PROGRAM NYDAL, KNIVSTA KOMMUN

Relevanta dokument
Där framtiden bor. Stadsbyggnadsprogram Nydal, Knivsta kommun Tema


Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

DÄR FRAMTIDEN BOR STADSBYGGNADSVISION NYDAL, KNIVSTA KOMMUN

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Gottsundaområdet Planprogram

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Pubika & halvprivata stråk och platser

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential

ANTAGANDEHANDLING

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN

STRATEGISK PLAN ~ ~

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Regional, översiktlig och strategisk planering

Utvecklingsstrategi Vision 2025

att överlämna ärendet till samhällsutvecklingsnämnden utan eget ställningstagande.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede

INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Skanska och de globala målen

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Landsbygdsutveckling i ÖP

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

DANDERYDS KOMMUN. Centrala Danderyd. Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

NORRTÄLJE HAMN GESTALTNINGSKONCEPT STOCKHOLM Gestaltningskoncept

Program för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer

Samhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Fem förslag har blivit ett

Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.

Strategiska planen

Medborgardialog med unga

Trygghetsvandring tankar på vägen

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

LINGHEM - MANSTORP MANSTORPS ÄNGAR. Markanvisning Februari Manstorps ängar

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR

SE-151

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING

2019 Strategisk plan

Workshop Norra Tyresö Centrum

Vision 2030 för Jönköpings kommun

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.

imagine tomorrow create for the future

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

Ansökan om planbesked för Ängby 2:1, Särsta 3:467, 3:380, 3:438, Rosendal Fastigheter AB KS-2015/689

Kommunalt Handlingsprogram Lilla Edet Kommunen som växer och utvecklas

VALMANIFEST CENTERPARTIET STRÖMSTAD. FRAMÅT med

Vid dessa övningar skriver du in dina tankar och åsikter i den personliga arbetsboken.

Parkeringsstrategi 1(5)

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

Planering:en process, som innebär att nå ett framtida mål genom ett systematiskt och målinriktat handlande från givna utgångspunkter.

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

Transkript:

PROGRAM NYDAL, KNIVSTA KOMMUN 1 Stadsbyggnadsvision Vision 2025 - där framtiden bor

2 INNEHÅLL INLEDNING PROGRAM DEL I PROGRAM DEL II PLANERINGSPROCESSEN Knivsta C De mänskliga behoven och den mänskliga skalan Stadsbyggnad Knivsta kommun, vision 2025 1. Den Mänskliga skalan 1. Stadsbyggnadsidé Planeringsvarv 1 Nydal Stadsbyggnadsvision 2. Upplevelse, karaktär och identitet 2. Exploateringsgrad Planeringsvarv 2 3. Det offentliga rummets betydelse 3. Bebyggelse och arkitektur Planeringsvarv 3 4. Länkar, kopplingar och samband 4. Den yttre miljön Beslut 5. Gaturummens utformning och parkering Detaljplaneprocess UTREDNINGSOMRÅDE 6. Transporter 7. Entréernas betydelse 8. Tekniska system

3 KNIVSTA KOMMUN, VISION 2025 Den moderna och kunskapsintensiva småstaden med förankring i en aktiv och levande landsbygd mitt i tillväxtregionen Stockholm- Uppsala skapar attraktionskraft både för boende och företag och befäster Knivsta som en föregångskommun för det hållbara samhället Visionen innebär bland annat att Knivsta ska växa till uppemot 25 000 invånare år 2025. En ökande andel av kommunens befolkning ska också arbeta i Knivsta. Som en grön tråd löper tanken om det hållbara samhället och målsättningen att utveckla Knivsta till en föregångare vad gäller ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter.

