått nya konflikter som kriget i Syrien, framväxten av IS, växande terrorhot, kärnvapenhot från Nordkorea samt ett aggressivt och militärt upprustat Ryssland. Maktpolitiken är tillbaka och stora stater använder krig och vapenskrammel för att upprätthålla och utvidga sina intressen. Detta har lett till en ökad geopolitisk turbulens. Till detta kan även läggas att den politiska osäkerheten ökat både i USA och Europa. Europa befinner sig i ett nytt läge med ökad osäkerhet och särskilt fokus på förebyggande säkerhetsåtgärder. Det har lett till ett ökat tryck på statliga verksamheter såsom flyktingmottagande, polis, säkerhetstjänst, rättsväsende och även på totalförsvaret. Kriget i Syrien ledde till den största folkvandringen med människor på flykt i modern Kommunbudget Kungsbacka kommun 23

OMVÄRLDSANALYS tid. Många kommuner har fått hantera ett snabbt ökat behov av välfärdstjänster som barnomsorg, skola, hälsooch sjukvård, socialtjänst, boende samt integrationslösningar. Dessutom behöver flera kommuner hantera problematiken kring våldsbejakande radikalisering samt odemokratiska rörelser på de politiska ytterkanterna. Under 2017 har många terrorattentat inträffat i Europa. De flesta sker med små medel men med mycket stor effekt vad gäller dödade, skadade och en ökad rädsla bland allmänheten. Kraven ökar därför på att räddningstjänst, krisberedskap och akutsjukvård har en bra beredskap för att hantera terrorattentat. Kungsbacka kommun är sannolikt inte ett primärt mål för terrorattentat men rädslan för terror kan ändå leda till en ökad otrygghet i samhället. Även om invånarna i Kungsbacka har en högre upplevd trygghet än invånare i andra kommuner kan den drastiskt sjunka vid obehagliga händelser. Däremot är det svårt, även med mycket omfattande övervakning och underrättelsearbete, att helt förhindra den här typen av attentat. Detta kan leda till en ökad otrygghet med ökade krav på säkerhet (till exempel mer kameraövervakning och fler fordonshinder) och en ökad segregation med önskemål om så kallade grindsamhällen. Från kunskaps- till nätverkssamhälle Många menar att vi är på väg från ett kunskapstill ett nätverkssamhälle. Allt fler har tillgång till information och en hög utbildning är inget som är förbehållet de så kallade västländerna. Individuell kunskap förblir viktigt, men den ger inte samma konkurrensfördelar som tidigare. Det är istället människor, organisationer och företag som vi har förtroende för, som har goda nätverk och som i samverkan med varandra kan kombinera olika kunskaper och erfarenheter på ett kreativt sätt som når framgång. Delningsekonomin är t.ex. en aspekt av nätverkssamhället där en kombination av digitala transaktionsplattformar och ömsesidigt tillitsbyggande genom rating skapar helt nya förutsättningar för samverkan. För att kunna upprätthålla och stärka vår konkurrenskraft i ett nätverkssamhälle behövs större kunskap kring hur grupper med olika erfarenheter och perspektiv kan fungera på bästa sätt. Vi behöver också se över hur vi ska organisera oss och vilka styrsystem som ska användas för att skapa bästa möjliga förutsättningar för framgångsrik samverkan mellan människor, myndigheter, organisationer och företag. Kungsbacka är en kommun med ett starkt näringsliv. Under de närmsta åren är det troligt att en del företag kommer att söka sig bort från Göteborg på grund av logistiska skäl. Då har Kungsbacka en chans att fånga upp de kunskapsintensiva företag som letar efter en ny hemkommun. Om vi skapar bra förutsättningar för sådana företag i Kungsbacka kan de bidra till en attraktiv arbetsmarknad och mer puls i staden. Kungsbackas skolor har ett stort ansvar för att förbereda dagens och morgondagens elever för ett samhälle där kunskap och hög utbildning värderas på ett annat sätt än tidigare. Elever behöver få den digitala kompetens som behövs och förbereda sig för en arbetsmarknad som kommer att värdera nätverkande och flexibilitet mycket högre än tidigare. Att kunna ställa om, ändra inriktning och tänka nytt är egenskaper som kommer att bli allt viktigare enligt experter på morgondagens behov. Digital kompetens, att kunna ställa om, ändra inriktning och tänka nytt är egenskaper som kommer bli allt viktigare för morgondagens elever. Foto: Madeleine Thyrsson 24 Kommunbudget Kungsbacka kommun

STYRMODELL Så styrs Kungsbacka Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting varje år upprätta en budget för nästa kalenderår med en plan för de två efterföljande åren. I Kungsbacka kallar vi detta för Kommunbudget och den beslutas i juni av kommunfullmäktige. Vi har valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning emellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnderna som bestämmer vad som ska göras och formulerar mål och direktiv för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur det ska göras, vilket beskrivs i genomförandeplaner. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt. Vision 2030 I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Se sidan 15. Kommunövergripande mål Med visionen som utgångspunkt beslutar kommunfullmäktige om långsiktiga kommunövergripande mål, som gäller minst under mandatperioden. För varje mål finns ett antal fokusområden där vi behöver kraftsamla. Målen och fokusområdena omprövas vid nytt budgetår. Se sidan 28. Kommunfullmäktiges direktiv Politikerna i kommunfullmäktige beslutar om direktiv som gäller under budgetåret. Övergripande planer och program Utöver de kommunövergripande målen och direktiven finns ytterligare mål- och styrdokument. De är underordnade visionen och Kommunbudgeten, uttrycker fullmäktiges ambitioner för att antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnder. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan, antagen 2006, aktualitetsförklarad 2013 Mål för bostadsbyggande 2014 2020, bostadsmålet reviderat 2016 Ny mark för näringslivet, handlingsplan 2009/2012 Nämndmål Varje nämnd ansvarar för att bidra till att vi når de kommunövergripande målen. Det görs genom att fokusområdena kan brytas ned till egna nämndmål. Senast i december ska nämnderna fastställa sina nämndbudgetar och beskriva hur de ska uppnå målen. Förvaltningarnas genomförandeplaner Förvaltningarna tar hand om nämndmålen och skapar genomförandeplaner för sina verksamheter och enheter i förvaltningsbudgeten. Vi samarbetar utifrån perspektivet Ett Kungsbacka för att kunna fortsätta erbjuda bästa möjliga service och tjänster med de resurser vi har även i framtiden. Uppföljning Varje år följer förvaltningarna, verksamheterna och enheterna upp vad invånarna tycker om servicen och om vi lyckats förverkliga målen. Vi gör en analys av verksamheten och hur omvärlden har påverkat arbetet. Måluppfyllelse mäts genom indikatorer, där vi kan jämföra över tid och i de flesta fall med andra kommuner. Varje förvaltnings uppföljning går vidare till den egna nämnden, där politikerna analyserar och diskuterar den och sammanställer nämndens årsredovisning. Nämnderna följer även upp nyckeltalen de beslutat om för att analysera den egna verksamhetens grunduppdrag. Kommunledningskontoret och kommunstyrelsen gör en analys av kommunens samlade resultat och sammanställer med nämndernas årsredovisningar som grund kommunens gemensamma årsredovisning. Ledningsdialog Kontinuerlig dialog på ledningsnivå mellan politiker och tjänstemän är en förutsättning för att nå resultat och ta oss i riktning mot visionen. Kommunbudget Kungsbacka kommun 25

STYRMODELL Värdegrund Värdegrunden handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna och vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för invånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för invånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Bokstäverna står för: Bemötande Inflytande Tillgänglighet Trygghet Vision 2030 säger: här jobbar människor som vill, vågar och kan! Ska framtiden växa och ta fart hos oss, behöver vi tänka i nya banor, ifrågasätta gamla sanningar och våga pröva nya idéer. I Kungsbacka vill vi stärka och utveckla en arbetsplatskultur som kännetecknas av vårt sätt att vara och agera inom områdena: Vi välkomnar, Vi levererar, Vi samarbetar och Vi tänker nytt. Kommunbudget och plan Förslaget till kommunbudget och plan arbetas fram av kommunstyrelsen arbetsskott varje år. en gäller för det kommande året och planen för de därpå följande två åren. Den aktuella budgeten gäller för och planen för 2020-2021. Förvaltningarnas, nämndernas och kommunens samlade uppföljning och analys ligger till grund för den kommande budgeten och planen tillsammans med visionen och omvärldsanalysen. Styrmodell Vision 2030 Kommunövergripande mål Kommunfullmäktiges direktiv Uppföljning/analys Indikatorer Verksamhet Omvärld Förslag till förbättringar Ledningsdialog Nämndmål Nämndernas direktiv Uppföljning/analys Indikatorer Verksamhet Omvärld Förslag till förbättringar Styrdokument Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner Uppföljning/analys Indikatorer Verksamhet Omvärld Förslag till förbättringar VÄRDEGRUND 26 Kommunbudget Kungsbacka kommun

STYRMODELL Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för invånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för invånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Foto: Ciprian Gorga Kommunbudget Kungsbacka kommun 27

Foto: Fredrik Simson Kommunövergripande mål Kommunens främsta styrdokument är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljning, beslutar fullmäktige om kommunövergripande mål. De kommunövergripande målen har sin utgångspunkt i utvecklingsområdena som visionen lyfter fram, samt de utmaningar som kommunen står inför. Målen är ett tydligt riktmärke för utvecklingen av kommunen som helhet och beskriver vad verksamheterna ska uppnå. Genom indikatorer följer vi upp att våra ansträngningar leder till det resultat som vi önskar. Måluppfyllelse baseras dels på den kvantitativa mätningen genom indikatorerna, men också på en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning Kommunstyrelsen har en samordnande roll med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse. Samordningsansvaret innebär att kommunstyrelsen tar fram underlag för utveckling och förbättring av målet. Kommunledningskontoret ansvarar för att sammanställa vad nämnderna gör för att bidra till måluppfyllelse samt att följa upp arbetet och göra en samlad analys. Nämndernas förvaltningar ansvarar för att upprätta en genomförandeplan med aktiviteter som beskriver hur förvaltningarna ska arbeta för at bidra till att målen nås. Förvaltningarna ska följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden. 28 Kommunbudget Kungsbacka kommun

