Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Relevanta dokument
Stocklöpare fyra orsaker med fyra lösningar

Upptagningskvalitet i praktiken 40 undersökta stukor 2005

Praktiska sortförsök med normalsorter 2002 SBU Projektkod

Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter

Provning av nya sorter

Sortförsök med specialsorter 2001

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003

Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter Sorter i provning

Radrensning i tidigt utvecklingsskede 2001 SBU Projektkod Skriv in försökets rubrik här

Praktiska försök med nya sorter 2006

Sådd i höstetablerad kam

Ekologiska demonstrationsodlingar

Praktiska försök med: - Nya sorter i normala fält - Nya Rhizomaniaresistenta sorter

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

Praktiska sortförsök 2000

Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Provning av betupptagare 2002

Återpackning med traktorhjul 2001

Sortens inverkan på yttre och inre kvalitet vid lagring

Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Praktiska sortförsök 2009

Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001

Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005

Demonstrationsförsök - ogräs Borgeby 2000

Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre

Demonstrationsförsök - ogräs Ädelholm 2000

Provning av radrensare 2001

Demonstrationsförsök av sanerande grödor 2005

Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning

Biologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor

Praktiska odlarförsök för förbättring

Provning av brukssorter och nya sorter år

Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

insekter Insecticide seed treatments in sugar beet

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Storage ability and the influence of growing site

Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Provning av radrensare, utveckling av testmetod 2000

Hur hårt ska bågen spännas?

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning

Förfrukter till sockerbetor 2000

Betydelsen av mellangröda vid olika grundbearbetning. Djupbearbetning under betraden

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand 2003

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

Tillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna

Yttre betkvalitet vid sen upptagning effekter direkt och vid lagring

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Torkning, tröskning, rensning och förvaring av frö

Framgångsrik precisionssådd

Potentialer eller Vart är vi på väg?

Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö

Praktisk provning av Safari i lågdos 2000

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Lagring och frostskydd av betor i stora betupplag

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012

I Sverige var skördeökningen i sockerbetor lägre vid jämförelse med andra grödor under den senaste 20-årsperioden (tabell 1).

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

5T Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR

13 dagar gav 14 säckar

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Provning av Betanal Power

MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Tillväxtfrämjande bakterier som betningsmedel i sockerbetor. Field trial, Sweden 2005

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013

Skördeeffekter vid användning av bladfungicider i sockerbetor på sensommaren

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Provning av Betanal Power

Årets sortförsök Fyra nya sorter på listan

SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING

Praktiska försök med NT-sorter

Program med Safari - DuPont Sammanställning 4 försök 2002

Fröodling en översikt

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport GA )

Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade sockerbetor (Beta vulgaris L.) under

Behandling mot bladsjukdomar - upptagningstidpunkt

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem

Provning mot stocklöpning av marknadssorter och nya sorter 2015

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Biologisk betning mot jordburna svampsjukdomar. Field trial, Sweden 2004

Lagringen hänger på dig, din jord och sorten

L SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-

Transkript:

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta SBU Projektkod: 2007-1-2-511 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco Sugar och Betodlarna. SBU, Swedish Beet Research, is a research and development company specializing in the sugar beet crop. SBU is equally owned by Danisco Sugar and Association of Swedish Beet Growers. Kontaktperson / For further information: Robert Olsson tel +46 709 53 72 60 robert.olsson@danisco.com Borgeby Slottsväg 11, SE-237 91 Bjärred Använd gärna denna information, men glöm inte att ange källan vid publicering!

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta Bakgrund I mitten på juni 2007 upptäcktes stocklöpare i oväntat hög frekvens i fält sådda med sorten Rasta. Efter undersökningar av Syngenta Seeds visade sig orsaken vara inkorsning av pollen från vildbetor i en av utsädesodlingarna i Frankrike. Beroende på andelen frön från aktuell fröodling uppgick antalet stocklöpare till mellan 50 och 500 per hektar. Frågan uppstod i vilken utsträckning fröstockar som fått stå kvar eller fröstockar som dragits upp men som på grund av det myckna regnandet ändå kunnat slå nya skott, kan generera groningsdugligt frö och i så fall i vilken utsträckning. Genomförande Försöksfältet på Ädelholm tillhörde de drabbade fälten. Fältet rensades från fröstockar under juli månad. Hela fröstocken med beta drogs upp. I flertalet fall, men inte alla, knäcktes fröstocken strax ovanför betan. Stocken lämnades i fältet som regel ovanpå betbeståndet men inte alltid. En del slängdes i gångar och andra öppna ytor runt försöksparcellerna. En och annan sent utvecklad stocklöpare missades klart också. Den 4 oktober skördades 13 fröstockar med olika bakgrund på Ädelholm. De samlades i vita luftpermeabla säckar. Proven torkades och fröet analyserades för grobarhet på Syngenta Seeds i Landskrona. Se bilder i bilaga 1. Beskrivning av proven enligt tabell 1. Tabell 1. Beskrivning av tagna prover på Ädelholm den 4 oktober 2007 Prov nr Beskrivning (Med frö menas fröstängel, frukt) 1 Stock, stående, troligen grott rel. sent, inga hårda frön 2 Som 1 3 Stock, stående, tidig, hårda frön 4 Stock, stående, kraftig, rel. tidig, begynnande mörka frön 5 Stock, uppdragen tidigt, ej knäckt, legat på marken i ljus öppen yta 6 Som 5 7 Stock, stående, kraftig, sen 8 Stock, stående, tidig, uppdragen 27 september, legat på öppen mark till 4 oktober, mörka frön 9 Stock, stående, sen, begynnande mörka frön 10 Stock, uppdragen tidigt, legat på mark, mörka frön 11 Som 10 men mindre mörka frön 12 Stock, tidigt upptagen, återväxt på nedre delen av stängeln, legat på marken rel. öppet 13 Stock, uppdragen med rot tidigt, ej knäckt, halvbruna frön SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 2 (6)