4 KNIVSTA KOMMUN, VISION 2025 Hållbarhet ska styra planeringen av Nydal Hållbar utveckling Ekologiskt Ekonomiskt Socialt EKONOMISK HÅLLBARHET SOCIAL HÅLLBARHET EKOLOGISK HÅLLBARHET Genom ett långsiktigt hållbart stadsbyggande blir Nydal en förebild som alla i Knivsta kan vara stolta över. Nydal ska vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart där det är attraktivt att bo, verka och vistas året runt. Arbete Energi och miljö Fler jobb i Knivsta Utvecklad infrastruktur Bra kommunikationer Entreprenörskap Lokal energi produktion Landsbygd i utveckling Besöksnäring och närturism Knivsta kommun har beslutat att arbeta aktivt och målmedvetet mot en hållbar samhällsutveckling. Hållbar utveckling består av tre delar som är ömsesidigt beroende av varandra: Lärande Livslångt lärande Hög kvalitet på skolans utbildning Lära ut och lära in - Ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska den mänskliga påverkan på naturen. Livskvalitet Folkhälsa Fungerande kollektivtrafik Närodlad mat Delaktighet Aktivt föreningsliv Mångfald av boendeformer Demokrati Livspussel Boendemiljö Fritid och kultur Valfrihet - Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls. - Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. UTDRAG FRÅN KNIVSTA KOMMUN, VISION 2025

5 STADSBYGGNADSVISION Stadsbyggnadsvisionen du håller i din hand, visar vägen för Nydals utveckling. I Nydal satsar Knivsta kommun för framtiden. Det ska vara attraktivt att bo, vistas och verka i Nydal. SYFTE Syftet är att tidigt i planeringen säkerställa en stadsdel av hög kvalitet. Visionen är ett ramverk för kommande detaljplaner, markanvisningar och exploateringsavtal. MÅL De övergripande målen är att: - skapa en hållbar stadsdel där människor kan bo, vistas och verka på lång sikt JAG VILL OCKSÅ FLYTTA TILL NYDAL! - forma en stadsdel där det offentliga rummet och arkitekturen håller en hög kvalitet - samla målpunkter och flöden av människor för att skapa möjlighet till möten och aktivitet - erbjuda närhet till natur och rekreation tillgängligt för alla - erbjuda en variation av olika boendemöjligheter och service - skapa förutsättningar för näringslivet att blomstra NÄRHET TILL PARK OCH NATUR

6 PROGRAM; DEL I -De mänskliga behoven och den mänskliga skalan JAG VILL TA TÅGET TILL JOBBET! JAG VILL BO SJÄLV! VI VILL HA NÄRA TILL LEKPLATSEN! JAG VILL GÅ UT MED HUNDEN I MITT KVARTER! VI VILL SPELA BOULE I PARKEN VARJE FREDAG! JAG ORKAR INTE GÅ SÅ LÅNGT! VI VILL TITTA PÅ MÄNNISKOR, LIV OCH RÖRELSE! JAG VILL ÖVA FÖR VASALOPPET! När Knivsta växer under tiden fram till 2025 är det främst i den nya stadsdelen Nydal och i Alsike som befolkningen ökar. Knivsta ska uppskattas av människor i alla åldrar, oavsett om de bor, arbetar eller bara vistas här. De nya miljöerna planeras i en mänsklig skala, med utgångspunkt i vad människor behöver för att må bra. VI VILL BO NÄRA NATUREN! JAG VILL KUNNA FIKA MED MINA KOMPISAR! JAG VILL HA NÄRA TILL GYMMET! JAG VILL KUNNA CYKLA SJÄLV TILL SKOLAN!

1. DEN MÄNSKLIGA SKALAN Det bästa människan vet är att titta på andra människor. 7 Det ska vara attraktivt att bo, vistas och verka i Knivsta och Nydal. Det kan låta självklart men planeringen ska utgå från den mänskliga skalan och tillgodose alla människors olika behov för att trivas och må bra. De tekniska systemen och kraven ska, inom rimliga ekonomiska ramar, underordna sig de mänskliga behoven vid planeringen av framtidens Nydal. SAMLADE GRÖNA STRÅK LEDER TILL VIKTIGA MÅLPUNKTER FÖR EN SOCIALT HÅLLBAR OCH ENKEL VARDAG UTERUM SOM LOCKAR TILL MÖTEN ANLAGDA PARKER FÖR STORA OCH SMÅ MÖTESPLATSER FÖR OLIKA ÅLDRAR OCH INTRESSEN TORG OCH SMÅ PLATSER ATT MÖTAS ATTRAKTIV OCH HÅLLBAR STAD - DET SKA VARA LÄTT ATT CYKLA