MÅL OCH DIREKTIV EN ATTRAKTIV KOMMUN ATT BO, VERKA OCH VISTAS I Fokusområden: I Kungsbacka finns attraktiva bostäder med inspirerande byggnadsmiljö för olika behov, generationer och livsstilar. Kungsbacka har välkomnande och trygga miljöer. I Kungsbacka finns mötesplatser för samvaro, rekreation, upplevelser och kreativa utbyten. Indikator Bäst att bo, Kungsbackas placering i ranking av Sveriges kommuner enligt tidningen Fokus Invånarnas helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (SCB:s medborgarundersökning, Nöjd Region-index, NRI, skala 0 100) Trygghetsindex för hur kommuninvånarna bedömer tryggheten (SCB:s medborgarundersökning, skala 0 100) Invånarnas uppfattning om möjligheterna till fritidsaktiviteter i kommunen (SCB:s medborgarundersökning, index i skala 0 100) 2015 2016 2017 Målvärde 40 29 28 < 25 72 71 72 73 66 62 63 65 69 67 66 68 EN HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN HÄLSOSAM MILJÖ Fokusområden: Kungsbacka växer med en långsiktigt hållbar ekonomi. Kungsbacka ska anpassa miljöarbetet till de nationella miljömålen och globala hållbarhetsmålen samt Borgmästaravtalet för att bli en av de främsta kommunerna inom miljö- och klimatfrågor. Unga i Kungsbacka mår bra såväl fysiskt som psykiskt. Indikator Koldioxidutsläpp från övriga sektorer än industrin i ton per invånare (Källa: Sveriges Ekokommuner) Antal resor per invånare gjorda med kollektivtrafik (Källa: Sveriges Ekokommuner) Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (Källa: Sveriges Ekokommuner) Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (Källa: Sveriges Ekokommuner) 2015 2016 2017 Målvärde 2,4 2,2 67 66 65 68 47 47 79 80 97 99 99 Transportenergi i kilowattimma (kwh) för kommunens tjänsteresor med bil per årsarbetare (Källa: Sveriges Ekokommuner) 923 614 505 350 Koldioxidutsläpp från kommunens tjänsteresor med bil i ton per årsarbetare (Källa: Sveriges Ekokommuner) 0,23 0,13 0,10 0,08 Andel miljöcertifierade skolor och förskolor (Källa: Sveriges Ekokommuner) 28 27 16 30 Ungas hälsa i årskurs 4 och 8 (Elevhälsan i Kungsbacka utvecklar metod utifrån hälsosamtal med elever) Kommunbudget Kungsbacka kommun 29

MÅL OCH DIREKTIV BÄSTA FÖRETAGSKLIMATET I VÄSTSVERIGE Fokusområden: Kommunen är en möjliggörare för entreprenörer och företagsamma människor. I Kungsbacka får vi nya arbetstillfällen och snabb etablering både för individer och företag genom samverkan mellan näringsliv och utbildning. Indikator Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning till företag. Nöjd kund-index utifrån sammanvägt betygsindex 0 100, för hur företag i kommunen bedömer Kungsbacka kommuns myndighetsutövning, vilken är en viktig del av företagsklimatet. Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners företagsklimat. Medelvärde utifrån skala 1 6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka kommun. 2015 2016 2017 Målvärde 64 64 67 69 3,4-3,1 3,0 3,4 I KUNGSBACKA UTVECKLAS VI HELA LIVET Fokusområden: Barn och ungdomar utvecklas för att nå sin fulla kapacitet och god självkänsla. I Kungsbacka stärks individens och familjens egen förmåga att ta hand om sitt liv. Indikator Placering i ranking för grundskola av Sveriges 290 kommuner, sammanvägt resultat enligt SKL:s öppna jämförelser. Genomsnittligt meritvärde för grundskolans årskurs 9. Meritvärdet utgörs av summan av de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg och kan max vara 340. Genomsnittligt betygspoäng för gymnasiets avgångselevers betygspoäng som kan vara max 20. Självkänsla och framtidstro för gymnasieelever år 2, index med skala 0 10 enligt Skolenkäten som genomförs i samarbete med Göteborgsregionen, GR. Arbetslöshet för ungdomar 16 24 år i kommunen (Källa: Arbetsförmedlingen och SCB) 2015 2016 2017 Målvärde 39 37 88 40 237 240,6 228,8 240 13,8 13,8 13,9 14 7,6 7,5 8,0 3,5% 2,4% 1,9% 1,8% 30 Kommunbudget Kungsbacka kommun

MÅL OCH DIREKTIV ETT MEDSKAPANDE SAMHÄLLE OCH ÖPPEN ATTITYD Fokusområden: I Kungsbacka skapar vi förutsättningar för invånare, kunder och företag att vara medskapande i att utforma det goda livet. Invånare, företag och besökare känner sig alltid välkomna, sedda och korrekt bemötta i kontakt med kommunen. Digitaliseringen gör att vi hittar smartare tjänster och effektivare arbetssätt. Kungsbacka kommun är en attraktiv arbetsgivare med modiga och medskapande medarbetare och ledare. Indikator Nöjd-inflytande index för hur kommuninvånarna bedömer möjligheterna till inflytande (SCB:s medborgarundersökning, skala 0 100). e-blomlådan, poäng enligt kriterier för framgångsrik IT-styrning från SKL med maxpoäng 24. Hållbart medarbetarengagemang, ett index för medarbetarnas samlade uppfattning om områdena motivation, ledarskap och styrning, skala 1 100 enligt Medarbetarenkäten. Jämställdhetsindex, Jämix. Antal poäng av max 180. Jämix beräknas utifrån nio nyckeltal med skala 1 20. 2015 2016 2017 Målvärde 43 42 46 48 21,9 20,7 22,5 79 82 75 88 80 93 Med stöd av våra värderingar, vision och arbetsplatskultur skapar vi förutsättningar för invånare, medarbetare och näringsliv vara medskapande. Foto: Ciprian Gorga Kommunbudget Kungsbacka kommun 31

FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning Belopp i miljoner Bokslut 2016 Bokslut 2017 inkl. ombudget 2018 Plan 2020 Plan 2021 Avskrivningar -259,4-280,4-318,3-361,5-391,3-408,1 Summa verksamhetens nettokostnader -4 212,5-4 370,2-4 579,2-4 811,2-4 990,2-5 185,6 Skatteintäkter 4 153,9 4 346,6 4 498,7 4 661,3 4 825,8 5 023,0 Generella statsbidrag 165,0 200,6 202,2 277,6 303,5 324,0 Finansiella intäkter 11,6 13,5 10,6 12,1 12,1 12,1 Finansiella kostnader -29,4-27,4-32,1-45,1-58,7-75,2 Årets resultat 88,6 163,0 100,2 94,6 92,4 98,4 Nyckeltal Resultatets andel av skatt och statsbidrag 2,1% 3,6% 2,1% 1,9% 1,8% 1,8% Finansiellt mål 1,5% 1,5% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% Nettokostnadsutveckling 6,9% 3,7% 4,8% 5,1% 3,7% 3,9% Ökning av skatt + statsbidrag 6,2% 5,3% 3,4% 5,1% 3,9% 4,2% Nettokostnadernas andel av skatt + statsbidrag 98% 96% 97% 97% 97% 97% Finansnettots andel av skatt + statsbidrag 0% 0% 0% 1% 1% 1% Summa använda skattemedel 98% 96% 98% 98% 98% 98% SKL cirk 2018:18 Kassaflödesanalys Belopp i miljoner Bokslut 2016 Bokslut 2017 inkl. ombudget 2018 Plan 2020 Plan 2021 Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets Resultat 88,6 163,0 100,2 94,6 92,4 98,4 Avskrivningar 259,4 280,4 318,3 361,5 391,3 408,1 Ej likvidpåverkande poster mm -7,0-10,8 2,5 7,0 37,0 60,4 Förändring oms.tillgångar o kortfr skulder 64,0 10,8 88,6 47,5 259,3 66,0 Summa kassaflöde från den löpande verksamheten 404,9 443,5 509,6 510,7 780,0 632,9 Investeringsverksamheten Lokalinvesteringar -553,0-640,0-370,5-847,3-1 106,2-1 077,2 Löpande -90,2-84,9-86,3-84,8 Övriga -163,1-117,0-69,4-72,0 Exploateringar -3,9-25,0-35,0-25,0 Avgiftsfinansierad verksamhet -179,3-165,9-125,4-137,0 Investeringsbidrag 115,0 71,9 Övriga förändringar anl.tillgångar -13,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -451,0-568,1-807,0-1 240,1-1 422,3-1 395,9 Finansieringsverksamheten Amortering 0-400,0 Nyupplåning 100,0 500,0 325,0 730,0 660,0 780,0 Förändring långfristiga fordringar 1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 101,0 100,0 325,0 730,0 660,0 780,0 Förändring av likvida medel 54,9-24,6 27,6 0,5 17,7 17,0 32 Kommunbudget Kungsbacka kommun