Resultat Bild Kommentar Grobarhet, % 4 Stock tidigt utvecklad ej uppdragen: Sämsta alternativet, två prov gav 38 resp 49 % grobarhet 8 Stock tidig uppdragen 27 sep legat öppet till 4 okt: För sent! Borde tagits ur fältet 9 Stock sent utvecklad ej uppdragen: Svårt att avgöra när sent är sent nog för att inte sätta grobara frön. Fyra stockar togs ut med 0, 8, 12 och 20 % grobarhet 10 Stock uppdragen tidigt ej knäckt, legat på öppen yta med markkontakt: Det här håller inte! Fem stockar gav alla hög grobarhet: 20, 29, 38, 41 och 43 % 12 Stock uppdragen knäckt, legat på öppen yta med markkontakt, ny fröstängel satt på betdelen: Här blev mycket få frön och inga grodde 44 13 10 34 0 Övriga erfarenheter Frön i toppen av fröstängeln mognar först. Samtidigt är de ofta små och dåligt utvecklade. På sex plantor delades fröet upp så att små och dåligt utvecklade frön analyserades för sig. Medel för hela plantan blev 20 % grobarhet. De små och sämre utvecklade fröna gav grobara frön i fem fall av sex, i medeltal 8 %. Den torkning som proverna fick efter skörd blir sällan lika gynnsam i fält. Två prov delades så att halva provet fick ytterligare tre veckor ute i fuktigt väder, medan andra halvan torkades direkt. Resultatet blev att grobarheten sjönk från 46 till 26 % vid fortsatt lagring ute. Slutsatser och praktiska lärdomar Fröstockar som utvecklades i juni och lämnades kvar att växa i marken fram till betskörden gav en stor andel grobara frön, på nivån 50 % Även fröstockar som utvecklades relativt sent, kanske i mitten av juli, gav grobara frön på nivån 10 % Uppdragna fröstockar som inte knäcktes ovanför roten gav grobara frön på nivån 30 % Stocklöpare bör dras upp ur marken före 1 augusti. Lämnas de i fältet ska fröstocken huggas av eller knäckas ovanför betan för att säkert eliminera fortsatt vatten- och näringstillförsel till fröet Fält med Rasta 2007 bör hållas under skärpt uppsikt då betor återkommer. Borgeby den 14 augusti 2008 Robert Olsson, NBR SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 3 (6)

Bilaga 1 1. 2. 3. 3. 4. 4. 5. 6. 7. 8 8 9 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 4 (6)

Bilaga 1 9 10 11 12 13 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 5 (6)

Bilaga 2 Grobarhet i 13 prov tagna på Ädelholm den 4 oktober 2007. Analys vid Syngenta Seeds i Landskrona Prov nr Provbeteckn. Förklaring, plantutseende Antal utsådda frön Antal uppk. efter 10 dgr Grobarhet, % 9 1 Stock, stående, troligen grott rel. sent, inga 100 8 8 hårda frön 10 1, topp 100 6 6 11 2 Som 1 100 20 20 12 2, topp 100 2 2 13 3 Stock, stående, tidig, hårda frön 100 49 49 14 4 Stock, stående, kraftig, rel. tidig, begynnande 100 38 38 mörka frön 15 4, topp 100 26 26 16 5 Stock, uppdragen tidigt, ej knäckt, legat på 100 43 43 marken i ljus öppen yta 17 6 Som 5 100 41 41 18 7 Stock, stående kraftig, sen 100 0 0 19 7, topp 100 0 0 20 8 Stock, stående, tidig, uppdragen 27 sept, 100 13 13 legat på öppen mark till 4 okt, mörka frön 21 8, topp 12 1 8 22 9 Stock, stående, sen, begynnande mörka frön 25 3 12 23 9, topp 8 0 0 24 10 Stock, uppdragen tidigt, legat på mark, 24 9 38 mörka frön 25 11 Som 10, men mindre mörka frön 5 1 20 26 12 Stock, tidigt uppdragen, återväxt på nedre 3 0 0 delen av stängeln, legat på marken rel. öppet 27 13 Stock, uppdragen med rot tidigt, ej knäckt, 100 29 29 halvbruna frön 28 13, topp 100 4 4 Att notera: Fröet är multigermt så det förekom fler plantor totalt än antalet i tabellen. Avräkningen visar om det hade grott minst en. Med frö i förklaringen menas fröstängel eller frukt. Topp = De frön i toppen som jag bedömde vara små och dåligt utvecklade. Bedömning och frånskiljning gjordes vid plantleverans. Ute + tork = Plantorna hade legat ute under 3 veckor. Därefter torkats och tröskats. Direkttork = Plantorna hängdes direkt in i tork vid leverans och tröskades därefter. Om topp saknas så var fröna jämnt utvecklade så att inga outvecklade gick att skilja ifrån. Robert Olsson / 2007-10-05 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 6 (6)