2. UPPLEVELSE, KARAKTÄR OCH IDENTITET Vad får människor att känna sig stolta över sin stad? Hur planerar vi för att det ska kännas hemtrevligt? Vi tror på att planera utifrån platsens unika kvalitéer. Knivsta och Nydal är en plats med en mängd goda förutsättningar för ett attraktivt boende. Här finns möjlighet till ett boende med närhet till natur, rekreation, avkoppling och aktivitet. Ett stenkast från järnvägen, skolan och caféet. Det ska vi bygga vidare på. Platser med tydlig karaktär skapar identitet. Isbanan med festbelysning, den lilla pocketparken eller vattentorget. Här kan du känna dig hemma. 8 UPPLYSTA MÖTESPLATSER SKAPAR IDENTITET OCH KARAKTÄR TILL OMRÅDET OCH FÖR ALLA ÅRSTIDER NÄRHETEN TILL NATUR, MOTION OCH REKREATION ÄR EN SJÄLVKLARHET DET FINNS HÄR REDAN IDAG HÄR BOR JAG :) ALLA SOM BOR ELLER ARBETAR I NYDAL SKA KUNNA VARA STOLTA ÖVER SITT OMRÅDE UPPLEVELSER OCH AKTIVITETER ÅRET RUNT KULTUR OCH MUSIK PÅ TORGET LEK MED VÄNNERNA ELLER BARA SITTA OCH HÄNGA

3. DET OFFENTLIGA RUMMETS BETYDELSE HEMTREVLIGA GATURUM 9 UPPLEVELSER FÖR OLIKA ÅLDRAR Våra gemensamma rum ska inspirera till spännande möten eller bara en avkopplande hundpromenad OFFENTLIG KONST SPELAR EN CENTRAL ROLL OCH KAN VARIERA FRÅN EN TID TILL EN ANNAN Våra gemensamma rum ska hålla hög kvalité och skapa plats för en rad aktiviteter, natt som dag. SYNLIGT DAGVATEN LEK OCH AKTIVITET Om natten eller under den mörka årstiden blir belysningen extra viktig. Du ska känna dig trygg och säker i din stad. En nattlampa på torget får alla att stanna upp. GRÖNA RUM OCH GATOR UPPLYSTA MÖTESPLATSER - NATTLAMPA PÅ TORGET DAGVATTEN EN HÅLLBAR DEL AV STADEN VILA OCH AVKOPPLING

4. LÄNKAR, KOPPLINGAR OCH SAMBAND Kan planeringen av Nydal underlätta människors vardag? Nydal ska kopplas på ett naturligt sätt till platsen med naturen, järnvägen och till de andra delarna av Knivsta och Knivsta centrum. Då blir Nydal en del av ett sammanhang, en helhet. Det ska också vara lätt för människorna att röra sig - en enkel vardag. Målpunkter placeras strategiskt längs centrala stråk. Skola och förskola placeras mitt i byn, på väg till stationen eller affären. Det underlättar i vardagen och vi skapar förutsättningar för människor att mötas. Det ger en levande stadsdel. 10 STRATEGISKT PLACERADE MÅLPUNKTER OCH EN NATURLIG KOPPLING TILL ÖVRIGA KNIVSTA SKAPAR EN ENKLARE VARDAG ATTRAKTIVA RÖRELSESTRÅK FÖR EN ENKLARE OCH TREVLIGARE VARDAG TILLGÄNGLIGA STRÅK FÖR ALLA BIDRAR TILL SOCIAL HÅLLBARHET KOPPLINGAR TILL NATUR SITTPLATTSER OCH GRÖNA OASER VID KOMMUNIKATIONSPUNKTER KOLLEKTIVTRAFIKEN EN VIKTIG MÅLPUNKT