FINANSIELLA RAPPORTER Balansräkning Belopp i miljoner Bokslut 2016 Bokslut 2017 inkl. ombudget 2018 Plan 2020 Plan 2021 TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 1,9 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 Materiella anläggningstillgångar Mark byggnader och tekniska anläggningar 3 897,0 4 217,4 4 706,1 5 584,8 6 615,8 7 603,6 Maskiner och inventarier 436,9 470,2 470,2 470,2 470,2 470,2 Summa materiella anläggningstillgångar 4 333,9 4 687,6 5 176,4 6 055,0 7 086,0 8 073,8 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper,andelar,bostadsrätter 108,8 108,8 108,8 108,8 108,8 108,8 Bidrag till statlig infrastruktur (Åsa station) 14,1 13,3 13,3 13,3 13,3 13,3 Långfristiga fordringar 11,7 11,1 11,1 11,1 11,1 11,1 Summa finansiella anläggningstillgångar 134,6 133,2 133,2 133,2 133,2 133,2 Omsättningstillgångar Förråd 5,0 5,4 5,4 5,4 5,4 5,4 Exploateringsområden 51,2 30,1 30,1 30,1 30,1 30,1 Kortfristiga fordringar 394,4 521,0 521,0 521,0 521,0 521,0 Placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassa o bank 183,1 159,8 187,4 188,0 205,6 222,6 Summa omsättningstillgångar 633,7 716,3 743,9 744,5 762,1 779,1 SUMMA TILLGÅNGAR 5 104,1 5 538,4 6 054,8 6 933,9 7 982,6 8 987,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 1 340,8 1 429,3 1 592,4 1 781,2 1 923,4 2 275,1 Årets resultat 88,6 163,0 100,2 94,6 92,4 98,4 Exploateringsöverskott 88,6 47,5 259,3 66,0 Summa eget kapital 1 429,3 1 592,4 1 781,2 1 923,4 2 275,1 2 439,5 Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt 1 711,2 1 702,1 1 704,6 1 711,6 1 748,6 1 808,9 Övriga avsättningar 104,8 103,2 103,2 103,2 103,2 103,2 Långfristiga skulder, banklån 550,0 650,0 975,0 1 705,0 2 365,0 3 145,0 Investeringsinkomster som periodiseras 442,5 514,4 514,4 514,4 514,4 514,4 Kortfristiga skulder 866,3 976,4 976,4 976,4 976,4 976,4 Summa skulder 3 674,8 3 946,0 4 273,5 5 010,6 5 707,5 6 547,9 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 5 104,1 5 538,4 6 054,8 6 933,9 7 982,6 8 987,4 Soliditet 28% 29% 29% 28% 29% 27% Kommunbudget Kungsbacka kommun 33

VÅRA NÄMNDER Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och bygglagen, framför allt för frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov, samt tillsyn över byggnadsverksamheten. Nämnden ansvarar även för kommunens detaljplaneverksamhet, samt kart- och mätningsverksamhet. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Summa driftram 16 216 16 696 16 964 17 246 Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2020 Plan 2021 2023 Löpande investeringar 175 175 525 Övriga investeringar Totalstationer mätinstrument 1 200 Foto: Ciprian Gorga 34 Kommunbudget Kungsbacka kommun

VÅRA NÄMNDER Individ & Familjeomsorg Nämnden för Individ & Familjeomsorg är en ny nämnd från och är en sammanslagning av ansvar som tidigare hörde till nämnden för Funktionsstöd och nämnden för Individ & Familjeomsorg. Nämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg, vilket innefattar social barn- och ungdomsvård, missbruks- och beroendevård, familjerätt, familjerådgivning dock inte ärenden beträffande ensamkommande barn och unga som innebär handläggning och myndighetsutövning och som ankommer på kommunens socialnämnd i enlighet med bland annat socialtjänstlagen, föräldrabalken och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. För dessa ärenden ansvarar Nämnden för gymnasieutbildning och arbetsmarknad. Nämnden ansvarar också för stöd vid hemlöshet samt medling vid ungdomsbrott. Nämnden ska också erbjuda stöd och hjälp vid våld i nära relationer. Nämnden ansvarar för att tillhandahålla kommunens skyldigheter avseende vissa omsorger, insatser och vård för personer med funktionshinder. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Summa driftram 638 656 650 936 675 536 695 734 Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2020 Plan 2021 2023 Löpande investeringar 2 600 2 600 7 800 Volymförändringar Volymförändringar har tilldelats nämnden med 20 miljoner kronor, 15 miljoner 2020 och 10 miljoner 2021. Foto: Ciprian Gorga Kommunbudget Kungsbacka kommun 35

VÅRA NÄMNDER Förskola & Grundskola Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för förskola och pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Nämnden ansvarar även för korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nämnden ansvarar för att besluta om rätt till bidrag för fristående utbildning och omsorg och ha tillsyn över verksamheten. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Summa driftram 1 899 965 1 945 851 1 982 687 2 016 706 Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2020 Plan 2021 2023 Löpande investeringar 15 000 15 000 45 000 Volymförändringar Volymförändringar har tilldelats nämnden med 10 miljoner kronor, 10 miljoner 2020 och 5 miljoner 2021. Foto: Ciprian Gorga 36 Kommunbudget Kungsbacka kommun

VÅRA NÄMNDER Gymnasium & Arbetsmarknad Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad ändrade namn den 1 maj 2018 från tidigare Gymnasie & Vuxenutbildning. Nämnden ansvarar för kommunens utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar som bildar gymnasieskola och gymnasiesärskola, det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år och kommunal vuxenutbildning. Vidare ansvarar nämnden för uppdragsutbildningar och för att utveckla och driva arbetet med etablering av ensamkommande barn, ensamstående vuxna och familjer. Nytt för nämnden är att ansvara för all myndighetsutövning avseende försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd samt ansvar enligt lagen med särskilda bestämmelser för vård av unga för dels ensamkommande, dels asylsökande som har fyllt 18 men inte 21 år. Nämnden har även ansvar för annan myndighetsutövning som ankommer på kommunens socialnämnd i enlighet med bland annat socialtjänstlagen, föräldrabalken och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Grundram 461 079 502 495 519 735 540 409 Kapitalkostnader 13 233 13 196 13 362 13 291 Övrigt (avdrag eller tillägg) 19 879 17 240 17 822 13 089 Summa driftram 494 191 532 931 550 918 566 789 Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2020 Plan 2021 2023 Löpande investeringar 6 340 6 340 19 020 Volymförändringar Volymförändringar har tilldelats nämnden med 10 miljoner kronor, 10 miljoner 2020 och 5 miljoner 2021. Kommunbudget Kungsbacka kommun 37

VÅRA NÄMNDER Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. Kommunfullmäktige beslutar om gemensamma mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten och bestämmer hur pengarna i budgeten ska användas. Det är kommunfullmäktige som beslutar om hur mycket invånarna ska betala i skatt till kommunen. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Summa driftram 2 651 2 726 2 766 2 807 Kommunrevision Kommunfullmäktige utser politiker att vara förtroendevalda revisorer i kommunrevisionen. Kommunrevisionen är oberoende. Revisionen granskar och bedömer hur kommunstyrelsen och nämnderna utför sina uppgifter. I uppdraget ingår även att granska de kommunala bolagen och kommunala stiftelser. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Summa driftram 2 544 2 585 2 624 2 663 38 Kommunbudget Kungsbacka kommun

VÅRA NÄMNDER Kommunstyrelsen Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för att leda, samordna och följa kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska ha fokus på utveckling av kommungemensamma frågor, strategisk styrning, strategiskt stöd och ska ha uppsikt över andra nämnder och bolag. Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls som ger effekter på helheten. Styrelsen förbereder alla ärenden till kommunfullmäktige. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Summa driftram 274 081 277 767 282 577 289 313 Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2020 Plan 2021 2023 Löpande investeringar Kommunstyrelsen 220 220 660 Löpande investeringar Kollektivtrafik 400 400 1 200 Kommunstyrelsen har också ansvar för och ger bidrag till: Kollektivtrafiken, som sköts av Region Halland från och med 2012. För detta gjordes en skatteväxling på 20 öre. Kvar i kommunens budget finns skolskjutskostnader och färdtjänst. Ett särskilt anslag ingår för busskort till gymnasieelever och pensionärer. Räddningstjänsten, som drivs i ett förbund tillsammans med Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille och Lerums kommuner. Tjolöholm, som får ett årligt driftbidrag. Övriga förändringar Kommunstyrelsen har tilldelats 3 miljoner till samhällsplaneringen. Kommunbudget Kungsbacka kommun 39

VÅRA NÄMNDER Kultur & Fritid Nämnden för Kultur & Fritid är en ny nämnd från. Nämnden ansvarar för kommunens kulturoch fritidsverksamhet vilket innebär drift och skötsel av vissa anläggningar såsom teater, bibliotek, kulturskola, bad- och idrottsanläggningar. Nämnden ger stöd och bidrag till olika organisationer inom området. Nämnden samordnar arbetet kring tätortsnära friluftsliv, folkhälsoarbete, brottsoch drogförebyggande arbete samt barnrättsarbete. Vidare arbetar nämnden med att tydliggöra behov inom samhällsplaneringen för kulturmiljön, marknadsföring och information till besökare om Kungsbacka som turistmål. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Summa driftram 215 155 218 454 220 346 220 491 Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2020 Plan 2021 2023 Löpande investeringar 11 810 11 810 36 740 Övriga investeringar Motionsspår nyanläggning 1 500 Utv. badplats 2 000 2 000 2 000 Utbyte växtbäddar naturgräsplaner 3 000 3 000 6 000 Konstgräs Onsala 6 900 Summa 13 400 5 000 8 000 40 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Foto: Ciprian Gorga

VÅRA NÄMNDER Nämnden för överförmyndare i samverkan Överförmyndarnämnden har till uppgift att sköta tillsynen över gode män, förvaltare och förmyndare. Från den 1 januari ansvarar en ny nämnd för den verksamheten. Nämnden är en gemensam nämnd för Härryda kommun, Kungsbacka kommun, Mölndal stad och Partille kommun. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Summa driftram 4 869 4 970 5 045 5 120 Kungsbacka samverkar om överförmyndarverksamhet med Partille, Härryda och Mölndal. Foto: Ciprian Gorga 42 Kommunbudget Kungsbacka kommun

VÅRA NÄMNDER Miljö & Hälsoskydd Nämnden för Miljö & Hälsoskydd ansvarar för tillsyn inom främst miljöskydd och hälsoskydd, livsmedel och receptfria läkemedel. Nämnden medverkar också i planering inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden ansvarar för kommunens tillstånd och tillsyn för alkoholservering och försäljning av tobak och e-cigaretter. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Summa driftram 13 410 13 736 13 961 14 194 Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2020 Plan 2021 2023 Löpande investeringar 80 80 160 Under sommaren kontrolleras kommunens badvatten av förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd. Foto: Madeleine Thyrsson Kommunbudget Kungsbacka kommun 43

VÅRA NÄMNDER Service Nämnden för Service ansvarar för kommunens lokalförsörjning med uppdrag att bygga, förvalta och hyra ut lokaler till kommunens samtliga verksamheter. Nämnden ansvarar också för lokalvård i kommunens lokaler och måltidsverksamhet i förskolor, skolor och boenden. Dessutom ingår kundcentret Kungsbacka direkt, den interna supportfunktionen Service direkt, IT, rådgivning och media, personalförsörjning, inköp och fordonshantering i nämndens ansvar. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Summa driftram 30 978 32 978 32 978 33 667 Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2020 Plan 2021 2023 Löpande investeringar 13 400 14 000 38 750 Samlingslokaler 500 500 1 500 IT lagrningslösning 7 100 Övriga reinvesteringar i fastigheter 21 000 21 000 63 000 Reinvestering komponentindelning 17 000 17 000 51 000 Verksamhetsanpassningar 8 000 8 000 24 000 Summa 53 600 46 500 139 500 Övriga förändringar Nämnden har tilldelats 2 miljoner för samordnad varudistribution. 44 Kommunbudget Kungsbacka kommun

VÅRA NÄMNDER Foto: Ciprian Gorga Kommunbudget Kungsbacka kommun 45

VÅRA NÄMNDER Teknik skattefinansierad verksamhet Nämnden för Teknik ansvarar för planering, drift och utbyggnad av samhällets infrastruktur såsom gator och gatubelysning, gång- och cykelvägar, allmänna platser och parker, dricksvatten och avloppsrening, sophämtning och återvinning samt det kommunala bredbandsnätet. Nämnden ansvarar också för trafikoch parkeringsfrågor, lokala trafikföreskrifter samt trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Summa driftram 118 382 127 706 130 340 134 463 Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2020 Plan 2021 2023 Löpande investeringar 30 460 30 660 90 580 Övriga investeringar Gator, vägar och parkeringar Hedeleden 16 000 0 Gamla Onsalavägen 28 000 Bullerskärm utmed Varlavägen 4 000 0 Varlavägen, Tölö tvärled-s. bäcksleden 20 000 0 Infrastruktur för El-fordon 1 500 0 Cirkulation Varlaväg-Arendalsleden 4 000 0 Varlavägen,S bäcksled-arendalsleden 17 000 Arendalsleden, Varlavägen - Transportgatan 15 000 Askvägen ombygg 3 000 0 Trimning kollektivtrafik 3 000 3 000 9 000 Kyrkogatan 4 000 0 Tillgänglighet torget 1 000 0 Bro Borgmästaregatan 2 500 0 Ombyggnad Lantmannag, Vbgväg, Söderåleden 8 000 Varbergsvägen, Söderå-Inlagsleden 15 000 Väster om ån- teknik projekt Varlavägen, Kungsgatan-Borgmästareg 10 000 Parker, grönytor och lekplatser Lindenstorg, upprustning 6 500 0 Skogsallén, upprustning allé 500 0 Lagunen, ombyggnad 10 000 2 000 0 Temayta ungdom 3 000 0 Volymförändringar Volymförändringar har tilldelats nämnden med 2,5 miljoner kronor för ökade skötselytor. 46 Kommunbudget Kungsbacka kommun

VÅRA NÄMNDER Belopp i tusen kronor Övriga investeringar fortsättning Belysning Plan 2020 Plan 2021 2023 Effektbelysning 1 000 0 GC-vägar GC-bro mellan Inlags idrottsomr. 3 500 GC-väg Hanhals kyrkoväg-torkeltorpsv 12 000 0 GC-väg Östra Särö södra 15 000 0 GC-väg Vallbyvägen 14 000 GC-väg sandö, Råhagsv-Sandöv 9 000 0 GC-väg Ölmänas Ringv Jute Tvv-Varbergsvägen 12 000 GC-väg Ölmanäs Ringv Äppelstigen Näsbrok 16 000 0 GC-väg Ölmanäs Ringv Näsbrokr-Jute Tvv 16 000 GC-väg Gbg-väg Bastev-Lurendalsv 14 000 GC-väg Västra Särövägen 5 000 0 GC-väg Sandöv-Lerkilsv-Nälleviksv 7 000 GC-väg V 970 Göteborgsv, Anneberg-Kommungräns 6 000 GC-väg Gåsevadsholmv, Klintåsvägen-Raskens väg 11 000 GC-väg Gathesv, Sträveliden-Kuttervägen 5 500 Gc väg Varbergsv, Ölmevallavägen-Ölmanäs Ringväg 11 000 Gc väg längs Säröleden 600 0 Kungsbackaån-Söderån 0 Översvämningsskydd och gestaltning 10 000 20 000 Stråk Kungsbackaån 3 500 0 Varla Park 5 000 Gångväg väster om Kungsbackaån 4 000 Bro Varla Park 5 000 Upprustning Stadsentréer enl FÖP 0 Skyddsbarriär, (Aranäs 3 och 4) 22 000 0 Justeringsbelopp -30 000-54 000 Ombudget övriga projekt 3 500 Summa 91 600 60 000 182 000 Kommunbudget Kungsbacka kommun 47

VÅRA NÄMNDER Vård & Omsorg Nämnden för Vård & Omsorg ansvarar för att ge vård och omsorg till personer som på grund av sjukdom, åldrande eller annan orsak behöver stöd i sin vardag. Inom verksamheten finns olika former av omsorg såsom hemtjänst, hemsjukvård, olika boendeformer, anhörigstöd och träffpunkter. Nämnden ansvarar även för bidrag för bostadsanpassning. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Summa driftram 872 688 913 896 947 008 981 734 Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2020 Plan 2021 2023 Löpande investeringar 4 400 5 000 15 000 Övriga investeringar Tekniska lösningar 2 150 2 250 7 300 Volymförändringar Volymförändringar har tilldelats nämnden med 25 miljoner kronor, 20 miljoner 2020 och 20 miljoner 2021. 48 Kommunbudget Kungsbacka kommun

VÅRA NÄMNDER Foto: Ciprian Gorga Kommunbudget Kungsbacka kommun 49

VÅRA NÄMNDER Valnämnden Valnämnden ansvarar för att genomföra val och folkomröstningar i kommunen. Vart fjärde år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, region och riksdag. Val till EU-parlamentet äger rum vart femte år. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Summa driftram 3 410 1 498 555 562 Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2020 Plan 2021 2023 Valbås nyinvestering 600 0 0 Övriga förändringar Förändring av ramen mellan åren på grund av valår. Vart fjärde år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag. Foto: Erik Sjöberg 50 Kommunbudget Kungsbacka kommun

VÅRA NÄMNDER Kommungemensamma kostnader Här budgeteras kommungemensamma kostnader för löner, pensioner, hyror för nya objekt och övriga finansiella kostnader och intäkter. Driftbudget Belopp i tusen kronor Intäkter 2018 Plan 2020 Plan 2021 Kalkylerade kapitalkostnader -98 392-97 529-93 690-93 196 Kostnader Oförutsett (OF) 10 000 10 000 10 000 10 000 Fullmäktiges oförutsedda 5 000 5 000 5 000 5 000 Kommunstyrelsens oförutsedda 3 000 3 000 3 000 3 000 Kommunstyrelsens arbetsutskotts oförutsedda 2 000 2 000 2 000 2 000 Löner 94 6 500 6 500 6 500 Semesterlöneskuld 6 000 6 000 6 000 6 000 Hyror för nya lokaler 42 283 111 503 165 079 242 779 Pensioner 32 000 32 000 32 000 32 000 Summa ram -8 015 68 474 125 890 204 083 Investeringar Belopp i tusen kronor Övriga investeringar Plan 2020 Plan 2021 2023 Digitalisering och innovation 1 000 1 000 3 000 Summa 1 000 1 000 3 000 Övriga investeringar Fastighetsreglering 150 150 450 Fastighetsbildning 150 150 450 Fastighetsförsäljningar, inkomst -500-500 -1 500 Bostadsexploatering övrigt 750 750 2 250 Markförvärv 500 500 1 500 Markförvaltning 100 100 300 Summa 1 150 1 150 3 450 Övriga förändringar Särskilt anslag för strategisk lönesatsning om 5,5 miljoner kronor som fördelas till nämnderna senare under året efter beslutad fördelning. Anslag för hyreskostnader till nya lokaler. De tilldelas nämnderna när lokalen tas i bruk. Särskilda medel för digitalisering 1 miljon kronor. Kommunbudget Kungsbacka kommun 51