11 PROGRAM; DEL II -Stadsbyggnad

1. STADSBYGGNADSIDÉ 12 EKOLOGISK HÅLLBAR DAGVATTEN HANTERING SKAPAR IDENTITET OCH ATTRAKTIVA STRÅK STORA OCH SMÅ TORG OCH PARKER UTFORMAS MED OMSORG STRATEGISKA STRÅK SKOLA MITT I BYN MED MED NÄRA STRÅK TILL NATUREN HÅLLBARA TRANSPORTSYSTEM SOM GÅNG-OCH CYKEL PRIORITERAS I Nydal finns alla förutsättningar för en attraktiv och hållbar stadsdel med boende, service och verksamheter. Stadsbygnadsidén bygger vidare på de kvalitéer som redan finns på platsen. Nydal ska inrymma 3 5 000 lägenheter. Utvecklingen av Nydal ska ta tillvara de viktigaste kvaliteterna som redan finns på platsen med närheten till naturen, stationen och Knivsta centrum. Stråk och flöden med människor samlas strategiskt vilket skapar förutsättningar för en levande stad. Nydal ska präglas av en småskalig stadsmässighet med en variation i täthet och höjd på bebyggelse. Utemiljön med allmänna gator, torg, parker och platser ska ägnas stor omsorg. Förutsättningar ska skapas för en varierad arkitektur. Genom att engagera många byggherrar och blanda olika typer av boende skapas variation. SAMLA ISTÄLLET FÖR ATT SPRIDA - SOCIALT OCH EKONOMISKT HÅLLBART CAFÉ RUNT HÖRNET

KVARTERSSTAD E-TAL 1,0-2,3 RÄTVINKLIGA SLUTNA KVARTER HÖGRE EXPLOATERINGSGRAD, KVARTERSSTAD 13 2. EXPLOATERINGSGRAD ÖPPNA STORGÅR- DAR I PARK E-TAL 0,6-1,2 LÄGRE EXPLOATERINGSGRAD VARIERAD EXPLOATERINGSGRAD HÖGRE EXPLOATERINGSTAL VID STATIONEN FÖR EN SMÅSKALIG STADSKÄRNA Nydal utnyttjar det goda läget intill stationen och Knivsta centrum. Närmast stationen planeras för högre hus och en tätare bebyggelse. Goda kommunikationer för hållbart resande. I Nydal varierar höjden på husen, typ av hus och hur tätt de står. Intill stationen, torg och viktiga platser är det lite tätare och lite högre. Närmare naturen och landsbygden kan bebyggelsen bli lägre och glesare. Exploateringstalet kommer att variera över området. På planerna till höger ser du olika exempel på hur det kan bli med en varierad täthet. PARHUS I PARK OCH KVARTER E-TAL 0,5-0,8 LÅG EXPLOATERINGSGRAD, RADHUS OCH SMÅHUS

3. BEBYGGELSE OCH ARKITEKTUR LOKALER I BOTTENVÅNINGARNA SKAPAR LIV OCH RÖRELSE I STADEN 14 VARIATION I BEBYGGELSE OCH GRÖNA GATOR FÄRGVARIATION Hur skapar vi en variation utan att tappa helheten? Översiktliga miljö- och gestaltningsprogram tas fram. I programmen styrs bland annat kvalitén både i utemiljön och i bebyggelsen vad det gäller hållbarhet och gestaltning. Arkitektonisk utformning, material, färg och form styrs på kvartersmark och på allmän mark. Mindre kvarter och flera byggherrar skapar också en variation. En blandning av bostäder och mindre verksamheter i strategiska lägen kan uppnås genom högre bjälklagshöjd i bottenvåningarna. Bostäder i bottenvåningarna får en förhöjd sockel för att undvika insyn från gatan. Byggnader ska vara moderna av hållbara material och med låg energiförbrukning. MÖJLIGHET TILL LOKALER I STRATEGISKA LÄGEN SMÅ KVARTER SKAPAR INNERGÅRDAR I MÄNNSKLIG SKALA

4. DEN YTTRE MILJÖN 15 PRIVAT HALVPRIVAT OFFENTLIGT ODLING PÅ BOSTADSGÅRDEN ELLER I PARKEN - HÖG GRÖNYTEFAKTOR OCH GOD SOCIAL HÅLLBARHET Den upplysta staden är en uttalad ambition som hjälper till att skapa både trygghet och upplevelser i den yttre miljön. Utemiljö av hög kvalitet och variation skapar förutsättningar för social hållbarhet i staden. En miljö för människor att bara mötas eller för avkoppling, rekreation, upplevelser, lek och olika aktiviteter. Behovet av idrottsplatser, bollplaner och platser för olika aktiviteter ska tillgodoses i strategiska lägen. Alla ska trivas i det offentliga rummet men det är särskilt viktigt att det finns utrymme för vuxna. Det är viktigt för att skapa en trygg miljö där även barn och unga trivs. I Nydal ska zonering uppmärksammas. Zoneringen innebär tydliga gränser mellan de tre zonerna; privat, halvprivat och offentlig zon. Förgårdsmark är ett exempel på halvprivat ZONINDELNING zon som ger plats för möten och umgänge. Vikten av den halvprivata zonen kan inte nog understrykas för ett socialt hållbart boende. Hela Nydal planeras med en sammanhängande struktur av vatten och grönska. Här finns stora parker, natur, små parker, dagvatten, platser och gårdar i olika skalor. Allt i en sammanhängande struktur med stråk till den omgivande naturen. Grönytefaktorn styrs till minst 0,5 för att skapa en grön stadsdel där omhändertagande av dagvatten blir en naturlig del. I Nydal blir dagvattnet en tillgång i utemiljön. Vattnet lyfts fram och blir ett vackert inslag i det offentliga rummet. Årummet vid järnvägen omvandlas till ett parkstråk för bland annat pedagogiskt omhändertagande av dagvatten. Parken förstärker ekologiska värden och planeras med en hög biologisk mångfald. Ett utflyktsmål för alla Knivstabor. GRÖNSTRUKTUR FRÅN DEN EGNA UTEPLATSEN TILL NÄRA NTUR IDROTT, LEK OCH AKTIVITET TAR PLATS I DET OFFENTLIGA RUMMET NÄRHET TILL IDROTT OCH AKTIVITET SOCIALT HÅLLBART NÄR DE VUXNA TRIVS, TRIVS BARN OCH UNGDOMAR

5. GATURUMMENS UTFORMNING OCH PARKERING 16 CYKELMOTORVÄG SKAPAR MÖJLIGHET TILL HÅLLBAR TRANSPORT TRÄD GER GATAN KARAKTÄR DET SKA VARA LÄTT ATT TA CYKELN, CYKELPARKERINGAR VID STRATEGISKT LÄGEN - NÄRA OCH ENKELT DET SKA VARA TRYGGT ATT LÄRA SIG CYKLA GRÖN GATA Det ska vara lätt att gå, cykla och att åka kollektivt. Gaturummen i Nydal utformas för att gynna gående, cyklister och kollektivtrafik. Gatorna ska vara säkra och trygga främst för alla oskyddade trafikanter. Gång- och cykelvägar ska göras vackra, gena och snabba. Det ska vara smidigt att ta sig till och från målpunkter i vardagen. Gatubredder ska vara väl tilltagna för prioriterade trafikslag. När gatorna utformas ska Upplands vinterklimat beaktas. I Nydal är det tryggt och enkelt att vara gående, cyklist eller resa kollektivt året runt. Parkeringsnormen för bilar ska vara låg och kan variera i området, kvarter för kvarter. Bilar placeras under mark i garage där det är möjligt, för att slippa stora otrygga parkeringsytor. Parkeringsnormen för cyklar ska vara hög i hela området. I syfte att stödja en hållbar livsstil ska plats för bilpooler skapas. Bilpooler har speciella nära p-platser. Parkering på gatan ska främst vara till för besökande och korta stopp. Gator som endast är avsedda för kollektivtrafik ska prövas. BILPOOL

6. TRANSPORTER Transporter underordnar sig den övriga planeringen. Alla transporter regleras tidsmässigt och tydliga krav ställas på transportörens fordon vad gäller miljö och svängningsradier. I större delen av området tillåts endast lätt lastbil med små svängradier. Backningsrörelser får inte förekomma. BOSTADSOMRÅDEN ÄR FRIA FRÅN TUNGTRAFIK MILJÖVÄNLIG TRANSPORT 17 KÄLLA: HTTP://WWW.NORDEN.ORG HÅLLBARA TRANSPORTMEDEL ATT TRANSPORTERA SIG MED CYKEL SKA VARA ENKELT OCH KUL