VÅRA NÄMNDER Avgiftsfinansierad verksamhet I Kungsbacka kommun finns tre enheter som är finansierade med externa avgifter och som inte erhåller några skattemedel för sin verksamhet. Det är Vatten & Avlopp, Renhållning och Bredband. Dessa finns organiserade under nämnden för Teknik. Det är nämnden för Teknik som ansvarar för att enheterna inte redovisar underskott utan att de klarar sig med de intäkter som erhålls. Taxorna beslutas av kommunfullmäktige. De investeringsramar som anges i detta budgetdokument är till för att kommunen ska ha en god likviditetsplanering. Enheterna betalar ränta som motsvarar den av SKL fastställda internräntan. Renhållning Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Grundram -2 810-3 475-6 722-7 494 Kapitalkostnader 2 810 3 475 6 722 7 494 Summa nettokostnad 0 0 0 0 Investeringar Belopp i tusen kronor Övriga investeringar Plan 2020 Plan 2021 2023 ÅVC 1 500 1 650 3 000 Container 300 300 900 Kärl 3 000 2 500 4 500 Kretsloppspark 5 000 35 000 4 000 Klovsten omlasningsstation 250 250 750 Löpande övrigt 500 500 750 Summa övriga investeringar 10 550 40 200 13 900 52 Kommunbudget Kungsbacka kommun

VÅRA NÄMNDER Bredband Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Grundram -10 600-11 769-13 106-11 172 Kapitalkostnader 10 600 11 769 13 106 11 172 Summa nettokostnad 0 0 0 0 Investeringar Belopp i tusen kronor Övriga investeringar Plan 2020 Plan 2021 2023 Kungsbacka Bredband 34 475 30 925 74 750 Summa 34 475 30 925 74 750 Kungsbacka Bredbandsnät finansieras inte via skattemedel, utan precis som sophämtning och Vatten & Avlopp är det avgiftsfinansierat. Foto: Adam Folcker Kommunbudget Kungsbacka kommun 53

VÅRA NÄMNDER Vatten & Avlopp Driftbudget Belopp i tusen kronor 2018 Plan 2020 Plan 2021 Grundram -39 287-43 197-46 487-37 391 Kapitalkostnader 39 287 43 197 46 487 37 391 Summa nettokostnad 0 0 0 0 Kungsbackas dricksvatten kommer i huvudsak från vattenverket på Fjärås bräcka. Vattnet är av mycket hög kvalitet och uppfyller Livsmedelsverkets krav med god marginal. Foto: Per Pixel Petersson 54 Kommunbudget Kungsbacka kommun

VÅRA NÄMNDER Investeringar Belopp i tusen kronor VA Plan 2020 Plan 2021 2023 Fordon, maskiner och redskap 3 000 5 200 6 000 Spolbil 5 000 0 Truck Teknikens hus 500 0 Inventarier 100 100 300 IT (datorer, program mm) 150 150 450 Vattenproduktion UV-ljus huvud i trycksteg 400 400 1 200 Reinvest i vattenproduktion 1 300 1 300 3 900 Lygnern utökat vattenuttag 2 000 3 000 7 000 GP brunnar renov stigrör/filter 1 000 0 Nya brunnsöverbyggnader 3 000 0 Vatten och avlopp-distribution Reinvestering VA-ledningar 10 000 10 500 34 500 Vattenledning Fjärås-Klev 1 400 0 Reservvatten Varberg 500 10 000 30 000 Vattenkiosk 250 250 750 Sönnerbergen/Häcklehagen 2 000 0 Vikens etapp två 10 000 0 Viken etapp tre (pumpstation) 4 000 0 Åtgärder reservvatten GBG-KBA 10 000 5 000 15 000 Äskatorp/Hanhals 11 000 0 Söderåleden etapp 1 5 000 0 Vattenmätare 2 000 2 000 6 000 Voxlöv/Bjökris 7 500 7 500 20 000 Åsa dagvattenledning 10 000 0 SPU 52 Gunnesson 4 000 0 Olov-Persvägen 1 000 0 Mariedalskrysset utom plan 2 000 0 Vattenledning GC Lerbergsvägen 3 200 0 Örsviksvägen ny AD 3 000 0 Avloppsproduktion Reinvestering reningsverk 8 200 4 000 10 500 Reinvestering pumpstationer 4 400 3 900 12 300 Bräddvattenrening pumpstationer 1 500 0 Energisparprojekt-Pumpar 500 500 1 500 Projektering Hammargård 2 000 0 Förstudie Ölmanäs 500 0 Utökat avloppsreningskapacitet 150 000 Nya serviser -5 500-5 500-16 500 VA-sanering 6 000 6 000 18 000 Summa 120 900 54 300 300 900 Kommunbudget Kungsbacka kommun 55

INVESTERING OCH EXPLOATERING

INVESTERING OCH EXPLOATERING Investeringar Investeringarna delas in i lokaler, exploateringar, löpande årliga investeringar, investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten samt övriga investeringar. Lokaler och exploateringar budgeteras på kommunstyrelsen och redovisas i avsnittet Lokaler och boenden på följande sidor. Löpande årliga investeringar är nämndernas reinvesteringar i främst inventarier. Investeringsbudget och kapitalkostnader för löpande investeringar budgeteras på respektive nämnd. Investeringsnivån bestämmer nämnden själv utifrån det utrymme som finns för att finansiera driftskostnaderna. Investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten finns redovisade under respektive avgiftskollektiv. Avgiftskollektiven är renhållning, bredband samt vatten och avlopp. Kostnaderna för dessa investeringar täcks av deras respektive intäkter och belastar inte skattekollektivet. Övriga investeringar är av engångskaraktär, exempelvis i infrastruktur. Dessa binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Investeringarna specificeras och beslutas på projektnivå förutom för de skattefinansierade investeringar i infrastruktur som tillhör Teknik. För Tekniks projekt är omdisponering möjlig inom respektive grupp av investeringar. Ovan: Trollsländans förskola med konstnärlig utsmyckning av Hanna Hedman. Foto: Ciprian Gorga Vänster: Kolla Parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia med totalt 1 100 bostäder. Foto: Marie Cullberg Kommunbudget Kungsbacka kommun 57

INVESTERING OCH EXPLOATERING Lokaler och boenden Kungsbacka kommun är en attraktiv tillväxtkommun, geografiskt placerad i en av Sveriges starkaste tillväxt- och arbetsmarknadsregioner. Antalet invånare ökar kraftigt varje år och nya lokaler behövs för att möta behovet från befolkningsökningen. Kommunen har en omfattande verksamhet som bedrivs i olika lokaler. Dessutom förmedlar kommunen olika slags boenden för grupper i samhället som har svårt att få bostad på vanligt sätt. Det kan handla om boenden för äldre, funktionsnedsättning, nyanlända, ensamkommande barn samt socialt utsatta personer. Kommunen både äger och hyr in lokaler och boenden. Kommunfullmäktige har antagit följande lokalpolicy: Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden. Varje år beslutar nämnderna om bedömt lokalbehov de kommande fem åren. Dessa behov sammanställs i en behovslista som bearbetas vidare till en lokalplan som ska vara möjlig att genomföra ekonomiskt, tidsmässigt och fysiskt. Lokalplanen utgör del av kommunens flerårsbudget. Lokalbehov Nämnderna i Kungsbacka kommun har lämnat in bostads- och lokalbehov för perioden 2023. Nämndernas beslutade behov bestod av en sammanfattning av lokalbehoven uttryckt i form av volymmått, till exempel antal platser, antal elever eller antal förskolebarn. Behoven har därefter kostnadsbedömts utifrån nyckeltal framtagna av Service avseende både investeringsutgifter samt driftskostnader. Lokalplanen har sedan beretts utifrån ett planerings- och genomförandeperspektiv samt med utgångspunkt i nedanstående politiska prioriteringar. Lokalbehoven har prioriterats och omfördelats enligt den så kallade fyrstegsmodellen vilket innebär: 1. Inte tillgodose behovet alls 2. Leda om strömmar av elever, boende etc. till ledig kapacitet i befintliga lokaler 3. Bygga om eller till befintliga lokaler 4. Bygga nya lokaler Lokalbehoven har också kategoriserats i fallande ordning utifrån om behoven avser: Besparingsmöjligheter, strukturomvandlingar Volymutökning på befintlig plats Expansion nya områden Icke lagstyrd verksamhet Kvalitetshöjningar av befintliga lokaler Lokalbehoven omsätts i olika lösningsalternativ som utgår från kommunens lokalpolicy. Nya hyror för lokalinvesteringar samt inhyrda boenden budgeteras centralt och nämnden erhåller ramhöjning motsvarande hyran när lokalen är klar att tas i bruk. Ramtilldelning utgår inte för verksamhetsanpassningar av lokaler. Investeringsbudget och hyresmedel för lokaler och boenden tillhör kommunstyrelsen och kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalprojekt under året. Projekt i lokalplanen får startas upp om de understiger 15 miljoner i investeringsbelopp. För projekt som överstiger 15 miljoner kronor ska igångsättning beslutas av kommunstyrelsen. I samband med kommunens investering i nya lokaler avsätts 1 procent av byggutgiften till konstnärlig utsmyckning. Nämnden för Kultur & Fritid får ansvaret att upphandla och besluta om den konstnärliga utsmyckningen. Ett särskilt belopp avsätts som kan fördelas olika mellan de lokaler som byggs. Det innebär att det inte alltid blir 1 procent i konstnärlig utsmyckning per lokal utan det kan variera mellan olika lokaler men det blir alltid 1 procent totalt per år. Vid investeringar i infrastruktur (gator och vägar med mera) samt i de fall kommunen hyr in lokal från extern fastighetsägare får ställning tas till konstnärlig utsmyckning i varje enskilt projekt. 58 Kommunbudget Kungsbacka kommun

INVESTERING OCH EXPLOATERING Lokalplan Sammanfattningen av kommunens planering för lokaler och boenden presenteras i följande tabeller. Lokalplanen innefattar projekt i både egna lokaler samt inhyrda lokaler och boenden. Lokalplanerna presenteras i form av volymmått, till exempel antal boendeplatser eller antal elever. De lokaler som kommunen själv bygger samt investeringar i inredning och utrustning av nya lokaler planeras under innebära innebär investeringar på 800 miljoner kronor. Under 2020 planerar vi investera 1 060 miljoner kronor på nya lokaler. Investeringsbudget för nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 800 1 060 1 030 689 216 Hyreskostnader samt kapitalkostnader inventarier, nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 49 67 71 70 44 Fritidsanläggningar och kulturlokaler Fritidsanläggningarna är kommunens anläggningar för idrotts- och fritidsaktiviteter samt kulturlokaler. Lokaltyp och beskrivning 2020 2021 2022 2023 104 Kungsbacka badhus x 108 Åsa Gårdsskolan utbyggnad idrottshall x 112 Kungsbacka badhus infrastruktur x x 114 Utveckling Fjärås fritidscenter för bibliotek x 125 Voxlöv fullmåtts idrottshall och mötesplatser x 127 Vallda Heberg fullmåtts idrottshall x 128 Varlaskolan fullmåtts idrottshall x 129 Ridhus Frillesås x 130 Åsa/Frillesås idrottshall med publikkapacitet x Noter 104 Kungsbacka badhus Nytt badhus utformat som familjebad. 108 Åsa Gårdsskolan utbyggnad idrottshall Utbyggnad av befintlig idrottshall till fullmåtts idrottshall inklusive omklädningsrum. 112 Kungsbacka badhus infrastruktur I samband med byggnation av ny simhall måste infrastrukturen utvecklas. 114 Utveckling Fjärås fritidscenter för bibliotek Flytt av bibliotek för att få en sammanhållning av Fritid & Kultur i Fjärås Fritidscenter. 125 Voxlöv fullmåtts idrottshall och mötesplatser Etablering av idrottshall i samband med nytt bostadsområde. Samordnas med projekt för utbildningslokaler. 127 Vallda Heberg fullmåtts idrottshall I samband med en ny skola planeras ny idrottshall. 128 Varlaskolan fullmåtts idrottshall Varlaskolans idrottshall behöver ersättas med en ny fullmåttshall. Samordning sker med projekt 324 Varlaskolans tillbyggnad. 129 Ridhus Frillesås För att kunna utöka antal ridlektioner, kurser och arrangemang för kommunens invånare med omnejd så behövs ett nytt ridhus i Frillesås. 130 Åsa/Frillesås idrottshall med publikkapacitet Kommundelen får ett tillskott med en anläggning som kan erbjuda arrangemang som ger föreningslivet i kommundelen bättre förutsättningar att bedriva och utveckla sin verksamhet. Kommunbudget Kungsbacka kommun 59

INVESTERING OCH EXPLOATERING Förskolor Kommunens behov av utbyggnad av förskolor beskrivs nedan, uttryckt i antal barn. Lokalerna planeras också för att fungera som skollokaler. Kommunens behov om utbyggnad av förskolor uttrycks nedan i antal barn. Lokaltyp och beskrivning 2020 2021 2022 2023 203 Förskola Åsa, Kläppa 120 204 Sommarlust förskola anpassning 160 207 Fjärås Må förskola 120 220 Björkris förskola 120 221 Gällinge förskola 40 222 Särö förskola 40 223 Kungsbacka centrum förskola 160 224 Liljan förskola Gårdskulla förskola avveckling -80 225 Kolla Parkstad förskola ombyggnad -20 Summa antal förskolebarn 140 240 120 160 Noter 203 Förskola Åsa, Kläppa Prognoserna för barn i åldrarna 1 5 år visar en ökning inför kommande år. För att möta kommande behov av förskoleplatser måste ytterligare förskolor etableras. 204 Sommarlust förskola anpassning Behov av nya förskoleavdelningar för att möta fortsatt ökat behov av barnomsorgsplatser. 207 Fjärås Må förskola Området är föremål för exploatering av nytt bostadsområde. Förskoleavdelningar måste därför etableras. 220 Björkris förskola Området är föremål för exploatering av nytt bostadsområde. Förskoleavdelningar måste därför etableras. 222 Särö förskola Området är föremål för exploatering av nytt bostadsområde. Förskoleavdelningar måste därför etableras. 223 Kungsbacka centrum förskola Behovet av förskoleplatser ökar med takten av utbyggnation av nya områden. Förskoleavdelningar måste därför etableras. 224 Liljan förskola och Gårdskulla förskola avveckling Förskolor i centrala Kungsbacka måste ersättas på grund av att tillfälligt bygglov upphör samt den tekniska livslängden har nått sitt mål. 225 Kolla Parkstads förskola ombyggnad Ombyggnation av förskola för att få ett beviljat bygglov. 221 Gällinge förskola I samhället kring Gällinge sker en stor inflyttning. Förskoleavdelningar måste därför etableras. Det finns behov av nya förskoleplatser på många ställen runt om i kommunen. Foto: Hannah Björk 60 Kommunbudget Kungsbacka kommun

INVESTERING OCH EXPLOATERING Skolor I kommunens lokalplan finns ett omfattande behov av ny- om- och tillbyggnad av skolor. Kommunens behov om utbyggnad av skolor uttrycks nedan i antal elever. Lokaltyp och beskrivning 2020 2021 2022 2023 305a Fjärås Bräckaskolan 440 220 305b Smedingeskolan (ombyggnad) 90 306 Norra Bräckaskolan avetablering tillfälliga lokaler Ögärdet -110 310 Frillesåsskolan om- och nybyggnad inklusive bibliotek 290 317 Voxlöv skola 800 322 Iseråsskolan anpassning x x x 323 Tölö skola 400 324 Varlaskolan tillbyggnad 300 324a Varlaskolan tillbyggnad p-platser x 325 Björkrisskolan tillbyggnad 75 326 Vallda Heberg skola 400 327 Hålabäckskolan ombyggnad 300 328 Gullregnskolan ombyggnad x Summa antal elever 830 295 990 1 200-110 Noter 305a Fjärås Bräckaskolan Fjäråsskolan är i behov av renovering, utökning och anpassning till ökat elevantal. Fjärås Bräckaskolan är ett pågående projekt. 305b Smedingeskolan (ombyggnad) Smedingeskolan är i behov av renovering och anpassning till ökat elevantal. 305a Låg- och mellanstadieskola i Fjärås Fjärås Bräckaskolan är i behov av renovering, utökning och anpassning till ökat elevantal. Projektet är pågående. 305b Smedingeskolan, ombyggnad Smedingeskolan är i behov av renovering och anpassning till ökat elevantal. 306 Norra Bräckaskolan avetablering tillfälliga lokaler Ögärdet Under tiden som Fjärås Bräckaskolan byggs behövs tillfälliga lokaler. 310 Frillesåsskolan om- och nybyggnad inklusive bibliotek I takt med att befolkningen i Frillesås ökar blir det allt mer aktuellt att möta utvecklingen med utökning av och mer ändamålsenliga skollokaler. 317 Voxlöv skola Etablering av utbildningslokaler i samband med nytt bostadsområde. 322 Iseråsskolan anpassning Iseråsskolan är i behov av såväl underhåll som verksamhetsanpassning. Anpassningar av Iseråsskolan kommer att ske under tre års tid. 323 Tölö skola Etablering av utbildningslokaler i samband med nytt bostadsområde. 324 Varlaskolan tillbyggnad Om- och tillbyggnation av skola för att ta hand om ökat elevantal inom de centrala delarna av Kungsbacka. 324a Varlaskolan tillbyggnad p-platser I anslutning till Varlaskolans tillbyggnad behövs p-platser. 325 Björkrisskolan tillbyggnad Tillbyggnation av skola för att ta hand om ökat elevantal inom Björkris när nyetablering sker. 326 Vallda Heberg skola Nybyggnation av skola för att ta hand om ökat elevantal samt ersättning av paviljonger på Toråsskolan. 327 Hålabäckskolan ombyggnad Ombyggnation av skola för att ta hand om ökat elevantal inom de centrala delarna av Kungsbacka. 328 Gullregnskolan ombyggnad Ombyggnation av skola för att ta hand om ökat elevantal inom de centrala delarna av Kungsbacka. Gymnasieskolor Prognoser visar att antalet gymnasieelever ökar. Planering behövs för att se över möjligheterna till att nyttja befintliga lokaler på ett mer optimalt sett samt se över en eventuell nybyggnation inom området Aranäs. Lokaltyp och beskrivning 2020 2021 2022 2023 Gymnasielokaler 150 150 150 150 150 Kommunbudget Kungsbacka kommun 61