7. ENTRÉERNAS BETYDELSE ENTRÉ MOT GATAN 18 GRÖN FÖRGÅRDSMARK VID ENTRÉN GÅRD OCH GENOMSIKTLIGT TRAPPHUS Små och stora entréer gör skillnad i Nydal Du ska vara välkommen till Knivsta. Oavsett om du kommer med tåg, gåendes, cyklar eller kommer med bil. Alla entréer är viktigt att markera oavsett varifrån du kommer. Entréerna vid järnvägen ska speciellt uppmärksammas och utformas med omsorg. De mindre entréerna, de du möter varje dag ska också utformas med omsorg. Huvudentréer ska ligga mot gatan. Det ska finnas ett direkt genomgående trapphus till den gemensamma gröna gården. ENTRÉ FRÅN GATAN OCH GENOMGÅENDE TRAPPHUS TILL GRÖN INNERGÅRD Välkommen till Nydal!

8. TEKNISKA SYSTEM I Nydal är det lätt för de boende och besökare att göra hållbara val. De tekniska systemen ska understödja och förenkla en hållbar livsstil och vara kretsloppsanpassade. Kretsloppen kan vara synliga och verka som ett pedagogiskt inslag. Energiförsörjningen, transportsystemen, vatten- och avloppssystem och byggnader innehåller det bästa av beprövad teknik. Byggnaderna i Nydal byggs med långsiktighet, kvalitet och hållbarhet i fokus. Energiprestandan är hög och hållbar energiproduktionen sker till stor del lokalt med t.ex. solceller. Då storskaliga energisystem används ska dessa vara miljövänliga. Dagvatten och avfall ses som en resurs i Nydal. Källsorteringsgraden hålls hög genom nära och enkla system. Sopsugssystem kan vara ett alternativ. KNIVSTAÅN BLIR EN PEDAGOGISK OCH EKOLOGISK DAGVATTENPARK ALTERNATIVA EKONOMIISKT OCH EKOLOGISKT HÅLLBARA SYSTEM SKA UTREDAS Bytak.se ENERGI FRÅN SOLEN 19 DAGVATTENGESTALTNING OCH ESTETIK SOM EN DEL I DE TEKNISKA SYSTEMEN GRÖNA TAK OCH ELLER SOLCELLER AVFALSHANTERING NÄRA OCH ENKELT

PLANERINGSPROCESSEN 20 HÄR KAN MEDBORGARNA TYCKA TILL OM VISIONEN FÖR NYDAL. HÄR KAN MEDBORGARNA TYCKA TILL OM SKISSERNA PÅ DEN NYA STADSDELEN. HÄR KAN MEDBORGARNA TYCKA TILL OM DET SLUTGILTIGA FÖRSLAGET. Planeringsvarv 1 Kommunen kartlägger de grundläggande värden som ska prägla Nydal. Planeringsvarv 2 Visionen får en fysisk gestaltning i form av skisser. Planeringsvarv 3 Ett slutgiltigt förslag till stadsbyggnadsprogram tas fram. Beslut Kommunfullmäktige fastställer stadsbyggnadsprogrammet. Detaljplaneprocess Programmet ligger som grund för detaljplaneprocessen. Detaljplanerna för Nydal är juridiskt bindande när de vunnit laga kraft. Medborgardialog 1 - utställning av vision - workshop - enkät Medborgardialog 2 - utställning av skisser - workshop Medborgardialog 3 - utställning av förslag - workshop Den framtida stadsdelen Nydal är strategiskt viktig och kommer att få stor betydelse för Knivstas identitet. För att ge boende i Knivsta kommun möjlighet att reflektera och ge sina synpunkter bjuder kommunen in till medborgardialog under varje planeringsvarv. Det är kommunstyrelsens planutskott som i varje planeringsvarv beslutar när materialet är färdigt för medborgardialog. Under hela processen kan medborgarna ställa frågor, föra fram idéer och förslag samt lämna synpunkter. Under tre olika perioder för medborgardialog (se ovan) kommer kommunen mer aktivt efterfråga medborgarnas synpunkter. Markägarna i området kommer att bjudas in till ett särskilt informationsmöte. MEDBORGARDIALOG FÖRS BLAND ANNAT GENOM WORKSHOPS