INVESTERING OCH EXPLOATERING Gruppbostäder, servicebostäder och daglig verksamhet Gruppbostäder är boenden för personer med omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionsvariation. Gruppbostäderna består av ca 6 lägenheter med tillhörande lokaler för gemensamma aktiviteter samt personalutrymmen. Kommunens behov uttrycks nedan i form av antal boendeplatser. Servicebostäder är boenden för personer med mindre omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder variation. Dessa bostäder kan med fördel tillskapas inom flerfamiljshus och behöver inte nödvändigtvis ligga samlade utan kan spridas ut över flera trapphus. Normalt sett placeras 9 10 servicebostäder inom ett område med en lokal för personalstöd i närheten. Kommunens behov av nya servicebostäder uttrycks nedan i form av antal lägenheter. Lokaler daglig verksamhet är främst till för de boende i grupp- eller servicebostäder. De är utformade för olika typer av verksamhet beroende på brukarnas möjligheter och behov. Kommunens behov av daglig verksamhet uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning 2020 2021 2022 2023 405 Gruppbostad LSS Kungsgärde 6 406 407 Gruppbostäder LSS Smidesvägen 12 411 Gruppbostad Äppelgården 12 413 Gruppbostad barn 4 414 Gruppbostad centrala Kungsbacka 6 415 Gruppbostad Kungsbacka 6 502 Servicebostad Söderstaden 10 503 Servicebostad Tingberget 10 504 Servicebostad Björkris 10 705 Daglig verksamhet 14 706 Daglig verksamhet 14 707 Ersättning av daglig verksamhet Ejdern x 1602 Träningsboende 10 10 10 10 10 Summa boendeplatser och lägenheter 32 10 48 26 36 Noter 405 Gruppbostad LSS Kungsgärde Behov av gruppbostäder eller servicelägenheter planeras in i kommande område. 406 407 Gruppbostäder LSS Smidesvägen Två gruppbostäder med vardera 6 platser. 411 Gruppbostad Äppelgården Två gruppbostäder med vardera 6 platser. 413 Gruppbostad barn Gruppbostad för barn, 4 platser. Lokalisering krävs. 414 Gruppbostad centrala Kungsbacka Behov av gruppbostäder planeras in i kommande område. 415 Gruppbostad Kungsbacka Behov av gruppbostäder planeras in i kommande område. 502 Servicebostad Söderstaden Servicebostäder med gemensam lokal för personalstöd. 503 Servicebostad Tingberget Servicebostäder med gemensam lokal för personalstöd. 504 Servicebostad Björkris Servicebostäder med gemensam lokal för personalstöd. 705 Daglig verksamhet Platser som är anpassade för individuella behov inom daglig verksamhet. 706 Daglig verksamhet Platser som är anpassade för individuella behov inom daglig verksamhet. 707 Ersättning av daglig verksamhet Ejdern Ersättningslokaler för daglig verksamhet Ejdern behövs då området där verksamhet idag ligger på är föremål för exploatering. 1602 Träningsboende Nya boende för personer med behov. Nya lokaliseringar behövs. 62 Kommunbudget Kungsbacka kommun

INVESTERING OCH EXPLOATERING Äldreboende Äldreboenden är boenden för äldre med behov av särskilt stöd enligt socialtjänstlagen. Ett äldreboende består av bostadslägenheter, gemensamma lokaler samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya äldreboenden uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning 2020 2021 2022 2023 803 Björkris äldreboende 120 805 Ekhaga äldreboende -26 40 806 Särö äldreboende 80 Summa boendeplatser 54 120 40 Noter 803 Björkris äldreboende Planering av nytt äldreboende med 120 lägenheter i Björkris. 805 Ekhaga äldreboende Modernisering befintligt eller nybyggnad av äldreboende. 806 Särö äldreboende Planering av nytt äldreboende med 80 lägenheter i Särö. I samband med nybyggnationen avvecklas befintligt äldreboende i Särö. Kontorslokaler Kommunens behov av nya kontorslokaler uttrycks nedan i form av antal arbetsplatser. Lokaltyp och beskrivning 2020 2021 2022 2023 1302a Administrativa lokaler ombyggnad 140 1303 Administrativa tillfälliga evakueringslokaler x x Not 1302a + 1303 Administrativa lokaler Trångboddhet på grund av expansion råder för flera förvaltningar avseende administrativa lokaler. Genom strukturomvandlingar uppnås lokaleffektiviseringar då befintliga lokaler på sikt kan avvecklas. Övrigt Lokaltyp och beskrivning 2020 2021 2022 2023 1202 Tillfälliga lokaler x x x x x 1202a Verksamhetsanpassning Åsaskolorna x 1401 Teknikens hus x 1403 Inköp mark x x x x x 1404 Parkeringshus x x Noter 1202 Tillfälliga lokaler Medel för tillfälliga lokaler både på kort och lång sikt. 1202a Verksamhetsanpassning Åsaskolor Ska finansieras av tillfälliga lokaler för bland annat matsal. 1401 Teknikens hus Samlokalisering av de tekniska verksamheterna i ett Teknikens hus vilket kan ge fördelar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. 1403 Inköp mark För att kunna planera mer långsiktigt vad det gäller kommunala lokaler så finns ett behov av mer kommunal mark. 1404 Parkeringshus Parkeringshus behöver byggas för att kunna utveckla Söderstaden/Centrum samt Voxlöv med bland annat fler bostäder. I Teknikens hus samlas flera förvaltningar under samma tak. Foto: Ciprian Gorga Kommunbudget Kungsbacka kommun 63

Kvarteret Valand är första delen i projektet Väster om ån, som är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Foto: Marie Cullberg Exploateringar Kommunens exploateringsverksamhet anskaffar, utvecklar och iordningställer mark för bostads- och verksamhetsändamål. Ansvaret för exploateringsverksamheten ligger hos kommunstyrelsen och handläggs på Kommunledningskontoret, Planering & Exploatering. Exploateringsprojekten sträcker sig över flera år och innebär ofta omfattande och tidskrävande utredningar om planer. Den ekonomiska slutredovisningen för projekten ligger oftast i slutskedet av projektet eller deletappen, vilket kan vara flera år framåt i tiden. Nedan redovisas exploateringsverksamhetens löpande inkomster och utgifter. Inkomsterna består dels av intäkter för markförsäljning och dels av gatukostnadsersättning och exploateringsbidrag från exploatörerna. Utgifterna består av kostnader för inköp och iordningställande av mark samt utgifter för att bygga ut kommunala anläggningar inom exploateringsområdena. När projektet del- eller slutredovisas fördelas inbetalningarna och utbetalningarna mellan balansräkningen och resultaträkningen. års exploateringsinkomster uppgår till 79 miljoner kronor. Av dessa avser 18 miljoner gatukostnadsersättning och exploateringsbidrag från exploatörerna och 61 miljoner är prognostiserade intäkter för markförsäljning. Utgifterna för exploateringsverksamheten uppgår till 56 miljoner kronor. 43 miljoner avser investeringar i kommunala anläggningstillgångar och 13 miljoner kronor avser kostnader för inköp och iordningställande av mark till försäljning. Under planperioden -2023 har kommunen ett antal stora exploateringsprojekt både för bostadsändamål och för verksamhetsområden, några av de större projekten beskrivs lite närmre nedan: 64 Kommunbudget Kungsbacka kommun

INVESTERING OCH EXPLOATERING Belopp i miljoner inkomster (+), utgifter (-) 2018 inkl ombudget 2020 2021 2023 Kassaflöde Inbetalningar 189 79 353 158 Utbetalningar -104-56 -129-52 Summa Kassaflöde 85 23 224 106 Effekter på balansräkningen Gatukostnadsersättning/investeringsbidrag 82 18 57 0 Utgifter anläggningstillgång -85-43 -92-25 Summa balansräkning -3-25 -35-25 Effekter på resultaträkningen Intäkter markförsäljning 107 61 296 158 Kostnader mark -19-13 -37-27 Summa exploateringsresultat 88 48 259 131 Flerfamiljshus i Kolla parkstad det största bostads projektet i Kungsbackas historia. Foto: Marie Cullberg Ökade kapitalkostnader -1,3-1,3-2,7-1,4 Kolla parkstad Kolla Parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbacka kommun. Området innehåller hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Här byggs radhus, kedjehus och flerfamiljshus. Utbyggnad av gator och annan infrastruktur pågår och beräknas att var klart under 2018 Särö centrum Detaljplanen har delats i två delar, en för ny bebyggelse i västra delen och en för befintlig bebyggelse och nya byggrätter i den östra delen. Detaljplanen för västra delen antogs under 2017, där är det planlagt för cirka 100 bostäder. Markförsäljning påbörjades under 2017. Väster om ån Väster om ån är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Centrala staden kommer att byggas ut med bostäder, handel och kontor. Kvarteren Valand och Ejdern i centrala Kungsbacka omfattar ett område från Alléskolan i söder till Borgmästaren i norr. Det avgränsas i öster av Kungsbackaån och i väster av Varlavägen. Projektet genomförs i två etapper, först kvarteret Valand i norr därefter kvarteret Ejdern i söder. Valand ska inledningsvis fungera som en ny del av centrum som binder samman Kungsbacka torg och Kungsmässan. Anneberg centrum Målsättningen är att skapa ett fungerande centrumområde med olika funktioner med verksamheter, mötesplatser och bostäder. Bostäderna ska ha olika innehåll och upplåtelseform och minst en tredjedel av bostäderna ska vara hyreslägenheter. Aranäs stadsdel Aranäs stadsdel är en omfattande strategisk stadsförnyelse som berör stora delar av Kungsbacka stad. Stadsdelen ska under perioden bygga ut två etapper Aranäs 3 utgör den nordöstra delen av stadsdelen. En utbyggnad med cirka 250 bostäder. Aranäs 4 ansluter söder om etapp 3 och öster om Aranäsgymnasiet. I detta område byggs cirka 200 bostäder. I planeringen finns det också planen för ett parkeringshus i fem våningar. Detaljplanerna för båda är beräknade att vinna laga kraft under 2018 och. Verksamhetsområde Äskatorp I Fjärås pågår utbyggnad av ett cirka 4 hektar stort verksamhetsområde längst med E6:an. I etapp 1 är tre av fyra tomter färdigställda. Utbyggnad av den kvarvarande tomten prognostiseras till 2018. Utbyggnad och försäljning av etapp 2 i Äskatorp beräknas till. Verksamhetsområde Duvehed I kommunens handlingsplan för nya verksamhetsområden pekas fastigheten Duvehed 2:14 ut som nästa område att utveckla i Fjärås stationssamhälle. Övriga exploateringsområden Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för och genomför exploateringar är bland annat Klovsten, Mariedalkrysset och Gräskärr. Kommunbudget Kungsbacka kommun 65

Foto: Ciprian Gorga Ekonomistyrprinciper Generell princip Villkor för kommunens nämnder och styrelser är att kommunens mål, riktlinjer, principer, praxis, reglementen och policys med mera följs att lagar, avtal och anvisningar följs att beslut ryms inom tilldelad budget att de kvantitativa och kvalitativa mått kommunfullmäktige angivit uppnås att ha ett kvalitativt och ekonomiskt ansvar för den verksamhet som bedrivs av externa utförare Principiella ställningstaganden och ärenden av större vikt ska alltid behandlas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det kan gälla till exempel tillämpningsföreskrifter för taxor och avgifter. Regelsystemets bevarande och frihet kräver att nämnder och styrelser visar stor lojalitet mot Kungsbacka kommuns beslut och intentioner. Ekonomiskt ansvar Kommunfullmäktige tilldelar nämnder och styrelser en nettoram för driften. Inom ramen ska nämnderna ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste själva upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Nämnden är skyldig att göra uppföljning med så täta intervaller som krävs för att ha en god kontroll. Uppföljning och prognos lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 30 augusti. Rapporten per 30 augusti är att betrakta som kommunens delårsrapport och lämnas till fullmäktige medan rapporten i april endast lämnas till kommunstyrelsen. ansvar en ska indelas i nämndbudget och förvaltningsbudget. 66 Kommunbudget Kungsbacka kommun

EKONOMISTYRPRINCIPER Nämndbudgeten ska innehålla en plan för nämndens verksamhet och ekonomi med inriktning för arbetet i förvaltningen. Den ska bland annat innehålla: ramfördelning med nedbrytning av ekonomiska ramar resultatmål för kommunövergripande mål som är adresserade till nämnden nämndens egna resultatmål kommunfullmäktiges direktiv till nämnden eventuella egna direktiv till förvaltningen för planperioden Förvaltningsbudgeten är en planering inom förvaltningen för nästkommande år med mål och genomförandeplaner för verksamheten samt fördelning av de ekonomiska anslagen. En fördelning av anslagen görs till budgetansvariga. Förvaltningschefen delegerar budgetansvaret ut i verksamheten på lämplig nivå. ansvaret innebär en skyldighet att planera och genomföra verksamheten inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. För att verksamheten ska kunna utföras så att resurstillgången ligger inom fastställd budget, krävs att budgetansvariga fortlöpande följer upp och analyserar budgetavvikelser, vidtar nödvändiga åtgärder för att den ekonomiska ramen ska kunna hållas samt håller närmaste chef informerad om enhetens ekonomiska läge. uppföljningen är en del av budgetansvaret. Med det delegerade budgetansvaret följer rätten att fatta inköpsbeslut enligt gällande regler. Intern kontroll Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett rätt och säkert sätt. Nämndernas ansvar Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. De ska styra, löpande följa upp och besluta om eventuella åtgärder med anledning av resultaten av den interna kontrollen. Internkontrollplan baserad på riskanalys och uppföljning ska beslutas av nämnden och rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ansvar Med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter ska kommunstyrelsen utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs, besluta om sådana. Den samlade utvärderingen ska rapporteras till kommunfullmäktige. Taxor och avgifter Taxor och avgifter som inte beslutas av nämnden själv, ska huvudsakligen beslutas i samband med att kommunbudgeten fastställs. Resultatfonder Resultatfonder innebär att nämnderna kan ta med sig över- respektive underskott till kommande år. För de avgiftsfinansierade verksamheterna finns särskilda regler. Totalt får resultatfonderna inte vara negativa. Beslut om resultatfondernas avsättningar fattas av fullmäktige. Under året kan ramjustering av resultatfonden göras i de fall då verksamheten övergår till annan nämnd. Ett överskott av nämndens eller styrelsens nettobudget kan behandlas på fyra olika sätt beroende på orsak till avvikelsen: 1. Planerad verksamhet har inte utförts. Överskottet ska normalt återredovisas. 2. Verksamhet har överförts till annan nämnd eller styrelse. Normalt görs ramjustering av budgeten under verksamhetsåret. I undantagsfall kan överskott återredovisas eller överföras till aktuell nämnd eller styrelse i samband med bokslutet. 3. Egna effektiviseringar eller besparingar. Redovisning och jämförelse med budget ska göras för prestationer eller andra utvärderingskriterier som nämnden eller styrelsen använder. Överskottet förs till nämndens resultatfond. 4. Pågående projekt. Projekten ska vara igångsatta men inte avslutade. Överskottet ombudgeteras till nya budgetåret. Även ett underskott av nämndens totala nettobudget ska analyseras och orsaken redovisas. Normalt tar nämnden med sig underskottet och täcker det inom sin resultatfond. Underskott Den totala resultatfonden för en nämnd kan vara negativ men nämnden ska då återställa underskottet nästföljande budgetår. I särskilda fall kan längre tid beviljas för att återställa underskottet. Åtgärderna ska redovisas vid apriluppföljningen. Resultatfondens storlek Fonden får högst uppgå till 10 procent av bruttoomslutningen. Här kan fullmäktige besluta om större eller mindre fond om särskilda skäl föreligger. Kommunbudget Kungsbacka kommun 67

EKONOMISTYRPRINCIPER Uttag ur fonden Då fonden endast är en öronmärkning av eget kapital kan ingen budgetering av uttag ske. Uttag sker i samband med bokslutet, då en notering sker i det egna kapitalet. Användning Resultatfonden får användas för täckande av underskott i bokslutet. För övrigt får medlen användas för alla normala driftskostnader för nämnden. Man kan inte använda medlen för kostnader som innebär att man långsiktigt binder sig för sådant som inte ryms inom budget. Investeringar Investeringsbudgeten behandlas i princip på samma sätt som driftsbudgeten. Överskott eller underskott för pågående men inte avslutade investeringsprojekt överförs till nästa eller kommande budgetår till dess investeringen är genomförd och slutredovisats. Avstämning av det ekonomiska utfallet jämfört med budget ska ske löpande under projektets genomförande. Om det vid den ekonomiska uppföljningen visar sig att projektet inte kan genomföras inom anvisad investeringsram ska detta rapporteras till kommunstyrelsen, som beslutar om investeringsbudgeten ska utökas eller om investeringsprojektet ska anpassas efter nya förutsättningar. För lokalinvesteringar är det nämnden för Service som rapporterar till kommunstyrelsen. En avvikelse på mindre än 5 procent behöver inte rapporteras såvida det inte motsvarar mer än 5 miljoner kronor. Ett investeringsprojekt över 5 miljoner slutredovisas till nämnden. Investeringar är uppdelade i olika kategorier: Lokalinvesteringar Avser ny- till och ombyggnation av lokaler. Det budgeterade beloppet tillhör kommunstyrelsen och kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalobjekt under året. Projekt i lokalplanen får startas upp om de understiger 15 miljoner i investeringsbelopp. För projekt som överstiger 15 miljoner kronor ska igångsättning beslutas av kommunstyrelsen. Kapitalkostnaderna betalar Service Fastigheter som tar ut detta i en hyra av hyresgästen. Nämnderna bekostar behovsanalyser inom sin driftsbudget. Förstudier i investeringsprojekt som inte resulterar i en investering bekostas av beställande nämnds driftsbudget. Verksamhetsanpassningar av lokaler betalas av hyresgästen. Exploateringsinvesteringar Alla investeringar i exploateringsområden redovisas i en särskild exploateringsbudget. Kapitalkostnader utgår normalt inte. Löpande investeringar Löpande investeringar är sådant som regelbundet återkommer och som ligger på en någorlunda jämn nivå. Kapitalkostnader som är föranledda av dessa investeringar tar nämnden inom ram. Kapitalkostnaderna består av avskrivningar och internränta. Avskrivningar kan disponeras för alternativa verksamhetskostnader om det finns utrymme i driftbudgeten och investeringsnivån över tid ligger på en lägre nivå än planen. Motsvarande omdisponering kan inte göras med internräntan då detta endast är en intern post i budgeten som ska spegla kommunens upplåningskostnad Övriga investeringar Dessa binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Nämnden blir kompenserad för de kapitalkostnader som dessa föranleder. Konstnärlig utsmyckning i lokaler I samband med kommunens investering i nya lokaler avsätts 1 procent av byggutgiften till konstnärlig utsmyckning. Nämnden för Kultur & Fritid får ansvaret att upphandla och besluta om den konstnärliga utsmyckningen. Ett särskilt belopp avsätts som kan fördelas olika mellan de lokaler som byggs. Det innebär att det inte alltid blir 1 procent i konstnärlig utsmyckning per lokal utan det kan variera mellan olika lokaler. Vid investeringar i infrastruktur (gator och vägar mm) samt i de fall kommunen hyr in lokal från extern fastighetsägare får ställning tas till konstnärlig utsmyckning i varje enskilt projekt. Internränta Nivån på den interna räntan följer SKL:s rekommendationer om inte annat anges. Ränta under investeringstiden Byggen/investeringar i egen regi belastas med ränta under byggperioden. Projekt över fem miljoner kronor som pågår under mer än ett kalenderår ska påföras/tillgodoräknas ränta från start tills anläggningen tas i bruk. Räntan är samma som för avgiftsfinansierad verksamhet nedan. 68 Kommunbudget Kungsbacka kommun

EKONOMISTYRPRINCIPER Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet är Vatten & Avloppsverksamheten, Renhållning och Kungsbacka Bredbandsnät. Dessa enheter erhåller inga skattemedel utan driver sin verksamhet på avgifter som tas ut. Därmed för man även med sig de resultat som uppkommer i en särskild fond som innebär en skuld eller fordran till de som betalt avgifterna. Kommunfullmäktige fastställer taxorna och nämnden för Teknik skall utifrån taxan besluta om budget för verksamhetsåret. verksamhet. Verksamhet i Samordningsförbundet Halland Kommunstyrelsens arbetsutskott för diskussioner med förbundet om den årliga ekonomiska insatsen och fattar beslut om den. Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad administrerar och följer upp förbundets verksamhet. Investeringar De affärsdrivande enheterna lånar pengar av kommunen för sina investeringar och en utlåningsram fastställs för dessa enheter. Nivån på den interna räntan följer SKL:s rekommendationer om inte annat anges. Foto: Per Pixel Petersson Kommunbudget Kungsbacka kommun 69